SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Rosqvist Lena Smidfelt) "

Sökning: WFRF:(Rosqvist Lena Smidfelt)

  • Resultat 1-34 av 34
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Andersson, Alfred, et al. (författare)
  • Att dra ner kollektivtrafiken på till exempel landsbygden riskerar klimatomställningen.
  • 2019
  • Ingår i: Sydsvenskan. - 1652-814X.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Regionfullmäktige i Skåne verkar ha missat att identifiera de grupper som riskerar att bli förlorare när klimatåtgärder genomförs och sakna strategier för att säkra dessa gruppers möjlighet att kunna resa och ha tillgång till olika aktiviteter. Det skriver fem transportforskare.
  •  
3.
  •  
4.
  • Dymén, Christian, et al. (författare)
  • Könade normers betydelse för en jämställd och hållbar transportpolitik och planering.
  • 2021
  • Ingår i: På väg mot hållbar omställning? Kunskap, makt och mening i nationell transportplanering.. - Boxholm : Linnefors förlag. - 9789188651129
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Jämställdhet har potential att bidra till ett hållbarare transportsystem av betydelse inte minst för klimatutmaningen. Ett transportsystem utan jämställdhetsperspektiv kan inte anses vara hållbart. Vår utgångspunkt är vidare att jämställdhet inte bara handlar om jämn könsfördelning utan också om att uppmärksamma könade normer vilka inrymmer värderingar och ideal baserade på livsvillkoren för kvinnor och män inom samhällets olika områden. I vår och andras forskning har det dock noterats att jämställdhetsperspektivet är påtagligt frånvarande i transportplanering – vilket är ett jämställdhetsproblem som dessutom negligerar en ansenlig klimatomställningspotential. Med ett helt jämställt transportsystem och samhälle skulle resandet vara mer lika mellan män och kvinnor. Det är dock viktigt att poängtera att den senaste forskningen visar att skillnader mellan kvinnor och män skulle kvarstå, även i ett samhälle där ekonomisk standard, förvärvsarbetande och hushållsarbete skulle vara jämställt. Kvarstående skillnader skulle då ha att göra med värderingar, attityder och normer. Oavsett handlar målet dock inte om att kvinnor och män ska göra lika, utan att människor oavsett kön ska ha lika möjligheter att forma sina egna liv liksom att forma samhället. Helt avgörande är det att både kvinnliga och manliga normer tillmäts samma betydelse och är lika styrande av transportplaneringen. nsekvenserna på vardagsresandet av olika åtgärdsförslag. Vår och andras forskning pekar på att begreppet jämställdhet kan användas som en metod för att nå hållbar utveckling. Med tanke på uppställda klimatmål och den tidspress som finns att genomföra klimatåtgärder, kan inte den energibesparingspotential som ett jämställt transportsystem medför negligeras. Det är en självklar demokratifråga att jämställt inkludera både kvinnor och män i utformningen av transportsystemet, men det är även en jämställdhetsfråga att inkludera hållbarhetsperspektivet på utformningen av transportsystemet. Den sammanvägda potentialen för jämställdhet att bidra till hållbarhet kräver både beteendeförändringar och normförändringar inom transportsektorn. Avseende åtgärder visar vår tidigare forskning att problemet inte handlar om frånvaro av strategier eller policys. De finns redan. Det handlar istället om hur de blir till praktiska beslut och handlingar, och om vilka metoder och perspektiv som används i görandet av planer och strategier. De tjänstepersoner och politiker som i sin vardag diskuterar och beslutar om trafik- och transportplanering behöver en större förståelse för varför och hur jämställdhet och hållbarhet är viktigt och hur frågor om jämställdhet är tätt kopplade till hållbara beslut inom sektorn. En sådan förståelse kan bidra till att förändra de normer som styr beslutsfattande mot ett mer jämställt och hållbart transportsystem.
  •  
5.
  • Eliasson, Jonas, et al. (författare)
  • The Stockholm Congestion-Charging Trial 2006 : Overview of the effects
  • 2009
  • Ingår i: Transportation Research Part A. - Amsterdam : Elsevier BV. - 0965-8564 .- 1879-2375. ; 43:3, s. 240-250
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The Stockholm congestion charging trial in 2006 demonstrated the effects of a full-scale time-differentiated urban road toll scheme. Improvements in travel times were large enough to be perceived by the general public. This was pivotal to the radical change of public attitudes that occurred during the trial and that resulted in a positive outcome of a subsequent referendum on a proposal for making the system permanent. This paper summarises the effects of the trial and analyses to what extent targets were met. Effects on congestion reduction were larger than anticipated, which also resulted in favourable economic and environmental effects. The trial showed that a single-cordon toll could affect traffic within a large area, i.e., not just close to the zone limits.
  •  
6.
  • Hiselius, Lena, et al. (författare)
  • Vem ska göra jobbet för att utsläppsmålen ska nås?
