↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Träfflista för sökning "WFRF:(Söderqvist Tore) "

Search: WFRF:(Söderqvist Tore)

Result 1-50 of 68

Sort/group result

Sort by: Hits per page:

Enumeration	Reference	Cover	Find
1.	Ahtiainen, Heini, et al. (author) Benefits of meeting nutrient reduction targets for the Baltic Sea : a contingent valuation study in the nine coastal states 2014 In: Journal of Environmental Economics and Policy. - : Taylor & Francis. - 2160-6544 .- 2160-6552. ; 3:3, s. 278-305 Journal article (peer-reviewed)
2.	Ahtiainen, Heini, et al. (author) Public preferences regarding use and condition of the Baltic Sea : An international comparison informing marine policy 2013 In: Marine Policy. - : Elsevier. - 0308-597X .- 1872-9460. ; :42, s. 20-30 Journal article (peer-reviewed)
3.	Balfors, Berit, et al. (author) Strategisk miljöbedömning för hållbar samhällsplanering : Slutrapport från forskningsprogrammet SPEAK 2018 Reports (other academic/artistic)abstract Strategisk miljöbedömning är en process som myndigheter och kommuner ska genomföra när de upprättar eller ändrar vissa planer eller program som antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas.Lagstiftningen om strategisk miljöbedömning har funnits i Sverige i snart 15 år. Men hur fungerar miljöbedömning i planeringen? Det var en av frågorna i forskningsprogrammet SPEAK. Syftet med SPEAK har varit att bidra med kunskap för att stärka miljöbedömningens roll som ett verktyg i samhällsplaneringen för att uppnå miljökvalitetsmålen och främja hållbar utveckling.I Sverige har det saknats en övergripande kartläggning över de planer och miljöbedömningar som genomförts. Därför har SPEAK utvecklat, en för Sverige unik, databas med kommunala planer och tillhörande dokument såsom samrådshandlingar, SEA-dokument och särskilda sammanställningar. Baserat på en analys av miljöbedömningspraktiken har förslag på åtgärder tagits fram för att stärka miljöbedömningen som ett verkningsfullt verktyg i planeringen för hållbar utveckling.
4.	Bergström, Lena, et al. (author) Ekologisk kompensation i kustmiljön : Hur kan man uppväga förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med mänsklig verksamhet i kustområdet? 2021 Reports (other academic/artistic)abstract Sveriges kustmiljöer är utsatta för olika typer av mänsklig påverkan, med negativa effekter på arter, livsmiljöer och ekosystemtjänster. Enligt skadelindringshierarkin ska negativa effekter från mänsklig verksamhet i första hand undvikas, minimeras eller avhjälpas. I de kvarstående fall där skada trots dessa åtgärder är oundviklig, kan ekologisk kompensation vara ett sätt att mildra effekterna i syfte att bibehålla eller öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster.I projektet ECOCOA har vi undersökt om och hur ekologisk kompensation skulle kunna användas i förvaltningen av kustområden. Vår målsättning har varit att bidra till en vetenskapligt grundad syn på hur ekologisk kompensation skulle kunna medverka till att stoppa nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Eftersom kompensation kan beröra en mängd aktörer och sakägare med olika intressen och perspektiv är det viktigt med en transparent process som hanteras på ett jämförbart sätt mellan olika områden och fall. En viktig flaskhals idag är brist på praktisk erfarenhet hos aktörer om hur kompensationen ska kunna tillämpas. Vi har utvecklat ett ramverk utifrån de steg som man behöver beakta i en bedömning av skada och kompensationsbehov, med fokus på att öka förutsättningarna för en transparent bedömningsprocess. Det föreslagna ramverket bygger på fyra steg: 1) skadebedömning; 2) bedömning av kompensationsbehov; 3) val av kompensationsåtgärder; och 4) utvärdering av resultat. Ramverket baserar sig på att tydliggöra samband mellan ekosystemets strukturer och de nyttigheter dessa kan medföra för människan, där nyttigheter är beroende av ekosystemtjänster, ekosystemtjänster av funktioner, och funktioner av strukturer. Vi kopplar ramverket till en utvärdering av aktuellt kunskapsläge kring åtgärders effektivitet i kustområdet. Viktiga livsmiljöer som ingår är ålgräs, grunda vegetationsklädda mjukbottnar, naturligt vegetationsfria mjukbottnar, tångbälten, musselbankar, stenrev och kustnära våtmarker.Vi har med hjälp av ramverket utvärderat nuvarande och möjliga tillämpningar av ekologisk kompensation. Utvärderingen har gjorts dels genom ett fullständigt exempel som beskriver förlust av ålgräsängar och dels genom att undersöka befintliga fall och sammanhang där kompensation är eller skulle kunna bli relevant. Fallen bygger på i) domslut gällande tillståndspliktig vattenverksamhet, ii) dagens hantering av småskalig exploatering i kustområden, samt iii) tillämpningen av särskild fiskeavgift ur ett kompensationsperspektiv. Slutligen har vi utvecklat förslag på hur liknande tillämpningar skulle kunna se ut för ytterligare livsmiljöer i tillägg till ålgräs.Våra resultat visar det finns fortsatt stor osäkerhet kring hur kompensationsprocesser och kompensationsåtgärder fungerar i praktiken. Samtidigt är det en realitet att man idag i de allra flesta fall exploaterar utan kompensation, eller med otillräcklig kompensation. Detta innebär i praktiken att förluster värderas till noll, det vill säga att man accepterar förluster på biologisk mångfald, ekosystemtjänster och nyttigheter, och att de skador som uppstår inte uppmärksammas i form av åtgärdsbehov som ska täckas av den som orsakar skadan. Eftersom tillämpningen av vårt ramverk synliggör värdet av att förvalta biologisk mångfald och ekosystemtjänster tillsammans kan det även stödja förvaltningen av kustområden i enlighet med ekosystemansatsen på en mer generell nivå.Våra resultat synliggör vikten av att värna biologisk mångfald. Vår genomgång av potentiella kompensationsåtgärder, som redogörs för i rapporten, visar med tydlighet att det är kostsamt att först förstöra och sedan restaurera, i stället för att skydda och undvika skada i första hand. Vi ser dock ett utrymme och ett behov av att förbättra användningen av ekologisk kompensation som ett av många verktyg för att värna biologisk mångfald och ekosystemtjänster i svenska kustmiljöer i enlighet med miljöbalken. ECOCOAs ramverk tillsammans med kaskadmodeller för viktiga livsmiljöer och information om potentiella åtgärder, kunde här fungera som en gemensam utgångspunkt vid diskussioner, samrådsprocesser och bedömningar.
5.	Bergström, Lena, et al. (author) Ekologisk kompensation i kustmiljön: Hur kan man uppväga förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med mänsklig verksamhet i kustområdet? 2021 In: Naturvårdsverket Rapport. - 0282-7298. ; :6994 Journal article (other academic/artistic)
6.	Blyh, Kerstin, et al. (author) Värdet av en friskare Östersjö 2012 In: Havet. - Stockholm : Naturvårdsverket. - 9789198064612 - 9789187025129 ; , s. 17-19 Book chapter (other academic/artistic)abstract Totalt är Östersjöborna villiga att betala runt 40 miljarder kronor per år för en förbättrad havsmiljö. Det visar en ny studie där befolkningen i alla nio länder runt Östersjön tillfrågats om vad de är villiga att betala för att minska övergödningen i havet. Studien visar att det finns ett stöd hos befolkningen runt Östersjön för att satsa resurser på åtgärder.
7.	Cole, Scott, et al. (author) Environmental compensation for biodiversity and ecosystem services : A flexible framework that addresses human wellbeing 2021 In: Ecosystem Services. - : Elsevier BV. - 2212-0416 .- 2212-0416. ; 50 Journal article (peer-reviewed)abstract Environmental compensation should address negative impacts from human activities on nature, including loss of biodiversity and ecosystem services. However, successful compensation, achieving no net loss, requires broad quantitative information on different types of losses and gains. We find that the scope of compensatory schemes varies in what is considered compensable, which makes it challenging to apply a conceptual approach consistently across schemes with different needs. We propose a flexible yet structured framework for determining which values should be compensated and how. Our framework focuses specifically on habitat deterioration and is illustrated with a case study involving loss of eelgrass habitat. The framework helps identify compensation needs and selects among suitable compensation options, merging science-based information with normative issues and local concerns. By integrating the ecosystem services cascade model, it encompasses aspects from biodiversity structure to human wellbeing. The framework prefers in-kind compensation because this targets the structure level and thus meets compensation needs in all subsequent levels of the cascade model; further, it is more likely to capture non-instrumental values (i.e. in nature) and reduce exposure to uncertainty. We highlight the importance of spatial aspects of ecosystem functions, services and their subsequent impacts on wellbeing. Although our selection hierarchy assumes a similar and nearby principle for habitat restoration (preference for in-kind/on-site), this criterion is not universal. We underscore the hierarchy's implicit normative assumptions and suggest that apparent disagreement about who should benefit may be traced to an unresolved conflict between egalitarianism and utilitarianism.
8.	Eggert, Håkan, 1961, et al. (author) Economic Valuation for Sustainable Development in the Swedish Coastal Zone 2005 In: Ambio. ; 34:2, s. 169-175 Journal article (peer-reviewed)abstract The Swedish coastal zone is a scene for conflicting interests about various goods and services provided by nature. Open-access conditions and the public nature of many services increase the difficulty in resolving these conflicts. ”Sustainability” is a vague but widely accepted guideline for finding reasonable trade-offs between different interests. The UN view on sustainable development suggests that coastal zone management should aim at a sustainable ecological, economic and social-cultural development. Looking closer at economic sustainability, it is observed that economic analyses about what changes in society imply an economic gain and what changes imply a loss should take into account the economic value of the environment. Methods used for making such economic valuation in the context of the Swedish coastal zone are briefly reviewed. It is noted that the property rights context matters for the results of a valuation study. This general background is followed by a concise presentation of the design and results of four valuation studies on Swedish coastal zone issues. One study is about the economic value of an improved bathing water quality in the Stockholm archipelago. The other studies are a travel cost study about the economic value of improved recreational fisheries in the Stockholm archipelago, a replacement cost study on the value of restoring habitats for sea trout, and a choice experiment study on the economic value of improved water quality along the Swedish Westcoast.
9.	Franzen, Frida, et al. (author) Governance hurdles for expansion of low trophic mariculture production in Sweden 2024 In: Ambio. - : Springer Nature. - 0044-7447 .- 1654-7209. Journal article (peer-reviewed)abstract The study examines the governance of low trophic species mariculture (LTM) using Sweden as a case study. LTM, involving species such as seaweeds and mollusks, offers ecosystem services and nutritious foods. Despite its potential to contribute to blue growth and Sustainable Development Goals, LTM development in the EU and OECD countries has stagnated. A framework for mapping governance elements (institutions, structures, and processes) and analyzing governance objective (effective, equitable, responsive, and robust) was combined with surveys addressed to the private entrepreneurs in the sector. Analysis reveals ineffective institutions due to lack of updated legislation and guidance, resulting in ambiguous interpretations. Governance structures include multiple decision-making bodies without a clear coordination agency. Licensing processes were lengthy and costly for the private entrepreneurs, and the outcomes were uncertain. To support Sweden’s blue bioeconomy, LTM governance requires policy integration, clearer direction, coordinated decision-making, and mechanisms for conflict resolution and learning.
10.	Gärtner, Nadine, 1990, et al. (author) Integrating Ecosystem Services into Risk Assessments for Drinking Water Protection 2022 In: Water (Switzerland). - : MDPI AG. - 2073-4441 .- 2073-4441. ; 14:8 Journal article (peer-reviewed)abstract Water protection is a widely supported goal in society, but competing interests often complicate the implementation of water protection measures. Moreover, the benefits of protection efforts are typically underestimated as risk assessments focus on the provision of drinking water and neglect the additional services provided by a clean drinking water source. We developed a list of water system services (WSS) that allows assessment of all biotic and abiotic services provided by a drinking water source. The WSS were derived from the Common International Classification of Ecosystem Services (CICES). The objectives of this paper are to (i) introduce the concept of WSS, (ii) describe a procedure on how to develop a region-specific list of WSS and present a list of WSS specifically tailored to Sweden, (iii) present how to integrate WSS into a risk assessment for drinking water, and (iv) illustrate a practical application on a Swedish case study. The results, presented as an assessment matrix, show the provided services and contrast the hazard sources with their impact on all services. The WSS assessment can be used to communicate and negotiate the extent of water protection measures with relevant stakeholders and illustrate synergies and trade-offs of protective measures beyond drinking water protection.
11.	Hammer, Monica, et al. (author) Enhancing transdisciplinary dialogue in curricula development 2001 In: Ecological Economics. - : Elsevier. - 0921-8009 .- 1873-6106. ; 38, s. 1-5 Journal article (other academic/artistic)abstract A crucial step towards realizing transdisciplinary understanding is to address transdisciplinary issues in university curricula, and to train students in critically analyzing and understanding disciplinary metaphors. We present an experimental exercise at Stockholm University with the aim of finding a constructive way to introduce transdisciplinary elements in disciplinary courses and thus increase student awareness of disciplinary metaphors. The exercise required a minimum of formal university decision procedures and thus circumvented the institutional barriers that tend to obstruct the establishment of full transdisciplinary programs.
12.	Hammer, Monica, et al. (author) Governance of water resources in the phase of change : a case study on the implementation of the EU Water Framework Direcitve in the Baltic Sea Region 2009 In: Coping with Uncertainty. Conference paper (peer-reviewed)
13.	Hammer, Monica, et al. (author) Implementing the EU Water Framework Direcitve : opportunities and challenges for sustainable ecosystem management in the Baltic Sea Region 2009 In: The 15<sup>th</sup> International Symposium on Society and Resources Management: Meet old and new worlds in research, planning and management. Vienna, Austria, 5-8 July 2009. Conference paper (peer-reviewed)
14.	Hansen, Karin, et al. (author) Integrating ecosystem services in Swedish environmental assessments : an empirical analysis 2018 In: Impact Assessment and Project Appraisal. - : Routledge. - 1461-5517 .- 1471-5465. ; 36:3, s. 253-264 Journal article (peer-reviewed)abstract Given the growing number of policies and laws that encourage inclusion of ecosystem services (ES) in processes, we have investigated environmental impact assessments (EIA) and strategic environmental assessments (SEA) conducted in Sweden in order to analyse whether ES maybe integrated to enhance and improve environmental assessment of today. Representative Swedish environmental projects were reviewed. Three cases with different geographic and environmental settings were selected to allow us to study consideration of a wide range of different ES. We investigated the processes and discussions taking place using documentation from the cases. We formalized and labelled the expected impacts into an ES framework. Summarizing each case, we described conformities and divergences in explicit and implicit prioritizations between the actors. We discussed the benefits of integrating ES into current practices and possible improvements in the processes and methodologies. When ES could be integrated into EIAs and SEAs more aspects would be visualized and a larger stakeholder engagement stimulated leading to improved support for decision-making.
15.	Hasselström, Linus, 1981- (author) The monetary value of marine environmental change 2016 Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract The marine ecosystems are fundamental for human welfare. A number of current environmental pressures need attention, and the formulation of management strategies requires information from a variety of analytical dimensions. The linkage between environmental change and resulting implications for human welfare is one such dimension.This thesis presents studies on welfare implications from hypothetical future policies which improve the state of the marine environment. The method for these studies is economic valuation. The studied scenarios concern eutrophication in the Baltic Sea (including the Kattegat) and oil spill risk from shipping in the Lofoten-Vesterålen area in the Arctic Barents Sea. The thesis shows that the economic benefits from undertaking policies to improve or protect the marine environment in these cases are substantial and exceed the costs of taking measures.In addition to providing new monetary estimates, the thesis also provides new insights concerning 1) what type of scenario to use when valuing an environmental improvement and 2) whether there may exist trade-offs between precision in estimates and the level of ambition with respect to survey instrument complexity and econometric models when conducting valuation studies. The findings suggest an end of an era for studies in which the environmental change is unspecified or based on a single environmental indicator while the actual consequences of the suggested measures are more multifaceted. In contrast, relevant scenarios to study are well-specified and holistic. The thesis further reveals that it might not always be worth the effort to go for the most advanced scenario presentation or statistically best-fitting model specifications. This is something that needs to be further discussed among practitioners in order to allocate valuation resources wisely and not waste resources on unnecessarily elegant valuation studies.
