| 1. |
- Falkmer, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Kartläggning av transportsituationen för barn med autismspektrumstörning
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Transportsituationen för barn med autismspektrumstörningar är okänd såväl i ett nationellt som ett internationellt perspektiv. I syfte att kartlägga den analyserades enkätsvar från 1 631 föräldrar till barn med autismspektrumstörningar. Resultaten visade att tre av fyra föräldrar till barn med autismspektrumstörningar, till exempel Aspergers syndrom och autsim, känner oro när barnen åker skolskjuts eller färdtjänst. Dessutom känner nästan varannan förälder oro när barnen åker i familjens fordon. Anpassning av transporter till dessa barns behov handlar mer om att implementera ett förhållningssätt till barnens funktionshinder än att rent fysiskt anpassa fordonen. Föräldrarnas oro var befogad och berodde på bristande anpassning. Barnen färdas inte alltid enligt rekommendationerna och det är vanligt att barnen får åka med okända förare och obekanta medresenärer. Detta är exempel på bristande anpassning, vilket ofta skapar en oro hos barn med autismspektrumstörningar och hos deras föräldrar och reducerar barnens transportmobilitet.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Adde, Magdalena, 1960-, et al.
(författare)
-
Little usefullness of mid-treatment FDG-PET and biopsy for treatment intensification in patients with aggressive lymphoma
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Purpose: To evaluate the experiences of introducing mid-treatment FDG-PET in patients with aggressive lymphoma, in a population based program with decentralized examinations, with emphasis on finding patients who would benefit from dose-escalation. Patients and Methods: Twenty-five patients with aggressive lymphoma were included. Twenty-four (95%) of these having an aggressive B-cell lymphoma (84% diffuse large B-cell lymphoma) were treated with CHOP-like treatment given at two week intervals + rituximab. One patient having an anaplastic T-cell lymphoma was treated with CHOEP-14. Mid-treatment FDG-PET was performed and assessed as positive, uncertain or negative for remaining lymphoma. The intention was to perform a biopsy in those with a positive FDG-PET, and, to change to a platina-containing therapy and consolidate with high-dose therapy if viable lymphoma was found. Retrospective review of the PET investigations was done. Living patients were followed for a median of 22 months. Results: At primary analysis five patients (20%) had positive uptake on FDG-PET. Two of them had biopsy-proven viable tumor but did not complete the planned salvage treatment, one due to chemotherapy toxicity and one due to progressive disease during salvage therapy. Two patients had a negative biopsy and one patient had no biopsy due to technical difficulties at diagnosis. These three patients remain in remission after standard treatment. Out of seven patients (28%) having “uncertain” uptake two relapsed. Thirteen patients (52%) were negative,two of whom relapsed giving a negative predictive value of 85%. Conclusion: Mid-treatment FDG PET-CT in order to find patients with biopsy-proven aggressive lymphoma, who can be salvaged with dose escalation, was not feasible in clinical routine.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ahlström, Christer, et al.
(författare)
-
Validating speed and road surface realism in VTI driving simulator III
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nya simulatormodeller för vibrationer, ljud och grafik har utvecklats och implementerats i VTI:S fordonssimulator III. Syftet med denna studie är att validera simulatorn med avseende på hastighet och återgivandet av olika vägyteparametrar. Tjugofyra försökspersoner deltog i studien. De fick köra en och samma rutt i såväl simulator III som på verklig väg. Tre vägavsnitt med olika kvalitet på vägytan, från mycket slät till ganska ojämn, ingick i försöket. Såväl den objektiva förarparametern hastighet som olika subjektiva parametrar avseende förarens uppfattning om vägytans egenskaper (jämnhet, tysthet, komfort) jämfördes. Ett vägavsnitt med skiftande hastighetsgränser var av speciellt intresse. Ingen signifikant skillnad kunde noteras mellan körning i simulator och på verklig väg vare sig avseende hastighet (på avsitt med konstant hastighetsgräns) eller gradering av jämnhet och tysthet. För sträckan med skiftande hastighetsgränser fanns dock en signifikant skillnad mellan hastigheten i bil jämfört med hastigheten i simulator, trots liknande hastighetsprofiler. Såväl accelerationerna som retardationerna var snabbare i simulatorn. Vägkomforten graderades högre i bil än i simulator, men i båda fallen var tendensen den att slätare vägar gav högre värdering av komforten. Dessa resultat indikerar absolut validitet för graderingen av jämnhet och tysthet och för det objektiva måttet hastighet, medan relativ validitet indikerades för såväl hastighet vid skylt för hastighetsändring som för gradering av komfort.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andersson, Jan, 1965-, et al.
(författare)
-
Regeringsuppdrag synfält : utredning om förutsättningar för undantag från de medicinska kraven för individer med synfältsbortfall
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I regeringsuppdraget (I2021/ 02412) framgår att VTI, i samarbete med Trafikverket och Transportstyrelsen, ska utreda förutsättningarna för undantagshantering från de medicinska föreskrifterna med avseende på synfältsbortfall (B-körkort). Vidare ska tre aspekter beaktas: hur andra länder gör, konsekvenser för den enskilde samt samhällsekonomiska konsekvenser. Slutrapporten påvisar att Sverige med gällande rättsligt ramverk inte kan genomföra de förslag som slutrapporten föreslår. Det innebär att det kommer att krävas juridiska förändringar. Givet att dessa förändringar genomförs och att ett nytt förfaringssätt nyttjas visar slutrapporten på att a) positiva effekter för den enskilde individen uppstår, b) samhällsekonomiska vinster uppstår och c) en rättssäker och rättvis prövning är möjlig. Slutrapporten redovisar dessutom hur ett urval av andra länder har hanterat handläggningen av individer med synfältsbortfall givet samma EU-direktiv som Sverige regleras av. Det framgår också av undersökningen att samtliga länder, som en förutsättning för undantag från de föreskrivna kraven avseende synfält, tillämpar krav eller rekommendationer om att ett praktiskt körprov ska utgöra del i underlaget för bedömning av körförmågan. Kunskapsläget med avseende på körförmågebedömningar för individer med synfältsbortfall redovisas och där framgår med tydlighet att perimetrin som Sverige utnyttjar som underlag för återkallelse av körkort inte kan predicera individers körförmåga. Perimetrin är dock viktig eftersom individer med synfältsbortfall som grupp kan vara olämpliga förare. Slutsatsen som forskningslitteraturen enstämmigt lyfter är att det behövs förarprov (på väg eller i en simulator) för att kunna genomföra en valid bedömning. Slutligen innehåller slutrapporten vilka problem (aktiviteter) som kvarstår för att skapa en lämplig och kvalitetssäkrad process. Dessutom presenteras den kronologiska ordning på aktiviteter som behöver genomföras. Kronologin krävs eftersom resultatet av lämplig metod och aktör påverkar det vidare arbetet med avseende på utformning av körprov och rättsligt ramverk. Slutrapportens slutsats är att Sverige har möjligheten att genomföra en förändring med avsevärda nyttor. Detta eftersom de valda aktörerna och de valda metoderna existerar idag och därför endast behöver utvecklas i viss mån för att säkerställa att individer med synfältsbortfall erbjuds en kvalitetssäkrad, rättssäker och rättvis process som dessutom bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam.
|
|
| 9. |
- Anrup, Roland, et al.