  • 2017. - LUTVDG/(TVTT 3241)
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det har hittills gjorts analyser av vilka resor (geografiskt, färdmedel, reslängder) som har potential att minska för att nå de minskningar som behövs. I ljuset av sociala drivkrafter och konsekvenser krävs även analyser av vem som påverkas av de åtgärder som föreslås och vem det på så sätt är som förväntas ”göra jobbet” för transportsektorns energieffektivisering och utsläppsminskningar. Syftet med denna studie är att koppla samman resbeteendet hos olika grupper i samhället i dag med vad respektive grupp säger sig vara villig att göra. Matchningen ger en analys av vilka åtgärder som har potential att minska/ändra resbeteendet för de olika identifierade grupperna. Sammantaget visar studiens resultat på att det troligen krävs stora insatser som riktas och har potential att förändra vanebeteende och därtill kopplade attityder för att övergången inom transportsektorn till ett mer hållbart transportsystem ska komma till stånd. De åtgärder som föreslås och diskuteras bör inkludera denna vetskap och att politiska beslut om åtgärder måste inkludera åtgärder som har potential att förändra befolkningens långa körsträckor med bil för att vara effektiva för omställningen till ett hållbart transportsystem. Förändrade samhällsnormer och åldersstrukturer med där till hörande resvanor visar på intressant implikationer för antal bilkilometer, energiförbrukning och Co2 utsläpp och bör analyseras och diskuteras vidare.
  •  
7.
  • Hiselius, Lena Winslott, et al. (författare)
  • Gender Representation and Leadership in Local Transport Decision-Making Positions
  • 2023
  • Ingår i: Sustainability. - : Multidisciplinary Digital Publishing Institute (MDPI). - 2071-1050. ; 15:14
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This paper aims to analyse and further capture nuances of gender representation in local political decision-making bodies, focusing on implications for transport policy. Since gender is highly relevant for both attitudes towards transport policy as well as political votes, data on the gender and political colour of executives (members of presidiums) of transport-related committees, councils, and boards is analysed. The study is aimed at the local level, since municipal transport policy decisions include areas with clear differences between masculinity and femininity norms. The mapping of representation reveals, in line with other studies, that women are underrepresented in the most leading position (as chairperson of the City Board 31-37%), and that presidiums of transport-related committees, especially, are highly dominated by men (72-74%) with no clear positive trend in female representation identified over the studied years. The result suggests that transport-related decisions are disproportionally shaped by men as well as masculine norms, with implications for the transition towards transport sustainability.
  •  
8.
  • Hiselius, Lena Winslott, et al. (författare)
  • Investigating the Link between Transport Sustainability and the Representation of Women in Swedish Local Committees
  • 2019
  • Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 11:17
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • There are large discrepancies in the transport sector along gender lines in travel patterns and means of transportation used, but also in attitudes and norms among citizens, planners and decision-makers, with women generally more positive towards measures involving the lowering CO2 emissions. At the same time, the number of women involved in transport-related decisions is low. This is a problem for gender equality but possibly also for sustainability. A careful review of previous studies indicated a lack of analyses on the subject based on quantitative data at the local level. We investigated a possible link between women’s presence in local policymaking and more sustainable transport policies, and whether it is possible to capture such an effect. The main contribution of this paper is a methodological approach in which, besides generating unique data on representation in municipalities (confirming men’s dominance, specifically in transport policymaking), possibilities for quantitatively measuring gender and the level of sustainability in transport planning are discussed and tested. Challenges in collecting relevant data and analyzing possible covariances in the data set are discussed and presented as well as suggestions for further investigations into the possible link between gender and sustainable transport performance.
  •  
9.
  • Hiselius, Lena Winslott, et al. (författare)
  • Segmentation of the current levels of passenger mileage by car in the light of sustainability targets – The Swedish case
  • 2018
  • Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526. ; 182, s. 331-337
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • There is a clear need for debate about targeted policies to address individual behaviour and car mileage. In this study, the point of departure is that we need more knowledge regarding travel behaviour focusing on the needed reduction in car mileages. The study illustrates a series of travel behaviour analyses that can be applied in any other country striving for more detailed knowledge of the challenges ahead regarding reductions in car mileage. The focus is on passenger mileage by car in relation to the level of passenger mileage by car estimated by the Swedish Transport Administration for a sustainable transport system by 2050. Four distance categories are defined and used. The results indicate that on an average day, the overwhelming majority of total passenger mileage by car (>90%) is produced by a minority of the population (25%) and only approximately half of the population use a car on an average day. There are differences between rural and urban areas, but for the category of high passenger mileage by car, the difference is not remarkable.
  •  
10.
  •  
11.
  • Kronsell, Annica, et al. (författare)
  • Achieving Climate Objectives in Transport Policy by Including Women and Challenging Gender Norms – the Swedish case
  • 2016
  • Ingår i: International Journal of Sustainable Transportation. - : Informa UK Limited. - 1556-8334 .- 1556-8318. ; 10:8, s. 703-711
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This paper explores whether women can become the change agents for a sustainable transport sector and how such a change can be accomplished through transport policy. Based on the Swedish case, women still on average have transportation behaviour with lower environmental impact than men have; women also tend to have stronger preferences for improving sustainability in the sector. The results imply that there are interesting behaviour and attitude characteristics expressed by women that ought to be recognised and applied e.g. through contesting prevailing norms and methods, in order to achieve sustainability goals for the sector. Altogether this suggests that women, beyond democracy reasons, should become more active as change agents to challenge the dominant male norms. Policy implications of these findings include measures to improve gender equal participation would e.g. make it possible to take advantage of these differences. Putting more emphasis on the relationships between travel patterns, sustainability and gendering on all levels in transportation planning as a measure for improved sustainability. Implementing new ways of framing the problems to be solved, challenging existing norms working against gender equity and raising consciousness of sustainability issues. Using gender mainstreaming to monitor policy impacts on different groups of men and women. However, today there is a lack of incentives to apply these tools. Since there is a tremendous complexity in the relationships on all levels, more research is needed together with improved dissemination of knowledge for the competence to increase within the transport sector.
