| 1. |
- Ayres-de-Campos, Diogo, et al.
(författare)
-
European Association of Perinatal Medicine (EAPM), European Board and College of Obstetricians and Gynaecologists (EBCOG), European Midwives Association (EMA). Joint position statement : Substandard and disrespectful care in labour - because words matter
- 2024
-
Ingår i: European Journal of Obstetrics, Gynecology, and Reproductive Biology. - : Elsevier. - 0301-2115 .- 1872-7654. ; 296, s. 205-207
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Substandard or disrespectful care during labour should be of serious concern for healthcare professionals, as it can affect one of the most important events in a woman's life. Substandard care refers to the use of interventions that are not considered best -practice, to the inadequate execution of interventions, to situations where bestpractice interventions are withheld from patients, or there is lack of adequate informed consent. Disrespectful care refers to forms of verbal and non-verbal communication that affect patients' dignity, individuality, privacy, intimacy, or personal beliefs. There are many possible underlying causes for substandard and disrespectful care in labour, including difficulties in modifying behaviours, judgmental or paternalistic attitudes, personal interests and individualism, and a human tendency to make less arduous, less difficult, or less stressful clinical decisions. The term "obstetric violence" is used in some parts of the world to describe various forms of substandard and disrespectful care in labour, but suggests that it is mainly carried out by obstetricians and is a serious form of aggression, carried out with the intent to cause harm. We believe that this term should not be used, as it does not help to identify the underlying problem, its causes, or its correction. In addition, it is generally seen by obstetricians and other healthcare professionals as an unjust and offensive term, generating a defensive and less collaborative mindset. We reach out to all individuals and institutions sharing the common goal of improving women's experience during labour, to work together to address the underlying causes of substandard and disrespectful care, and to develop common strategies to deal with this problem, based on mutual comprehension, trust and respect
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Brown, Nils, et al.
(författare)
-
Nya metoder och miljöindikatorer för att stödja policy för hållbarkonsumtion i Sverige : Slutrapport – PRINCE fas 2
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det första PRINCE-programmet (Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment) pågick mellan 2014 och 2018 med målet att undersöka sätt att förbättra och utöka uppsättningen av konsumtionsbaserade indikatorer för att uppskatta miljöpåverkan kopplat till svensk konsumtion, både inom Sverige och utomlands. PRINCE-programmet avslutades 2018 med en rapport: file:///C:/Users/krn/AppData/Local/Temp/978-91-620-6842-4.pdf.Ytterligare information finns på projektets webbplats: https://www.prince-project.se/Detta ettåriga projekt (PRINCE 2) är en påbyggnad till PRINCE-programmet. Målen med PRINCE 2 har varit att kommunicera resultaten från PRINCE-programmet till Naturvårdsverket och andra nyckelaktörer, att sammanfatta användningen av PRINCE-resultat inom politik och andra områden och att vidareutveckla data och indikatorer inom fiskeområdena, tropisk avskogning, biologisk mångfald och kemikalier i syfte att förbättra befintliga och etablera nya indikatorer för att mäta miljöpåverkan från svensk konsumtion.Projektet har finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.Rapporten har skrivits av Nils Brown (Statistikmyndigheten SCB), Simon Croft (Stockholm Environment Institute York, University of York), Elena Dawkins (Stockholm Environment Institute), Göran Finnveden (KTH), Jonathan Green (Stockholm Environment Institute York, University of York), Martin Persson (Chalmers tekniska högskola), Susanna Roth (Statistikmyndigheten SCB), Chris West (Stockholm Environment Institute York, University of York) och Richard Wood (Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet NTNU).Författarna svarar för rapportens innehåll. Rapporten har även publicerats på engelska (rapportnummer 7032).Naturvårdsverket mars 2022
|
|
| 4. |
- Buhr, Katarina, et al.
(författare)
-
Climate Change Politics through a Global Pledge-and-Review Regime : Positions among Negotiators and Stakeholders
- 2014
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 6:2, s. 794-811
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Pledge-and-review is an essential pillar for climate change mitigation up until 2020 under the auspices of the United Nations Framework Convention on Climate Change. In this paper, we build on a survey handed out to participants at the Seventeenth Conference of Parties in 2011 to examine to what extent climate negotiators and stakeholders agree with existing critiques towards pledge-and-review. Among the critique examined, we find that the one most agreed with is that the pledges fall short of meeting the 2 degree target, while the one least agreed with is that pledges are voluntary. We also find that respondents from Annex 1 parties are more critical than respondents from Non-Annex 1 parties. Negotiators display strikingly similar responses regardless of where they are from, while there is a remarkable difference between Annex 1 and Non-Annex 1 environmental non-governmental organizations. We build on these results to discuss the legitimacy of pledge-and-review.
|
|
| 5. |
- Buhr, Katarina, 1980-, et al.
