| 1. |
- Holmgren, Sara, et al.
(författare)
-
Whose transformation is this? Unpacking the ‘apparatus of capture’ in Sweden's bioeconomy
- 2022
-
Ingår i: Environmental Innovation and Societal Transitions. - : Elsevier. - 2210-4224 .- 2210-4232. ; 42, s. 44-57
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigates how and by whom the Swedish (forest) bioeconomy has been shaped so far. We unpack emerging bioeconomies as discursive constructs and use the ‘apparatus of capture’ as a conceptual framework to understand and rethink the Swedish bioeconomy. Based on analysis of empirical data from multiple sources (e.g., online surveys, in-depth interviews, participatory observations), we identify a closed bioeconomy network structure that includes forest industries, major forest owner associations, regional councils and research institutes/universities. The network (re)produces three key storylines that appeal to the majority of parties in the national parliament, defines the boundaries of relevant expertise, and discredits environmental regulation and expertise. Through these storylines the Swedish bioeconomy is turned into an issue of innovation governance, which blurs the boundaries between public and private interests in forests. To counteract future capture, different types of knowledges and forest perspectives need further exploration in Swedish bioeconomy and forest governance.
|
|
| 2. |
- Joosse, Sofie, et al.
(författare)
-
Critical, Engaged and Change-oriented Scholarship in Environmental Communication. Six Methodological Dilemmas to Think with
- 2020
-
Ingår i: Environmental Communication. - : Informa UK Limited. - 1752-4032 .- 1752-4040. ; 14, s. 758-771
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While calls for critical, engaged and change-oriented scholarship in environmental communication (EC) abound, few articles discuss what this may practically entail. With this article, we aim to contribute to a discussion in EC about the methodological implications of such scholarship. Based on our combined experience in EC research and drawing from a variety of academic fields, we describe six methodological dilemmas that we encounter in our research practice and that we believe are inherent to such scholarship. These dilemmas are (1) grasping communication; (2) representing others; (3) involving people in research; (4) co-producing knowledge; (5) engaging critically; and (6) relating to conflict. This article does not offer solutions to these complex dilemmas. Rather, our dilemma descriptions are meant to help researchers think through methodological issues in critical, engaged and change-oriented EC research. The article also helps to translate the dilemmas to the reality of research projects through a set of questions, aimed to support a sensitivity to, and understanding of, the dilemmas in context.
|
|
| 3. |
- Löf, Annette, et al.
(författare)
-
Perspektiv på klimatanpassning : vad görs, vad görs inte och varför? Insikter från en workshop med myndighetsnätverket för klimatanpassning
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den här rapporten ger en inblick i vår pågående forskning i projektet ”Making Sense of Adaptation - Adaptation practice in a governance perspective” (härefter MASA). MASA har sedan år 2018 följt och följeforskat ett antal organisationer och institutioner med ansvar för klimatanpassning i en svensk kontext. Syftet med projektet är att bidra med kunskap om hur dessa aktörer uppfattar och genomför sitt arbete i praktiken, samt att baserat på detta underlag bidra till en bättre förståelse för om, och i så fall vilka, förändringar i klimatanpassningsarbetet som är önskvärda och möjliga. Med utgångspunkt i teorier om sociala praktiker har vi zoomat in på specifika klimatanpassningspraktiker genom att följa, observera och analysera pågående arbete. Nästa steg är att zooma ut och blicka framåt tillsammans med dem som befinner sig i dessa praktiker. Den workshop som vi genomförde tillsammans med myndighetsnätverket för klimatanpassning under våren 2021 inledde denna fas, och denna rapport kan ses som ett första avstamp för gemensam reflektion och diskussion om våra preliminära