  •  
12.
  • Kronsell, Annica, et al. (författare)
  • Critical masculine and feminine norms in sustainable municipal transport policies and planning
  • 2023
  • Ingår i: Journal of Environmental Policy and Planning. - : Routledge. - 1523-908X .- 1522-7200. ; 25:6, s. 663-675
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Transport planning has historically been dominated by masculinity norms with minimal attention to sustainability, but these norms are challenged. Our analytical framework explores municipal solutions to sustainable transport that go beyond traditional norms and advances knowledge on how gendered sustainability norms are articulated in municipal transport policies and planning documents. The article investigates whether masculine and feminine norms on sustainability affect transport planning and if they are concretely expressed in transport solutions in planning and policy documents in Swedish municipalities, considered high achievers in sustainable transport. The article also observes gender representation and political affiliation related to gender sustainability norms. Our results show that all municipal committees that handle transport planning adhere to masculine and feminine sustainability norms but that there are significant differences in the content of the policies. Our results do not verify a relation between norms and the representation of men and women in the transport committees, we find evidence of divergences between masculine and feminine norms in relation to political ideas.
  •  
13.
  • Kronsell, Annica, 1959, et al. (författare)
  • Masculinities and femininities in sustainable transport policy: a focus on Swedish municipalities
  • 2020
  • Ingår i: NORMA. - : Informa UK Limited. - 1890-2138 .- 1890-2146. ; 15:2
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • © 2020, © 2020 The Nordic Association for Research on Men and Masculinities. Gender identities are relevant for sustainable transport. By analyzing the synergies between gender inequality (as a problem), and lack of sustainability (another problem), there is a potential to create an understanding of how these problems are linked. Our aim is to better understand how gendered norms find expression in transport policy and planning. Taking a starting point in gender studies we advance four ideal types on masculine and feminine norms and relate them to sustainability in transport. We advance a methodology for studying gender norms in relation to sustainability in terms of how they are expressed in the text. We contribute to a deeper understanding of transportation related to men and masculinity studies, and advance work by masculinity scholars to include sustainability in transportation issues. Through text analysis, we demonstrate empirically how four Swedish municipalities have developed their (sustainable) transport policies 2014–2018. Our results indicate that the level of sustainability, in plans and strategies, are related to the presence of diverse masculine and feminine norms rather than male and female bodies.
  •  
14.
  • Påhlsson, Henrik, et al. (författare)
  • Mot koldioxidsnåla godstransporter-tillväxtdynamiskt perspektiv på logistik och godstransporter fram till 2050 : Tillväxtdynamiskt perspektiv på logistik och godstransporter fram till 2050
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det är både tekniskt möjligt och ekonomiskt genomförbart att ställa om till ett CO 2-snålt samhälle2050. Men för att nå en sådan målsättning måste ett antal utmaningar och hinder övervinnas, vilketkan kräva både politisk styrning och institutionell förändring.Denna rapport fokuserar specifikt på samspelet mellan utvecklingen av godstransporter, logistik ochCO 2-utsläpp. Godstransporterna, som styrs och kontrolleras av varuägande företag och aktörer påtransportmarknaden, står för 10-16 % av Sveriges totala CO 2-utsläpp. Trenden för CO 2-utsläpp frångodstransporter är dessutom ökande. Enligt prognoser gjorda på traditionell basis förväntasgodstransporterna fortsätta stiga i takt med BNP så att de blir dubbelt så omfattande 2050. En sådanutveckling står i stark kontrast till de klimatpolitiska mål som Sverige och EU fastslagit som kräverdramatiska minskningar av utsläppen. Den svenska målsättningen för 2030 innebär att CO 2-utsläppenska minska till 20 % av nivån 1990. Det svenska slutmålet för år 2050 innebär nästan en fullständigreduktion av utsläpp av växthusgaser, ett mål som ser svårnått ut med utgångspunkt i prognoserna.
  •  
15.
  • Smidfelt Rosqvist, Lena, et al. (författare)
  • Online shopping habits and the potential for reductions in carbon dioxide emissions from passenger transport
  • 2016
  • Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526. ; 131, s. 163-169
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Opportunities for online shopping are transforming travel behaviour related to shopping, and they have the potential to reduce overall travel demands. This paper analyses the potential for reductions in carbon dioxide (CO2) emissions from passenger transport due to an increased use of online shopping in Sweden and adds to the broader picture of what potential growing online shopping might have on transport sustainability. This paper shows that there is a sustainability potential related to more sustainable travel habits by those who shop online more frequently. Calculations indicate that the predicted increase in online shopping behaviour together with the predicted increase of the Swedish population in 2030 would give a 22% decrease in CO2 emissions related to shopping trips compared to 2012. Furthermore, if all travel is taken into account this would result in a 2% reduction in 2030 compared to total CO2 emissions 2012. The paper furthermore discusses how these results might influence transport sustainability ambitions and policies. The discussion suggests that online shopping might facilitate reductions in CO2 emissions but above all, it could act as a facilitator for implementing other policies promoting a less car dependent planning regime including shopping localisation.