(författare)
-
Centrala universitetsvärden hotas av bolagiseringsidén
- 2013
-
Ingår i: Dagens nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Högskolestiftelser. Förslaget att driva svenska universitet i stiftelseform öppnar för bolagisering. Men det är ingen riktig utredning, utan en politisk pamflett utan eftertanke. Privatisering av universitet hotar både oberoendet, forskningskvaliteten och samhällsnyttan, skriver 36 forskare vid svenska högskolor och universitet.
|
|
| 10. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
Barn i bil - socioekonomiska faktorer : litteratur- och enkätstudie
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the study was to identify relationships between no use/misuse of safety belt/child restraints and socio-economic aspects. The conclusions from the study will provide a basis for the future development of information and campaigns to increase the correct use of restraints. The study consisted of two parts: a literature review and a questionnaire. The questionnaire was sent to a random sample of 2,010 parents of children aged 2 months–9 years. The response rate was about 70 per cent. The level of misuse among small children was lower than among older children and lower in the family car compared with the overall situation. Parents who neglected to use the safety belts themselves were more likely to be careless in ensuring that the child used recommended restraint. The results also indicated that parents who were more likely to act in contradiction with rules and recommendation concerning use of restraints were also more likely to allow their children to travel without safety belts.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
Child safety in cars : Literature review
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In order to study child safety in cars, international literature was reviewed with respect to road vehicle transportation for children, with the focus being on the age up to 12 years. The review included literature in English and Swedish. Furthermore, the review was limited to focus on results from Australia, the U.K., the USA and Sweden. To ensure that all children are protected as passengers in cars, several aspects needed to be considered.Within this study, the focus was, hence, on legal aspects and recommendations, traffic fatalities and serious injuries, the safety consequences for children due to the car development (airbags (SRS) and installation systems), use and misuse of child restraint systems (CRS) regarding medical, technical and user aspects, measurements for improvements, e.g. campaigns and, finally, children with disabilities. The review focused mainly on literature from 1990 until today. The main conclusions were that:Available statistics show that rearward facing CRS is a good preventive measure to take for enhancement of traffic safety.Impacts from the in-safety development of cars on choosing and mounting safety devices for children were found to be a crucial issue.Children exposed to an airbag deployment can be fatally injured, despite being seated in an approved child restraint system.In Sweden and the U.K. the level of child restraint usage among infants and small children was found to be at least 95% in the front seat and approximately at the same level in the rear seat. Even though the levels of usage in several countries were high, the level of misuse was alarmingly high (90%).The road transportation of children with disabilities was found to be complex and insufficiently described in the literature.
|
|
| 14. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
Information till landstingspersonal om barns säkerhet i bil : delutvärdering av projektet "Bilbarnstolar i Dalarna"
- 2001
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Trafiksäkerhetsinformation via Landstinget Dalarna och Dalarnas trafiksäkerhetsförbund kan vara ett effektivt sätt att nå de flesta småbarnsföräldrar i länet. Undersökningen har visat att personalen har möjlighet att informera föräldrar i de lägen när det är dags för föräldrarna att fundera på att skaffa babyskydd eller byta till bilbarnstol, bältesstol eller bälteskudde.I en undersökning riktad till personal inom Landstinget Dalarna har frågor ställts angående den information de fått från Dalarnas Trafiksäkerhetsförbund (DTF). Innehållet i DTF:s information har varierat beroende på om personalen varit verksam på mödravårdscentraler (MVC), BB eller barnavårdscentraler (BVC).Innan arbetet med att utforma enkäten påbörjades, samlades en grupp kvinnor som samtliga var verksamma på MVC, BB respektive BVC för att diskutera barns säkerhet i bil. Diskussionen berörde dels den information de fått från DTF:s, dels den information de själva ger till föräldrarna. Innehållet i diskussionen utgjorde grunden till enkäten som sedan utformades i samråd med DTF. Utskicket ställdes till 219 personer, varav cirka hälften verksamma på BVC. Mindre än 15 % avstod från att besvara enkäten.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
NTF:s projekt "Äldre oskyddade trafikanter" : en utvärdering av lokala trafiksäkerhetsombuds och väghållares åsikter och erfarenheter
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI har fått i uppdrag att utvärdera NTF:s projekt "Äldre oskyddadetrafikanter". NTF:s syfte med projektet kan kortfattat beskrivas enligtföljande: - att via information öka äldres medvetenhet och engagemang kringviktiga trafiksäkerhetsfrågor - att via opinionsgrupper dels ta tillvaraäldres erfarenheter, dels uppnå faktiska förändringar i den fysiska miljönsom främjar äldres trafiksäkerhet och tillgänglighet som oskyddadetrafikanter.Föreliggande utvärdering har haft följande syfte: - utvärdera i vilkenutsträckning de äldre oskyddade trafikanterna har blivit mer engagerade ochmedvetna om trafiksäkerhetsfrågor med anledning av projektet - utvärdera ivilken utsträckning de äldre oskyddade trafikanterna anser att de har kunnatpåverka trafiksäkerheten i sin närmiljö inom ramen för projektet- utvärderaväghållarnas syn på: - projektet i stort, innehållet i rapporterna, -rapporternas relevans för trafiksäkerheten, - nyttan av kartläggningen, - ivilken utsträckning åtgärder vidtagits.
|
|
| 18. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
Skylt vid skolskjutshållplatser i Linköping : en utvärdering av barns, bussförares och förbipasserandes uppfattningar
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Linköping municipality has in autumn 2010 and spring 2011 made an inventory of bus stop sites for school children within the municipality. At those locations where no bus stop sign existed, a new type of sign was set up to mark the school bus stop site.This evaluation aims to highlight the positive and negative aspects of experience and perception of the new sign. The evaluation has taken place by means of in-depth interviews with a sample of children in the schools in Nykil, Vreta Kloster and Ljungsbro. In addition, questionnaires were sent to bus drivers driving in those areas, and telephone interviews were done with private motorists passing the designated stop sites.The results indicate that the sign can contribute to an increased sense of security and safety among children, it increases the possibility for bus drivers to know where the children are to be picked up and it contributes to the passing vehicles in terms of knowing that they can expect children in the vicinity of the sign. There is, however, reason to look at why not all children are picked up at their dedicated bus stop and to consider how information on the new signs can be designed.