(författare)
-
Comparisons of the Copenhagen Pledges : Analyses for Climate Change Professionals
- 2012
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This synthesis report summarizes the results from the project "Comparing National Initiatives in an International Fragmented Climate Regime" (CompNat) that was carried out 2010–2012. The project aimed to analyze and compare the national pledges for non-binding climate change mitigation up until 2020, submitted to the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) as a response to the Copenhagen Accord.The report aims to provide an overview of the research within the project. The target group is climate change professionals who already have basic knowledge about the “Copenhagen pledges”, including negotiators, policymakers, industry representatives and researchers. The report can be read from the beginning to the end, or be used for quicker look-ups. Several project results have also been reported separately in other forum, including scientific journals, reports and seminars. However, some recent and more demarcated analyses are presented here for the first time.The project was funded by the Swedish Energy Agency and led by IVL Swedish Environmental Research Institute. The authors sincerely thank negotiators at the Swedish Energy Agency for constructive feedback on the project. Moreover, we thank all respondents and anonymous reviewers for their contributions.
|
|
| 6. |
- Buhr, Katarina, et al.
(författare)
-
Comparisons of the Copenhagen Pledges - Analyses for Climate Change Professionals
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This synthesis report summarizes the results from the project "Comparing National Initiatives in an International Fragmented Climate Regime" (CompNat) that was carried out 2010–2012. The project aimed to analyze and compare the non-binding national pledges for climate change mitigation up until 2020, submitted to the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) as a response to the Copenhagen Accord. The report aims to provide an overview of the research within the project. The target group is climate change professionals who already have basic knowledge about the "Copenhagen pledges", including negotiators, policymakers, industry representatives and researchers. The report can be read from the beginning to the end, or be used for quicker look-ups. Several project results have also been reported separately in other forum, including scientific journals, reports and seminars. However, some recent and more demarcated analyses are presented here for the first time. The project was funded by the Swedish Energy Agency and led by IVL Swedish Environmental Research Institute.
|
|
| 7. |
- Buhr, Katarina, et al.
(författare)
-
Klimatlöftena efter Köpenhamn : Nationella utsläppsmål och handlingsplaner som grund för ett nytt klimatavtal
- 2011
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Klimatmötet i Köpenhamn blev omskrivet som ett misslyckande då parterna inte lyckades ta fram ett avtal för att begränsa den globala uppvärmningen till +2°C. Mindre känt är att Köpenhamnsmötet också öppnade för en process där ländernas egna förslag på vad de är villiga att göra för klimatet utgör en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet med att ta fram ett nytt internationellt klimatavtal.Länder uppmanades att skicka in icke-bindande målsättningar som beskriver avseddabegränsningar av de egna växthusgasutsläppen fram till år 2020. Dessa egenförfattademålsättningar, som vi i den här rapporten kallar Köpenhamnslöftena, har inkluderats iklimatförhandlingarna inför nästa stora årliga konferens som hålls i sydafrikanska Durbani slutet av 2011.Köpenhamnslöftena är intressanta för alla som vill förstå den internationella klimatpolitikensutveckling. I den här rapporten erbjuds en översikt av Köpenhamnslöftena baserad på aktuellforskning. Vilka olika slags löften har länderna angett och vad innebär de? Är dessa löftentillräckliga för att rädda klimatet och hur kan de komma att påverka samhällsekonomin?Studien ingår i projektet ”Jämförbarhet av nationella initiativ i en fragmenterad internationellklimatregim” som finansieras av Energimyndigheten.
|
|
| 8. |
- Buhr, Katarina, et al.
(författare)
-
Klimatlöftena efter Köpenhamn. Nationella utsläppsmål och handlingsplaner som grund för ett nytt klimatavtal
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När Kyotoprotokollets första åtagandeperiod löper ut år 2012 står världen utan ett globalt avtal som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser. Klimatmötet i Köpenhamn blev omskrivet som ett misslyckande då parterna inte lyckades enas om ett gemensamt klimatavtal för perioden efter 2012 som specificerar hur den globala uppvärmningen ska begränsas till +2°C. Däremot är det mindre känt att Köpenhamnsmötet också blev en milstolpe för möjliga framsteg i det parallella förhandlingsspår med fokus på långsiktigt samarbete, som har funnits med i dialogform i FN:s klimatförhandlingar sedan år 2005.I rapporten erbjuds en översikt över Köpenhamnslöftena baserad på aktuell forskning. Vilka olika slags löften har länderna angett och vad innebär de? Är dessa löften tillräckliga för att begränsa den globala uppvärmningen till +2°C och hur kan de komma att påverka samhällsekonomin?
|
|
| 9. |
- Constantino, Sebastian, et al.
(författare)
-
Ekonomisk statistik om sektorer som är beroende av havet : Underlag till inledande bedömning 2018 inom havsmiljöförordningen
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den totala omsättningen i de maritima näringarna är omkring 160 000 miljoner kronor, vilket utgör cirka 2,2 procent av Sveriges totala omsättning. I dessa näringar uppgår den totala anställningen till omkring 73 000 som utgör 2,8 procent av Sveriges totala anställningar. I en uppdelning av maritima näringar i sektorer är marin turism den största, följt av sjöfart och hamnar och stödtjänster.Vi gav Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att identifiera och redovisa den ekonomiska betydelsen av Sveriges maritima näringar. Resultatet redovisas i denna rapport. Det kommer också att användas som en del i vår inledande bedömning för havsmiljöförordningen (havsmiljödirektivet).
|
|
| 10. |
- Hennlock, Magnus, et al.