resultat. Myndighetsnätverket för klimatanpassning är en central aktör och viktig källa till kunskap i det svenska klimatanpassningsarbetet. Nätverket kopplar samman ett stort antal myndigheter och sektorer på olika nivåer (regionala och nationella) som är involverade i och har ett utpekat ansvar för samhällets klimatanpassning. Syftet med workshopen var att tillsammans med nätverket reflektera och prata om visioner kopplade till klimatanpassning utifrån nätverkets egenidentifierade behov och preliminära resultat från vår forskning. Vilken målbild och vision för klimatanpassning har myndighetsnätverkets medlemmar? Vad behöver utvecklas och förändras för att en sådan vision ska realiseras? Detta sökte vi svar på genom att diskutera frågan Hur ser ett samhälle ut där klimatanpassningen fungerar och genererar önskvärda resultat? Som riktlinje fick deltagarna förhålla sig till år 2040, varifrån vi sedan spårade oss bakåt i tiden mot nuläge (så kallad backcastingmetod) för att identifiera såväl prioriterade frågor som risker med nuvarande sätt att arbeta med klimatanpassning. Vision för klimatanpassning år 2040 - hur ser ett önskvärt läge ut? En viktig utgångspunkt i deltagarnas vision av klimatanpassning är tillgången till insti-tutionellt stöd och ledarskap, bättre kunskapsunderlag samt att klimatanpassning behandlas som en prioriterad fråga, politiskt, i samhällsdebatten samt i den egna organisationen. I deltagarnas vision är klimatanpassningen mer flexibel och proaktiv, samtidigt som det finns en tydligare ansvarsfördelning mellan samhällets olika aktörer och nivåer. Helhetssyn och långsiktighet präglar arbetet där globalt samarbete och rättviseaspekter har en självklar plats. Några deltagare lyfter även vikten av att existentiella frågor kopplade till klimatanpassning och klimatförändring diskuteras och ges mer utrymme än idag. Bärande för och underliggande visionen är en pågående samhällsomställning och transformation, eller strukturell förändring, av olika samhällssektorer. Förutsättningarna för klimatanpassning är avhängigt samhällsutvecklingen i stort och i visionen hanteras inte klimatanpassning längre som en enskild fråga. Frågor att fokusera på redan nu Deltagarnas övergripande vision, tillsammans med de nyckelområden och risker som vi identifierade i efterföljande diskussion, ger en viktig fingervisning om vilka frågor som är centrala att fokusera på och utveckla i klimatanpassningsarbetet redan nu. Politiskt mod, eller tydligt klimatledarskap, på alla nivåer identifierades i workshopen som helt centralt för framgångsrikt arbete med klimatanpassning. Baksidan av samma mynt är deltagarnas uttryck för en rädsla bland enskilda tjänstemän och myndigheter att göra ”fel” vilket riskerar att skapa passivitet i klimatanpassningsarbetet. Därför krävs olika former av stöd såsom tydligare vägledning och målstyrning som kan underlätta myndigheternas avvägningar. En annan aspekt som pekas ut som viktig för klimatarbetet är möjligheter till gemensamt utforskande av svåra frågor där det saknas enkla svar eller stöd av tidigare erfarenheter. Kontinuerliga reflektionsprocesser inom nätverket och dess olika organisationer menar vi kan vara ett sätt att bidra till att skapa detta utrymme och samtidigt skapa förutsättningar för institutionaliserat lärande. Myndighetsnätverkets medlemmar poängterar särskilt vikten av tydligare ansvarsfördelning. Även om ansvarsfrågan lyfts tidigare och varit föremål för statliga utredningar, menar nätverket att många oklarheter består. Därför vill vi understryka att frågan om ansvar för och ledarskap i samverkan kring klimatanpassning bör ges större vikt. Ett helhetsgrepp är en förutsättning för att kunna nå önskvärda förutsättningar för fungerande klimatanpassning. Lärdomar och framåtblickar Lärdomar från denna process är att ett medvetet visionärt fokus och förhållningssätt kan skapa viktiga diskussionsytor för att angripa klimatanpassningsfrågans mer komplexa aspekter. Att göra som vi gjorde i projektet, formulera en vision i en halvt avlägsen framtid - tillräckligt långt borta för att inte uppfattas som låst av nuläget, men tillräckligt nära för att vara relevant för redan pågående beslut och processer - möjliggjorde för