16.	Hougner, Cajsa, et al. (author) Economic valuation of a seed dispersal service in the Stockholm National Urban Park, Sweden 2006 In: Ecological Economics. - : Elsevier BV. - 0921-8009 .- 1873-6106. ; 59:3, s. 364-374 Journal article (peer-reviewed)abstract Most economic valuation studies of species derive from stated preferences methods. These methods fail to take into account biodiversity values that the general public is not (made) informed about or has no experience with. Hence, production function (PF) and replacement cost (RC) approaches to valuation may be preferable in situations where species perform key life support functions in ecosystems, such as seed dispersal, pollination, or pest regulation. We conduct an RC analysis of the seed dispersal service performed by the Eurasian jay (Garrulus glandarius) in the Stockholm National Urban Park, Sweden. The park holds one of the largest populations of giant oaks in Europe, and the oak (Quercus robur and Quercus petrea) represents a keystone species in the hemiboreal forests. The primary objective was to estimate the number of seed-dispersed oak trees that resulted from jays and to determine the costs of replacing this service though human means. Results show that depending upon seeding or planting technique chosen, the RC per pair of jays in the park is SEK 35,000 (USD 4900) and SEK 160,000 (USD 22,500), respectively. Based on the park's aggregated oak forest-area, average RC for natural oak forest regeneration by jays is SEK 15,000 (USD 2100) to SEK 67,000 (USD 9400) per hectare, respectively. These estimates help motivating investments in management strategies that secure critical breeding and foraging habitats of jays, including coniferous forests and jay movement corridors. The analysis also illustrates the need for detailed ecological-economic knowledge in a PF or RC analysis. The continuous temporal and spatial oak dispersal service provided by jays holds several benefits compared to a man-made replacement of this service. PF and RC approaches are particularly motivated in cases of known functional ecological relationships, and critically important in estimating management measures where mobile link organisms and keystone species form key mutual relationships that generate high biodiversity benefits. In relation to obtained results, we discuss insights for conducting valuation studies on particular species.
17.	Håkansson, Cecilia (author) Ekosystemtjänster i Trafikverkets samhällsekonomiska analyser, samlade effektbedömningar och miljöbedömningar : Nuläge och utvecklingsmöjligheter 2023 Reports (other academic/artistic)abstract Det av Trafikverket finansierade forskningsprojektet Samhällsekonomisk värdering av intrång i natur- och kulturmiljöer (SVING) (TrV 2022/11023) syftar bland annat till att visa hur ekosystemtjänster (EST) kan analyseras i de samhällsekonomiska analyserna (SEA) i Trafikverkets samlade effektbedömningar (SEB) av investeringsåtgärder avseende vägar och järnvägar. Att arbeta med ekosystemtjänster är ett vetenskapligt vedertaget sätt att undersöka hur de ekologiska systemen bidrar till människors välfärd. Ekosystemtjänster har under de senaste decennierna vidare blivit ett etablerat koncept i internationell och nationell miljöpolitik.Ekosystemtjänster kan åtminstone delvis hanteras på liknande sätt i SEA och miljöbedömningar. SVING har därför undersökt hur arbetet med ekosystemtjänster ser ut i nuläget inom både SEA/SEB och miljöbedömningar genom att gå igenom centrala dokument utgivna av Trafikverket samt intervjua experter vid Trafikverket. Undersökningens syften är närmare bestämt:1. Att gruppera ekosystemtjänster på ett sätt som kan vara operationellt vid bedömningar av åtgärder2. Att utreda hur ekosystemtjänster i nuläget hanteras i SEA i SEB:ar respektive i miljöbedömningar av åtgärder3. Förklara varför en EST-ansats är användbar i en SEA4. Diskutera hur arbetet med EST skulle kunna effektiviseras genom samverkan mellan SEA/SEB och miljöbedömningarUndersökningens resultat redovisas i denna delrapport. I delrapporten presenteras en EST-grundlista som tagits fram utifrån Naturvårdsverkets gällande EST-förteckning, som i sin tur är baserad på The Common International Classification of Ecosystem Services (CICES), som är en internationellt vedertagen EST-förteckning. SVING:s EST-grundlista grupperar ekosystemtjänsterna på ett sätt som syftar till att vara överskådligt och operationellt vid bedömningar av väg- och järnvägsprojekt.Ekosystemtjänster har definierats och klassificerats på ett sätt som syftar till att ge en heltäckande bild av hur de ekologiska systemen bidrar till människors välfärd. EST-ramverk som CICES är därför per definition anpassade efter samhällsekonomiska analyser, eftersom dessa syftar till att undersöka hur ett projekt påverkar den samlade välfärden i samhället, inklusive de samhällsekonomiska konsekvenserna av projektets påverkan på naturen och dess ekologiska system.När det gäller hur EST i nuläget hanteras i SEA i SEB kan konstateras att ekosystemtjänster inte nämns som begrepp i den så kallade ASEK-rapporten. ASEK står för Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn, och ASEK-rapporten beskriver hur SEA inom transportsektorn bör göras. Ekosystemtjänster behandlas dock indirekt i ASEK-rapporten, främst genom de olika ”miljöeffekter” som beskrivs i rapporten. Vidare fångar ASEK-rapportens monetära kalkylvärden i några enstaka fall in vissa ekosystemtjänster. ASEK-rapporten konstaterar att samhällsekonomiskt relevanta effekter på naturen dock generellt är problematiska att uttrycka i monetära termer och därför i många fall istället måste beskrivas verbalt och bedömas kvalitativt. Hur sådant bör ske beskrivs mer i detaljnivå i en särskild rapport om ”ej beräknade effekter” i SEA. Noteras bör att ASEK-rapporten är överordnad rapporten om ”ej beräknade effekter i SEA”, likväl, till skillnad från ASEK-rapporten nämns ekosystemtjänster i rapporten om ”ej beräknade effekter i SEA”. De hanteras dock inte systematiskt. Däremot ingår många olika effekter som direkt eller indirekt kopplar till en eller flera EST i SVING:s EST-grundlista. Vi konstaterar att detta medför en risk att ekosystemtjänster dubbelräknas om man försöker tvinga in EST i de givna effektkategorierna i SEA/SEB, men framför allt finns det en överhängande risk för att vissa EST inte inkluderas eller helt enkelt glöms bort i en SEA och därmed i en SEB.När det gäller miljöbedömningar är Trafikverkets arbete med ekosystemtjänster något mer utvecklat än för SEA/SEB, åtminstone när det gäller miljöbedömningar inom ramen för planläggningsprocessen för väg- och järnvägsprojekt. Ekosystemtjänster finns nämligen med i Trafikverkets vägledning för miljöbedömning, inte i form av en förteckning, men däremot genom en rad exemplifieringar som gäller hur ekosystemtjänster kan inkluderas under olika rubriker i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n). Vägledningen nämner att ett alternativ till en sådan inkludering är att ha en samlad redovisning av effekter på ekosystemtjänster. Oavsett sättet att ta upp ekosystemtjänster är det en grannlaga uppgift att undvika dubbelredovisning av en och samma konsekvens. Det ska även observeras att till skillnad från en SEA har en miljöbedömning inte som slutmål att göra en samhällsekonomisk bedömning. Konsekvenser för människors välbefinnande kan i högsta grad vara relevanta för miljöbedömningen, men sättet att värdera dessa konsekvenser i en miljöbedömning följer inte nödvändigtvis samhällsekonomiska principer. Miljöbedömningen behandlar även andra typer av konsekvenser och värderar dem utifrån ett flertal olika bedömningsgrunder, exempelvis olika normer, preciserade mål, riktvärden och myndighetsrekommendationer. Att arbete med ekosystemtjänster kommit längre i miljöbedömningar jämfört med SEA/SEB illustreras av EST-analysen i MKB:n för Ny järnväg Göteborg-Borås, där de flesta EST-klasserna i SVING:s EST-grundlista är representerade i de i MKB:n beskrivna ekosystemtjänsterna. Det sker dock ingen kvantitativ bedömning av konsekvenserna för ekosystemtjänsterna, utan enbart en kvalitativ sådan. Fallet Ny järnväg Göteborg-Borås illustrerar också hur ekosystemtjänster har inkluderats i en hållbarhetsbedömning.Utifrån undersökningens resultat och slutsatser har ett antal rekommendationer formulerats som har med EST-ansatsen att göra i relation till SEA, SEB och miljöbedömningar.
18.	Johannesson, Magnus, et al. (author) Valuing changes in health: theoretical and empirical issues 1995. - 1 In: Current issues in environmental economics. - Manchester : Manchester University Press. - 0719038456 - 9780719038457 ; , s. 78-97 Book chapter (other academic/artistic)abstract Attempts to place a monetary value on health changes is an important field for both environmental economists and health economists. Typically, a change in environmental quality has direct or indirect impact on human health, which forces the environmental economist to try to assess the value of health changes. For the health economist, evaluating a medical treatment requires that the benefits of the treatment somehow are valued in monetary terms. In both cases risk or uncertainty pertains to the effects. A pollution treatment plant and a medical treatment both shift the probability that individuals will experience a particular health state.
19.	Jönsson, K. Ingemar, 1959-, et al. (author) Ekologisk kompensation som styrmedel i kommunal planering 2021 Reports (other academic/artistic)abstract Projektet har undersökt erfarenheter av och förutsättningar för att tillämpa ekologisk kompensation inom ramen för den kommunala planeringen. Inom olika delstudier har projektet undersökt ekologisk kompensation som styrmedel, tillämpningen av skadelindringshierarkin, utformningen av kompensationsmodeller och rutiner, användningen av olika modeller för beräkning av förluster och vinster inom kompensationsprojekt, samt allmänhetens preferenser för olika kompensationsalternativ. Projektet har genomförts i nära samarbete med Helsingborgs och Lomma kommun, och Kommunförbundet Skåne har varit projektets kommunikationspartner och arrangör av flera större möten och workshopar med tjänstemän från många kommuner i Skåne. ...
20.	Jönsson, K. Ingemar, et al. (author) Ekologisk kompensation som styrmedel i kommunal planering 2021 Book (pop. science, debate, etc.)abstract Projektet har undersökt erfarenheter av och förutsättningar för att tillämpa ekologisk kompensation inom ramen för den kommunala planeringen. Inom olika delstudier har projektet undersökt ekologisk kompensation som styrmedel, tillämpningen av skadelindringshierarkin, utformningen av kompensationsmodeller och rutiner, användningen av olika modeller för beräkning av förluster och vinster inom kompensationsprojekt, samt allmänhetens preferenser för olika kompensationsalternativ. Projektet har genomförts i nära samarbete med Helsingborgs och Lomma kommun, och Kommunförbundet Skåne har varit projektets kommunikationspartner och arrangör av flera större möten och workshopar med tjänstemän från många kommuner i Skåne. ...
21.	Jönsson, K. Ingemar, 1959-, et al. (author) Environmental compensation as a policy tool in Swedish municipal planning 2019 Conference paper (peer-reviewed)abstract In the struggle to reach the national environmental policy objectives, environmental compensation has emerged as a possible policy tool that may contribute to achieving the objectives. In Sweden, environmental compensation is legally mandated mainly in cases of exploitation within Natura 2000 areas and nature reserves, which is handled through the Swedish Environmental Code. In contrast, regulatory support is weak when it comes to compensation for impacts arising from municipal development (e.g., housing, schools, hospitals, local roads, etc), even though detailed development planning is required through the Planning and Building Act. Despite this, some municipalities have voluntarily mainstreamed environmental compensation into their planning processes. In the research project ”MuniComp” (2018-2020) we investigate the more progressive use of environmental compensation in planning in two Southern Swedish municipalities, Lomma and Helsingborg (in the province of Skåne). We analyze the models and processes of compensation used, and planning cases where compensation have been applied, in terms of general aspects and criteria for environmental compensation and in light of the constraints of the Swedish legislative context. In the presentation, the compensation models and some of the results from the compensation cases will be presented.
22.	Jönsson, K. Ingemar, et al. (author) Environmental compensation as a policy tool in Swedish municipal planning 2019 Conference paper (other academic/artistic)abstract In the struggle to reach the national environmental policy objectives, environmental compensation has emerged as a possible policy tool that may contribute to achieving the objectives. In Sweden, environmental compensation is legally mandated mainly in cases of exploitation within Natura 2000 areas and nature reserves, which is handled through the Swedish Environmental Code. In contrast, regulatory support is weak when it comes to compensation for impacts arising from municipal development (e.g., housing, schools, hospitals, local roads, etc), even though detailed development planning is required through the Planning and Building Act. Despite this, some municipalities have voluntarily mainstreamed environmental compensation into their planning processes. In the research project ”MuniComp” (2018-2020) we investigate the more progressive use of environmental compensation in planning in two Southern Swedish municipalities, Lomma and Helsingborg (in the province of Skåne). We analyze the models and processes of compensation used, and planning cases where compensation have been applied, in terms of general aspects and criteria for environmental compensation and in light of the constraints of the Swedish legislative context. In the presentation, the compensation models and some of the results from the compensation cases will be presented.
23.	Kinell, Gerda, et al. (author) Ekonomisk värdering med scenariometoder : En vägledning som stöd för genomförande och upphandling 2011 Reports (other academic/artistic)abstract Att ekonomiskt värdera ekosystemtjänster, hälsa, kulturmiljötjänster och annat somsaknar ett marknadspris är både användbart och nödvändigt i många sammanhang ivårt samhälle. Genom ekonomisk värdering av sådana så kalladeickemarknadsvarorkan beslutsunderlag som t.ex. samhällsekonomiska konsekvensanalyserbli mer kompletta. Ekonomisk värdering spelar också en viktig roll för attkunna skapa internationella, nationella, regionala och lokala räkenskapssystem somger bättre information om hållbar utveckling än vad dagens räkenskapssystem ger.Vidare ger ekonomisk värdering en grund för att hitta lämpliga nivåer på styrmedelsom t.ex. miljösubventioner och miljöskatter.För att i praktiken genomföra ekonomisk värdering finns en rad olika värderingsmetoderatt tillgå. Den här vägledningen handlar om den grupp av värderingsmetodersom på svenska brukar kallas scenariometoder (stated preference methods).Behovet av en sådan vägledning förklaras bland annat av att scenariometoder ärattraktiva på grund av sin flexibilitet och förmåga att fånga in totala ekonomiskavärden. Samtidigt innefattar tillämpningar av scenariometoder vanligen ett flertalkomplicerade bedömningar, inklusive att bedöma när det är lämpligare att användasig av andra värderingsmetoder. Vidare har tidigare studier indikerat att myndighetersom behöver ekonomiska värderingar inte anser sig ha tillräckligt underlag ellertillräcklig kompetens att ta fram detta underlag och/eller för att kunna användadessa värden. Detta försvårar genomförandet av det arbete som myndigheternabehöver göra i sin verksamhet, exempelvis arbete med konsekvensanalyser. Därförhar vägledningen ett tvådelat syfte. Den avser att i) ge stöd åt myndigheter/personer utan förkunskaper om scenariometoder vid upphandling av scenariostudier,och ii) ge stöd vid myndighetens eget utförande av en scenariostudie.Slutmålet med vägledningen är att den ska ge ett för myndigheter gemensamt ochtransparent underlag för att kunna beställa eller utföra scenariostudier på för myndigheterangelägna områden. Det är även en fördel om scenariostudier genomförspå ett enhetligt sätt eftersom det skapar jämförbarhet mellan studier. Studierna kansedan användas t.ex. i samhällsekonomiska konsekvensanalyser för att belysa nyttanav olika åtgärdsförslag.Vägledningen ger en allmän bild över scenariometoders roll för beslutsunderlagoch består av ett antal kapitel som belyser särskilt viktiga moment i utvecklandetav en scenariostudie. Innehållet består dels av löptext som är skriven på en nivåsom inte kräver förkunskaper i scenariometoder. Den texten är framför allt tänkt attvara användbar för en upphandling av en scenariostudie och som stöd för att kunnafölja, förstå och utvärdera arbetet i en scenariostudie. Som hjälpmedel för dettafinns även ett antal kontrollfrågor. Dessutom innehåller vägledningen rekommendationer– detta markeras i texten genom att ordet ”rekommendationer” eller ”rekommenderar”anges i fetstil. I innehållet finns även fem boxar med fördjupningar.NATURVÅRDSVERKETRAPPORT 6469Ekonomisk värdering med scenariometoder7Dessa belyser ett urval viktiga moment i samband med scenariostudier och ärfrämst avsedda som stöd åt läsare med förkunskaper om scenariometoder.Vägledningen är indelad i följande elva kapitel:Kapitel 1: Inledning. Detta kapitel ger en bakgrund till vägledningen och redovisarvidare dess syfte och hur arbetet med att ta fram vägledningen har gått till.Kapitel 2: Varför behövs scenariometoder?Här förklaras hur scenariometoder gerviktig information för samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Kapitlet går ocksåigenom hur scenariometoder skiljer sig ifrån andra metoder för att värdera ickemarknadsvaror.Vidare introduceras de scenariometoder som vägledningen framförallt handlar om:the contingent valuation method (CV-metoden eller scenariovärderingsmetodensom den ibland kallas på svenska) ochchoice experiments (CEmetoden).Kapitel 3: Urval av respondenter och typ av undersökning.I detta kapitel ges rådbeträffande lämpligt urval av respondenter för en scenariostudie. En central frågaatt ställa sig är vems värdering av en förändring som undersökningen syftar till attskatta. Vidare diskuteras hur data om respondenternas värdering bör samlas in –genom personliga intervjuer, telefonintervjuer, postenkät, webbenkät eller någonkombination?Kapitel 4: Definition av hypotetisk förändring. En viktig del av uppläggningen aven scenariostudie är att definiera den hypotetiska förändring av tillgången på ickemarknadsvaransom ska värderas. Kapitlet går igenom vad som är viktigt att tänkapå i detta definitionsarbete.Kapitel 5: Beskrivning av värderingsscenario.Alla scenariostudier går ut på attbeskriva och kommunicera ett scenario beträffande tillgången på den ickemarknadsvarasom ska värderas. Kapitlet går bland annat igenom de komponentersom ett värderingsscenario består av.Kapitel 6: Val av betalningsviljefråga. Den fråga i en scenariostudie som ska geinformation om respondenternas värdering kan utformas på olika sätt. Kapitlet gårigenom de tillgängliga huvudvarianterna för CV-studier och även hur det så kalladekostnadsattributet kan se ut i CE-studier.Kapitel 7: Metoder för att hantera hypotetisk bias.En vanlig kritik mot scenariometoderär att resultaten kan bli snedvridna till följd av metodernas hypotetiskakaraktär, dvs. att metoderna inte baserar sig på individers faktiska marknadsbeteende.Kapitlet presenterar två huvudtekniker som har utvecklats för att minskarisken för sådan s.k. ”hypotetisk bias”.NATURVÅRDSVERKETRAPPORT 6469Ekonomisk värdering med scenariometoder8Kapitel 8: Testning av undersökningsinstrumentet.Värderingsscenariet och defrågor som respondenterna ska besvara måste alltid vara föremål för omsorgsfulltestning. Kapitlet presenterar två tekniker som lämpligen ingår i sådan testning,dels att använda sig av fokusgrupper och dels av pilotstudier.Kapitel 9: Svarsfrekvens och bortfallsanalys. I detta kapitel ges rekommendationerkring hur bortfall bör hanteras i en scenariostudie.Kapitel 10: Grundläggande analys av data. Vanligen syftar en scenariostudie tillatt beräkna medelbetalningsvilja och total betalningsvilja för den population somhar studerats. Kapitlet redovisar hur sådana beräkningar vanligen går till.Kapitel 11: Resursåtgång för en scenariostudie.Inte minst som stöd för upphandlingexemplifieras i detta kapitel typiska arbetsmoment för en scenariostudie ochtidsåtgången för dessa moment.Vägledningen innehåller dessutom material från två tidigare genomförda scenariostudieri appendix A och B. Scenariostudien vars undersökningsinstrument finns iappendix A gällde betalningsviljan för att inrätta Högarps by i Småland som ettkulturreservat. I appendix B finns ett undersökningsinstrument som användes föratt skatta betalningsviljan för miljöförbättringar i ett svenskt kustområde. I flera avkapitlen används materialet i appendix A och B för konkretiseringar ochexemplifieringar.