(författare)
-
En studie om styrmedel för hållbar konsumtion : Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En kartläggning av utvärderingar samt utvärderande analyser av trettiotvå styrmedel för hållbar konsumtion som syftar till att påverka hushållens konsumtionsbeteenden i en mer resurseffektiv och hållbar riktning. Utvärderingarna är genomförda av såväl ansvariga myndigheter som forskningsinstitut. Effekter, framgångsfaktorer, svårigheter och erfarenheter av dessa styrmedel presenteras.Kartläggningen visar att den koldioxiddifferentierade fordonskatten, miljöbilspremien och trängselskatterna i Göteborg och Stockholm, varit framgångsrika styrmedel för att minska miljöpåverkan.Här kartläggs utvärderade styrmedel inom konsumtionsområdena: boende, kommunikationer, shopping och konsumtion av mat. Underlaget ingår i Naturvårdsverkets arbete med att följa upp miljömålen i den fördjupade utvärdering 2015.
|
|
| 11. |
- Hennlock, Magnus, et al.
(författare)
-
Styrmedel för hållbar konsumtion : Perspektiv från ett urval av utvärderingar
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar en kartläggning av utvärderade styrmedel för hållbar konsumtion samt en sammanfattning av effekter, framgångsfaktorer, svårigheter och erfarenheter av dessa styrmedel från genomförda utvärderingar av dessa. Kartläggningen har utgått från en uppdatering av de styrmedel som ingick i den fördjupade utvärderingen 2012. Uppdateringen har skett genom förfrågningar efter utvärderingar hos ansvariga myndigheter samt svenska och utländska forskningsinstitutioner. Förfrågningar genomfördes under perioden den 21 juli – 15 augusti 2014. Insända utvärderingar har gåtts igenom och dess slutsatser sammanfattats. Kartläggningen omfattar både utvärderingar (dvs. ex post analyser) och framåtblickande ex ante analyser i de fall de senare har inslag av ex post analyser av befintliga styrmedel. Med styrmedel för hållbar konsumtion avses här styrmedel som syftar till att direkt påverka hushållens konsumtionsbeteenden i mer resurseffektiv eller hållbar riktning. Med syftet ”direkt påverka” förstås en tydlig koppling mellan styrmedel och konsumtionsval och konsumenters efterfrågan. Inom detta uppdrag betyder detta antingen att lagstiftningen bakom styrmedlet juridiskt utdelar direkta skyldigheter till konsumenter/fysiska personer utifrån ett miljöstyrande perspektiv, t.ex. regleringen av enskilda avlopp enligt miljöbalken eller koldioxiddifferentierad fordonsskatt för fordonsägare, och/eller att styrmedlet i lagstiftning, propositioner eller andra förarbeten har det uttryckliga syftet att påverka hushållens konsumtionsbeteenden i mer resurseffektiv eller hållbar riktning, t.ex. koldioxidskatt.Sammantaget kan sägas att urvalet av styrmedel och utvärderingar i denna rapport är ett resultat av att styrmedlen ska vara direkt riktade mot konsumtionsbeteende enligt ovan och förekomma i minst en utvärdering som har ett miljöperspektiv. Det finns därför många styrmedel som inte omfattas av denna kartläggning. Det är t.ex. styrmedel där inte utvärderingar av konsumtionsbeteende har inkommit, styrmedel såsom elcertifikatsystemet eller handel med utsläppsrätter eftersom lagstiftningen bakom dessa inte utdelar juridiska skyldigheter till konsumenter/fysiska personer och/eller de saknar uttryckliga syften i lagstiftning och förarbeten att påverka särskilt hushållens konsumtionsbeteenden i mer resurseffektiv eller hållbar riktning. Styrmedel som t.ex. fastighetsbeskattning, mervärdeskatt och ROT-avdrag omfattas inte heller eftersom de i lagstiftning eller förarbeten saknar syfte utifrån miljöperspektiv. Detta hindrar inte att dessa styrmedel kan ha indirekt påverkan på konsumtionsbeteende som både främjar eller motverkar en hållbar utveckling sett utifrån ett miljöperspektiv. Utvärderingarna är genomförda av ansvariga myndigheter, konsulter, universitet och forskningsinstitut. Denna rapport sammanfattar enbart slutsatserna från utvärderingarna och innehåller således inga egna slutsatser av författarna. Korta sammanfattande slutsatser av författarna återfinns dock i kapitel 7.5. Sammanlagt omfattar rapporten 32 styrmedel vilka är presenterade inom konsumtionsområdena Boende, Kommunikation, Shopping samt Ätande. Bland de utvärderade styrmedel som omfattas har den koldioxiddifferentierade fordonskatten, miljöbilspremien och trängselskatterna i Göteborg och Stockholm inom konsumtionsområdet kommunikation varit styrmedel som enligt utvärderingarna haft entydiga signifikanta effekter på konsumtionsbeteendet på kort sikt. Utvärderingarna av den koldioxiddifferentierade fordonskatten och miljöbilspremien baseras på ekonometriska modeller för att isolera statistiska orsaksverkanssamband mellan styrmedel och effekter på observerat beteende. Resultaten är statistisk signifikanta. Utvärderingarna av trängselskatterna noterar en kortsiktig minskning av biltrafiken vid skatternas införande. Utvärderingarna använder dock inte metoder för att isolera effekterna från trängselskatten från andra faktorer som skett samtidigt, t.ex. införandet av andra åtgärder såsom utbyggnad av kollektivtrafik. Att trängselskatterna ligger bakom de största av de observerade effekterna baseras i dessa utvärderingar på kvalitativa bedömningar. Utredningen av trängselskatten i Göteborg finner vidare att ingen annan enskild åtgärd ger samma effekt på trafikmängderna