|
|
| 19. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
Säkerheten under Säkereken : en utvärdering av satsningen på trafiksäkerhetsinformation anpassad till småbarnsföräldrar
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Satsningen på anpassad trafiksäkerhetsinformation till småbarnsföräldrar har gett viss positiv effekt, men det kvarstår ändå problem. Detta har framgått av en utvärdering bland en grupp föräldrar i Blekinge. Föräldrarna har tackat ja till erbjudandet att få fortlöpande information om hur deras barn bör skyddas i trafiken. Familjerna har därmed blivit ”Säkereksfamiljer”. Barnens säkerhet vid färd i bil har undersökts med hjälp av en enkät riktad till ett urval av föräldrarna.Föräldrarna har fått uppge hur ofta barnen åker bil och vilken typ av skyddsutrustning som används. De har även fått besvara frågor avseende bältesanvändning. Svaren redovisas för tre åldersgrupper och jämförs med en tidigare undersökning bland föräldrar till ett slumpmässigt urval av barn i Blekinge.I särklass flest föräldrar önskade information om vilka skador barn har fått i samband med krock, beroende på typ av skyddsutrustning. Vidare framkom att det inte var större andel Säkereksföräldrar som fått information om hur barn ska sitta när de åker bil, jämfört med den tidigare undersökningen. Det fanns inte heller några skillnader när det gällde i vilken utsträckning föräldrarna hade sökt information.En av orsakerna till att det finns barn som fortfarande inte åker på säkraste sättet antas vara att den kunskap och information som finns att tillgå inte har nått fram till alla föräldrar, antingen beroende på att de faktiskt inte fått informationen eller beroende på att de inte tagit den till sig.Den informationskampanj som utvärderats har genomförts inom ramen för Säkereken – en trafiksäkerhetssatsning i Blekinge.
|
|
| 20. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
Trafiksäkerhet vid skolskjutsning : diskussion i fokusgrupper
- 2000
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Projektet syftar till att generera hypoteser om samhällsaktörers krav och förväntningar på trafiksäkerhet i samband med skolskjutsning. Erhållen kunskap har använts i samband med nationella enkätundersökningar. Studien förväntas öka förståelsen för vilka insatser som är realistiska att föreslå för att öka trafiksäkerheten vid skolskjutsning. Arbetet i projektet baseras på gruppdiskussioner med ett definierat ämne i fokus, i detta fall trafiksäkerhet vid skolskjutsning. Aktörer inom skolskjutsområdet har vid varsitt tillfälle träffats för att diskutera trafiksäkerhet vid skolskjutsning. Grupperna bestod i tur och ordning av kommunrepresentanter, entreprenörer, förare, barn, föräldrar samt skolföreträdare.Under diskussionerna har ett flertal potentiella satsningsområden framträtt. Satsningarna inom följande områden skulle kunna förbättra trafiksäkerheten i samband med skolskjutsning.• Obligatorisk förarutbildning•Översyn av de lagar som reglerar kriterier för skolskjutsning – Hur ska trafiksäkerhet beaktas och av vem?• Tydligt skyltade och enhetligt utformade skolskjutsfordon•Bälten i alla skolskjutsfordon - genomförande av krockprover•Förändrade upphandlingsrutiner så att upphandlingen kommer "närmare" de som utför tjänsten.• Enhetliga instruktioner till förare och elever om vilka regler som ska tillämpas i samband med skolskjutresor.• Dokumentering av på- och avstigningsplatser med bilder samt i en färdplan.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Bolling, Anne, et al.
(författare)
-
Improving the realism in the VTI driving simulators : Shake final report
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har tre avancerade körsimulatorer med rörelsesystem. Syftet med detta projekt var att utveckla och implementera nya modeller för grafik, vibrationer och buller, allt i syfte att öka realismen för föraren i simulatorn. Vidare skulle en valideringsstudie genomföras. Inom ramen för projektet uppnåddes följande:Utveckling av ett nytt grafiskt programpaket•Förbättring av modellerna för vibrationer på grund av däck/väg•Förbättring av rörelsesystemet genom förskjutning av rotationscentrum•Förbättring av modulen för buller, genom återskapande av däck- och vägbuller.•Synkronisering mellan vägytans grafiska presentation, buller och vibrationer .Modellernas validitet testades i VTI:s simulator III. Statistisk testning av skillnader mellan verklig bil och simulator indikerade absolut validitet för subjektiva bedömningar av vägytans jämnhet och tysthet och för det objektiva måttet hastighet, med undantag av områden där hastighetsgränsen ändrades. I dessa områden erhölls endast relativ validitet eftersom både accelerationer och retardationer var snabbare i simulatorn än i verklig bil. Relativ validitet indikerades också för det subjektiva måttet generell komfort. Resultaten från de olika valideringarna visar att förbättringarna har varit framgångsrika och föraren i simulatorn kan nu se, höra och känna ojämnheter i vägbanan exakt när hjulen träffar dessa. Fortfarande återstår dock många möjligheter till ytterligare förbättringar i simulatormodellerna.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Bolling, Anne, et al.
(författare)
-
Slitna vindrutor : simulatorstudie
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- One traffic safety problem that has been observed in several studies is the wear of the windscreens. The risk of dazzling increases when driving with a worn windscreen, which may have the consequence that the driver does not discover objects or people on the road in front of the vehicle. The behaviour of 24 drivers has been studied in a driving simulator using three windscreens with different level of usage. To achieve dazzling in the driving simulator a lamp was mounted in front of the windscreen in the simulator. The lamp simulated a setting sun. When the driver had to make way for an obstacle on the road, this was more difficult with the worn windscreens, despite the lower speed. The drivers discovered the obstacles later, used a harder brake power and took a more powerful action to avoid the obstacle. Altogether this indicates a more risky driving behaviour, in other words decreased traffic safety. The sight length to a cone was also measured. The results showed that the sight length became shorter with worn windscreen. When the drivers were asked to express their opinion about the experiment, they assessed both the simulated environment and the driving task as relatively realistic. Even though this is a simulated situation, with its limitations, the results indicate that driving under dazzling conditions with a worn windscreen has negative effects on driver behaviour.
|
|
| 27. |
- Bolling, Anne, et al.