deltagarna att röra sig bortom sakfrågor och fragmenterade perspektiv till att ta ett bredare grepp på klimatanpassning. Vi ser en stor potential i myndighetsnätverket att fortsatt arbeta på detta sätt. Precis som deltagare framhåller under workshopen, bör nätverket värna rollen som ett öppet forum där frågor kan dryftas på ett prestigelöst sätt. Vi föreslår också att nätverket fortsätter att utforska möjligheterna att institutionalisera processer och skapa verktyg för olika former av återkommande reflektion och övergripande dialog som kan bidra till att utveckla och utnyttja nätverkets potential. Rapportens upplägg Den första delen i rapporten ger en inblick i forskningsprojektet MASA. Vi beskriver kortfattat projektets ansats, sammanfattar vad vi sett så här långt samt ger en bakgrund till workshopens inriktning. Del två återger upplägget på och resultaten av workshopen uppdelat i deltagarnas vision samt identifierade nyckelfrågor, riskområden och behov kopplat till klimatanpassningsarbetet. Del tre blickar framåt och fokuserar på myndighetsnätverkets nuvarande och framtida roll och potential.
|
|
| 4. |
- Söderlund Kanarp, Christoffer, et al.
(författare)
-
Adapting climate change - how government authorities in Sweden make sense of adaptation through a network practice
- 2024
-
Ingår i: Journal of Environmental Planning and Management. - : Informa UK Limited. - 0964-0568 .- 1360-0559. ; 67, s. 1977-1997
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Calls for transformational adaptation are increasing. Government authorities, expected to lead adaptation, are in the difficult situation of changing a governance system from within. This demands a capacity for critical reflection among civil servants involved. Adopting a Social Practice Theory approach, we argue this capacity must be understood as emerging in practice, not simply held by individuals. Empirically, we focus on a central network of government authorities in Sweden's adaptation governance, and identify assumptions and routines guiding their meaning making process. We focus on how situations of contestation are dealt with to explore the practice's capacity to facilitate critical reflection. We show how a focus on efficient information transmission and an assumption of incremental adaptation as sufficient leads their practice to play down the consequences of the climate crisis. A practice approach suggests interventions to the group level in order to create joint critical reflection, necessary for enabling transformational adaptation.
|
|
| 5. |
- Söderlund Kanarp, Christoffer
(författare)
-
"Your research or my tinkering won't help": On (the lack of) Climate Adaptation Imaginaries in the Swedish Arctic
- 2024
-
Ingår i: Futures. - 0016-3287 .- 1873-6378. ; 162
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Developing 'Climate Adaptation Imaginaries', this paper explores visions of futures in relation to climate change and adaptation in the Swedish Arctic, a region where climatic changes are rapid and pronounced. The analysis draws on interviews with civil servants working with adaptation, fieldwork in the region of Norrbotten in Sweden, and relevant documents. The analysis focuses on future visions and whether, and how, they incorporate adaptation to the climate crisis as a strategy to achieve the vision. Particular focus is given to how adaptation is understood in terms of approach (reactive vs. proactive), aim (incremental vs. transformational) and focus (direct effects, or whether transboundary effects are included). Four different kinds of visions emerge in the material: economic growth coupled with a reactive approach; 'green' economic growth with proactive and incremental adaptation; a transformed locally anchored and regenerative society; and finally, a range of dystopia(s). It is only the two visions based on economic growth that are collectively held, materially embedded and hold political influence in the region. A variety of dystopias emerge as the main alternative presented by civil servants. This leaves adaptation guided by at best proactive, incremental and short-term focused strategies, and at worst driven by disparate dystopic visions.
|
|