som trängselskatten.Inom konsumtionsområdet Boende har flera bidrag och stöd för installationer av miljöförbättrade åtgärder i bostader utvärderats. Sammantaget finner utvärderingarna i huvudsak ofta begränsade effekter på åtgärdsbeteende från subventioner såsom bidrag och stöd. Även om många åtgärder har fått subventioner finner utvärderingarna att många individer i enkätstudier anger att de skulle ha gjort åtgärderna även om subventionerna inte hade funnits. Detta kan delvis bero på att lönsamheten hos flera av de ofta energibesparande åtgärdernas påverkas av att det redan finns energi- och koldioxidskatter. Det gör att den faktiska effekten av styrmedlet blir mindre vilket också gör att kostnaden för bidragen och stöden (mätt som kr per kg reduktion) ökar. Utvärderingarna kommer i några fall också fram till att subventionerna generellt sett inte gjort åtgärderna privatekonomiskt lönsamma. Även teoretiskt sett borde stöden i sådana fall enligt utvärderingarnas slutsatser inte ha någon större effekt på konsumtionsbeteendet. Vissa stöd, t.ex. installationer av solvärme och solceller, bedöms dock ha lett till att åtgärder har tidigarelagts samt ökad teknikutveckling. Inom konsumtionsområdet Boende finns även utredningar av plan- och bygglagen samt regleringen av enskilda avlopp enligt miljöbalken. Dessa tillhör de få styrmedel där privatpersoner omfattas av prövning (lov enligt PBL respektive tillstånd enligt miljöbalken). Det är i dessa fall kommunen (byggnadsnämnden respektive miljönämnden) som prövar och utövar tillsyn. Fysiska personer omfattas främst av Plan- och bygglagen (PBL) genom regleringen av byggnation av småhus. Regleringen av enskilda avlopp består huvudsakligen av en kombination av styrmedel;förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, miljöbalken (1998:808) samt förordning om miljösanktionsavgifter (SFS 1998:950). I såväl utredningarna av PBL som regleringen av enskilda avlopp enligt miljöbalken har det konstaterats svårigheter med efterlevnad av regelverk och myndigheters beslut. I bägge fall ansågs låga avgiftsnivåer, otydliga regler och långa ledtider i beslutsprocesserna kring straff och sanktionsavgifter vara förklaring till dålig efterlevnad. I bägge fall har särskilt straff- och sanktionssystem varit föremål för utredning. Kritik riktades även mot att kommunerna (tillsynsmyndigheterna) inom nuvarande system inte gavs incitament att besluta om åtgärder vid överträdelser och därför inte alltid krävde rättelse när samhällskraven eftersatts. En trend hos slutsatserna kring förbättringar för ökad efterlevnad generellt vid administrativa styrmedel är att sanktionsavgifter bör ersätta straff på vissa områden. Utredningen av PBL kom fram till att överträdelser ska vara lätt konstaterbara, en sanktionsavgifts kriterier för påförande samt dess storlek bör vara allmänt kända av berörda aktörer, en överträdelse ska kunna föranleda en snabb reaktion från samhället i form av en sanktionsavgift, avgiftsnivåer ska vara såpass höga att de har avskräckande effekt samt att avgiftsskyldigheten ska bygga på s.k. strikt ansvarför att förenkla och påskynda handläggningen.En svårighet är om tekniska skäl, såsom i fallet med enskilda avlopp, förutsätterresurskrävande inspektioner eller analyser för att utreda om överträdelse skett eller inte i varje enskilt fall. Det kan i sin tur leda till att kontroll- och tillsynsmyndigheter drar sig för att besluta om sanktionsavgifter, alternativt inte anmäler överträdelser till polis, åklagare och domstol med försämrad efterlevnad som följd. Under omständigheter då det av tekniska skäl är svårt och/eller kostsamt att fastställa lätt konstaterbara gränser huruvida funktionskrav är uppfyllda eller inte, alternativt det är svårt att mäta t.ex. utsläppsnivåer varje enskilt fall, kan teknikkrav vara en effektivare reglering än reglering med funktionskrav eller ekonomiska styrmedel. Alternativa incitamentsmekanismer bör då införas parallellt för att främja teknikutveckling och att teknikkraven sedan uppdateras över tiden. Informativa styrmedel som inte kombineras med andra styrmedel har i utvärderingarna haft begränsade effekter på beteendet inom konsumtionsområdena boende och ätande. Effekterna av t.ex. klimat- och miljömärkning låg i dessa utvärderingar lågkring 5-10 % ökning av miljövänliga val hos besluten. Större effekter har setts isituationer då individerna haft stor förkunskap om de olika valen i besluten. Andra studier visade att hyllmärkning ledde till en ökad försäljning av vissa varor (t.ex. ekologiskt kaffe och olivolja) men inte andra varor t.ex. ekologiskt mjöl. Informativa styrmedel som inte kombinerats med andra styrmedel har som regel små effekter om åtgärderna kräver relativt stora privata uppoffringar och kostnader av individerna som t.ex. fallet med enskilda avlopp. Ett generellt problem med utvärderingar av styrmedel är att det är svårt att isolera styrmedlens effekter på beteendet utan att använda sig av kontrollerade experiment eller ekonometriska metoder med lämplig data. I en majoritet av utvärderingarna görs kvalitativa bedömningar av olika slag om styrmedlens effekter. En vanlig metod är t.ex. att visuellt jämföra beteendevariablernas utveckling (t.ex. nyregistering av miljöbilar) under perioden före och efter ett styrmedel införs för att se om det finns bryt
|
|
| 12. |
- Karlsson, Anja, et al.