(författare)
-
State-of-the-art för utformning av vägarbetsplatser : förslag till nya lösningar
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- On behalf of the Swedish Road Administration a state-of-the-art study concerning work zone safety has been carried out. Literature describing new methods and evaluations of methods has been studied. Experts, working with work zone safety, were interviewed and gave their view of the safety problems at work zones. The aim of the study was to find new and effective measures to ensure safety at road work zones.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Bolling, Anne, et al.
(författare)
-
Worn windscreens : simulator study
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- One traffic safety problem that has been observed in several studies is the wear of the windscreens. The risk of dazzling increases when driving with a worn windscreen, which may have the consequence that the driver does not discover objects or people on the road in front of the vehicle. The behaviour of 24 drivers has been studied in a driving simulator using three windscreens with different level of usage. To achieve dazzling in the driving simulator a lamp was mounted in front of the windscreen in the simulator. The lamp simulated a setting sun. When the driver had to make way for an obstacle on the road, this was more difficult with the worn windscreens, despite the lower speed. The drivers discovered the obstacles later, used a harder brake power and took a more powerful action to avoid the obstacle. Altogether this indicates a more risky driving behaviour, in other words decreased traffic safety. The sight length to a cone was also measured. The results showed that the sight length became shorter with worn windscreen. When the drivers were asked to express their opinion about the experiment, they assessed both the simulated environment and the driving task as relatively realistic. Even though this is a simulated situation, with its limitations, the results indicate that driving under dazzling conditions with a worn windscreen has negative effects on driver behaviour.
|
|
| 30. |
- Brunnström, Gunilla, 2000, et al.
(författare)
-
Quality of light and quality of life - the effect of lighting adaptation among people with low vision
- 2004
-
Ingår i: Ophthal Physiol Opt. - : Wiley. - 0275-5408. ; 24, s. 274-280
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- PURPOSE: The study has investigated the effect of lighting on the daily activities (ADL) of the visually impaired in their homes by comparison before and after light adjustments were made in the kitchen, hall and bathroom. It has also investigated the additional effects on the quality of life after providing task lighting in the living room. METHOD: A total of 56 people were consecutively recruited from those receiving lighting adaptation help by the Low Vision Clinic in Goteborg. Ten persons did not complete the study. After medical examinations, lighting standards and psychosocial factors were charted. After lighting improvements were carried out in the kitchen, hall and bathroom, the subjects were randomly divided into two groups, an intervention and a comparison group. The task lighting in the living room was also improved for those included in the intervention group. Follow-up interviews to determine ADL and quality of life were performed 6 months after lighting adaptation. RESULTS: A marked effect on quality of life of the lighting in the living room was found for the intervention group. The effect on ADL of the basic lighting adaptation in kitchen, hall and bathroom for both groups was significant for tasks carried out on the working surface in the kitchen. Other activities in the kitchen and in the bathroom tended to improve but changes were not significant. CONCLUSION: The results confirm that it is possible to increase quality of life by improving the lighting conditions.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
An analysis of cyclists' speed at combined pedestrian and cycle paths
- 2019
-
Ingår i: Traffic Injury Prevention. - : Taylor & Francis. - 1538-9588 .- 1538-957X. ; 20:sup3, s. 56-61
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: In Sweden, cyclists, pedestrians, and moped riders share the space on combined pedestrian and cycle paths, and their speeds may differ greatly. As a starting point, this article studies the speed component and how cyclists' speed varies at pedestrian and cycle paths depending on the day, week, and year; road user composition; and road design.Methods: Three data sources were used: 1) Existing measurements of cycle speed and flow at 17 sites in 3 different Swedish municipalities; 2) complementary measurements of cycle speed and flow at 5 sites; and 3) roadside observations of bicycle types at these 5 new sites.Results: The average speed of cyclists on the paths varied between 12.5 and 26.5 km/h. As expected, the lower average speeds were found in uphill directions, near intersections, and on paths with high pedestrian flows. The higher speeds were found in downhill directions and on commuter routes. In all, 70%-95% of road users observed on pedestrian and cycle paths were cyclists, and 5%-30% were pedestrians. The 2 sites with the highest proportion of electric-assisted bicycles and racer bicycles also had the highest average speeds.Conclusions: The relationship between bicycle type and measured speed was not entirely clear, but the results suggest that paths with higher proportions of electric and racer bicycles have higher average speeds. There also appears to be a connection between average speed and the width of the distribution; that is, the higher the average speed, the wider the speed distribution. More research is needed on how speed levels and speed variance affect accident risk.
|
|
| 33. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Cyclists’ speeds : field obervations and measurements
- 2018
-
Ingår i: 7th International Cycling Safety Conference, ICSC2018, 10-11 October 2018, Bacelona, Spain.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The purpose of this paper is to enhance the understanding of cyclists’ speed on pedestrian and cycle paths and to understand how cyclists adapt their speed to other road users and the surrounding environment. The paper is based on a study where three different data sources were used: existing measurements of cycle speed and flow in three different Swedish municipalities, Eskilstuna, Linköping and Stockholm (19 sites); new measurements of cycle speed and flow in Linköping (4 sites) and Stockholm (1 site); and road side observations of bicycle types at these five sites.The average speed of cyclists on the paths varied between 15 and 25 kilometres per hour. As expected, the lower average speeds were found in uphill directions, near intersections and on paths with high pedestrian flows. The higher speeds were found in downhill directions and on commuter routes. In all, 70–95 percent of the road users observed on pedestrian and cycle paths were cyclists while 5–30 percent were pedestrians. The most common type of bicycle used was a comfort bike, followed by a trekking bike. Electric assisted bicycles and racer bikes occurred at all sites, with a proportion of 1–10 percent and 1–15 percent, respectively. The relationship be-tween bicycle type and measured speed was not entirely clear, but the paths with higher pro-portions of electric and racer bikes generally had higher speeds. There also appears to be a con-nection between average speed and the width of the distribution – the higher the average speed, the wider the speed distribution. More research is needed on how this affects the accident risk.