24.	Kinell, Gerda, et al. (author) Marine litter in Sweden : A study for the Economic and Social Analysis of the Initial Assessment of the Marine Strategy Framework Directive 2012 Reports (other academic/artistic)abstract The initial assessment (IA) of the implementation of the EU Marine Strategy Framework Directive (MSFD) includes an economic and social analysis (ESA). This analysis is about two areas: (1) the use of marine waters and (2) the cost of degradation of the marine environment. Marine litter is one descriptor relevant for assessing good environmental status (GES) within the MSFD. Based on the ecosystem approach this report provides information on marine litter in Sweden involving status of marine litter (amounts, composition, sources etc.), how marine litter affects the provision of ecosystem services and costs and benefits connected to marine litter. This report is based on a literature review and a survey carried out in October 2011 to Swedish organizations causing marine litter or affected by marine litter. From the literature review and the survey it was evident that there is a general lack of data on the status of marine litter in Sweden as well as a lack of socioeconomic data describing effects of marine litter. The literature review and the survey also show that marine litter is an urgent environmental problem that causes negative effects on the provision of ecosystem services and causes costs to affected organizations and to society as a whole. The lack of data on marine litter might be explained by the fact that there is no uniform way in which marine litter is monitored and measured in Sweden. The data found of amounts of marine litter in Sweden only covered the coast of the North Sea and no data were found for the coast of the Baltic Sea. Data on composition of litter showed that the litter commonly consists of plastic, packages, oil cans and fishing equipment etc. The most important sources of marine litter are both based on land and at sea and involve the fishing industry, shipping sector, tourism sector and other recreational activities.Several ecosystem services are judged to be affected by marine litter including supporting, regulating, provisioning and cultural ecosystem services. There are however several policy instruments in place for handling marine litter. The main sources of marine litter are also covered by the current legislation. Marine litter and effects of marine littering has however been apparent in the literature review and the survey in this report. This indicates that the current policy instruments might be inefficient or need to be complemented. The development of marine litter is uncertain and is likely to depend of the drivers of marine litter. Potential drivers of marine litter are closely related to the sources of marine litter and probably involve changes in consumption levels (affecting the use of packages), coastal and marine recreation and tourism, commercial fishing and shipping. Data on cost of degradation due to marine litter are scarce and the data collected only covered the coast of the North Sea. Cost data indicate that cleaning the beaches from marine litter in the province of Bohuslän in the northern part of the Swedish west coast costs about 5-10 MSEK yearly based on data from the survey and over 10 MSEK based on data from the literature review. Data on benefits of reduced marine litter are even more scarce. The benefits of reduced marine litter involve increased aesthetic values, increased possibilities for coastal and marine recreational and tourism.
25.	Kinell, Gerda, et al. (author) Monetära schablonvärden för miljöförändringar 2009 Reports (other academic/artistic)abstract Den här rapporten ger resultaten av ett projekt vars bakgrund är behovet av ochsvårigheter med att beskriva förändringar av ekosystemtjänster och miljön i monetäratermer. Detta innebär att det finns en stor risk för att miljöförändringar ocheffekter på ekosystemtjänster undervärderas. Därför finns det behov av monetäraschablonvärden för miljöförändringar och ekosystemtjänster med tillhörande riktlinjerför hur dessa värden ska tillämpas. Med hjälp av dessa schablonvärden skamyndigheter kunna göra övergripande och jämförbara beskrivningar av förändringarav ekosystem och i miljön som följer av åtgärder för att nå miljömålen. Gemensamtframtagna schablonvärden skapar förutsättningar för att myndigheterna beskriverförändringar i miljön och ekosystemen på ett enhetligt sätt. Schablonvärdenaska inte ses som permanenta, utan bör tvärtom uppdateras i takt med att ny informationtillkommer, exempelvis nya resultat från nya värderingsstudier.Projektets arbete har varit indelat i följande tre faser:1. Att kartlägga (a) befintliga svenska värderingsstudier, (b) vilka värden somanvänds idag av svenska myndigheter och (c) hur eventuella schablonvärdenbör utformas för att bli praktiskt användbara. Kartläggningen genomfördesdels genom en enkät till ett urval svenska myndigheter och dels genomatt sammanställa en översikt över befintliga svenska värderingsstudier.2. Att utifrån resultaten i fas 1 bedöma för vilka miljöförändringar det finnsså pass utförlig information om monetära värden att de skulle kunna varalämpliga för utvecklandet av schablonvärden, samt att skapa intervall avmonetära värden för detta urval av miljöförändringar.3. Att utifrån intervallen i fas 2 bedöma vilket monetärt värde som skullekunna användas som schablonvärde för de utvalda miljöförändringarna.För att åstadkomma en översikt över svenska värderingsstudier gjordes en inventeringav studier i databaser över värderingsstudier. Inventeringen inriktade sig påsvenska primär-studier, dvs. studier som baseras på svenska primärdata, och sammanlagthittades 141 studier. Studierna indelades i grupper utifrån vad som harvarit föremål för värdering. Det visade sig möjligt att skapa intervall av monetäravärden för grupperna Fritidsfiske och Vattenkvalitet. Därutöver utredde SIKAunder projektets gång huruvida ASEK-värden är lämpliga att använda som generellaschablonvärden utanför transportsektorn. Resultaten blev att (a) ASEK-värdet avett statistiskt liv (VSL) för trafikolyckor bör vara användbart som generell värderingav liv och hälsa, (b) ASEK-värdet för koldioxidutsläpp bör inte användas utanförtransportsektorn, (c) vissa av ASEK-värdena för lokala och regionala effekterav luftföroreningar kan vara användbara som generella schablonvärden, andra inteoch (d) ASEK-värdet för buller bör inte användas som generellt schablonvärde.För att kunna skapa användbara intervall för grupperna Fritidsfiske och Vattenkvalitetvar det nödvändigt att (a) uttrycka den miljöförändring som har varit föremålför värdering i samma fysiska enhet och (b) uttrycka det skattade ekonomiska värdeti en och samma monetära enhet. Dessa två steg innefattade en rad olika omräkningar och korrigeringar. Därefter beräknades schablonvärdet som medelvärdet avde observationer från olika värderingsstudier som låg till grund för intervallen.För gruppen Fritidsfiske blev slutresultatet följande intervall i kr för medelbetalningsviljanper fiskare respektive schablonvärde förädelfisk:•Ett extra kg: 13-207. Schablonvärde: 78.•En extra fisk: 7-358. Schablonvärde: 105.•En extra fiskedag: 17-229. Schablonvärde: 94.Motsvarande intervall och schablonvärden förövrig fisk blev följande:•Ett extra kg: 5-79. Schablonvärde: 23.•En extra fisk: 2-16. Schablonvärde: 9.•En extra fiskedag: 7-158. Schablonvärde: 55.Som riktlinje för användningen av dessa schablonvärden föreslås att värdena användsav myndigheter i samhällsekonomiska analyser gällande fritidsfiske, såvidaden samhällsekonomiska analysen inte gäller en viss typ av fisk eller fiske för vilkenmer specifika värden av tillfredsställande kvalitet finns tillgängliga. Sådanaspecifika värden kan t.ex. vara skattningar av betalningsviljan för ett bättre fiske aven viss art i en viss del av Sverige. Vid användning av schablonvärdena bör hänsyntas till att de endast fångar in fritidsfiskarnas betalningsvilja. Även ickefritidsfiskarehar med största sannolikhet en ansenlig betalningsvilja för förbättratfritidsfiske.För gruppen Vattenkvalitet blev slutresultatet följande intervall i kr för medelbetalningsviljaoch schablonvärden förminskad tillförsel av kväve respektive fosfor tillkusten:•Kväve: 4-70 per reducerat kg. Schablonvärde: 31.•Fosfor: 127-2140 per reducerat kg. Schablonvärde: 1023.Motsvarande korrigerade intervall och schablonvärden för ensiktdjupsförbättring ikustvatten på en meterblev följande:•Per person och år: 268-369. Schablonvärde: 315.•Per besök: 45-360. Schablonvärde: 130.Som riktlinje för användningen av dessa schablonvärden föreslås att värdena användsav myndigheter i samhällsekonomiska analyser gällande vattenkvalitet, såvidaden samhällsekonomiska analysen inte gäller en viss typ av vattenkvalitet förvilken mer specifika värden av tillfredsställande kvalitet finns tillgängliga. Sådanaspecifika värden kan t.ex. vara skattningar av betalningsviljan för specifika vattenkvalitetsförändringari vissa vattenområden. Dessutom bör följande omständigheterbeaktas vid användningen av schablonvärdena:•De kan förväntas vara giltiga för kvalitetsförbättringar i marina vatten.•Det bör för varje tillämpning som gäller schablonvärdena för reduktionav kväve respektive fosfor undersökas om det är rimligt att tolka en betydandeminskning av näringsämnen som en halvering.Det bör för varje tillämpning som gäller schablonvärdena för reduktionav kväve respektive fosfor tas hänsyn till att de är giltiga för extremfallendå antingen kvävetillförselneller fosfortillförseln har halverats. De kanalltså inte utan vidare användas additivt, t.ex. för en värdering av 4000 kgmindre kväveoch 40 kg mindre fosfor.•Det bör för varje tillämpning som gäller schablonvärdena för siktdjupsförbättringarundersökas om den gäller ett förhållande mellan populationoch platsen för förbättringar som är jämförbar med de studier som schablonvärdenaär baserade på.Utöver resultaten ovan beträffande intervall och schablonvärden kan konstateras attde värderingsstudier som finns i Sverige idag är alltför få för att kunna tillgodosedet behov som finns av att värdera miljöförändringar och effekter på ekosystemtjänster.Det vore därför önskvärt att genomföra en mängd värderingsstudier påbred front för att kunna skapa fler intervall och schablonvärden och uppdatera deintervall och schablonvärden som beräknats i detta projekt. Med ett större underlagav värderingsstudier skulle det dessutom vara möjligt att beräkna intervall ochschablonvärden med mer avancerade metoder (t.ex. kvantitativ metaanalys) än vadsom har varit möjligt i detta projekt. Det finns också ett behov av att värderingsstudiersom genomförs använder sig av en tydligt specificerad och enhetlig värderadförändring.
26.	Lewan, Lillemor, et al. (author) Knowledge and recognition of ecosystem services among the general public in a drainage basin in Scania, Southern Sweden 2002 In: Ecological Economics. - 0921-8009. ; 42:3, s. 459-467 Journal article (peer-reviewed)abstract Human preferences are likely to depend on such things as knowledge and information, propaganda and advertising, and formal (laws) and informal (norms) institutions. We focus on knowledge about how nature works and how this may be manifested in recognition of ecosystem services among the general public. Participants and non-participants in a plant nutrient abatement programme with detention ponds in a river drainage area in Scania, Southern Sweden, were asked to rank some selected ecosystem services, classified as visible services, invisible services and services involving human activities in nature. Three studied groups of local actors were originally not familiar with the concept of ecosystem services, but the concept was easily grasped. The results of the study include the following findings: (1) The groups of local actors were consistent in ranking the groups of visible and invisible services higher than the group of services involving human activities, but there were considerable differences in their ranking of individual services. (2) The generally high priority given to invisible services can partly, but not fully, be explained by the existence of the abatement programme. (3) There was uncertainty regarding relationships among and the relative importance of different ecosystem services. (4) Some informants had multiple preferences. In fact the role people chose to play may have larger impact on preferences than the level of information. (5) Several interviewees objected to the idea of ranking services, and preferred to view nature as a whole. The results are discussed from a knowledge perspective, and we conclude that a widespread recognition of ecosystem services in policy and economics cannot be expected until the general public has gained some critical level of basic knowledge about functions in nature.
27.	Liljestam, Agneta, et al. (author) Ekonomisk värdering av miljöförändringar : En undersökning om vindkraftutbyggnad med scenariovärderingsmetoden (CVM) 2004 Reports (other academic/artistic)abstract Denna uppsats handlar om människors preferenser för alternativa lokaliseringar av vindkraftparker. Syftet med uppsatsen var att försöka uppskatta hur närboende värderar de miljöförändringar som följer av vindkraftparkers alternativa placeringar. För att kunna värdera miljöförändringen i ekonomiska termer har Contingent Valuation Method / Scenariovärderingsmetoden använts. Undersökningen har genomförts som en kvantitativ fallstudie på Björkön, en halvö några mil söder om Sundsvall. Datainsamlingen har skett med hjälp av en brevenkät som skickades ut i 421 exemplar till fastighetsägarna på Björkölandet. För att få fram människornas preferenser och betalningsvilja formulerades tre olika scenarier för alternativa lokaliseringar. Scenario A hade en vindkraftpark på land som utgångsläge med en alternativ placering fem km ut i havet norr om halvön. Scenario B hade samma utgångsläge men med en alternativ placering 25 km ut i havet rakt öster om Björköns fiskeläge Lörudden. Scenario C hade ett utgångsläge med en vindkraftpark 5 km ut i havet norr om halvön och med samma alternativa lokalisering som i scenario B dvs i havet 25 km öster om Lörudden. Populationen delades slumpmässigt in i tre undergrupper och fick svara på var sitt scenario. Resultatet av undersökningen uppvisar en svarsfrekvens på 72 % dvs. 306 inkomnasvar. 50 % av dessa respondenter hade noll kronor i betalningsvilja för en alternativ placering av vindkraftparken jämfört med utgångsläget. Förklaringen var att utgångsläget ansågs acceptabelt (98 st) eller för att respondentens ekonomi inte tillät ytterligare utgifter (62 st). En viss andel av de svarande (31 %) utgjorde proteströster på så vis att respondenten vägrade att kompromissa när det gäller miljön. Eftersom dessa individer inte accepterade avvägningar och prioriteringar mellan miljö och pengar ingår de inte i uträkningen av medelbetalningsviljan eller den aggregerade betalningsviljan för de olika scenarierna. Medelbetalningsviljan för att under ett år bidra till att vindkraftparken lokaliseras till den alternativa platsen uppgick i respektive stickprov till 323 kr för scenario A, 750 kr för scenario B och 679 kr för scenario C. Respondenterna motiverade sina skäl till att vilja betala med att få mindre synintrång och/eller mindre buller från vindkraftverk (66,2 %), att den alternativa lokaliseringen ger ökad elproduktion (5,6 %), att vilja skydda den vackra naturen på Björkön (22,6 %) samt av solidaritet med grannar som bor närmre vindkraftparken (5,6 %). Under vissa antaganden om de respondenter som inte besvarat enkäten och deras betalningsvilja (minimum- och maximumvärden) kan resultatet omräknas till populationsnivå inom ett intervall. Den aggregerade betalningsviljan för scenario A uppskattas till 55 000 – 87 000 kronor, för scenario B till 168 000-237 000 kronor och för scenario C till 117 000 – 196 000 kronor. Scenario A och scenario B går att jämföra sinsemellan och resultatet visar att betalningsviljan är högre om vindkraftparken lokaliseras fjärran till havs (scenario B) jämfört med till havs bara 5 km ut från land (scenario A). Denna s.k. scope-effekt stämmer väl överens med ekonomisk teori. Även för scenario C finns en relativt hög betalningsvilja. Respondenterna anser att en vindkraftpark 5 km ut i havet ger miljöstörningar och sätter ett värde på att den förläggs långt ut till havs utom hörhåll och knappt synbar vid horisonten. Genom en fördjupad statistisk analys visas att sannolikheten för en positiv betalningsvilja ökar ju högre inkomst, ju mer negativ en respondent är mot vindkraft, om respondenten är en kvinna och om respondenten är ensamstående.
28.	Lindahl, Therese, et al. (author) Who Wants to Save the Baltic Sea? 2005 Other publication (other academic/artistic)abstract Recent research shows that the Baltic Sea has experienced an ecosystem change and is now in a degraded state. Moreover, it is uncertain whether this deterioration is reversible. We use the referendum approach asking people to vote on a hypothetical abatement program with the purpose of improving the marine water quality of the Baltic Sea where the program is only successful with a certain probability. Our mixed results could have important policy implications as the answer to the question depends very much on how we ask.