(författare)
-
Dialog för hållbar stadsutveckling
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att involvera medborgare, slutanvändare och intressenter i frågor som rör hållbar stadsutveckling har blivit en allt viktigare fråga under 2000-talet, både i Sverige och internationellt. I oktober 2015 samlades världens länder i New York för att anta 17 nya hållbarhetsmål, Sustainable Development Goals (SDG) (FN, 2015). Ett av målen handlar om att städer och samhällen ska vara hållbara, inkluderande och säkra. I ett av delmålen poängteras att det till 2030 behövs bättre inkludering av stadens invånare och en ökad kapacitet för deltagande, integrering och hållbar planering i alla världens länder. IVL har kompetens inom många miljö- och hållbarhetsfrågor med relevans för stadutveckling, exempelvis energi, klimat, byggande, inomhusmiljö och sociala frågor. I den här rapporten ger vi en kort kunskapsöversikt i hur deltagande kan användas i olika projekt som rör hållbar stadsutveckling, vilken nytta det kan ge och vilka utmaningarna är. This report is only available in Swedish.
|
|
| 13. |
- Karlsson, Anja, et al.
(författare)
-
Nytt ljus på Albyberget
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport utvärderas projektet ”Nytt ljus på Albyberget”, som fokuserar på hur omfältsljus och ljusinstallationer med hjälp av ny LED-teknik kan användas för att ge en energieffektivare gatubelysning som upplevs tryggare och mer attraktiv. Projektet genomfördes på en gångväg på Albyberget, en plats som många boende i området upplever som otrygg. Genomgående för projektet är att deltagande och lärande utvärdering varit en central del och projektet har genomförts genom ett så kallat Urban Living Lab. ”Nytt ljus på Albyberget” är ett av tre Urban Living Lab som har genomförts i Alby inom projektet SubUrbanLab. Syftet med denna rapport är att redogöra för utvärderingen av ”Nytt ljus på Albyberget” med fokus på uppföljningen av projektets uppsatta mål. Målen var att skapa en ökad känsla av trygghet i området kring gångvägen; skapa en mer energieffektiv och attraktiv gatubelysning med hjälp av LED-teknik och omfältsljus; och att öppna upp för mer deltagande bland Albyborna och andra intressenter, bland annat i syfte att främja framtida dialogprocesser. Metoder som använts för utvärdering av målen har varit enkätundersökning, test i fält, utvärdering av energibesparing och löpande dokumentation. IVL Svenska Miljöinstitutet har som projektets forskningspart varit huvudansvariga för utvärderingen av projektet. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
|
|
| 14. |
- Löfgren, Åsa, 1972, et al.
(författare)
-
The Effect of EU-ETS on Swedish Industry's Investment in Carbon Mitigating Technologies
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The European Union’s Emissions Trading Scheme (EU-ETS) is so far the largest emissions trading system in the world. It covers about 12000 installations, representing approximately 45% of EU emissions of CO2, with the objective to establish a carbon price creating incentives for cost efficient reductions of emitted green house gases. In this article we perform an expost analysis where we use detailed firm level data to analyse the effect of the EU ETS on firms’ investment decisions in carbon reducing technologies. In addition we draw on the existing literature and control for firm specific characteristics that has previously been shown to be determinants of firms’ investment in clean technology.
|
|
| 15. |
- Löfgren, Åsa, 1972, et al.