|
|
| 34. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Cyklisters hastigheter : Kartläggning, mätningar och observation
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På gång- och cykelvägar blandas många olika trafikanter med skilda hastighetsanspråk. Skillnader i hastighet skulle kunna vara en orsak till brister i samspel trafikanterna emellan och till att incidenter och olyckor uppstår. Syftet med detta projekt är att få ökad kunskap om cyklisters hastigheter på gång- och cykelvägar och förståelse för hur cyklisterna anpassar hastigheten till omgivande trafikanter och trafikmiljö. Tre olika typer av data har använts: Hastighet och cykelflöde från tidigare mätningar i kommunerna Eskilstuna, Linköping och Stockholm på totalt 18 platser; hastighet och cykelflöde i Linköping (4 platser) och Stockholm (1 plats) från nya mätningar; observationer avseende typ av cyklar vid dessa fem platser. Utöver detta har vi också sammanställt några utvalda referenser.Data visar att cyklisternas medelhastighet på utvald sträcka varierar mellan 15 och 25 kilometer i timmen. Som väntat förekommer de lägre medelhastigheterna i uppförsbacke, vid närhet till korsning och vid stort fotgängarflöde medan de högre framför allt märks i nedförsbacke och på pendlingsstråk. Vi kan inte påvisa någon generell ökning av cyklisternas hastighet i ett längre tidsperspektiv, vare sig i medelhastighet eller andel cyklister som håller högre fart än 30 kilometer i timmen. Däremot har cykelflödet ökat på många platser. Det innebär att antalet cyklister som håller en hög hastighet, exempelvis över 30 kilometer i timmen, ökar, även om inte andelen ökar. Detta kan felaktigt uppfattas som ökade medelhastigheter. Ungefär 70–95 procent av de trafikanter som observerades på gång- och cykelvägarna var cyklister och cirka 5–30 procent var fotgängare. En ytterst liten andel var mopedister, endast 0,2 procent. Komfortcykeln var den vanligast förekommande typen av cykel, följt av trekkingcykel. Elcykel förekom på alla platser, men i varierande omfattning från 1 till 10 procent. Racercykel förekom också på alla platser, mellan 1–15 procent. Sambandet mellan typen av cykel och hastighetsanspråk är inte helt entydigt, men resultaten stöder påståendet att cyklister på elcykel och racercykel har högre hastighetsanspråk.
|
|
| 35. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Intressent- och behovsanalys för resvaneundersökningar : resultat från intervjuer och enkätundersökning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige genomförs en nationell resvaneundersökning med viss regelbundenhet med Trafikanalys som ansvarig myndighet. Undersökningen har problem med bortfall, täckning, kostnader och uppgiftslämnarbörda. Ett projekt pågår som syftar till att utveckla nya metoder för att samla in data om personers mobilitet. Projektet är indelat i fem arbetspaket, varav detta arbete är ett. Syftet är att utföra en intressent- och behovsanalys avseende framtida resvaneundersökningar. I detta ingår att identifiera syften och frågeställningar som resvaneundersökningar ska kunna hantera och besvara.Det genomfördes 20 telefonintervjuer och utskick av webbenkät till 142 personer (svar från 81 personer, svarsfrekvens 57 procent). Intressenterna delades in i tre olika grupper: offentlig sektor, forskningsorganisation och övriga aktörer. Tillsammans med egna erfarenheter har en analys gjorts av vad som efterfrågas från den nationella resvaneundersökningen. Frågeställningar som centrala för användare av resvaneundersökningar är val av färdsätt, resans ärende samt mått på hur resvanorna förändras över tid och hur olika grupper reser. För detta behövs både uppgifter om individen och resorna. Utöver detta önskar man bra data på kommunal nivå eller lägre. Dock kan Trafikanalys i nuläget inte erbjuda den möjligheten, men här finns det möjlighet för kommuner, regioner och andra aktörer att välja ett extraurval från den befintliga nationella resvaneundersökningen.
|
|
| 36. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Vintervädrets betydelse för att fotgängare skadas i singelolyckor
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vintervädrets betydelse för att fotgängare skadas i singelolyckor har studerats med hjälp av data från svenska akutsjukhus och från Trafikverkets informationssystem för vägväder, VViS. Studiens syfte var att undersöka rådande väder vid skadetillfället och under det närmaste dygnet dessförinnan. Studien avser vintersäsongerna 2008/09 till och med 2013/14. Analyser görs för två populationer som båda avser fotgängare som skadats i singelolyckor. Den första populationen omfattar alla som har skadats där bidragande orsak till fallolyckan angetts vara halka på grund av snö och/eller is. Den andra populationen består av alla fotgängare som skadats i tätortsmiljö i fyra valda kommuner: Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö. För dessa görs en koppling mellan skadedata och väderdata dels för timmen när skadan inträffade dels för 24-timmarsperioden närmast före skadetillfället. Resultatet visar att det skadas mer än 10 gånger så många fotgängare i singelolyckor på grund av halka i tätort jämfört med utanför tätort. Kvinnliga fotgängare skadas i större utsträckning än män, av dem som angett att halka på grund av snö eller is har bidragit till olyckan. Kvinnor skadas dessutom allvarligare. I VädErsKombi identifierades kritiska vädersituationer för 80–90 procent av olyckorna, vilket bedöms som ett bra utfall med tanke på att programmet avser vädersituationer som är kritiska för vinterväghållning på landsvägar medan denna studie främst avser väglaget för fotgängare i tätort. I en analys av oddskvoter görs en jämförelse mellan fördelningen av olika olycksorsaker för män respektive kvinnor i de fyra kommunerna. Den visar att männen har en högre andel halkolyckor på grund av snö och/eller is, jämfört med övriga olycksorsaker, i förhållande till olycksorsakernas fördelning för kvinnor. Kvinnor har istället en högre andel skadefall vid övriga olycksorsaker (exempelvis ojämnt underlag, halka på grus, snubblar). Att prioritera gång- och cykelbanor vid vinterväghållning verkar vara fördelaktigt både med avseende på skadereduceringar och med avseende på kostnader för vård och sjukskrivningar på grund av skador från halkolyckor. Studien pekar på möjligheterna att använda väderdata av motsvarande slag som ett hjälpmedel vid planering och utförande av vinterväghållning. En fotgängaranpassad version av VädErsKombi föreslås, liksom fotgängaranpassad placering av väderstationer i tätorter.
|
|
| 37. |
- Eriksson, Olle, 1967-, et al.