29.	Malmaeus, Mikael, et al. (author) Ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska konsekvensanalyser : Slutrapport 2015 Reports (other academic/artistic)abstract Att uppmärksamma de ekosystemtjänster som naturen erbjuder innebär ett perspektiv där relationen mellan människa och natur står i centrum och där ekosystemens värde för människan synliggörs på ett effektivt sätt. I denna studie undersöker vi hur ekosystemtjänster kan användas i samband med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och samhällsekonomiska konsekvensanalyser (SKA). Både MKB och SKA utgör viktiga beslutsunderlag rörande projekt, planer och program där naturen och ekosystemen på olika sätt påverkas.Vår bedömning är att ekosystemtjänster kan hjälpa till att skapa en bättre helhetssyn och att synliggöra ett flertal aspekter som idag inte kommer fram tillräckligt i MKB och SKA. Detta kan exempelvis gälla värden knutna till vardagslandskapet och fler sammanhang i tid och rum. Genom detta kan potentiellt också fler människor komma till tals och känna sig delaktiga i beslutsprocesser. Ekosystemtjänster kan därmed även bidra till att identifiera viktiga frågor som bör hanteras i beslutsprocesser.Detta kan komma att innebära att MKB och SKA behöver innehålla mer information. Men det kan också medföra att betydelsefulla frågor identifieras tidigare i processen och att mindre tid för kompletteringar och besvärliga förhandlingar går åt i slutändan. Ett ekosystemtjänstperspektiv kan innebära att beslut baseras på nya avvägningar och andra prioriteringar, vilket i vissa fall troligen också leder till ett annat utfall. Det är inte självklart att ekosystemen i och med detta generellt sett kommer att skyddas eller förvaltas bättre. Vad som skyddas eller bevaras kommer i högre grad att bero på vilka värden detta skapar för människor. Samtidigt skapas en begreppsapparat som synliggör vårt beroende av ekosystemen som också ger en grund för ett hållbart nyttjande.Våra slutsatser baseras till stor del på tre relativt utförliga fallstudier där vi undersökt miljökonsekvensbeskrivningar, samråds- och yttrandematerial.Kallak Norra – riksintressen i konfliktDen första fallstudien gäller en ansökan om koncession för gruvdrift i Kallak, Jokkmokks kommun. I området finns stora naturvärden, inte minst världsarvet Laponia fyra mil från den tilltänkta gruvan. Platsen är också viktig för rennäringen vintertid och en gruvetablering skulle skära av en viktig flyttled för renarna. Förekomsten av två motstående riksintressen – för rennäringen och för mineralresurser – gör att konflikter varit svåra att undvika. Ett ekosystemtjänstperspektiv skulle kunna förbättra kommunikationen mellan olika aktörer och därmed underlätta för en konstruktiv dialog. Kattegatt Offshore – ökad betydelse av rekreationsvärden Vår andra fallstudie handlar om en vindkraftsetablering till havs i Kattegatt utanför Falkenberg. Den tilltänkta platsen för vindkraftparken ligger inom ett lekområde för torsk och det finns en risk för att vindkraftverken kommer att inverka negativt på det redan hotade torskbeståndet. Dessutom påverkas landskapsbilden både till havs och på land. Samtidigt bidrar vindkraften till produktionen av förnybar energi, vilket skulle ha en positiv effekt på klimatet. Det är troligt att ett ekosystemtjänstperspektiv skulle leda till en annan avvägning i den komplicerade tillståndsprocessen där förekomsten av torsk och tumlare inte nödvändigtvis skulle ses som den viktigaste aspekten att väga mot nyttan av en exploatering, utan att påverkan på rekreation och landskapsbild skulle tillmätas större eller åtminstone likvärdig betydelse.Översiktsplan i Storvreta – lågprioriterade ekosystemtjänster från jord- och skogsbruksmarkDen tredje fallstudien behandlar en fördjupad översiktsplan i Storvreta utanför Uppsala. Området utgörs av en bostadsort med villabebyggelse samt angränsande skogs- och jordbruksmark. I MKB:n och yttrandematerial har vi kunnat identifiera ekosystemtjänster kopplade till jordbruk men också till den värdefulla natur- och kulturmiljö som finns i området. Medan bevarandet av kulturmiljö och rekreationsområden vägt tungt i planeringen bedöms byggnation på jord- och skogsbruksmark endast ha ”små konsekvenser” på naturmiljön. Med andra ord ges liten prioritet åt de ekosystemtjänster som icke skyddade miljöer inom jordbruksmark, ängar, skog och våtmarker levererar i form av bland annat biodiversitet, habitat, kolinlagring, vattenrening och översvämningsreglering. I rapporten har vi också analyserat hur bedömningsprocesser, SKA och ekosystemtjänstanalyser kan kopplas ihop och tillsammans bidra till att ett så bra beslutsunderlag som möjligt kan tas fram för projekt, planer och program. Vår slutsats är att SKA och ekosystemtjänstanalys utgör ett värdefullt komplement till de analyser som normalt ingår i MKB, och att det går att utnyttja synergieffekter mellan dem för att stärka helheten och därmed få fram ett så bra underlag som möjligt för en samlad bedömning av projekt, planer och program. För att genomföra dessa analyser inom ramen för dagens bedömningsprocesser kommer delvis nya metoder att behöva utvecklas för att identifiera, analysera och kommunicera miljöpåverkan. Ett första steg för att få till stånd detta kan vara att ta fram vägledningar från myndigheternas sida.
30.	NORDZELL, HENRIK, et al. (author) Utvärdering av traditionell och innovativ sanering av glasbruksområden i Glasriket 2017 Reports (other academic/artistic)abstract I detta arbete har traditionell och innovativ sanering av glasbruksområden inom Glasriket utvärderats med hänsyn till åtgärdernas samhällsekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhet. Traditionell sanering innebär uppgrävning, transport till deponi och deponering, medan innovativ sanering innebär att glasmassa och metaller återvinns vid ett smältverk som anläggs centralt i området. Följande saneringsalternativ har studerats: • Alternativ 1: Traditionell sanering • Alternativ 2a: Innovativ sanering med centralt belägna anläggningar för deponi och framtida smältverk • Alternativ 2b: Innovativ sanering med mellanlager/deponi och smältverk vid Linneberga deponi Ett antal ekonomiska, miljömässiga och sociala effekttyper (indikatorer) har identifierats och använts i utvärderingen. Indikatorerna har valts ut i samråd med projektgruppen för det Vinnova-finansierade projektet Innovativ sanering i Glasriket. Effekterna har kvantifierats för de studerade saneringsalternativen. Kvantifieringen har gjorts relativt ett referensalternativ. Utifrån den genomförda utvärderingen av traditionell och innovativ sanering av glasbruksområden i Glasriket har följande huvudsakliga slutsatser dragits: • Innovativ sanering är miljömässigt mera fördelaktigt än traditionell sanering. De innovativa alternativen åstadkommer en snabbare reduktion av föroreningsmängden och därmed av läckaget till närliggande vattendrag, vilket är fördelaktigt ur miljörisksynpunkt. De innovativa alternativen åstadkommer också en återvinning av glasmassa och metaller, vilket miljömässigt och ur hållbarhetssynpunkt är en viktig fördel. Alternativ 2a, med en centralt belägen deponi, innebär också mindre luft- och klimatutsläpp från transporter jämfört med traditionell sanering. • De studerade innovativa alternativen presterar också bättre i den sociala analysen. Den kortare saneringstiden med de innovativa åtgärderna resulterar i att områdets utvecklingspotential uppnås tidigare och ger flera lokala årsarbetstillfällen och fler besökare totalt sett under analysperioden än vad som kan förväntas åstadkommas med det traditionella alternativet. • I den samhällsekonomiska analysen presterar Innovativ sanering 2a bättre än det traditionella alternativet, men för alternativ 2b blir transportkostnaderna mycket höga vilket gör att detta alternativ får den lägsta samhällsekonomiska lönsamheten. • Vid en sammanvägning av samtliga studerade effekter till ett sammantaget index uppvisar samtliga saneringsalternativ positiva index, dvs. de positiva effekterna överväger de negativa effekterna givet den viktning (betydelse) som givits inkluderade effekter. • De innovativa alternativen får tydligt högre sammanvägt index än det traditionella. De innovativa alternativen presterar bättre än det traditionella i såväl den miljömässiga som den sociala domänen. I den ekonomiska domänen har alternativet Innovativ sanering 2a det högsta nettonuvärdet av de studerade alternativen. • Sammantaget förordar således den genomförda analysen, givet de effekter som inkluderats och den betydelse de givits, att genomföra innovativ sanering av glasbruksområdena. Innovativ sanering 2a får det högsta sammanvägda indexet så länge kostnaden för en ny deponi kan hållas under 120 miljoner sek. Vid högre kostnader än så har alternativ 2b det bästa resultatet eftersom de högre transportkostnaderna i 2b inte längre övervägs av de positiva miljöeffekterna med en centralt belägen deponi i alternativ 2a.
31.	Norrman, Jenny, 1971, et al. (author) Enriching social and economic aspects in sustainability assessments of remediation strategies – Methods and implementation 2020 In: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 707 Journal article (peer-reviewed)abstract Over the last decade, there has been rapid development in promoting and implementing sustainable remediation. It is now common to include at least some sustainability considerations in remediation projects. Specific challenges that have been highlighted often relate to economic and social aspects not receiving enough attention: broadening the social aspects, community and meaningful stakeholder engagement, understanding stakeholders' risk perception, and a need for better estimates of site-specific economic costs and benefits. This study presents an application of the Sustainable Choice of REmediation (SCORE) framework with special focus on (1) demonstrating the working process for a broad sustainability assessment and (2) sharing the lessons learned from its application. Specific objectives are to describe (a) the types of stakeholders involved in the assessment, (b) the methods for collection of social and economic sustainability data, (c) residents' perception of risks, (d) the use of the sustainability assessment results in the decision-making process, and (5) possibilities for improving the methods and working process. SCORE was applied and evaluated with input from, and together with, stakeholders at the BT Kemi industrial site in the village of Teckomatorp, south Sweden, a former pesticide production site associated with the most infamous Swedish environmental scandal. A questionnaire (n = 78) was used to collect input from residents regarding local acceptance and economic externalities of the remediation alternatives. Alternatives with a high degree of removal of contaminants received a high ranking in the assessment, primarily due to social and economic effects. The working process can be improved, specifically regarding workshop preparation and workshop structure. A broad representation of stakeholders and early establishment of communication channels to residents is key for robust assessment of social aspects. The information from the sustainability assessment was used in the decision-making process, not least for revising remediation options.
32.	Norrman, Jenny, 1971, et al. (author) I fokus: Hållbar sanering av förorenade områden. Tankar hos myndighetspersoner och allmänheten 2013 Reports (other academic/artistic)abstract Vad är ”hållbar” sanering av förorenade områden? Det finns ett allmän strävan från ansvariga myndigheters sida att saneringsåtgärder ska ske på ett ”långsiktigt hållbart” sätt. Inom forskningsprojekt vid FRIST kompetenscentrum på Chalmers är ett verktyg för att utföra hållbarhetsbedömningar för saneringsåtgärder under utveckling. Hållbarheten utvärderas genom multikriterieanalys som använder sig av tre ofta använda dimensioner av hållbarhet: ekologi, ekonomi och social-kulturell. Som hjälp för identifieringen av relevanta kriterier för den sociala dimensionen har vi använt fokusgruppsmöten för att fråga allmänheten och myndighetspersoner hur de ser på effekter och resultat av saneringar – vad är viktigt och vad är mindre viktigt för dem? Fem fokusgruppsmöten har genomförts, dels två med myndighetspersoner i en storstadsregion och en landsbygdsregion i Sverige och tre möten med representanter från allmänheten i samma regioner. Rapporten redovisar metoden samt analys av det insamlade materialet. Resultat gällande allmänheten var att dessa deltagare associerar förorenade områden med deponier, gamla industrier, gifter, Teckomatorp, spridning och läckage och i mötena uttrycker deltagarna att information, öppenhet och delaktighet är viktiga aspekter av saneringsprojekt. Att ta ansvar för kommande generationer, att den som har förorenat står för saneringskostnaden och att saneringen utförs säkert, har också framkommit som viktiga aspekter. Vad gäller effekter av olika saneringsmetoder så ser man för- och nackdelar med flera av metoderna, dock är man enat skeptisk till att upprätta miljöriskområden. Myndighetspersoner förknippar hållbar sanering med ett resultat som håller över lång tid och saneringar med fler alternativa lösningar till borttransport av massor till deponier, det senare eftersom man ser en målkonflikt i sanering kontra transporter. De tycker även att risker bör vara i fokus vid en hållbar sanering och projektet skall utföras så att man har en öppen dialog med berörda parter inklusive myndigheter. I rapporten dras slutsatsen att det är viktigt att kommunicera vem som betalar saneringen, och att ge information om säkerhet och hälsoaspekter, både gällande slutresultat och framförallt genomförandet av saneringen till allmänheten. Något som tydligt har framkommit i detta arbete har varit vikten av att ge tydlig och öppen information, ha en öppen dialog med allmänheten och till och med att eventuellt bjuda in allmänheten till en deltagandeprocess omkring förorenade områden.
33.	Norrman, Jenny, 1971, et al. (author) Riskvärdering med SCORE-metoden för den f.d. kemtvätten på Blekingegatan i Helsingborg - Fallstudierapport 2019 Reports (other academic/artistic)abstract Denna studie har gjorts inom ramen för forskningsprojektet SAFIRE (Sustainability Assessment For Improved Remediation Efficiency). SAFIRE-projektets övergripande syfte är att utvärdera hur hållbarhetsbedömningar kan förbättra effektiviteten i efterbehandlingar (EBH) av förorenade områden i Sverige. Som metod för att utföra hållbarhetsbedömningar av EBH-åtgärder används SCORE (Sustainable Choice Of REmediation), vilken utvecklats vid Chalmers tekniska högskola. SCORE är en metod för s.k. multi-kriterieanalys (MKA) där EBH-åtgärder utvärderas med avseende på en uppsättning miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarhetskriterier. SCORE är avsett att tillämpas i den s.k. riskvärderingen i EBH-projekt, där olika åtgärdsalternativ utvärderas för att avgöra vilken åtgärd som är lämpligast att utföra för att uppnå projektets mål. I SAFIRE-projektet genomförs ett antal fallstudier och den f.d. kemtvätten på Blekingegatan i Helsingborg är en av dessa. Syftet med fallstudierna är dels att genomföra hållbarhetsbedömningar med SCORE i pågående verkliga projekt i avsikt att få ett relevant underlag för forskningsprojektet, dels att ge EBH-projekten ett fördjupat underlag för riskvärderingen av åtgärdsalternativ. De övergripande åtgärdsmålen för den f.d. kemtvätten på Blekingegatan är att: Boende på och i närområdet till fastigheten Räven 58 skall inte exponeras för skadliga föroreningshalter som kan härledas till verksamheten vid den f.d. kemtvätten. Spridning av föroreningar i grundvattnet i den ytligare delen i Helsingborgssandstenen (från markytan och ner till 35–40 meters djup) får inte vara större än att borrning och andra markarbeten kan utföras utan restriktioner eller särskilda åtgärder, undantaget fastigheter inom källområdet i direkt anslutning till Räven 58 (troligen Räven 57–58, Räven 3, Räven 17 och Räven 50–55). Spridningen av föroreningar till den vattenförande sandsten som finns från 35–40 meters djup i Helsingborgssandstenen får inte vara större än att denna grundvattenresurs kan användas för dricksvattenändamål utan särskilda tekniska reningsåtgärder, undantaget ett mindre område, som inte bör sträcka sig längre bort från fastigheten Räven 58 än ca 50 meter. I SCORE-analysen har följande alternativ studerats: Alternativ 1. Rivning inom primära åtgärdsområdet och schakt ned till 2 m. Vakuumextraktion i omättad zon i delområde 1, samt vid behov tekniska skyddsåtgärder. Kontrollprogram för uppföljning av åtgärder samt för naturlig nedbrytning i alla delområden. Alternativ 2. Motsvarar Alternativ 1 med tillägget att inom delområde 2a utförs någon form av injektering för in situ kemisk reduktion (ISCR) eller oxidation (ISCO), alternativt in situ bioremediering (ISB). Alternativ 3. Motsvarar Alternativ 2 med tillägget att i delområde 3a installeras, istället för tekniska skyddsåtgärder, fyra reaktiva permeabla barriärer nedströms Köpingevägen. Alternativ 4. Motsvarar Alternativ 3 med skillnaden att i delområde 1 sker termisk behandling istället för vakuumextraktion i den omättade zonen, samt att in situ-behandling med ISCR/ISCO/ISB genomförs även i delområde 2b. Alternativ 5. Alternativ 5 är det mest omfattande och dyraste åtgärdsalternativet och innebär att en rivning av byggnader utförs inom det primära åtgärdsområdet samt en urgrävning ner till ca 2 meter inom delområde 1. Istället för olika typer av injekteringar och vakuumextraktion i den omättade och den mättade zonen i delområden 1, 2a och 2b genomförs termisk behandling. De fyra barriärer som installeras i Alternativ 3 och 4 installeras även i detta alternativ och ett kontrollprogram genomförs för uppföljning av utförda åtgärder samt för att bedöma en eventuell naturlig nedbrytning i övriga områden. Referensalternativet. Referensalternativet är i princip nuläget, men med skillnaden att man övervakar den naturliga nedbrytning som sker i området samt eventuellt kompletterar med tekniska skyddsåtgärder i andra fastigheter nedströms källområdet (andra än Räven 58). De huvudsakliga slutsatserna och rekommendationerna baserade på studien är: Alternativen 2 – 5 får totalt sett positivt utfall i hållbarhetsanalysen men alternativ 4 och 5 rankas högst, d.v.s. de åtgärder som är mest omfattande. Alternativ 1 får totalt sett ett negativt utfall i analysen. Sammantaget har alternativ 4 och 5 mer än 90% sannolikhet att vara de alternativ som rankas högst i SCORE-analysen. Alternativ 3 är sammantaget betydligt sämre än 4 och 5 p.g.a. stor osäkerhet i de miljömässiga effekterna på grundvatten. De positiva effekterna på grundvatten bedöms för alternativ 3 ungefär lika som för alternativ 2, men alternativ 3 har betydligt högre negativa effekter på luft och naturresurser som också viktas relativt högt i analysen. Om däremot de positiva effekterna på grundvatten för alternativ 3 skulle vara mer lika de för alternativ 4 så får även alternativ 3 en relativt hög sannolikhet att rankas högst av alternativen. Tiden för genomförandet av efterbehandlingen spelar stor roll för det ekonomiska utfallet p.g.a. diskontering. Eftersom alternativ 5 är snabbare att genomföra än de andra fyra alternativen så gynnar detta alternativ 5. LCA-analysen har mycket vida (globala) systemgränser. Den kemikalie som har analyserats (microZVI från Regenesis) i alternativ 2, 3, 4 och 5 får relativt kraftiga negativa resultat pga. långa transporter från USA och tillverkning med hög miljöbelastning. En kemikalie som tillverkats närmre Helsingborg skulle innebära att in situ-injektering får betydligt mindre negativa effekter på luft och naturresurser och därmed innebära att alternativ 3 och 4 får bättre resultat i hållbarhetsanalysen. Den ekonomiska analysen visar att värdet av att skydda grundvattnet är högt och att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är fördelaktigt att genomföra en åtgärd som innebär ett gott skydd av grundvattnet.