  •  
16.
  • Smidfelt Rosqvist, Lena, et al. (författare)
  • Understanding high car use in relation to policy measures based on Swedish data
  • 2019
  • Ingår i: Case Studies on Transport Policy. - : Elsevier BV. - 2213-624X. ; 7:1, s. 28-36
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Globally, transport increases its share of emissions and the transport sector desperately needs an efficient climate policy including efficient strategies to reduce unsustainable levels of car use. By providing insights into the profile of passenger mileage by car in relation to levels estimated to be sustainable in 2050, this work gives insight into who will, and who needs to, be affected by policies and measures to achieve climate goals. The study, using Swedish national travel behaviour data, in line with international research, shows that a minority produces the majority of all passenger mileage by car. Adding an analysis of the national attitudinal study to the national travel behavioural data reveals that the high mileage producers further belong to groups with a low inclination to adopt sustainable behaviour, i.e. men, the middle aged and frequent car users. Policies and measures proposed to reduce unsustainable levels of car use need to be tailored to those groups in order to be efficient.
  •  
17.
  • Strömblad, Emma, et al. (författare)
  • A qualitative case study examining individuals’ perceptions of mode choice and the possibility to reduce car mileage for everyday leisure trips
  • 2022
  • Ingår i: Case Studies on Transport Policy. - : Elsevier BV. - 2213-624X. ; 10:4, s. 2183-2194
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In the transition to more sustainable travel behaviour, there is a need to reduce car mileage for all sorts of trips including everyday leisure trips for social and recreational purposes. In this case study, qualitative interviews were conducted to improve and deepen the understanding of transport mode choice for such trips. The analyses of factors affecting mode choice for everyday leisure purposes and how individuals reason about reducing car mileage for leisure trips reveal that factors matter to different extent depending on types of persons and trips. The interviewees’ descriptions of how reducing car mileage would be more or less possible resulted in the identification of four typologies, based on the two dimensions willingness to change and perception of feasibility. A segmentation based on these four typologies demonstrates that all kinds of measures are needed and helps identify policy measures that are relevant for and accepted by different groups of people. For example, the results imply that for the group with high willingness to change and low perception of feasibility a combination of soft and infrastructure ‘pull’ measures is appropriate, whereas the group with low willingness to change and high perception of feasibility needs a combination of both ‘pull’ and ‘push’ measures.
  •  
18.
  • Strömblad, Emma, et al. (författare)
  • Adaptive travel behaviors to cope with covid-19 : A swedish qualitative study focusing on everyday leisure trips
  • 2021
  • Ingår i: Sustainability (Switzerland). - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 13:23
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The COVID-19 pandemic has caused a rapid change in travel behavior for different types of trips, including everyday social and recreational leisure trips. People have used adaptive travel behaviors to cope with the new circumstances for activities and transport. Due to the Swedish strategy focusing on more voluntary restrictions, people have had reason to consider which trips and activities to skip and which to keep. The overall aim of the study is to explore and deepen the knowledge about adaptive behaviors used and seek to understand its possible implications for future travel behavior change towards sustainable mobility through the use of qualitative interviews focusing on everyday leisure trips. The results illustrate how people have used a range of adaptive behaviors to cope with the implications of the pandemic, with cancellation and change of transport mode being the ones most reflected upon by the interviewees. Further, the results reveal how the overall label “everyday leisure trips” in fact includes a variety of trip purposes that differ in terms of flexibility and importance and must thus be approached in different ways in transport policy measures.
  •  
19.
  • Strömblad, Emma, et al. (författare)
  • Characteristics of Everyday Leisure Trips by Car in Sweden : Implications for Sustainability Measures
  • 2022
  • Ingår i: Promet - Traffic - Traffico. - 0353-5320. ; 34:4, s. 657-672
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In search for measures to reduce greenhouse gas emissions from transport, insights into the characteristics of all sorts of trips and specifically trips by car are needed. This paper focuses on everyday leisure trips for social and recreational purposes. Travel behaviour for these purposes is analysed considering individual and household factors as well as properties of the trip, based on Swedish national travel survey data. The analysis reveals that everyday leisure trips are often of joint character and that the average distance travelled per person and day increases with, for example, income, cohabitation, children in the household and residence in rural areas. The result also shows that the studied characteristics vary between studied trip purposes, influencing the sustainability potential of a reduction in car use and suggested measures. For instance, the largest share of passenger mileage comes from social trips, whereas trips for exercise and outdoor life have the largest share of car trips below 5 km. Several characteristics indicate difficulties in transferring trips by car to, for example, bicycle or public transport due to convenience, economy, start times, company etc. The study indicates that there is a need to take a broader view of the effective potential.
  •  
20.