(författare)
-
Motorcykelflöden sommarhalvåren 2006 – 2017 : teknisk rapport, version 1.0
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket ser ett ökat behov av uppgifter om trafikflöden och fordonshastigheter för motorcyklar, speciellt med avseende på tillförlitliga data inom trafiksäkerhetsområdet. Vid olycksanalys är det till exempel svårt att finna exponeringsdata för motorcykliste. För mc-flöden finns en särskild metod framtagen, se PM ”Beräkningar av mc-flöden på Trafikverkets ÅDT-avsnitt” (Eriksson, 2013).Skattningar av trafikflöden tas fram på basis av ett 12-årigt mätprogram för årsmedel-dygnstrafik (ÅDT). Sedan år 2006 skattas även mc-flöde under sommarhalvåret med hjälp av data från mätprogrammet. Skattningar av mc-flöden på de statliga vägarna år 2006–2012 utfördes enligt metoden beskriven i Eriksson (2013). Motsvarande skattningar gjordes även för år 2013–2014 med denna metod, enligt uppgift från Trafikverket. Metoden användes också för skattningar år 2015, men då genomfördes dessutom ytterligare rimlighetskontroller och korrigeringar av data, vilket är beskrivet i teknisk rapport ”Trafikflöden för motorcyklar 2015” (Sörensen och Eriksson, 2016). Metoden vidareutvecklades för skattningarna år 2016, se Sörensen, Henriksson och Yahya (2017).Resultaten av mc-flödesskattningarna har rapporterats till Trafikverket i tabellform uppdelade per mätår och vägkategori. Trafikverket har publicerat resultaten i kartor på sin websida.
|
|
| 38. |
- Falkmer, Torbjörn, 1958-, et al.
(författare)
-
The transport mobility situation for children with autism spectrum disorders
- 2004
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy. - : Informa UK Limited. - 1103-8128 .- 1651-2014. ; 11:2, s. 90-100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In order to investigate the transport mobility situation for children with autism spectrum disorders, questionnaires from 1,631 parents were analysed. The results showed that almost 3 out of 4 parents were worried when their child was transported by school transport or by the Special Transport System. Transports in the family vehicle caused worry among almost half of the parents. The parents' worries were justified by the fact that the children were not transported according to general safety recommendations. Moreover, it was common for the children to be transported with unfamiliar drivers, as well as with unknown passengers, which is known to be quite problematic. Transport mobility adaptation to this particular group of children with disabilities refers merely to implementation of knowledge and a specific, well-structured approach among the drivers towards the children during the ride, rather than to physical/mechanical adaptation of the vehicles.
|
|
| 39. |
- Forward, Sonja, 1956-, et al.
(författare)
-
Samverkan för ökad säkerhet och framkomlighet vid vägarbetsplatser : Nyttiggörande av tillgänglig tillbuds- och olycksstatistik
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid tidigare studier avseende olyckor och tillbud vid vägarbeten har en avsaknad av samordnad olycks- och incidentrapportering framkommit. Ett projekt har därför genomförts i samarbete mellan forskare, utförare, beställare och andra aktörer. Det övergripande målet är säkrare och tryggare väg-arbetsplatser för både vägarbetare och trafikanter. Projektet fokuserar främst på två projektmål. Ett delmål är ökat samarbete mellan de olika aktörerna i byggprocessen. Ett annat delmål är gemensamma rekommendationer för en långsiktig och hållbar förändring av tillbuds- och olyckshantering. Projektet omfattar litteraturöversikt, informationsspridning, register- och enkätstudie samt intervjustudie inom arbete på väg. Litteraturstudien visar hög andel upphinnande- och mötesolyckor bland bilister och hög andel olyckor bland oskyddade trafikanter som beror på dåligt vägunderlag. I registerstudien identifierades 3 603 händelser för perioden 2015–2019 (170 olyckor, 1 194 tillbud och 2 239 riskobservationer) från entreprenörsföretagens interna rapportering. De två vanligast förekommande händelserna avsåg bristande efterlevnad bland trafikanter (37 %) och brister i före-tagens eller vägarbetarens planering och hantering av arbetet (25 %).Enkätstudien visade att den typiska motorcykelolyckan vid vägarbete inträffade utanför tätort, på torrt väglag, i kurva, på smal eller normal tvåfältsväg med hastighetsbegränsning 70 km/tim, oftast i samband med mindre, pågående eller avslutade vägarbeten. Vanligaste anledningen var löst grus. Intervjuer med 12 aktörer visade att företagen använder olika system för att rapportera in händelser och samma händelse rapporteras in i flera system. Några kan se nyttan med rapporteringen eftersom den synliggör arbetsmiljöproblem. Anledningar till att händelser ändå inte alltid rapporteras kan vara att: i) händelserna inträffar så ofta, ii) nyttan med rapporteringen inte är uppenbar, iii) tidigare rapporterade problem inte har åtgärdats, iv) rapporteringen orsakar merarbete och är tidsödande samt v) det finns rädsla för konsekvenserna. Studien avslutas med en rad rekommendationer: en gemensam databas för vägarbetsolyckor och vägarbetstillbud, arbete för ökad rapporteringsvilja, ökad övervakning samt förbättrad möjlighet till snabb tillståndsgivning.
|
|
| 40. |
- Forward, Sonja, 1956-, et al.
(författare)
-
Säkerhet och arbetsmiljö vid väg- och spårarbeten : implementeringsprocessen av nytt regelverk och dess effekter
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultaten av ett projekt som gjorts i syfte att beskriva och analysera implementeringsprocessen av nya och reviderade regelverk om säkerhet och arbetsmiljö vid väg- och spårarbeten. För arbete på väg kom det nya regler och föreskrifter som började gälla från och med januari 2013. Inom spårsidan tog man under år 2011 fram ett antal åtgärder för att förbättra säkerheten. Med hjälp av intervjuer, fallstudier och ett referensgruppsmöte som underlag har forskarna beskrivit och analyserat implementeringsprocessen av nya och reviderade regelverk i den administrativa och operativa verksamheten inom Trafikverket och hos entreprenörer, både för väg och spår. Avsikten var även att analysera hur regelverk bland annat påverkat roller och ansvarsfördelning men även egen och andras säkerhet.
|
|
| 41. |
- Forward, Sonja, et al.