34.	Norrman, Jenny, 1971, et al. (author) Riskvärdering med SCORE-metoden för f.d. sågverksområdet vid Köja i Kramfors kommun - Fallstudierapport 2018 Reports (other academic/artistic)abstract Denna studie har gjorts inom ramen för forskningsprojektet SAFIRE (Sustainability Assessment For Improved Remediation Efficiency). SAFIRE-projektets övergripande syfte är att utvärdera hur hållbarhetsbedömningar kan förbättra effektiviteten i efterbehandlingar (EBH) av förorenade områden i Sverige. Som metod för att utföra hållbarhetsbedömningar av EBH-åtgärder används SCORE (Sustainable Choice Of REmediation), vilken utvecklats vid Chalmers tekniska högskola. SCORE är en metod för s.k. multi-kriterieanalys (MKA) där EBH-åtgärder utvärderas med avseende på en uppsättning miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarhetskriterier. SCORE är avsett att tillämpas i den s.k. riskvärderingen i EBH-projekt, där olika åtgärdsalternativ utvärderas för att avgöra vilken åtgärd som är lämpligast att utföra för att uppnå projektets mål. I SAFIRE-projektet genomförs ett antal fallstudier och det f.d. sågverksområdet vid Köja utgör en av dessa. Syftet med fallstudierna är dels att genomföra hållbarhetsbedömningar med SCORE i pågående verkliga projekt i avsikt att få ett relevant underlag för forskningsprojektet, dels att ge EBH-projekten ett fördjupat underlag för riskvärderingen av åtgärdsalternativ. De övergripande åtgärdsmålen för det f.d. sågverksområdet i Köja är att: Människor skall kunna vistas inom området samt konsumera bär och svamp, utan risk för hälsan kopplat till markföroreningar från det f.d. sågverksområdet. Föroreningar från det f.d. sågverksområdet ska inte utgöra en risk för boende inom de bostadsfastigheter som finns idag. Ångermanälven skall kunna användas för bad, fiske och friluftsliv utan risk för människors hälsa avseende föroreningar från f.d. sågverksområdet. Föroreningar från det f.d. sågverksområdet ska inte utgöra en risk för vattenmiljön i Ångermanälven, idag och i framtiden. Mängden dioxiner ska reduceras så långt det är kostnadseffektivt och motiverat i enlighet med miljömålet ”giftfri miljö”. I SCORE-analysen har följande alternativ studerats: Alt 1. Planrestriktioner avseende markanvändning och markarbeten samt erosionsskydd. För detta alternativ genomförs egentligen inga åtgärder men för att åtgärden skall fungera krävs långsiktig övervakning, omfattande uppföljning och kontroll samt regelbundet återkommande informationsinsatser för människor som vistas inom området. Ur föroreningssynpunkt skall ett erosionsskydd förhindra partikulär spridning av dioxin till Ångermanfjorden. En fullständig kostnadsberäkning av ett erosionsskydd är ännu inte genomförd, delvis beroende på att fullständiga geotekniska undersökningar inte är genomförda, samt att det kan finnas delar av strandlinjen där erosionsskyddet inte behövs p.g.a. låga föroreningshalter i strandlinjen kombinerat med en tillräckligt intakt kajkonstruktion. Detta gäller för samtliga alternativ. Alt 2. Schakt i doppningsområdet och bostadsområdet (delområden 1 och 5), rivning av maskinhus i Sågverksområdet (delområde 2), kombinerat med erosionsskydd. Inom doppområdet schaktas förorenade massor ut till ett ungefärligt djup av 1 m och det finns ca 15 stycken fundament inom området som omhändertas som farligt avfall. Sanering inom bostadsområdet innefattar urschaktning, utläggning av geotextil (inom trädgårdarna), återfyllning med rena massor, borttransport av förorenade massor samt viss trädröjning. Det kan krävas tillfällig spont vid schaktning i strandlinjen och för sådan behövs tillstånd för vattenverksamhet. Alt 3. Som alternativ 2 och dessutom schakt i sågverksområdet (delområde 2) samt erosionsskydd. Sanering i sågverksområdet omfattar trädröjning, stubbrytning, rivning av maskinhus, urschaktning, återfyllning med rena massor och borttransport av avfall. Sanering sker ner till ungefär 0,5 m, med viss variation inom området. Det finns risk för grundvatteninträngning i schaktgropar varför behandling av länsvatten blir aktuellt, samt även temporär spont i älven för att förhindra spridning av förorenade massor till älven. Alt 4. Schakt i alla delområden, rivning av maskinhus i sågverksområdet, samt erosionsskydd p.g.a. tekniska skäl. Terrängen i de båda upplagsområdena i öst och väst är ojämn och blockig med berg i dagen samt innehåller flera gamla fundament, och har en lång strandlinje. Saneringen kommer troligtvis att kräva temporär spont runt delytor och/eller i älven samt behandling av länsvatten. Den partikulära spridningen hindras till älven, men det kommer att krävas ett erosionsskydd av tekniska skäl. Referensalternativet. Med referensalternativet (eller nollalternativet) menas det alternativ som övriga åtgärdsalternativ jämförs med i SCORE-analysen. I detta fall är referensalternativet detsamma som att inte genomföra någon åtgärd alls, d.v.s. lämna området som det är idag. Detta innebär att de konstaterade hälso- och miljöriskerna kvarstår. Alt 5. Återställning av området till innan tiden för sågverket. Detta är ett alternativ som har lagts till analysen efter att diskussioner uppkommit under den miljömässiga och sociala workshoppen. I princip innebär alternativet att man gräver bort utfyllnadsmassor men återfyller inte området, och anlägger inte heller ett erosionsskydd. De huvudsakliga slutsatserna och rekommendationerna baserade på studien är: För de fyra ursprungliga alternativen gäller att alternativ 2 eller 3 får högst totalt sammanvägt index, d.v.s. rankas högst i analysen. Alternativ 3 får högre index än 2 om de miljömässiga effekterna relaterat till förbrukning av naturresurser och generering av avfall skulle viktas lägre än vad som gjordes vid den genomförda workshoppen, eller om man skulle ha ett stort lokalt motstånd mot att ”göra för lite”. Om man lägger till ett femte alternativ, här kallat ”Återställande”, visar SCORE-analysen att detta alternativ får betydligt högre totalt sammanvägt index än övriga alternativ. Alternativet innebär lika stora positiva miljöeffekter av att omhänderta föroreningarna som för alternativ 4, men med den stora fördelen att inte medföra så stora negativa sekundära miljöeffekter framförallt m.a.p. förbrukning av naturresurser, men också kopplat till att man slipper den stora och osäkra kostnaden för ett erosionsskydd. Skulle ett erosionsskydd kosta betydligt mindre än de 200 Mkr som uppskattats i åtgärdsrapporten, blir istället alternativ 2 rankat högst i analysen. Var brytpunkten går är kopplat till osäkerheterna i uppskattningen av åtgärdskostnaderna och erosionsskyddet. Vid en halvering av kostnaden för erosionsskyddet kan alternativ 2 bli rankat högre än alternativ 5, om osäkerheterna är låga. Eftersom alternativ 5 vid en första analys står sig väldigt bra i jämförelse med de övriga fyra alternativen bör detta alternativ utredas mera ingående än vad som varit möjligt inom ramen för detta arbete. Framförallt bör man utreda bättre vilka volymer som behöver grävas upp, var eventuellt låg-förorenade eller helt rena massor kan deponeras samt även hur de boende i området skulle ställa sig till en sådan åtgärd. Det senare eftersom området skulle ändra karaktär i mycket hög grad, även om detta inte nödvändigtvis skulle uppfattas som något negativt. Gällande hälsorisker bör man utreda vidare huruvida alternativ 1, 2 och 3 verkligen klarar av att reducera hälsorisker till acceptable nivåer. Riktvärdesmodellen gör flera ganska konservativa antaganden gällande exponering, men utifrån dessa antaganden så är det tveksamt om dessa alternativ klarar av att reducera de kroniska hälsoriskerna ned till acceptabla nivåer. Om alternativ 2 eller 3 övervägs, bör man utreda hälsoriskerna mer i detalj. Anledningen till att de simulerade nettonuvärden är så mycket mer negativa än det förväntade nettonuvärdet är de stora osäkerheter som angetts i kostnadsuppskattningen för erosionsskyddet. I SCORE-analysen ansätts standardfördelningar som tar hänsyn till storleken på kostnads- eller nyttoposten samt om användaren angett Låg, Medel eller Hög osäkerhet. Resultaten i analysen för Köja påvisar ett behov av att justera metodiken i SCORE-verktyget så att osäkerhetsbedömningen i den ekonomiska analysen görs på ett mindre schablonartat sätt. Detta påverkar inte rangordningen av alternativen i den ekonomiska dimensionen och inte de huvudsakliga slutsatserna från studien, men däremot påverkar det brytpunkten för vid vilken kostnad för erosionsskyddet som alternativ 2 blir rankat högre än alternativ 5. Åtgärderna, som finansieras med skattemedel, kommer till största del bekostas av allmänheten. Markägaren påverkas något negativt för alternativ 3-5 p.g.a. minskade inkomster från sin skogsproduktion. Nyttorna av åtgärden tillfaller främst närboende och besökare av platsen.
35.	Ohlin Saletti, Anna, 1989, et al. (author) Cost to society from infiltration and inflow to wastewater systems 2023 In: Water Research. - : Elsevier BV. - 0043-1354 .- 1879-2448. ; 229 Journal article (peer-reviewed)abstract Water from infiltration and inflow to wastewater systems is an extensive problem causing costs to society in various ways. Comprehensive methods for supporting decisions on how to efficiently mitigate the problems in a sustainable manner are, however, missing today. This paper presents a novel risk-based model to assess the cost to society from infiltration and inflow to wastewater systems by monetising effects related to treatment of wastewater, pumping, combined sewer overflows, and basement flooding. The present value is calculated for a specified time horizon and discount rate, using a cost-benefit analysis approach. To acknowledge the various uncertainties, a probabilistic approach is applied where probability distributions represent the input variables. The model is shown to be applicable by illustrating its use in a case study area in Gothenburg, Sweden. Main results from the case study show that most of the costs are related to investments at the wastewater treatment plant and restoration due to basement flooding events. Sensitivity analyses show that the result is highly dependent on factors such as the volume of infiltration and inflow water, the share of basement flooding, and the discount rate. Using expert elicitation to quantify input data is also illustrated and shown to be a valuable method. The presented model fills an important research knowledge gap and will facilitate a more sustainable and comprehensive handling of water from infiltration and inflow.
36.	Rosen, Lars, 1962, et al. (author) Kostnads-nyttoanalys som verktyg för prioritering av efterbehandlingsinsatser. 2008 Book (other academic/artistic)abstract För att uppnå miljömålet En giftfri miljö krävs att en stor mängd förorenade områden tas om hand och efterbehandlas. Kostnaden för att åtgärda de mest förorenade områdena har av Naturvårdsverket beräknats uppgå till ca 60 miljarder kronor. Ett problem är dock att samhällets resurser för sådana insatser är begränsade. Det är därför viktigt att utveckla verktyg för att prioritera bland tänkbara insatser så att en sund hushållning sker av samhällets begränsade resurser. En möjlig ansats till prioritering är att göra samhällsekonomiska bedömningar av potentiella efterbehandlingsinsatser. Syftet är då att undersöka om en viss insats är samhällsekonomiskt lönsam och helst även analysera vilka insatser som är mer samhällsekonomiskt lönsamma än andra. Ett vedertaget verktyg för samhällsekonomiska analyser är Kostnads-nyttoanalys (KNA). Metoden har dock ännu fått begränsad användning inom svenskt miljöarbete, och särskilt vad gäller arbete med förorenade områden. I detta projekt inom Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar sanering beskrivs hur KNA kan användas för att göra samhälls¬ekonomiska bedömningar av efter¬behandlingsåtgärder.
37.	Rosén, Lars, et al. (author) Kostnads-nyttoanalys som verktyg för prioritering av efterbehandlingsinsatser : Metodutveckling och exempel på tillämpning 2008 Reports (other academic/artistic)abstract För att uppnå miljömålet En giftfri miljö krävs att en stor mängd förorenade områden tas om hand och efterbehandlas. Kostnaden för att åtgärda de mest förorenade områdena har av Naturvårdsverket beräknats uppgå till ca 60 miljarder kronor. Ett problem är dock att samhällets resurser för sådana insatser är begränsade. Det är därför viktigt att utveckla verktyg för att prioritera bland tänkbara insatser så att en sund hushållning sker av samhällets begränsade resurser. En möjlig ansats till prioritering är att göra samhällsekonomiska bedömningar av potentiella efterbehandlingsinsatser. Syftet är då att undersöka om en viss insats är samhällsekonomiskt lönsam och helst även analysera vilka insatser som är mer samhällsekonomiskt lönsamma än andra. Ett vedertaget verktyg för samhällsekonomiska analyser är Kostnads-nyttoanalys (KNA). Metoden har dock ännu fått begränsad användning inom svenskt miljöarbete, och särskilt vad gäller arbete med förorenade områden. I detta projekt inom Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar sanering beskrivs hur KNA kan användas för att göra samhällsekonomiska bedömningar av efterbehandlingsåtgärder. En KNA av efterbehandlingsinsatser syftar allmänt till att beräkna nyttor (N) och kostnader (K) för alla de individer och företag som påverkas av en viss insats. Exempel på nyttor är värdet av minskade miljö- och hälsorisker eller fastighetsvärdesförbättringar. Exempel på kostnader är efterbehandlingskostnader, kostnader för miljöpåverkan under sanering och kostnader för ökad miljöbelastning vid deponeringsplatser. När de ekonomiska posterna beräknats sker en jämförelse mellan nyttor och kostnader för att bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten av insatsen. Analysen har en strikt samhällsekonomisk utgångspunkt. Det är alltså en speciell typ av analys som bör utgöra en del av, men inte hela, beslutsunderlaget. Hur allvarligt förorenat ett område är bedöms i termer av vilken risk området utgör för människor och miljön. Som arbetet visar måste själva förändringen av risk kvantifieras för att kunna beräkna den ekonomiska nyttan av en efterbehandling. Det finns olika principer för hur en miljö- och hälsoriskbedömning görs och särskilt hur man uttrycker risken varierar mellan länder. I Sverige används främst ansatsen jämförelse av uppmätta haltnivåer med riktvärden, dvs. det antas att ju mer uppmätta halter överstiger antagna riktvärden, desto högre är risken. Riktvärdet är baserat på föroreningarnas egenskaper, spridning, exponering samt en ansatt acceptabel risknivå. Som rapporten beskriver är denna ansats inte lämplig att använda i samband med ekonomiska värderingar av riskförändringar. Man bör istället, som i vissa fall görs i t.ex. USA, beräkna absolutvärdet för risknivån utifrån den uppmätta halten alternativt beräkna sannolikheten att överskrida ett referensvärde, t.ex. ett riktvärde. Den sista ansatsen innebär att man beräknar sannolikheten att ett riktvärde överskrids baserat på statistik om föroreningsutbredning m.m. För efterbehandlingsinsatser redovisar rapporten ett stegvis tillvägagångssätt att genomföra en KNA. Steg 1 innebär att de specifika nyttor och kostnader som är aktuella i efterbehandlingsprojektet definieras och ställs upp i en s.k. målfunktion. I Steg 2 görs en lista med alla ingående nytto- och kostnadsposter och en kvalitativ uppskattning görs av deras betydelse för slutresultat. I Steg 3 görs en kvantitativ beräkning av varje posts storlek i pengar, dvs. en monetarisering, i de fall där detta är möjligt eller bedömts om meningsfullt. För övriga poster behålls den kvalitativa uppskattningen av postens storlek. I Steg 4 görs slutligen en summering av nyttorna och kostnaderna, för att visa om utfallet blir positivt eller negativt. I kapitel 6 sammanfattas arbetsgången i en kortfattad arbetsgång. För att illustrera de olika stegen används två exempelprojekt; Robertsfors f.d. impregneringsanläggning i Västerbotten samt f.d. industrikvarteret Lyftkranen i Stockholm. Dessa projekt har valts ut för att undersöka och illustrera hur slutresultatet i den samhällsekonomiska analysen beror av projektets geografiska läge (glesbygd eller storstad) och vilken typ av risk som de aktuella föroreningarna utgör (akut exponering eller långtidsexponering). I bägge fallen möjliggjorde en sanering att marken åter kunde tas i anspråk för bostäder eller som industrimark, något som inte var möjligt innan sanering. Det har inom ramen för detta projekt inte varit möjligt att genomföra någon helt fullständig kostnads-nyttoanalys för exempelprojekten, men exemplifieringarna ska förhoppningsvis ändå kunna illustrera hur KNA kan genomföras i verkliga projekt. För Robertsfors beräknades det ökade markvärdet till ca 2 miljoner kronor och de minskade hälsoriskerna värderades till ca 50 000 kr. Kostnaden för saneringen beräknades till ca 52 miljoner kronor. Kostnads-nyttoanalysen fick därför ett negativt utfall på ca 50 miljoner kronor. Värdet av ökade rekreationsmöjligheter samt ökad tillgång på ekosystemvaror och -tjänster kunde inte kvantifieras men bedöms inte kunna påverka slutresultatet i nämnbar omfattning. För Lyftkranen beräknades det ökade markvärdet till 50-120 miljoner kronor (beroende på om marken kan säljas som industrimark eller för bostadsändamål). Värdet av minskade hälsorisker beräknades understiga 10 000 kr. Värdet av ökade rekreationsmöjligheter i och omkring området beräknades inte, men bedöms vara betydligt större än i Robertsfors. Åtgärdskostnaden för saneringen av Lyftkranen uppgick till ca 126 miljoner kr, till vilket ska läggas miljökostnader till följd av luftutsläpp. Även om marken kan användas för bostadsändamål (dvs. markvärdet ökar till 120 Mkr) och blir attraktiv för rekreation är det därför ovisst om nyttan når upp till kostnaden. Vid annan markanvändning är det definitivt osannolikt. För båda exempelfallen var värdet av minskade hälsorisker lågt och hade ingen betydelsefull post i kostnads-nyttoanalyserna. Känslighetsanalyser visade, för båda exempelfallen, att förändringar i beräkningsproceduren endast hade marginella effekter på slutresultatet. Från ett fördelningsperspektiv kan konstateras för Lyftkranen att det till största delen är stockholmarna som skattevägen har betalat för efterbehandlingen och att det även är stockholmarna som får nytta av projektet genom att området görs tillgängligt för rekreation m.m. För Robertsfors kan konstateras att det är skattebetalarna i hela landet som får vara med att betala för efterbehandlingen medan den som dragit störst nytta (även om den inte är särskilt stor) är markägaren. Till viss del får även de boende i Robertsfors nytta av projektet eftersom det ger potential för förbättrade rekreationsmöjligheter. Arbetet visar att informationsbehovet till en fullständig KNA är omfattande och att en fullständig analys i första hand är lämplig att genomföra i stora efterbehandlingsprojekt. I bägge exempelprojekten är värdet av de minskade hälsoriskerna små, och markvärdet den helt dominerande posten. Detta gäller även vid ett mycket långt tidsperspektiv på hälsoriskerna. Det kan därför vara tämligen enkelt att få en indikation på hur stor ekonomisk nytta en efterbehandling kan få, baserat på antalet exponerade människor och den förväntade markvärdesförändringen. Detta är en uppskattning som bör kunna göras i alla efterbehandlingsprojekt.