  • Winslott Hiselius, Lena, et al. (författare)
  • En rättvis omställning av transportsystemet : - En analys av de sociala effekterna av styrmedel för minskade klimatutsläpp
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Dagens planeringssystem är uppdelat på många aktörer och har traditionellt drivits av fokus på prognoser, kostnadseffektivitet, och samhällsekonomisk lönsamhet. Klimatutmaningen ställer delvis helt nya krav på planeringen, med ett fokus på att utveckla styrmedel som på ett kostnadseffektivt sätt leder till de utsläppsminskningar som behövs. I detta behövs en större uppmärksamhet på de sociala effekterna av styrmedlen, liksom på rättviseaspekter. Detta innebär att vi behöver en ökad känslighet för hur styrmedel påverkar olika grupper av människor, baserat på t.ex. kön, ålder, inkomst och geografi. I projektet vidareutvecklas och testas två metoder för att utvärdera strategier för fossilfria transporter. Dels en systematisk ramverksanalys av styrmedel utifrån sociala effekter och fördelningseffekter, dels Mobility labs där en informerad dialog förs i fokusgruppsform med de som berörs av omställningen med syfte att tillsammans utforma styrmedelspaket som säkrar en hållbar tillgänglighet i det fossilfria samhället. Mobility labs har i projektet testats i Örebro, Odensbacken och Hällefors. Resultatet indikerar att det i dagens debatt saknas tydliga visioner för fossilfria transporter på landsbygden samt att debatten visar på bristande förståelse för hur en omställning kommer att påverka boende där. Resultatet indikerar vidare att det behövs kompletterande strategier för att se till att människor på landsbygden inte lämnas utanför omställningen och för att öka legitimiteten för styrmedel och åtgärder. Några exempel kan vara en förändrad roll för kollektivtrafiken, så att den inte bara syftar till att öka volymerna i starka stråk utan även bidrar till att alla har en tillräckligt god service, samt styrmedel som bidrar till att kompensera för ökade kostnader med bil på landsbygd.
  •  
21.
  •  
22.
  • Winslott Hiselius, Lena, et al. (författare)
  • Mobility Management campaigns as part of the transition towards changing social norms on sustainable travel behaviour
  • 2016
  • Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526. ; 123, s. 34-41
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In the transition towards a low-carbon society, changes of attitudes and social norms are needed to support new ways of implementing technical solutions and new behaviors and lifestyles. Mobility Management (MM) campaigns have been shown to contribute to changing of mind sets, but to date these campaigns have not been recognized as important parts of a strategic transport policy plan on an overall level. A brief overview of the literature concerning MM campaigns being carried out in Sweden today indicates that the full potential of these campaigns is not being used. To make these campaigns more effective, we suggest that the campaigns should focus on social motivation and normalizing sustainable transport behavior and should explicitly express holistic views regarding climate effects. Most importantly, however, we argue that the effectiveness could be increased through more strategic and systematic use, which might require national coordination.
  •  
23.
  • Winslott Hiselius, Lena, et al. (författare)
  • Segmentering av resbeteende med bil baserat på en månads resvaneundersökning
  • 2024
  • Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 223-224
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den här studien syftar till att analysera resbeteendet med bil med hjälp av klusteranalys, med fokus på kluster med en hög andel bilkm. Analysen syftar till att identifiera resebeteende och förutsättningar samt bedöma andelen olika resbeteendekluster i den svenska befolkningen. I studien analyserar vi individuellt resebeteende baserat på en enmånads resvaneundersökning i Sverige där data samlats in med appen TravelVu. Appen utnyttjar GPSbaserad information för att generera en föreslagen resedagbok för varje dag. Applikationen samlar in information för varje resa, inklusive starttid, sluttid, transportsätt, reslängd, hastighet och rutt. I den slutliga analysen fanns totalt 475 deltagare. Uppgifterna viktades efter ålder och kön för att förbättra datauppsättningens representativitet för den svenska befolkningen.Resultaten indikerar att bilanvändare kan grupperas efter resebeteende och undersökas vidare när man diskuterar transportpolicyer och åtgärder. 15 kluster identiferades varav sex bilkluster där andelen bilkm var högre än deras andel av befolkningen. Totalt hänfördes 48 % av befolkningen till bilklustren. Dvs nästan hälften av befolkningen är starkt beroende av bilen. Dessa kluster producerar cirka 83 % av den totala bilsträckan. De återstående klustren har lägre bilsträcka per dag. Dessa kluster utgör totalt 52 % av befolkningen och producerar cirka 17 % av den totala bilsträckan.Tidigare studier baserade på en-dags-resvanor har identifierat mindre grupper i samhället som problematiska när det gäller den största bilanvändningen. Denna studie visar att om en-månads-resvanor analyseras, fångas fler typer av resor på individnivå och resultatet visar att den målgrupp som övervägs för bilreducerande åtgärder borde vara större.  Resultatet tyder på ett behov av att förstå förutsättningar, beteenden etc. hos en stor del av befolkningen när man diskuterar åtgärder för att öka hållbarheten i resebeteende snarare än att bara fokusera på t.ex. individer som gör mycket långa bilresor. 
  •  
24.