(författare)
-
Utlandsföddas trafiksäkerhet
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Swedish traffic accident statistics have previously shown that involvement in accidents differs for people born in Sweden and people born abroad. The main aim of this report is to further illuminate this area through the use of four different studies. The introductory study is a literature review examining ethnicity and different aspects of traffic safety, focussing primarily on speed, accidents, use of seatbelts, alcohol and vulnerable road users. The term ethnicity was defined in different ways in the literature, if it was defined at all, and the term ethnic minorities was used as a collective term. The ways those terms are used complicate comparisons. Nevertheless, certain conclusions could be drawn. For example, the traffic behaviour of immigrants bore the imprint of the traffic norms prevalent in the country in which they grew up. Cultural values, the importance of language and socio-economical factors are dimensions of interest with regard to measures that can improve the traffic safety of immigrants living in Sweden. The second study identified the risk of a traffic accident for people who are born abroad but registered residents of Sweden. The results show that if the population is divided into nine zones, based on the country of birth, there are groups both with a higher risk of accidents than the Swedish-born and groups with a lower risk. Thus, immigrants should not be viewed as a homogeneous group. Furthermore, large parts of the differences can be explained by exposure, education, age and gender, through the use of logistical regression. In the third study a survey based on an extended version of the Theory of Planned Behaviour to predict the intention to speed, use seatbelt and use child restraints. The results show that previous behaviour and the perception of how others behave in traffic were the variables that best explained the intent to break speed regulations. This survey also indicates differences between groups, where the intent to use the seatbelt and protect children in the car was lower amongst some of the immigrants, while the intent to respect the speed limit was lower among the Swedish-born. The results of the survey could thus not unequivocally explain why certain groups identified by the accident analysis ran greater risks. In the fourth study interviews were carried out with seven men born in Iran but residing in Sweden. The subjects discussed were driving, speeding, alcohol and seatbelt use. The results showed that they experienced cultural differences in attitudes and behaviour in traffic, but that these differences gradually faded away. They showed zero tolerance when it came to drinking and driving. However, when it came to speeding and the use of seatbelts this was seen as unacceptable only in some contexts. Based on the compiled results recommendations are given, detailing specific actions that may increase the level of traffic safety among immigrants living in Sweden.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Gregersen, Nils Petter, 1950-, et al.
(författare)
-
Unga mopedisters olycksinblandning : orsaker och konsekvenser
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med den här undersökningen är att öka kunskaperna om de processer som leder fram till olyckor genom en kunskapsöversikt, djupstudier av mopedolyckor med svår skada och analyser av ungdomars diskussioner om moped på internet. Mopedolyckor är vanligast bland unga män. En mängd olika bakomliggande faktorer har identifierats som har betydelse för mopedisters möjligheter att köra säkert och undvika olyckor. Utöver förmågan att hantera sitt fordon i trafik presenteras aspekter som är avgörande för motivation och vilka beslut man tar inför och under färd. Dessa aspekter kan till exempel vara ålder, kön, personlighet, grupptillhörighet, socioekonomisk bakgrund och fysiologisk utveckling, bland annat av hjärnan. Statistik över mopedförsäljning visar att mopedförsäljningen minskar i Sverige. Störst är nedgången för klass I. Orsakerna kan vara flera, till exempel nya körkortsregler eller lågkonjunktur. Nedgången avspeglar sig också i olycksutvecklingen där antalet skadade och dödade mopedister minskar över tid. Även dominansen av olycksdrabbade bland 15-åringar minskar. Av intervjuerna framgår att detta med att samlas i gäng omkring mopederna mest är något som pojkar gör. Det hänger också ihop med åldern. När man börjat gymnasiet framträder andra intressen på helger och fritid än att köra runt med mopederna. Från internetanalysen kan man konstatera att det på många platser diskuteras mellan ungdomar om mopeden. Det handlar om teknik, reservdelar, trimning, fortkörning, hjälmanvändning, polisingripanden med mera. De diskussioner som förs kan betraktas som en grund för etablering av rollmodeller, förebilder och ideal för olika subkulturer inom mopedvärlden, oftast med negativ slagsida ur trafiksäkerhetsperspektiv. Åtgärder diskuteras när det gäller polisinsatser och regelverk, åldersgränser, teknik, försäkring, utbildning, ungdoms- och föräldramedverkan, informationskampanjer, internet, fordonsklassificering, infrastruktur och framtida tekniska stödsystem.
|
|
| 45. |
- Gregersen, Nils Petter, 1950-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av miljöinslagen i körkortsutbildningen : en studie av effekter på körbeteende och bränsleförbrukning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens syfte var att mäta effekter av den utbildning i sparsam körning som ingår i körkortsutbildningen för B-behörighet på bränsleförbrukning och olika körbeteenden typiska för sparsam körning bland förare med cirka ett halvt år gammalt körkort. Jämförelser gjordes mellan en grupp med 25 förare som uppskattade att de fått mycket utbildning i sparsam körning och en grupp med 25 förare som uppskattade att de fått lite sådan utbildning. De med mycket utbildning i sparsam körning hade gått mer på trafikskola, både körlektioner och teorilektioner, än de med lite utbildning. Förarna körde en instrumenterad bil längs en 30 kilometer lång vägslinga där 12 olika delsträckor användes för att samla in mätdata om bränsleförbrukning och olika körbeteenden. Resultaten visar att utbildning i sparsam körning under körkortsutbildningen har haft effekt på bränsleförbrukningen. Gruppen med mycket utbildning förbrukade 8,7 procent mindre bränsle än gruppen med lite utbildning. En expert/utbildare i sparsam körning som också körde vägslingan hade dock en betydligt lägre bränsleförbrukning. Detta kan troligen förklaras av att mer komplicerade körbeteenden, såsom körning i blandad trafik med nollförbrukning, och att minimera urkoppling och bromsning till fördel för motorbromsning, kräver en högre mental belastning hos nya förare.
|
|
| 46. |
- Gustafsson, Susanne, 1961-, et al.
(författare)
-
Ljudvarningar vid vägarbetsplatser för att uppnå sänkta hastigheter : Kartläggning och praktisk utvärdering
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett projekt har genomförts i syfte att hitta metoder som effektivt sänker förbipasserande trafikanters hastigheter vid vägarbetsområden genom att i realtid varna med hjälp av ljud. Projektet har bestått av två delar. Först genomfördes en kartläggning av befintliga studier. Resultaten visar att de egenskaper i en ljudvarning som ger större effekt är att den har kvinnoröst, är direkt och informativ, samverkar mellan semantik och akustik, ökar i intensitet och medför nedtoning av andra ljuddistraktioner. Med bas i resultaten från kartläggningen gjordes en praktisk utvärdering av potentiell användning av ljudvarningar vid vägarbetsplatser i VTI:s simulator Sim III. Tjugotvå personbilsförare körde 25 kilometer på en motorväg där två vägarbeten fanns utplacerade i vägrenen. Hälften av försökspersonerna fick en ljudvarning före det första vägarbetet och den andra hälften före det andra vägarbetet. Ljudvarningen bestod av ett "pling" följt av en kvinnoröst som sa ”Varning! Vägarbete om 500 meter. Anpassa hastigheten!”. Meddelandet sändes via bilens interna högtalarsystem. Resultaten visar bland annat en signifikant hastighetsreducerande effekt av ljudvarningen. Den genomsnittliga sänkningen skattas till 9–17 km/h större med ljudvarning än utan. Vidare fanns en liten effekt (0,5–3,3 km/h) kvar av ljudvarningen även efter vägarbetet. Fler resultat presenteras tillsammans med förarnas subjektiva upplevelser av försöket.
|
|
| 47. |
- Gustafsson, Susanne, et al.