38.	Rosen, Lars, 1962, et al. (author) Multikriterieanalys (MKA) för hållbar efterbehandling av förorenade områden : metodutveckling och exempel på tillämpning 2009 Reports (other academic/artistic)
39.	Rosén, Lars, et al. (author) Multikriterieanalys (MKA) för hållbar efterbehandling av förorenade områden : Metodutveckling och exempel på tillämpning 2009 Reports (other academic/artistic)abstract Det finns en stor mängd platser i Sverige för vilka efterbehandlingsinsatser kan vara aktuella. Hittills har statens kostnader för efterbehandling av förorenade områden varit i storleksordningen en miljard kronor men för att åtgärda de mest allvarligt förorenade områdena kommer det uppskattningsvis att krävas ytterligare ca 60 miljarder kronor. I en hållbar utveckling anses de ekonomiska aspekterna utgöra en viktig dimension, tillsammans med de ekologiska och social-kulturella dimensionerna. Det skulle vara till stor hjälp att utveckla verktyg för att prioritera bland tänkbara insatser – både inom och mellan platser - så att en sund och hållbar hushållning sker av samhällets begränsade resurser. I projektet Kostnadsnyttoanalys som verktyg för prioritering av efterbehandlingsinsatser beskrevs hur ekonomiska värderingar av riskförändringar kan användas i kostnadsnyttoanalys för att uppskatta huruvida en efterbehandlingsåtgärd är samhällsekonomiskt lönsam eller inte. En naturlig fortsättning är att utarbeta arbetssätt som innebär att ekonomiska faktorer kan vägas samman med andra faktorer som rör de social-kulturella och ekologiska dimensionerna. Ett verktyg för att kunna göra en sådan sammanvägning på ett strukturerat sätt är multikriterieanalys (MKA). MKA har sitt ursprung i beslutsteori och har använts med framgång inom flera olika områden, bl.a. efterbehandling av förorenade områden. Metodiken är ett strukturerat angreppssätt för att beskriva hur väl olika alternativa åtgärder uppfyller ett eller flera önskade syften. Syftena beskrivs med ett antal kriterier som definieras i analysen. Varje kriterium värderas för sig på lämpligt sätt och därefter vägs de ingående kriterierna samman till en samlad bedömning. På detta sätt kan man bedöma hur väl syftena uppfylls för vart och ett av alternativen och ett lämpligt alternativ kan identifieras. Syftet med denna rapport är att (1) föreslå en metodik och arbetsgång för multikriterieanalys (MKA) som kan användas för att jämföra olika efterbehandlingsalternativ med avseende på ekologisk, ekonomisk och social-kulturell hållbarhet, samt (2) exemplifiera användning av MKA-metodiken genom en fallstudie. MKA-metodiken som föreslås i denna rapport är baserad på en kombination av en s.k. linjär additiv metod och en icke-kompensationsmetod för att kunna rangordna alternativ, respektive utesluta alternativ som inte uppfyller uppsatta kriterier på hållbarhet. Den föreslagna metodiken baseras bl.a. på begreppen stark och svag hållbarhet. Det finns en omfattande vetenskaplig diskussion om möjliga och specifika definitioner av hållbar utveckling. En distinktion kan göras mellan stark och svag hållbarhet, enligt hur dessa begrepp definieras av ekonomer. Stark hållbarhet innebär att inget kapitalslag (naturkapital, tillverkat kapital eller humankapital) minskar över tiden, dvs. kompensation mellan olika kapitalslag accepteras inte. Svag hållbarhet, å andra sidan, innebär att summan av samtliga kapitalslag (per capita) inte minskar över tiden. Detta innebär att en minskning av ett kapitalslag kan kompenseras med en ökning av ett annat. I den föreslagna metodiken används detta synsätt, i överförd betydelse, även på den ekologiska och på den social-kulturella dimensionen. Metodiken ger information om de studerade åtgärdsalternativen kan bidra till en utveckling i riktning mot stark eller svag hållbarhet. En rangordning görs dessutom av de studerade alternativen med avseende på hållbarhet. Beslutsfattaren kan med den föreslagna MKA-metodiken som stöd därmed välja efterbehandlingsalternativ utifrån två olika grader av hållbarhet: 1. Det mest hållbara alternativet utifrån en riktning mot stark hållbarhet, där negativa effekter undviks för alla nyckelkriterier. 2. Det mest hållbara alternativet utifrån en riktning mot svag hållbarhet där negativa effekter för vissa nyckelkriterier kan tillåtas kompenseras med positiva effekter för andra nyckelkriterier. Syftet med metodiken är således dels att identifiera hållbara alternativ, dels att rangordna alternativen. Detta görs genom att ett antal nyckelkriterier värderas för varje hållbarhetsdimension och för varje efterbehandlingsalternativ. Därefter beräknas ett hållbarhetsindex som speglar alternativets bedömda hållbarhet. I rapporten redovisas en exempeltillämpning på metodiken. Även ett förslag till stegvis arbetsgång presenteras. Avsikten är att metodiken ska vara tydlig och relativt enkel att tillämpa. Rapporten har finansierats av Naturvårdsverket genom kunskapsprogrammet Hållbar Sanering.
40.	Rosen, Lars, 1962, et al. (author) Riskvärdering med SCORE-metoden för Järpens industriområde i Åre kommun - Fallstudierapport 2016 Reports (other academic/artistic)abstract (Detta är ett utdrag ur sammanfattningen i pdf:en)Denna studie har gjorts inom ramen för forskningsprojektet SAFIRE ((SustainabilityAssessment For Improved Remediation Efficiency). SAFIRE-projektets övergripandesyfte är att utvärdera hur hållbarhetsbedömningar kan förbättra effektiviteten iefterbehandlingar (EBH) av förorenade områden i Sverige.Som metod för att utföra hållbarhetsbedömningar av EBH-åtgärder används SCORE(Sustainable Choice Of REmediation), vilken utvecklats vid Chalmers tekniskahögskola. SCORE är en metod för s.k. multi-kriterieanalys (MKA) där EBH-åtgärderutvärderas med avseende på en uppsättning miljömässiga, sociala och ekonomiskahållbarhetskriterier. SCORE är avsett att tillämpas i den s.k. riskvärderingen i EBHprojekt,där olika åtgärdsalternativ utvärderas för att avgöra vilken åtgärd som ärlämpligast att utföra för att uppnå projektets mål.I SAFIRE-projektet genomförs ett antal fallstudier och Järpens industriområde utgören av dessa. Syftet med fallstudierna är dels att genomföra hållbarhetsbedömningarmed SCORE i pågående verkliga projekt i avsikt att få ett relevant underlag förforskningsprojektet, dels att ge EBH-projekten ett fördjupat underlag förriskvärderingen av åtgärdsalternativ.Järpens industriområde är påverkat av industriverksamheter sedan 1880-talet. Dagensföroreningskällor inom området är fyllnadsmassor av bland annat kisaska, somföreligger både ytligt och på större djup. Förhöjda föroreningshalter över riktvärdenhar uppmätts i jord, grundvatten, ytvatten och sediment. Metaller som förekommer ijord med förhöjda halter är: arsenik, kadmium, koppar, bly och zink. Spridningsvägarsom identifierats är via grundvatten, ytavrinning, erosion/ras/skred, samt damning.Skyddsobjekt är ytvatten (Järpströmmen och sjön Liten), sediment- ochytvattenlevande organismer, samt människor (arbetande och tillfälliga besökande).Markmiljön har bedömts ha ett begränsat skyddsvärde, alternativt helt saknaskyddsvärde, p.g.a. mycket begränsade förutsättningar i marken för marklevandeorganismer i den framtida användningen av området som industrimark.Huvudman för efterbehandlingsåtgärderna i Järpens industriområde är SverigesGeologiska Undersökning (SGU). I projektledningen ingår representanter för SGUoch Åre kommun.
41.	Rosen, Lars, 1962, et al. (author) Riskvärdering vid val av åtgärdsstrategi : Beskrivning av metoder och exempel 2006 Reports (other academic/artistic)abstract Naturvårdsverket uppskattar att det idag finns ca 40 000 förorenade områden i Sverige. Statens kostnader för efterbehandling har hittills uppgått till ca 1 miljard kronor, men för att åtgärda de mest allvarligt förorenade områdena kommer det uppskattningsvis att krävas ytterligare ca 45 miljarder kronor. Med hänsyn till det stora antalet förorenade områden och de höga kostnaderna är det ur ett hållbarhetsperspektiv nödvändigt att inkludera ekonomiska riskvärderingar i den riskvärderingsprocess som utgör ett viktigt beslutsunderlag i hanteringen av förorenade områden. Behovet av ekonomiska värderingar av miljöskyddsarbete ges också uttryck för i Miljöbalkens allmänna hänsynsregler om rimlighet och skälighet. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att ge en erfarenhetsåterföring av, och underlag för, en ekonomisk riskvärdering som underlag för en kostnadseffektiv efterbehandling. I rapporten diskuteras och redovisas hur olika värderingsmetoder kan användas för att ekonomiskt värdera de förändrade risker för miljö- och hälsoeffekter som kan åstadkommas vid en efterbehandling. Sådana värderingar kan användas i ekonomiska analyser (exempelvis beslutsanalyser och kostnads-nytto analyser) tillsammans med andra ekonomiska poster i en bedömning av det ekonomiska utfallet av en efterbehandlingsinsats. Inledningsvis beskrivs och diskuteras grunderna för riskbedömning av förorenade områden i Sverige. Härvid jämförs acceptabla risknivåer i Sverige med de som används i andra länder och inom andra sektorer i samhället. En slutsats är att vi i Sverige använder ett likartat synsätt och liknande modeller som i flera andra länder för att beräkna riktvärden för förorenad jord, men att olika antaganden m.m. gör att riktvärdena varierar en del mellan länderna. Det kan också konstateras att de acceptabla risknivåerna för skada på människa och miljö är likartade mellan de jämförda länderna. Vid jämförelsen av riskacceptansen inom andra sektorer i samhället framkommer emellertid stora skillnader, vilket tyder på olika värderingsgrunder för risker inom olika sektorer. Intressanta exempel är jämförelserna med arbets- och boendemiljö där de acceptabla hälsorisknivåerna är 100–1000 gånger högre än inom förorenade områden. Därefter beskriver rapporten ett ramverk för ekonomisk riskvärdering med beslutsanalys och kostnads-nytto analys som centrala begrepp. Grundläggande värderingsteori och olika metoder för att skatta det ekonomiska värdet av en miljöförbättring beskrivs därefter. Användningen av metoderna illustreras med fallstudier, vid Wockatz-området i Göteborg och Oskarshamns hamn, där möjligheter och svårigheter med ekonomiska miljöriskvärderingar beskrivs.Arbetet visar att dagens angreppssätt, som innebär jämförelser mot riktvärden snarare än kvantifiering av faktiska risknivåer, inte går särskilt bra ihop med ekonomisk värdering. Orsaken är att utgångspunkten för ekonomisk riskvärdering är kännedom om de hälso- och miljöriskförändringar som en efterbehandlingsåtgärd skulle leda till, samt att det är möjligt att kvantifiera dessa förändringar. Idealt bör det således finnas kvantitativ kunskap om både vilka risker som föreligger i utgångsläget och hur dessa skulle påverkas av en viss åtgärd. Detta illustrerades genom fallstudierna. För Wockatz-fallet beräknades hälsoriskernas storlek före och efter en efterbehandlingsåtgärd. Beräkningarna möjliggjorde en ekonomisk riskvärdering (i form av räkneexempel). Eftersom det var fråga om dödsrisker kunde en värdering av riskminskningen ske med hjälp av en skattning av värdet av att spara ett statistiskt liv. I Oskarshamnsfallet gick det däremot inte att fastställa någon miljö- eller hälsoriskminskning. Härvid visades istället på möjligheten att utföra en probabilistisk värdering som gällde sannolikheten att åtgärder leder till att ett eko-toxikologiskt riktvärde underskrids. Denna värdering låter sig dock inte enkelt tolkas som en riskvärdering. Vidare illustrerade Wockatz-fallet ett annat sätt på vilket ekonomisk värdering kan kopplas till riktvärden, trots att kopplingen mellan riktvärden och faktiska risker är svag. Riktvärdena är nämligen en avspegling av den markanvändning som avses bedrivas och har därför en direkt påverkan på markens värde. Att studera fastighetsprisförändringar till följd av efterbehandling kan därför i princip vara ett sätt att ekonomiskt värdera att ett riktvärde inte överskrids. Att tolka detta i termer av riskvärdering i mer bokstavlig mening kan dock vara långsökt. Det handlar mer om värdet av möjligheten att kunna utnyttja mark för olika ändamål. Arbetet visar hur en ekonomisk riskvärdering kan struktureras med hjälp av besluts- och kostnads-nyttoanalys. En väl strukturerad metodik för riskvärderingar innebär att värderingsarbetet blir transparent så att olika intressenter ges möjlighet att förstå, men även ifrågasätta, hur de olika värderingarna gjorts. Strukturen innebär också att beslutsfattaren tvingas beakta värderingsfrågor som annars riskerar att glömmas bort eller bortses ifrån för att de upplevs som alltför svåra. Det genomförda arbetet visar dock att flera svårigheter finns för att väl fungerande ekonomiska riskvärderingar skall kunna utföras. Viktiga insatser för att möjliggöra sådana värderingar föreslås vara: Kvantifiering av den faktiska risknivån innan efterbehandling så att också den förväntade riskreduktionen till följd av efterbehandling kan kvantifieras. Metoder för sådana riskberäkningar finns utvecklade i flera andra länder, exempelvis USA och Danmark. En öppen diskussion om acceptansnivåer och orsakerna till skillnader i acceptabla risknivåer mellan förorenade områden och andra sektorer i samhället. För att åstadkomma relevanta värderingar av minskade risker inom förorenade områden bör dessa kunna ställas i relation till hur långt man anser sig behöva driva riskreduktionen inom andra sektorer i samhället.Tillämpning och erfarenhetsåterföring av verkliga riskvärderingar. Mycket få ekonomiska riskvärderingar har utförts inom förorenade områden i Sverige och erfarenheterna är därmed begränsade. En mera omfattande tillämpning skulle ge förbättrade kunskaper, dels om olika metoders lämplighet, och dels om vad ekonomisk riskvärdering kan tillföra beslutsfattande inom hantering av förorenade områden.
42.	Rosen, Lars, 1962, et al. (author) SCORE: Multi-Criteria Analysis (MCA) for Sustainability Appraisal of Remedial Alternatives 2013 In: R.R. Sirabian and R. Darlington (Chairs), Bioremediation and Sustainable Environmental Technologies—2013. Second International Symposium on Bioremediation and Sustainable Environmental Technologies (Jacksonville, FL; June 10–13, 2013). - 9780981973074 Conference paper (peer-reviewed)abstract For comprehensive and transparent appraisal of sustainability, multicriteria analysis (MCA) is often suggested. Development of a relevant MCA-method requires consideration of a number of key issues, e.g., (a) definition of assessment boundaries; (b) definition of performance scales, both temporal and spatial; (c) selection of relevant criteria (indicators) that facilitates a comprehensive sustainability appraisal while avoiding double-counting of effects; and (d) handling of uncertainties. Adding to the complexity is the typically wide variety of inputs, including uantifications based on existing data, expert judgments, and opinions expressed in interviews. The sustainable choice of remediation (SCORE) MCA-method is developed to provide a transparent appraisal of the sustainability of possible remediation alternatives relative to a reference alternative, considering key criteria in the economic, environmental and social domains. The criteria were identified based on extensive literature studies and focus-group meetings. The economic domain has one key criterion: social profitability, evaluated by cost-benefit analysis. The environmental domain criteria are: soil, surface water, groundwater, sediment, air, non-recyclable waste, and non-renewable natural resources. The social domain criteria are: local environmental quality & amenity; cultural heritage; equity; health and safety; local participation; and local acceptance. SCORE combines a linear additive model to rank the alternatives with outranking to identify alternatives regarded as non-sustainable. The method is capable of integrating quantitative and qualitative estimations of criteria and provides a full uncertainty analysis of the results, using Monte Carlo simulation. Most importantly, it provides a structure that allows preferences and opinions of involved stakeholders to be openly integrated into the analysis.