  • Winslott Hiselius, Lena, et al. (författare)
  • Transporteffektivitet och jämställdhet i kommuner
  • 2024
  • Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 183-184
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Maskulina normer dominerar i transportsektorn men vi vet inte exakt hur de påverkar hållbarhet på kommunal nivå. Detta projekt studerar vad som krävs för att jämställdhet ska bidra till transportsystemets omställning och vill förstå hur jämställd representation och maskulina och feminina normer (könade normer) påverkar praktiska beslut kopplade till hållbarhet på kommunal nivå. Denna studie baseras på en kvalitativ analys för att utröna processen kring transportpolitik i förhållande till hållbarhet och könade normer i åtta utvalda kommuner. Kommuner har i projektet valts ut baserat på ett hållbarhetsindex samt representation av kvinnor i nämnder involverade i transportbeslut. Från dessa kommuner har 669 dokument från transportnämnder analyserats. Resultaten från dessa har kompletterats med intervjuer, där ordförande samt första och andra vice ordförande i respektive kommuns nämnd med ansvar för transportfrågor har tillfrågats.Kritiska maskuliniteter manifesteras framförallt genom fokus på minskat resande där exempelvis bilparkering på allmänna ytor och ändringar i bilnormen diskuteras men även förtätning och att förbjuda motorfordonstrafik. Omsorgsfrågan inom eko-feminism handlar tex om den äldrevänliga staden och om äldres tillgänglighet i de centrala delarna av staden. Barnperspektivet finns också kopplat till trygga och säkra skolvägar. I flera kommuner som ligger högt i hållbarhetsindex är politiken överens om mål och visioner på övergripande nivå. Emellertid finns ett antal grundkonflikter som kan handla om ianspråktagande av jordbruksmark för exploatering. Här finns en konflikt mellan eko-femininiteter, med tanken om holism där omsorg om natur, kultur och miljö, och teknisk maskulinitet med tanken om stadsutveckling och fokus på parkering och infrastruktur. Det finns även politiska motsättningar kopplat till huruvida gång, cykel och kollektivtrafik bör främjas på bilens bekostnad. Detta kan ses som en konflikt mellan framförallt kritiska maskuliniteter (minskat resande med framförallt bil) och tekniska maskuliniteter där bilen inte behöver begränsas eftersom fokus på elbilar kan kompensera utifrån ett klimatperspektiv.
  •  
25.
  • Winslott Hiselius, Lena, et al. (författare)
  • Travel behaviour of online shoppers in Sweden
  • 2015
  • Ingår i: Transport & Telecommunication. - : Walter de Gruyter GmbH. - 1407-6160 .- 1407-6179. ; 16:1, s. 21-30
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Online shopping opportunities are transforming travel behaviour for shopping and could potentially reduce the overall travel demand. Despite numerous studies on online shopping, only a few have taken an approach that includes trips for all travel purposes. Based on a web-survey, this paper provides results on travel behaviour for physical shopping for frequent, regular, and infrequent online shoppers in Sweden. The results indicate that frequent online shoppers make as many car trips (for both shopping and other errands) as others. Also, frequent online shoppers in total make as many trips to a physical store as infrequent online shoppers – although by more sustainable modes of transport – and that the time saved from online shopping is spent on both additional shopping trips and trips for other errands. The conclusion is that online shopping might facilitate changing travel behaviour but does not in itself represent a good stand-alone measure for reducing vehicle mileage.
  •  
26.
  •  
27.
  • Eliasson, Jonas, et al. (författare)
  • Introduction : Editorial
  • 2009
  • Ingår i: Transportation Research Part A. - Amsterdam : Elsevier. - 0965-8564 .- 1879-2375. ; 43:3, s. 237-239
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
28.
  • Gudmundsson, Henrik, et al. (författare)
  • Framing the role of Decision Support in the case of Stockholm Congestion Charging Trial
  • 2009
  • Ingår i: Transportation Research. Part A: Policy & Practice. - : Elsevier BV. - 0965-8564. ; 43:3, s. 258-268
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Congestion charging was - as a trial - introduced in Stockholm from January 3rd to July 31st 2006. After the referendum in September 2006, the charging system was finally introduced as permanent from August 2007 with some adjustments to the Trial design. The idea of congestion charging is unique in a Swedish context. and the introduction of the Stockholm system has been highly controversial. Considerable efforts have therefore been undertaken to provide information that could serve as 'Decision Support' along the way. This has included e.g. modelling and forecasts before the Trial, a comprehensive evaluation programme during the Trial, extensive stakeholder consultations throughout, and various information and communication strategies. But what difference did this information input make, and what was its role in the process from initiating the system, to its final adoption? In this paper we pave the way for investigating the use and role of 'Decision Support' in the Stockholm Congestion Charging experiment. We adopt a definition of Decision Support as the systematic application of externally produced knowledge in transport planning and policy making processes. We then derive an analytical framework from the research literature on 'knowledge utilization' in policy making. This research has generally found that both 'technical', 'communicative', and 'institutional' aspects of the Decision Support matter for its influence on actual policy making processes and results. In our analysis we find a similar pattern. This high technical quality of the monitoring and evaluation programmes provided for solid verified results, while the institutional arrangements and the communication strategies helped to ensure the credibility and legitimacy of the information for the decision makers. The availability of rich contents coupled with strategies for the timely and targeted information delivery suggest that direct 'instrumental' use could have taken place. At a more general level the Trial represents an advanced form of 'Decision Support' that goes beyond the mere application of calculated results to encompass a process where the decision parameters themselves become part of the change process. (C) 2008 Elsevier Ltd. All rights reserved.