(författare)
-
Samband mellan socioekonomisk bakgrund och användning av skyddsanordningar för barns säkerhet i bil : en litteraturstudie med resultat från Sverige, Tyskland, USA och Australien
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En genomgång av litteratur från Sverige, Tyskland, USA och Australien under1990- och 2000-talet rörande barn i bil har utförts. Undersökningens syftevar att samla kunskap om skillnader i användning och felanvändning avskyddsanordningar för barns säkerhet i bil beroende på sociala, ekonomiska,geografiska eller kulturella förhållanden. Vi studerade också om det hadegenomförts några kampanjer eller andra insatser för att nå ut med informationtill olika grupper i samhället. I föreliggande studie beskrivs resultat frånolika undersökningar av ickeanvändning samt felanvändning avskyddsutrustning. Ickeanvändning av skyddsutrustning, det vill säga attbälten inte används samt felanvändning av särskild skyddsutrustning för debarn som använder/borde använda det, förekommer i alla länderna.Ickeanvändningen av bälte ökar ofta med stigande ålder, liksomickeanvändningen av särskild skyddsutrustning. Det finns en skillnad mellanländerna beträffande vilka barn, beroende på ålder och ibland vikt och/ellerlängd, som omfattas av lagar om bälten och särskilda skyddsutrustningar,vilket gör det svårt att jämföra de olika länderna. Felanvändning avskyddsutrustning är ytterligare ett problem. Det kan innebära både att barnetsitter i fel skydd för sin ålder eller vikt eller att utrustningen använts påfel sätt, till exempel att bältet inte är tillräckligt sträckt. I den lästalitteraturen visas på skillnader i användning och felanvändning avskyddsutrustning beroende på socioekonomisk bakgrund. Ickeanvändning ochfelanvändning är vanligare bland de barn vars föräldrar har en låg utbildningjämfört med barn till föräldrar med hög utbildning. Likaså ärickeanvändningen och felanvändningen av barnens skyddsutrustning lägre ihushåll med en högre inkomst jämfört med hushåll med lägre inkomst. Dettastöds ytterligare av det faktum att föräldrar som inte använderskyddsutrustning till sina barn lägger större vikt på kostnaden för attanvända skyddsutrustningar till sina barn än föräldrar vars barn är skyddade.Barn som reser på landsväg är skyddade i större utsträckning än de som färdasi tätort. I flera undersökningar finns resultat som tyder på en störreickeanvändning och större felanvändning i folkgrupper med utländsk bakgrundeller där språket är ett annat än landets officiella språk. I en amerikanskstudie omfattande alla delstater framkommer att det finns skillnader mellandelstaterna i användning av skyddsanordning för barn 5-14 år. Dessaskillnader antas bero på hur lagarna är utformade i de olika delstaterna.
|
|
| 48. |
- Gustafsson, Susanne, et al.
(författare)
-
Vinterväghållning för gående : Intervjuer och kartläggning i sju kommuner
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Trafikverket har vi tagit reda på förutsättningarna för att använda VViS-data ur ett kommunalt perspektiv vid planering av vinterväghållning för gående. I begreppet vinterväghållning innefattas både snöröjning och halkbekämpning. VViS är Trafikverkets informationssystem för vägväder. Studien har genomförts med hjälp avinformationsinhämtning via webbplatseranteckningsbaserade semi-strukturerade telefonintervjuerfrågor via e-postkartstudieIntervjuerna har gjorts med företrädare för kommunens vinterväghållning eller ansvar för gång- och cykelbanor samt entreprenörer i sju olika kommuner. Även företrädare för meteorologiska myndigheter/företag har intervjuats. Av resultaten framgår att de viktigaste väderparametrarna i samband med olyckor för gående är frost-halka, is på frysande vägbana, nederbörd på kall vägbana och vädersituationer när temperaturen pendlar kring noll. I samtliga kommuner har den (kommun eller entreprenör) som tar beslutet om snöröjning och/eller halkbekämpning tillgång till information från någon form av vädertjänst genom abonnemang. Genom de tjänster kommunerna/entreprenörerna prenumererat på har de redan idag tillgång till VViS-data, men dessa data är ”förpackade” tillsammans med andra data på ett lättillgängligt och illustrativt sätt. En slutsats från studien är att kommunerna anser sig ha tillräckligt med digital data och därför inte anser sig ha något behov av egna vädermätningsstationer.
|
|
| 49. |
- Gustafsson, Susanne, et al.
(författare)
-
Vägtrafikens hastigheter : kunskapsinventering
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I syfte att uppnå etappmålet för vägtrafiksäkerheten finns delmålen att hastighetsefterlevnad skall öka på såväl det statliga som det kommunala vägnätet. VTI har därför fått i uppdrag av Trafikverket att analysera viktiga problemområden och utmaningar inom hastighetsområdet samt att identifiera viktiga insatsområden.Vi har vid genomgången av den kunskap som finns om hastighet och hastighetsefterlevnad samt ny kunskap som vi fått via diskussioner i fokusgrupper funnit att olika typer av incitament krävs för att privatbilister och yrkesförare ska hålla hastigheten.Såväl utbildning som information är viktiga för att motivera föraren att agera på rätt sätt och skapa en norm i samhället som tar avstånd ifrån hastighetsöverträdelser. Det behövs dock att detta sker i kombination med övervakning och tekniska åtgärder.
|
|
| 50. |
- Hakamies-Blomqvist, Liisa, et al.
(författare)
-
Fyrtiotalisterna som framtida äldre trafikanter
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A questionnaire was sent by post to a sample of holders of driving licenseswho had been born in the year 1944. The questionnaire covered present travelhabits, expectations regarding the future as older road users, and givinglifts to elderly people. By targeting this group, it is anticipated that amore correct picture can be obtained of such things as future travel patternscompared with the usual method of basing forecasts on today's elderly people.As regards present travel patterns, the results showed such things as acontinuation of the unequal distribution of car driving between males andfemales, that the car dominated as a method of travel, and that the car wasconsidered to be necessary more often by men than it was by women.Expectations regarding the future were captured by asking the respondent toimagine that he or she was 80 years old at the time of filling in thequestionnaire, and indicating his or her view of the probability of variousphenomena at that age. Most of the respondents anticipated a rather activeand mobile old age ahead of them, and the degree of optimism increased withincreased mileage driven annually. However, over one-third of the womenconsidered that it was not at all probable that they would be driving a carat the age of 80. Almost half of the respondents gave lifts to olderrelatives and acquaintances regularly, typically up to four times a month.
|
|