(författare)
-
Why the EU ETS needs reforming: an empirical analysis of the impact on company investments
- 2014
-
Ingår i: Climate Policy. - : Informa UK Limited. - 1469-3062 .- 1752-7457. ; 14:5, s. 537-558
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The European Union's Emissions Trading Scheme (EU ETS) is so far the largest emissions trading system in the world. A rigorous ex post empirical analysis of the scheme is presented. The effect of the scheme on firms' investment decisions in carbon-reducing technologies is analysed by using detailed firm-level data from Swedish industry. Based on difference-in-difference estimation as well as a before–after difference estimation, the results reveal that the EU ETS has not had a significant effect on firms’ decisions to invest in carbon-mitigating technologies. However, although the EU ETS appears to have no direct effect on investments, it is too early to dismiss the system. Consideration is given to how the EU ETS can realize its potential to become an effective tool in the EU climate and energy policy portfolio.Policy relevanceA thorough analysis and discussion considers the ability of the EU ETS to create strong incentives for investment in carbon-reducing measures. The empirical results (using detailed firm-level data from Swedish industry) add to earlier findings in the literature showing the limitations of the EU ETS to influence investments and innovation. This is a critical and pressing issue for policy makers. With even modest reforms such as the back-loading of allowances meeting strong resistance from some Member States, the future of the EU ETS is rightly put in question. A key question is whether the EU ETS can and should be reformed in a way so that it can have a real impact on investments, or whether other policy instruments should take an increasing role for long-term transformation of the energy system.
|
|
| 16. |
- Mandell, Svante, 1970-, et al.
(författare)
-
Utvecklingen för EU:s system för handel medutsläppsrätter och den framtida internationella utsläppsmarknaden
- 2013
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapporten syftar till att med utgångspunkt i gällande klimatpolitiska beslut, Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 och EU-kommissions rapport om utsläppsmarknadens funktion analysera hur EU:s system för handel med utsläppsrätter och den internationella utsläppsmarknaden kan utvecklas på lång sikt.EU:s klimat och energipaket innebär att utsläppen av växthusgaser inom EU ska minska med 20 procent från år 1990 till år 2020. Vidare ska, inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), utsläppen minska med 21 procent mellan år 2005 och 2020, medan utsläppen i den icke handlande sektorn (IHS) ska minska med 10 procent under samma period (EU-kommissionen, 2013). Den större bördan i EU ETS motiveras av att åtgärdskostnaderna är lägre där och att det därför är mer kostnadseffektivt att minska utsläppen mer i EU ETS. I EU:s färdplan till 2050 anges en intention att minska utsläppen med 80 till 95 procent till 2050 (EU-kommissionen, 2011b). Utsläppsmålet för EU ETS till år 2020 säkerställs genom att utsläppstaket minskar med 1,74 procent per år. Den reduktionsfaktorn gäller även bortom 2020 och kommer att leda till en total minskning med cirka 70 procent till år 2050. Men eftersom det inte räcker för att uppfylla ambitionen till 2050 behöver ambitionsnivån höjas i EU ETS. Det finns i och för sig en flexibilitet i hur framtida reduktionsmål fördelas mellan ETS och IHS. Men eftersom åtgärdskostnaderna tycks vara billigare i ETS än i IHS är det sannolikt att man, på samma sätt som idag ökar bördan relativt sett mer i ETS än i IHS.EU-kommissionen presenterade 2012 en rapport, The State of the European Carbon Market in 2012, om hur EU:s handelssystem för utsläppsrätter fungerar och kan utvecklas på längre sikt (EU-kommissionen, 2012a). I rapporten konstateras att det finns ett stort överskott av utsläppsrätter vilket riskerar att allvarligt underminera handelssystemets funktion. Rapporten beskriver vidare sex strukturella åtgärder som kommissionen anser kan förbättra den nuvarande situationen inom EU ETS och det nu rådande och växande utbudsöverskottet. Med utgångspunkt i kommissionens rapport har vi analyserat förslagen utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv. Vårt fokus har varit på EU ETS och hur dess funktion och effektivitet påverkas av förslagen. Vidare har vi försökt att måla upp ett antal scenarier för hur den internationella utsläppsmarknaden utvecklas i framtiden med utblick mot 2050, och vad det innebär för Sveriges förutsättningar att köpa utsläppsrätter på den internationella marknaden.
|
|
| 17. |
- Roth, Susanna, et al.
(författare)
-
Klimatanpassning 2015 - så långt har kommunerna kommit
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns många tecken som talar för att klimatet håller på att förändras. Det märks bland annat med förhöjda temperaturer, fler översvämningar och mer nederbörd. I takt med att klimatet förändras behöver samhället anpassa sig. Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de ansvarar för att genomföra konkreta åtgärder och för att implementera klimatanpassningsarbetet. För att skapa en samlad bild av hur långt Sveriges kommuner kommit i sitt arbete med klimatanpassning och för att tydliggöra vilka utmaningar och behov kommunerna står inför, har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med branschorganisationen Svensk Försäkring genomfört en kartläggning av kommunernas arbete. Kristianstad kommer på första plats i kommunrankningen med högst poäng, tätt följt av Botkyrka samt Göteborg och Växjö. I rankningen har kommunernas svar i enkätundersökningen poängsatts och summerats. Maxpoäng i rankningen var 33 poäng. Alla frågor i undersökningen har inte ingått i rankningen utan vissa frågor är kontrollfrågor eller beskrivande öppna frågor. Hur frågorna har poängsatts och alla kommuners poäng beskrivs i rapporten Klimatanpassning 2015 – så långt har kommunerna kommit (IVL-rapport B2228) .
|
|
| 18. |
- Roth, Susanna, et al.