  •  
29.
  •  
30.
  •  
31.
  •  
32.
  • Smidfelt-Rosqvist, Lena (författare)
  • Exhaust emissions in residential areas with different street network configurations
  • 2003
  • Ingår i: Advances in Transport. - 1462-608X. ; 14, s. 293-302
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • The differences in fuel consumption and exhaust emissions for residential areas with different street network designs were investigated. Five areas with three different designs, including a traditional grid network and designs feeding the traffic in from a surrounding street and from a centrally located street, were considered. Differences in total fuel consumption and amount of exhaust emissions were analyzed with an emission simulation model. Linear regression analysis was used to investigate differences in pollution rates. Configurations with centrally located feeding of traffic were found to have higher pollution rates, while configurations with feeding from a surrounding street generate higher emissions per person and higher fuel consumption.
  •  
33.
  • Smidfelt-Rosqvist, Lena (författare)
  • On the Relations between Driving Patterns, Exhaust Emissions and Network Characteristics in Urban Driving
  • 2003
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The planning and design of street networks in cities influence driving behaviour and give rise to variations in driving patterns (i.e., speed and acceleration profiles) that affect exhaust emissions and fuel consumption. The primary objective of this study has been to use real-life driving patterns to investigate how the characteristics of street networks influence fuel consumption and vehicular emissions. The effects of imposing limits on driving patterns and of aggregating them in single speed profiles were also explored. The analyses and results are based on four different driving pattern studies that yielded both experimental and ob-servational data. The use of samples of extended driving patterns and of regression analysis made it possible to estimate the magnitude of the impact of different characteristics of street networks. It was found that there were considerable discrepancies between exhaust estimates based on a single mean speed profile aggregated from a sample of driving patterns and estimates based on the full sample of driving patterns. Consequently aggregated profiles must be treated cautiously when estimating emissions. It was also found that specific types of streets, calming measures or intersections can both add to and reduce exhaust emissions. Speed reducing measures showed effects leading to the conclusion that they on an overall total have a reducing effect on exhaust emissions. There is often a discrepancy between the overall influence and the expected local effects. Behavioural adaptation between successive driving environments was also found, supporting the conclusion that driving is not only influenced by the current environment but also by the preceding. Investigations of the overall environmental effects of driving patterns should take into account not only local effects but also the influence of the adjoining environment.
  •  
34.
  • Smidfelt-Rosqvist, Lena, et al. (författare)
  • Trafikplanering i en hållbar, energisnål stadsutveckling : Med exempel från Lund
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten visar att det finns kunskapen om vilka åtgärder och processer som leder till en hållbar fysisk planering där inte bilens framkomlighet och rörligheten står i fokus utan tillgängligheten och möjligheten att kunna välja alternativa, hållbara färdsätt. De åtgärder som beskrivs är varken nya eller ickeimplementerade, men skulle kunna användas i betydligt större omfattning. För i princip alla åtgärder finns goda exempel (fast inte alla på en och samma plats). Svårigheten verkar alltså vara att ta tillvara på kunskapen och införa de goda exemplen även i ett mer rikstäckande svenskt sammanhang.Det finns enklaver där ett nytt synsätt och planering börjar få fäste, med Lund som ett exempel och de transportpolitiska målens formulering bort från rörligheten till tillgängligheten som ett annat. Frågan är naturligtvis hur man kan utöka dessa enklavers utbredning.En viktig förutsättning i omställningen som tydligt framträdde i samtalen med Lunds kommun handlar om normförändringar vilket även tidigare forskning visat.Planerarens och beslutfattarens arbete är i mångt och mycket kompetens- och erfarenhetsbaserat. Detta innebär att många arbeten görs till viss del genom att lita på den egna känslan, kompetensen och erfarenheten. Att bryta de rådande normerna där bilen står i fokus kan därför inte åstadkommas genom enbart handböcker eller liknande. Istället måste handböckernas innehåll bli basen för en förankringsprocess och kompetensutveckling (t.ex. studieresor och seminarier). Kunskapskapitalet som den enskilde beslutsfattaren eller planeraren har måste utvecklas och förändras. Planeraren måste genom sin erfarenhet och kompetens kunna se fördelarna med de skrivna regler i exempelvis bilsnålhandboken från Lunds kommun. Ligger den utanför det upplevda och det ”normala” blir det en hyllvärmare.En