43.	Rosén, Lars, et al. (author) Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden 2014 Reports (other academic/artistic)abstract Naturvårdsverket bedömer att det i Sverige finns ca 1 300 allvarligt förorenade områden (riskklass 1) och 13 000 områden i risklass 2 (områden med potentiellt stora risker). Flertalet av dessa saknar ansvariga verksamhetsutövare och regeringen har gett i uppdrag till Naturvårdsverket att förvalta ett statligt anslag för sanering av dessa områden. I dagsläget har ett 100-tal objekt sanerats med stöd av det statliga anslaget. För närvarande saneras 48 objekt med stöd av statligt anslag. Naturvårdsverket vill nu utvärdera det statligt finansierade arbetet med efterbehandling av förorenade områden (EBH) för att få en god bild av genomförda åtgärder och deras miljönytta, samhällsekonomiska effekter samt övriga sociala effekter i samhället. Naturvårdsverket vill också utvärdera huruvida det statligt finansierade efterbehandlingsarbetet kan förbättras. Utvärderingens huvudsakliga syften är att: Beskriva genomförda statligt finansierade EBH-åtgärders miljö- och hälsonytta. Beskriva goda exempel inom EBH-området, både när det gäller tekniklösningar och arbetsformer. Identifiera och så långt möjligt kvantifiera effekterna av det statligt finansierade EBH-arbetet i samhället, när det gäller till exempel samhällsnytta, spridning av föroreningar, möjlig ny markanvändning, sysselsättning, effekter på friluftsliv och lokalt näringsliv. Även långsiktiga, potentiella och indirekta effekter ska belysas. Belysa hur efterbehandlingsarbetet stödjer uppfyllandet av de nationella miljömålen. Utvärderingen har baserats på studier av tio utvalda EBH-projekt. Urvalet av projekt har gjorts utifrån en uppsättning kriterier för att identifiera projekt med olika förutsättningar och karaktär, så som fördelning över landet, storlek och val av saneringsmetod. Syftet har varit att erhålla en uppsättning projekt som, så långt möjligt, är representativa för det statligt finansierade EBH-arbetet hittills. De utvalda projekten är: BT Kemi (norra området) – avslutades 2009 EKA Bengtsfors – avslutades 2010 Hagforstvätten – studerad fas avslutades 2004 Hanssons såg – avslutat 2005 Hälleforsnäs bruk – avslutat 2006 Köpmanholmen – avslutades 2009 F.d. kemtvätten i Lerum – studerad fas avslutades 2002 Robertsfors gamla impregneringsanläggning – avslutades 2007 Skomakaren 1, Växjö – avslutat 2009 Örserumsviken – avslutat Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden 8Utvärderingen av de tio projekten har delats in i tre delområden: 1. Miljö- och hälsomässiga effekter 2. Goda exempel med avseende på teknikval och organisation 3. Effekter i samhället Effekter på människors hälsa och miljön har gjorts med avseende på minskade risker för exponering av föroreningar på platsen, minskad spridning av föroreningar, sammanlagd reduktion av ett antal för samhället prioriterade ämnen samt emisioner vid EBH-åtgärdernas genomförande. Miljö- och hälsoeffekter har kvantifierats så långt möjligt. För varje studieprojekt har använda saneringstekniker och det organisatoriska genomförandet sammanfattats och utvärderats. Exempel på egenskaper som utvärderats är val av efterbehandlingsteknik, teknikens innovationsgrad, projektstruktur och upphandling. Utifrån denna utvärdering beskrivs tekniska och organisatoriska ”goda exempel”. Effekterna i samhället har delats in i sociala effekter och samhällsekonomiska effekter. De samhällsekonomiska effekterna har utvärderats med hjälp av kostnadsnyttoanalys (ibland även benämnd samhällsekonomisk konsekvensanalys). Härvid har kvantifiering av kostnader och nyttor genomförts där så varit möjligt. I de fall kvantifiering inte varit möjligt har kostnads- och nyttoeffekter bedömts kvalitativt. Underlaget för kvantifieringar av ekonomiska effekter har varit begränsat, vilket innebär att de kvalitativa bedömningarna dominerar. De kvantitativa resultaten från kostnads-nyttoanalyserna ska därför tolkas med försiktighet. Den sociala analysen kompletterar den samhällsekonomiska analysen och har omfattat bedömning av EBH-åtgärdernas effekter på arbetstillfällen, lokalt näringsliv, kulturmiljö, rekreation, rättvisa, upplevda hälsoeffekter och markanvändning. Underlagsmaterialet vid utvärderingarna har i huvudsak utgjorts av huvudstudier eller motsvarande, projektrapporter samt intervjuer med representanter för projekten. Underlagsmaterialet i dessa rapporter har för flera objekt varit begränsat. Detta har inneburit att effekterna i vissa avseenden har varit svåra att analysera och att resultaten är förknippade med osäkerheter. Eftersom endast tio projekt kunnat studeras inom ramen för denna utredning blir också graden av representativitet i de övergripande slutsatser som dras i utvärderingen osäker. Baserat på det underlag och de resultat som tagits fram inom de tre delområdena har en hållbarhetsanalys utförs för vart och ett av de tio utvalda studieprojekten. Hållbarhetsanalysen omfattar utvärderingar i de tre hållbarhetsdimensionerna - miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden 9Därefter har en analys gjorts av hur EBH-arbetet bidrar till uppfyllelse av Sveriges miljömål. Slutligen redovisas, baserat på utvärderingens resultat, förslag och rekommendationer inför det fortsatta statligt finansierade EBH-arbetet i Sverige. Arbetet har granskats av en referensgrupp med representanter från länsstyrelser, kommun och högskola samt SGI och SGU. Också Naturvårdsverkets miljöekonomer och deltagande organisationer i de tio studieprojekten har lämnat synpunkter på utvärderingen. Utvärderingens huvudsakliga slutsatser är: De miljömässiga effekterna av EBH-åtgärderna är övervägande positiva. Mark, grundvatten, ytvatten och sediment får överlag en förbättrad situation till följd av att källföroreningar åtgärdas, antingen genom borttagning av föroreningar eller genom spridningsförhindrande åtgärder. Åtgärderna har gett upphov till en förbättrad miljökvalitet för såväl markområden som närliggande recipienter. Insatserna har medfört att flera prioriterade föroreningstyper åtgärdats vid dessa platser som i internationella och nationella konventioner och lagar/direktiv identifierats som oönskade. Genom den förbättrade miljökvaliteten har efterbehandlade markområden också fått ökad potential för flera olika former av ny och förbättrad markanvändning. Efterfrågan på den efterbehandlade marken är emellertid begränsad vid de studerade projekten eftersom dessa, liksom flertalet bidragsprojekt, i huvudsak är belägna i glesbygd. Det finns en tydlig bild att åtgärderna åstadkommer övervägande positiva miljöeffekter i jord, grundvatten, ytvatten och sediment. Åttärderna har å andra sidan åstadkommit negativa effekter för luftmiljön och med avseende på förbrukning av naturresurser och produktion av avfall. De studerade EBH-åtgärderna har medfört övervägande positiva lokala sociala effekter. Särskilt upplevs förbättrad lokal markanvändning, rekreation, hälsa, rättvisa och andra lokala sociala effekter, så som etablering av handel och arbetstillfällen, som positiva. EBH-åtgärderna har medfört en minskad oro och olägenhet för människor i närområdena till de förorenade platserna vilket kan ses som en positiv hälsoeffekt. De faktiska effekterna på människors hälsa är dock osäkra men sannolikt begränsade på grund av att få människor exponeras för föroreningarna vid flertalet av de studerade platserna. Detta har medfört att hälsonyttorna i termer av sparade liv blivit mycket kostsamma. De beräknade kostnaderna för sparade människoliv är avsevärt högre än vad som rapporteras för andra sektorer i samhället. Det är här viktigt att påpeka att åtgärder krävdes vid de studerade projekten eftersom riskerna för miljö och/eller hälsa befanns vara oacceptabla. Detta är något som fastslagits i riskvärderingarna inom projekten. Utvärdering av efterbehandling av förorenade områden 10 Den genomförda utvärderingen visar emellertid att andra åtgärder med mindre miljöbelastning och lägre kostnader hade varit önskvärda i flera fall ur ett hållbarhets- och samhällsekonomiskt perspektiv. Exempelvis bör åtgärder som behandlar föroreningar på plats eller som genom sortering minskar de mängder föroreningar och jordmassor som behöver transporteras och deponeras utvärderas och övervägas i högre utsträckning. Den genomförda utvärderingen visar att de projekt där alternativa lösningar använts också uppvisar en högre grad av hållbarhet. Goda exempel på teknik och metoder i efterbehandlingsarbetet skulle kunna tillämpas mera brett och medföra en ökad grad av hållbarhet i EBH-arbetet. Även den samhällsekonomiska analysen har konstaterat positiva effekter på miljö och hälsa till följd av saneringen. Samhällsekonomisk lönsamhet förutsätter dock att nyttorna överstiger kostnaderna för det undersökta projektet. För de studerade EBH-projekten har det i de flesta fall funnits mycket liten eller ingen efterfrågan på den sanerade marken. Det har inte heller funnits några boende på dessa områden. Därför är nyttorna i detta perspektiv sannolikt relativt små. Givet dagens situation på fastighetsmarknaden är det därför troligt att flertalet av de studerade EBH-projekten inte är samhällsekonomiskt lönsamma. Denna bedömning är dock behäftad med osäkerhet eftersom så få kostnads- och nyttoposter varit möjliga att kvantifiera. Vid tolkningen av den samhällsekonomiska utvärderingen måste den skala som de ekonomiska effekterna studeras på noga beaktas. I denna analys har nationella effekter och resultat varit fokus. Det är naturligt eftersom de studerade objekten är finansierade av statliga medel. Dock har d
44.	Rönnbäck, Patrik, et al. (author) Ecosystem goods and services from Swedish coastal habitats: Identification, valuation, and implications of ecosystem shifts 2007 In: Ambio. ; 36:7, s. 534-544 Journal article (peer-reviewed)
45.	Sjöstrand, Karin, 1975, et al. (author) Cost-Benefit Analysis for Supporting Intermunicipal Decisions on Drinking Water Supply 2019 In: Journal of Water Resources Planning and Management - ASCE. - 0733-9496 .- 1943-5452. ; 145:12 Journal article (peer-reviewed)abstract Several countries promote a regionalization of the drinking water sector; however, few decision support tools are adapted to the intermunicipal level to aid in regional decisions. The aim of this paper is to describe and demonstrate a probabilistic cost-benefit analysis approach to assess the societal effects of regional water supply interventions to constitute support for decision makers. A special focus is given to the quantification of effects on consumers’ health, water supply reliability, and operation and maintenance costs. The uncertainties of the quantified values are represented by probability distribution functions and analyzed by means of Monte Carlo simulations. The proposed approach was demonstrated in the Göteborg region in Sweden, for which five alternative interventions were evaluated. In conclusion, the proposed approach facilitates the identification and prioritization of societal effects so that costs and benefits normally overlooked in evaluation processes can be explicitly considered and addressed. The paper provides a transparent handling of uncertainties and enables a structured approach to improve decision makers’ ability in making informed choices on regional water supply alternatives.
46.	Sjöstrand, Karin, 1975, et al. (author) Input data report for economic assessments of water supply interventions in the Göteborg region 2018 Reports (other academic/artistic)abstract This report is part of a research project funded by the Swedish Research Council Formas with support from RISE Research Institutes of Sweden, The Göteborg Region Association of Local Authorities (GR) and the City of Göteborg. The study was performed at the centre for drinking water research (DRICKS). The research project aims to develop a decision support model for sustainability assessments of regional water supply interventions and cooperations based on a combination of multi-criteria decision analysis (MCDA) and cost-benefit analysis (CBA). This report focuses on the CBA part of the model. In the process of developing the model, five alternative water supply interventions for the Göteborg region were evaluated. By applying the decision model to alternatives focusing on establishing inter-municipal organizations, (de)centralization of water production, as well as source water quality and redundancy aspects, the model was tested for some common decision situations in the water supply sector. The application in the Göteborg region was a way to develop the model, and at the same time demonstrate and evaluate its feasibility. This report presents input parameters of the CBA for the alternative interventions. For the Göteborg region, it was found that the alternative which comprised a regionalized governance and maintained semi-decentralized production had the highest probability of being the most profitable solution, whereas the alternative which comprised maintained governance with additional source waters and treatment plants had the second highest probability of being the best solution.
47.	Sjöstrand, Karin, 1975, et al. (author) Marginal Abatement Cost Curves for Water Scarcity Mitigation under Uncertainty 2019 In: Water Resources Management. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0920-4741 .- 1573-1650. ; 33:12, s. 4335-4349 Journal article (peer-reviewed)abstract As water scarcity and drought become more common, planning to avoid their consequences becomes crucial. Measures to prevent the impact of new climate conditions are expected to be extensive, costly and associated with major uncertainties. It is therefore necessary that policymakers and practitioners in both the public and private sector can compare possible mitigation measures in order to make economically rational investment decisions. For this to be successful, decision-makers need relevant decision support. This paper presents a novel approach of constructing marginal abatement cost curves for comparing water scarcity mitigation measures while taking the underlying uncertainties into account. Uncertainties in input variables are represented by probability distributions and calculations are performed using Monte Carlo simulations. This approach is applied on the island of Gotland, one of the most water-stressed parts of Sweden, to provide the first marginal abatement cost curve in Europe for water scarcity mitigation in which municipal, agricultural, industrial and household measures are compared. The results show that the agricultural measure of on-farm storage has the greatest potential to increase water availability on the island. Among municipal measures, increased groundwater extraction and desalination offer the greatest potential, although desalination is almost 25 times more costly per cubic meter. The most cost-effective measure is linked to hot water savings in the hotel industry. The approach presented provides a quantitative visualization of the financial trade-offs and uncertainties implied by different mitigation measures. It provides critical economic insights for all parties concerned and is thus an important basis for decision-making.
48.	Sjöstrand, Karin, 1975, et al. (author) När vattentillgången brister 2019 Reports (other academic/artistic)abstract Access to good quality water in sufficient quantity is essential for people’s everyday life and for most businesses and economic sectors. However, water scarcity and drought are emerging as some of the most important global risks to society with both short-term and long-term effects on people, ecosystem services, biodiversity and the economic activities that depend on a reliable water supply. This is a global problem, and Sweden is not spared. The low precipitation and high summer temperatures that hit Sweden for three consecutive years between 2016 and 2018, caused a vastly reduced access to water and led to major consequences for the Swedish society. In most Swedish regions, however, there is usually more than enough water to meet the growing needs of society and at the same time maintain a good environmental status even during drought. But to ensure a long-term sustainable water supply, all parties, i.e. households, water-dependent businesses and authorities, need to take measures. Drought and water scarcity are challenges that do not only affect, or can be solved by, the municipal drinking water supply. Each and everyone who uses and is dependent on water, regardless of whether the water is supplied through public or private systems, is part of the problem and should therefore also be part of the solutions. This report provides information and material to help companies contribute to a better water situation in areas with low water availability. The report describes the water usage and water availability in Sweden today and how they are expected to change in the future. Incentives and driving forces for water savings are described as well as methods for identifying inefficient water usage and improvement measures. A review of studies from various countries provides information on challenges as well as good examples of water scarcity mitigation measures in various economic sectors. Examples of decision support methods that can be used to evaluate and prioritize between alternative measures are also described. Finally, potential implementation barriers are discussed and examples of policy instruments which can facilitate implementation of beneficial measures are given.
49.	Sjöstrand, Karin, 1975, et al. (author) Sustainability assessments of regional water supply interventions – Combining cost-benefit and multi-criteria decision analyses 2018 In: Journal of Environmental Management. - : Elsevier BV. - 0301-4797 .- 1095-8630. ; 225, s. 313-324 Journal article (peer-reviewed)abstract To cope with present and future challenges, a growing number of water utilities in Sweden, Europe and elsewhere initiate various forms of inter-municipal cooperations creating a new regional level of drinking water governance. In order to reach viable decisions of alternative ways forward, there is an international consensus that sustainability needs to be addressed in water supply planning, design and decision-making. There are, however, few decision aids focusing on assessing the sustainability of inter-municipal cooperations and the inter-municipal policies and interventions that regional decision-makers are faced with. This paper presents a decision support model based on a combination of cost-benefit analysis and multi-criteria decision analysis for assessing the sustainability of regional water supply interventions, including formations of inter-municipal cooperations. The proposed decision support model integrates quantitative and semi-quantitative information on sustainability criteria. It provides a novel way of presenting monetized benefits and costs, capturing utilitarian aspects of alternative interventions, with non-monetized social and environmental effects, capturing aspects based in the deontological theories of moral ethics. The model is based on a probabilistic approach where uncertainties are defined by statistical probability distributions. A case study is used to exemplify and evaluate model application in decision situations regarding regionalization, (de)centralization, source water quality and redundancy. All evaluated alternatives were expected to contribute to a slightly improved social sustainability, whereas the results were more varying in the economic and environmental domains. A structured and transparent treatment of uncertainties facilitates a better understanding of the results as well as communication between decision-makers, stakeholders and the community.
50.	Sjöstrand, Karin, et al. (author) Water supply delivery failures-a scenario-based approach to assess economic losses and risk reduction options 2020 In: Water. - : MDPI AG. - 2073-4441. ; 12:6 Journal article (peer-reviewed)abstract Access to a reliable water supply is central for a well-functioning society. However, water supply systems are subject to a wide range of threats which may affect their ability to provide water to society. This paper presents a novel risk assessment approach that enables thorough analyses of economic losses and associated uncertainties under a range of water supply disruption scenarios. The purpose is to avoid sub-optimization when prioritizing between risk reduction measures, by integrating the full range of possible outcomes from low to high probability events. By combining risk analysis with cost-benefit analysis, additional information is provided on measures for leveraging investments in managing and reducing the risks. This enables the identification of the most economically profitable risk reduction alternatives and enables decision makers to build strategic capacity for operating in difficult and uncertain futures. The presented approach is exemplified on the island of Gotland, one of the most water scarce areas of Sweden. © 2020 by the authors. Licensee MDPI, Basel, Switzerland.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Permalink

Result 1-50 of 68

Refine your search

Type of publication: reports (32); journal article (23); conference paper (5); book (3); doctoral thesis (2); book chapter (2); show more...; other publication (1); show less...

Type of content: other academic/artistic (42); peer-reviewed (25); pop. science, debate, etc. (1)

Author/Editor: Söderqvist, Tore (61); Hasselström, Linus (19); Rosen, Lars, 1962 (19); Soutukorva, Åsa (12); Lindhe, Andreas, 198 ... (9); Norrman, Jenny, 1971 (9); show more...; Cole, Scott (9); Lindblom, Erik (7); Back, Pär-Erik, 1961 (5); Mellin, Anna (5); Bengtsson, Fredrik (5); Björn, Helena (5); Grahn, Lars (5); Volchko, Yevheniya, ... (4); Hammer, Monica (4); Pettersson, Ida (4); Gröndahl, Fredrik (3); Bergström, Lena (3); Bergström, Ulf (3); Sundblad, Göran (3); Stadmark, Johanna (3); Strand, Åsa (3); Malmaeus, Mikael (3); Jönsson, K. Ingemar (3); Rosén, Lars (3); Balfors, Berit (3); Kraufvelin, Patrik (3); Wikström, Sofia A. (3); Scharin, Henrik (3); Kjeller, Elsie (3); Johannesson, Magnus (2); Mörtberg, Ulla (2); Norén, Katja (2); DAHLQVIST, PETER (2); Ahtiainen, Heini (2); Artell, Janne (2); Czajkowski, Mikolaj (2); Hasler, Berit (2); Meyerhoff, Jürgen (2); Smart, James C.R. (2); Hyytiäinen, Kari (2); Khaleeva, Julia (2); Jönsson, K. Ingemar, ... (2); Andersson, Ingela (2); Moksnes, Per-Olav, 1 ... (2); Beery, Thomas H. (2); Hansen, Karin (2); Jephson, Therese (2); Moreno Arancibia, Pa ... (2); Johansson, Per-Olov (2); show less...

University: Chalmers University of Technology (22); Swedish Environmental Protection Agency (14); Royal Institute of Technology (12); University of Gothenburg (5); Kristianstad University College (5); RISE (5); show more...; Swedish Agency for Marine and Water Management (5); Stockholm University (4); Stockholm School of Economics (4); Swedish University of Agricultural Sciences (4); IVL Swedish Environmental Research Institute (4); Lund University (3); Uppsala University (2); Södertörn University (2); University of Gävle (1); show less...

Language: English (38); Swedish (30)

Research subject (UKÄ/SCB): Natural sciences (42); Social Sciences (29); Engineering and Technology (21); Medical and Health Sciences (3); Agricultural Sciences (1)

Year

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se

Copy and save the link in order to return to this view