(författare)
-
Klimatanpassning 2015 - Så långt har Sveriges kommuner kommit
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns många tecken på att klimatet håller på att förändras vilket innebär att samhället måste anpassa sig till nya förutsättningar. Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de ansvarar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. I detta projekt har en enkätundersökning av Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning genomförts. Undersökningen kartlägger hur långt kommunerna kommit i sitt arbete med klimatanpassning med syfte att tydliggöra vilka utmaningar och behov kommunerna står inför. Enkätundersökningen bygger på den process för klimatanpassningsarbete som utvecklats av EU-kommissionen. Verktyget pekar på viktiga steg i klimatanpassningsarbetet, från etablerandet av arbetet till uppföljning och utvärdering. Genom undersökningen vill vi uppmärksamma kommunerna på detta verktyg, vilket kan vara ett bra stöd för att genomföra ett effektivt klimatanpassningsarbete på kommunal nivå, och uppmuntra till användning av verktyget. Verktyget bygger på att klimatanpassningsarbetet utförs i sex steg. Enkätundersökningen riktade sig till alla Sveriges 290 kommuner. Frågorna i enkäten utgår från de sex stegen i klimatanpassningsprocessen. Resultaten från undersökningen ligger till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas klimatanpassningsarbete. I kommunrankningen har kommunernas svar i enkätundersökningen poängsatts och summerats. Rankningen kan hjälpa kommunerna att snabbt få en överblick över sina styrkor och svagheter och ge dem en uppfattning om hur långt de, och andra kommuner, kommit i sitt klimatanpassningsarbete. Totalt svarade 165 kommuner på enkäten. Kristianstad kommer på första plats i kommunrankningen med flest poäng, tätt följt av Botkyrka samt Göteborg och Växjö. I Kristianstad är många områden lågt belägna och kommunen ligger nära hav och andra vattendrag. Kommunen har ett väl utvecklat arbete för att hantera översvämningar. Även i Botkyrka finns ett väl utvecklat klimatanpassningsarbete. Bland annat har en klimat- och sårbarhetsanalys tagits fram och faktiska åtgärder vidtagits. Växjö har tagit fram en klimatanpassningsplan där risker och sårbarheter från klimatförändringar samt åtgärder finns beskrivna. Göteborg har tagit fram mycket underlagsmaterial om klimatförändringar och har till exempel utvecklat en så kallad hydromodell för att modellera risker i ett framtida klimat. Enkätundersökningen visar att de allra flesta kommuner (96 procent) som deltagit i undersökningen tror att de kommer att påverkas av klimatförändringar. Framförallt tror kommunerna att de kommer påverkas av förändrade flöden, ökad nederbörd och ökade temperaturer. Det är dock stor variation i hur långt kommunerna har kommit i sitt klimatanpassningsarbete.
|
|
| 19. |
- Stigson, Peter, 1974-, et al.
(författare)
-
Re-Evaluating the Sustainability of Energy Systems : The Nexus of Energy, Water, and Land-Use
- 2014. - 1
-
Ingår i: Handbook of Clean Energy Systems. - Chichester, UK : John Wiley & Sons. ; , s. 1-14
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Scenarios for global developments typically point to a sharp increase in demand for energy as well as for water and land. These developments have a starting point where global ecosystems are already being exploited unsustainably. This has implications for energy systems, which can be designed as more or less water and land-use intensive. However, evaluating the sustainability of energy systems commonly do not take water and land-use systems into account. This presents a problem as these three systems—energy, water, land—are intrinsically linked, which provides both barriers and opportunities for these systems' individual as well as collective sustainability. More comprehensive evaluations of energy systems that acknowledge the system interlinkages are therefore needed. This has become known as applying a nexus approach. The idea behind the nexus approach is to increase system synergies and resilience through jointly analyzing ecosystem capacities, drivers for resource use, development objectives, capacities to manage linked systems, and the need for new knowledge. This provides a comprehensive perspective on the restrictions and freedom we have in governing, designing, and using the social, technical, and ecological systems. The article thus presents a nexus approach and provides an understanding of challenges for the sustainability of energy systems from a broad system perspective.
|
|
| 20. |
- Stigson, Peter, 1974-, et al.
(författare)
-
The ambitions in Copenhagen Pledges : Country case studies of drivers and barriers
- 2013
-
Ingår i: Greenhouse Gas Measurement and Management. - : Informa UK Limited. - 2043-0779 .- 2043-0787. ; 3:1-2, s. 21-36
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The climate pledges under the Copenhagen Accord have been evaluated by researchers in quantitative terms, but less attention has been provided on insights into what drove countries and what political barriers impeded countries to submit a pledge and the ambitiousness of the pledges. This article therefore highlights what the drivers and barriers are under the Copenhagen Accord and assesses whether the political considerations can be expected to differ from the positions under a binding climate regime under the United Nations Framework Convention on Climate Change. By means of case studies the research finds that the political origin differs and in general views that the Accord is viewed as adding to transparency and legitimacy of the negotiations. Moreover, while the pledges can be viewed as a separate regime, it should be complemented by emissions trading to spur increased ambition. The research also identifies that the pledges are commonly viewed as binding and that barriers are increasingly viewed as drivers seeing that costs of climate action is viewed as lower than inaction.
|
|
| 21. |
- Tekie, Haben, et al.
(författare)
-
Ekonomiska stöd i skogsbruket
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett uppdrag för att utvärdera effekterna av stöden, med avseende på kostnadseffektivitet och måluppfyllnad, väga in effekten på de ekosystemtjänster som främjas av stöden samt ge rekommendationer avseende förbättringar av stöden, utifrån en nationalekonomisk teoribildning.
|
|
| 22. |
- Thalén, Niklas, et al.
(författare)
-
ULK1 knockout cell line downregulates autophagy, upregulates recombinant transcript and improves protein secretion
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- To meet the ever-growing demand for effective, safe, and affordable protein therapeutics, decades of bioprocessing innovations and cell engineering modifications have vastly improved the production of recombinant proteins. Recently, new genomic technologies allow more targeted approaches in cell line development where most effort have been aimed at reducing toxic byproducts or regulate specific traits, such as apoptosis or glycosylation. By targeting a general metabolic or processing pathway a broader protein expression increase could be achieved. In order to identify a more general cell engineered platform, a small molecule screen for enhanced protein expression of three model proteins was performed. From this, ULK1, the key initiator of autophagy, emerged as an important component for improved recombinant expression. Autophagy is a large process within the cell that restores cell homeostasis during cell stress, and knockout of ULK1 improved protein expression 3-fold in a stable Cripto-Fc producing cell. Transcriptomic analysis showed a downregulation of autophagy and upregulation of transcriptional processes when ULK1 was removed. Processes within the host cell that are of a general cell maintenance character have great potential to be engineered into a universal manufacturing platform, here shown through the prevention of autophagy.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Thörn, Philip, et al.
(författare)
-
Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Haninge kommun
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys av Haninge kommun. Syftet med uppdraget var att undersöka hur klimatförändringar kommer att påverka Haninge kommuns geografiska område, hur Haninge kommun bör planera för att undvika ökad sårbarhet samt föreslå anpassningsåtgärder. Resultaten visar att kommunen i stor grad kommer att påverkas av klimatförändringar. Till exempel kommer områden längs med kusten och i skärgården att riskera översvämmas på grund av höjda havsvattennivåer, och risken för lokala översvämningar till följd av intensiva och långvariga regn kommer att öka. Även risken för skador på kommunikationer och infrastruktur kommer att öka. Haninge kommun bör vidta eller verka för att ansvariga myndigheter vidtar anpassningsåtgärder för att minska sårbarheten för klimatförändringar.
|
|
| 25. |
- Thörn, Philip, et al.
(författare)
-
Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Huddinge
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med uppdraget har varit att undersöka hur klimatförändringarna kommer att påverka Huddinge kommuns geografiska område, hur Huddinge kommun bör planera för att undvika ökad sårbarhet samt föreslå anpassningsåtgärder.
|
|
| 26. |
- Vayssiere, Christophe, et al.
(författare)
-
EUROPEAN ASSOCIATION OF PERINATAL MEDICINE (EAPM) Position statement : Use of appropriate terminology for situations related to inadequate fetal oxygenation in labor
- 2024
-
Ingår i: European Journal of Obstetrics, Gynecology, and Reproductive Biology. - : Elsevier. - 0301-2115 .- 1872-7654. ; 294, s. 55-57
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In high-resource countries, adverse perinatal outcomes are currently rare in term, non-malformed fetuses, undergoing labor, but they remain a leading cause of medico-legal dispute. Precise terminology is important to describe situations related to inadequate fetal oxygenation in labor, to ensure appropriate communication between healthcare professionals and adequate transmission of information to parents. This position statement provides consensus definitions from European perinatologists and midwives regarding the most appropriate terminology to describe situations related to inadequate fetal oxygenation in labor: suspected fetal hypoxia, severe newborn acidemia, newborn metabolic acidosis, and hypoxic-ischemic encephalopathy. It also identifies terms that are imprecise or nonspecific to this situation, and should therefore be avoided by healthcare professionals: fetal well-being, fetal stress, fetal distress, non-reassuring fetal state, and birth asphyxia.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Åström, Stefan, et al.
(författare)
-
Food Consumption Choices and Climate Change
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report presents the results from an ENTWINED ( www.entwined.se ) analysis of the climate impact associated with food consumption choices, with special focus on locally produced food. The purpose of the analysis was to analyze and compare the relative climate benefits of locally grown food with other consumption choices available to food consumers, and to propose policies that would enable a reduction in greenhouse gas emissions from food consumption. The results showed inter alia that a vegetarian and seasonally adjusted grocery bag had the lowest emissions of GHG of the bags studied. For non-vegetarian bags, the amount of beef in the bag was very influential for the level of GHG emissions. The impact of locally grown food choices was relatively small, and in one case of the sensitivity analysis negligible. Concluding results show that from a climate perspective it is more important to focus on what we eat rather than whether it is locally grown, has been transported a long distance, or how the food item was produced.
|
|