viktig rekommendation är därför att systematiskt arbeta med denna normförändring som krävs för en långtgående hållbarhetsutveckling i den fysiska planeringen.Att hitta dörröppnare genom exempelvis introduktionsprojekt är en annan viktig rekommendation. Att planera för ett hållbart samhälle är mycket komplext och innebär förändringar på många områden i planeringen. Att göra förändringar inom en så kallad komfortzon (eller den rådande normen för att anknyta till avsnittet ovan) är möjliga men räcker inte till för att kunna ta långtgående steg till ett energieffektivt och hållbart samhälle. Hur man rör sig ur denna zon på ett komfortabelt sätt handlar naturligtvis om kulturella förändringar som det har beskrivits ovan men även om att hitta vägar där inte allt försöks ändra på en och samma gång. Motståndet till sådana abrupta lösningar är sannolikt för stort för att verkligen kunna bära frukt. Att arbeta med instegsportar där man använder sig av introduktionsprojekt kan vara en gångbar väg. Fördelen ligger i projektens begränsning, möjligheten till att backa och allmänhetens chans att göra sig en praktisk bild av hur man tänker sig utforma transportapparaten i framtiden. Lyckas man att få en positiv opinion kan ett introduktionsprojekt bli till det goda exemplet.Introduktionsprojekten kan gärna också vara begränsade på att förbättra för enbart ett av de hållbara transportslagen. Eftersom gång, cykeltrafik och kollektivtrafik är en nära kopplade i ett hållbart transportsystem kan sådana instegsportar ge en spinn off-effekt på alla hållbara transportslag. Att det blir så kräver naturligtvis att planerarnas kompetens och erfarenhet är medveten om systemeffekten av de hållbara transportslagen.Avslutningsvis tycker vi det är relevant att ställa frågan hur man med styrmedel på regional och nationell nivå bättre skulle kunna stödja kommunernas arbete inom hållbar och energieffektiv planering? Vi tror att det behövs stöd på många områden, t ex:Ekonomiskt stöd – stödformer som LIP och KLIMP har haft stor betydelse för både mer hållbar planering och för det faktiska införandet av olika åtgärder. För närvarande finns inget motsvarande stöd vilket riskerar att bromsa upp kommunernas arbete.Kompetensstöd – vi diskuterar ovan den stora betydelsen som planerarnas kompetens har för vilken slags planering det i slutändan blir. Det finns behov av mer utbildning och kompetensutveckling inom detta område.Modell- och metodstöd – metoderna att använda som beslutsstöd för hållbar planering behöver utvecklas och spridas. Bl a exemplet från Lunds översiktsplan visar att indikatorer kan användas för att beskriva t ex ”bilsnålhet” men de behöver utvecklas och spridas ytterligare.Datatillgång och uppföljning – det finns relativt begränsat nationellt insamlad data för att beskriva olika kommuners och städers tillstånd avseende transportsystemet och hållbar markanvändning. Detta försvårar jämförelser och erfarenhetsutbyte.Lagstiftning – den nuvarande planeringslagstiftningen ger kommunerna små möjligheter att ställa krav på byggherrar och verksamhetsutövare avseende deras ansvar för transporterna till/från befintlig och tillkommande bebyggelse. Andra europeiska länders lagstiftning ger kommunerna många gånger större handlingsfrihet.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-34 av 34
Typ av publikation
tidskriftsartikel (18)
rapport (9)
konferensbidrag (4)
doktorsavhandling (1)
bokkapitel (1)
licentiatavhandling (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (17)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (15)
populärvet., debatt m.m. (2)
Författare/redaktör
Smidfelt Rosqvist, L ... (26)
Winslott Hiselius, L ... (12)
Rosqvist, Lena Smidf ... (8)
Hiselius, Lena Winsl ... (7)
Hiselius, Lena (5)
Kronsell, Annica, 19 ... (5)
visa fler...
Dymén, Christian (5)
Khan, Jamil (4)
Lund, Emma (4)
Kronsell, Annica (3)
Adell, Emeli (3)
Svensson, Helena (3)
Stepanova, Olga (3)
Strömblad, Emma (3)
Wandel, Sten (2)
Hultkrantz, Lars, 19 ... (2)
Eliasson, Jonas (2)
Andersson, Alfred (2)
Dymén, C. (2)
Nilsson, Magnus (1)
Abbasi, Maisam (1)
Nilsson, Lars (1)
Nelldal, Bo-Lennart (1)
Pettersson, Fredrik (1)
Pålsson, Henrik (1)
Beser Hugosson, Muri ... (1)
Ekman, Lars (1)
Eng Larsson, Fredrik (1)
Hildingsson, Roger (1)
Ljungberg, Christer (1)
Olander, Lars-Olof (1)
Gudmundsson, Henrik (1)
Berggren, Ulrik (1)
Stepanova, Olga, 198 ... (1)
Ericsson, Eva (1)
Dahlholm, Olivia (1)
Lundquist, Karl-Joha ... (1)
Westford, Pia (1)
Nerhagen, Lena (1)
Wendle, Björn (1)
Stelling, Petra (1)
Sjöstrand, Helena (1)
Bösch, Stephan (1)
Påhlsson, Henrik (1)
Nordlund, Jesper (1)
Quester, Anja (1)
Indebetou, Lovisa (1)
Carpenfelt, David (1)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (26)
Göteborgs universitet (5)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (3)
Kungliga Tekniska Högskolan (2)
Örebro universitet (2)
RISE (2)
visa fler...
Linköpings universitet (1)
Naturvårdsverket (1)
Högskolan Dalarna (1)
visa färre...
Språk
Engelska (19)
Svenska (15)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Teknik (24)
Samhällsvetenskap (12)
Naturvetenskap (5)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy