| 1. |
- Anselm, Jonas, et al.
(författare)
-
Bannlys alla politiska beslut som ger mer klimatutsläpp
- 2014
-
Ingår i: Dagens Nyheter.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torftig valdebatt. Dagspolitiken klarar inte att hantera ödesfrågan om klimatet, vilket oroar oss. Vi föreslår därför ett ”utsläppsmoratorium”: inga beslut får tas som ökar utsläppen av växthusgaser. Principen måste kopplas till mål om exempelvis förnybar energi och grön infrastruktur, skriver 23 forskare och debattörer.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Benner, Mats, et al.
(författare)
-
Att kunna spela oförenligheternas spel
- 2008
-
Ingår i: Forska lagom och vara världsbäst? Sverige inför forskningens globala strukturomvandling.. - Stockholm : SNS förlag. ; , s. 269-290, s. 269-290
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Benner, Mats, et al.
(författare)
-
Tillståndet för forskningen - en diagnos och många frågor
- 2008
-
Ingår i: Forska lagom och vara världsbäst? Sverige inför forskningens globala strukturomvandling.. - Stockholm : SNS förlag. ; , s. 17-32, s. 17-29
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Eckerberg, Katarina, et al.
(författare)
-
Varför brister politikerna när det gäller miljömålen?
- 2012
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad ska vi svara? Politikernas ambitiösa miljömål uppfylls sällan eller aldrig. När våra elever frågar oss varför blir vi ofta svaret skyldiga. Om politikerna inte vill att väljarna ska dra slutsatsen att de har misslyckats, måste de ange en realistisk väg att nå de uppsatta målen. Det skulle väcka respekt, skriver ledande forskare och samhällsplanerare.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 10. |
- Allen, Irma
(författare)
-
Dirty coal: Industrial populism as purification in Poland's mining heartland
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the second half of the 2010s, far-right populist parties gained increasing power and influenceacross Europe, and around the world. Core to their ethnonationalist, anti-elite agenda, and theiremotive politics, has often been a defense of fossil fuels, threatening action to address the climatecrisis and raising the spectre of fascism. Increasingly-perceived-as-‘dirty’ coal, the raw material thatmade the industrial modern world order possible and contributed most to its mountingcontradictions, has acquired a special status in contemporary far-right ideology. What is theemotional intersection between them at a time of far-reaching economic, environmental and energyinstability and change, when coal has not only been losing its material value and its symbolic link tomodernity, but is increasingly widely deemed immoral too?To date, studies of far-right populism have largely overlooked how energy and environmentalchange feature in their present rise. This reflects how these issues have been largely treated astechnical matters, and therefore relegated to the domain of scientific expertise, rather thanrecognized as inherently social, cultural and political concerns. Tending to adopt a macro-levelapproach, far-right studies have also not yet fully addressed the historically, geographically, andculturally-situated reasons for this success, particularly among the (white, male) industrial workingclass.From a bottom-up, ethnographic perspective, the role of intersectional (class-based,occupational, gendered, racialized regional and national) ecologically-positioned embodiedsubjectivities and identities and their emotional lived experience remains to be considered.This PhD thesis, set within the concerns of a transdisciplinary environmental and energy humanitiesframework, addresses this lacunae in the context of Poland; the most coal-dependent country in theEuropean Union where a pro-coal platform unexpectedly helped the far-right populist party Lawand Justice (Prawo i Sprawiedliwość) into majority government in 2015. It is primarily based on ayears’ ethnographic research conducted in 2017 with both residents and particularly coal miners andtheir families in a minescape in Upper Silesia, the nation’s, and one of Europe’s, last remainingmining heartlands. Adopting a postcolonial postsocialist perspective, and drawing on rare empiricaldata from participant observation and qualitative interviews, the thesis explores the politics ofincreasingly ‘dirty’ coal expressed in localized conflicts over air pollution, domestic heating, andthe meaning of work, dignity, respectable personhood, the economy and community, setting themwithin their historical context. The rapidly shifting material and symbolic meaning of coal withinthe context of Silesia’s long-standing troubled history is particularly studied in light of Europeanintegration, a post-industrial, neoliberal, ‘green’-cosmopolitan project that links East and West in anunequal relationship. The naming of coal and its way of life as increasingly ‘dirty’ in newlystigmatizing senses from ‘outside’, is found to be experienced by the mining community as an eliteimposedprocess of ecological dispossession. This generates a toxic intersectionally-andecologically-mediated shame in the bodies of those that particularly labour intimately with itsmaterial touch; a shame that resonates with what this thesis terms industrial populist politics and itsemotive charge as a felt common sense. In the postsocialist context of the marginalization anddevaluation of industrial working-class lives, and pervasive and normalized orientalist classismexperienced as an attack on one’s ecologically-enmeshed Silesian-Polishness, the relational longingfor a sense of a purified home, that can cleanse dirt’s discomforting and shame-inducing stigmas inoverlapping economic, social, cultural and environmental terms by refusing and reversing itsdesignation, is proposed as lying at the heart of industrial populism’s visceral draw.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Anker, Peder, et al.
(författare)
-
Ukichiro Nakaya’s Sense of Snow
- 2022. - 1
-
Ingår i: <em>Letters Sent from Heaven</em>. - Oslo : OK BOOK. ; , s. 125-132
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Bark, Glenn, et al.
(författare)
-
Regeringen struntar i forskningen
- 2023
-
Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000. ; November:30
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 17. |
- Barthel, Stephan, et al.
(författare)
-
Innovative Memory and Resilient Cities : Echoes from Ancient Constantinople
- 2010
-
Ingår i: The Urban Mind. - Uppsala : Department of Archaeology and Ancient History, Uppsala University. - 9789150621754 ; , s. 391-405
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter uses insights from resilience thinking in analysing a two-thousand-year period of ancient and modern Constantinople, addressing one of the great challenges of the Urban Anthropocene: how to nurture an ecologically sound urbanisation. One of the lessons is that Constantinople maintained a diversity of insurance strategies to a greater degree than many historical and contemporary urban centres. It invested heavily not only in military infrastructure but also in systems for supplying, storing, and producing food and water. From major granaries and at least four harbours the citizens could receive seaborne goods, but during sieges the trade networks broke down. At those times, when supplies ran dry, there were possibilities to cultivate food within the defensive walls and to catch fish in the Golden Horn. Repeated sieges, which occurred on average every fifty years, generated a diversity of social-ecological memories – the means by which the knowledge, experience, and practice of how to manage a local ecosystem were stored and transmitted in a community. These memories existed in multiple groups of society, partly as a response to the collapse of long-distance, seaborne, grain transports from Egypt. Food production and transports were decentralized into a plethora of smaller subsistence communities (oikoi), which also sold the surplus to the markets of the city. In this way Constantinople became more self-reliant on regional ecosystems. An additional result was that the defensive walls were moved, not in order to construct more buildings but to increase the proportion of gardens and agricultural land. In a comparison with Cairo, it can be seen that these innovations related to enhanced self-reliance in food production made it possible for Constantinople to bounce back from extreme hardships, such as extended sieges, without collapsing into chaos or moral decay. Transformed urban morphology of the city would simply remind residents, through the visual presence of a living garden culture, of the importance of the latter for food security. Without the gardens the long intervals between sieges would probably have been enough to dissolve living memory. Hence, the urban resilience of Constantinople was enhanced, promoting well-established old regimes and traditions of importance for producing ecosystem services to society while at the same time testing and refining new and successful regimes, or in other words through the interplay of memory and innovation. Currently, and even more so in decades to come, the mindsets of urban people hold power in a global arena. Questions related to how the loss of green space in metropolitan landscapes will affect worldviews are worrisome since it is the desires and demands of urban people that will affect future decisions and essentially determine the fate of the planet. People throughout the world, and not least in Western societies, need to be constantly reminded of our dependence on a living planet and stay motivated to support it. Social-ecological memories related to local food production have to be nurtured in urban landscapes as well, and an urban morphology is needed that strengthens ecological awareness across urban populations rather than the opposite.
|
|
| 18. |
- Barthel, Stephan, et al.
(författare)
-
Innovative memory and resilient cities : echoes from ancient Constantinople
- 2011
-
Ingår i: The urban mind. - Uppsala : Uppsala universitet. ; , s. 391-406
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter uses insights from resilience thinking in analysing a two-thousand-year periodof ancient and modern Constantinople, addressing one of the great challenges of the UrbanAnthropocene: how to nurture an ecologically sound urbanisation. One of the lessons isthat Constantinople maintained a diversity of insurance strategies to a greater degree thanmany historical and contemporary urban centres. It invested heavily not only in militaryinfrastructure but also in systems for supplying, storing, and producing food and water.From major granaries and at least four harbours the citizens could receive seaborne goods,but during sieges the trade networks broke down. At those times, when supplies ran dry,there were possibilities to cultivate food within the defensive walls and to catch fish in theGolden Horn. Repeated sieges, which occurred on average every fifty years, generated adiversity of social-ecological memories – the means by which the knowledge, experience,and practice of how to manage a local ecosystem were stored and transmitted in acommunity. These memories existed in multiple groups of society, partly as a response tothe collapse of long-distance, seaborne, grain transports from Egypt. Food production andtransports were decentralized into a plethora of smaller subsistence communities (oikoi),which also sold the surplus to the markets of the city. In this way Constantinople becamemore self-reliant on regional ecosystems. An additional result was that the defensive wallswere moved, not in order to construct more buildings but to increase the proportionof gardens and agricultural land. In a comparison with Cairo, it can be seen that theseinnovations related to enhanced self-reliance in food production made it possible for392Constantinople to bounce back from extreme hardships, such as extended sieges, withoutcollapsing into chaos or moral decay. Transformed urban morphology of the city wouldsimply remind residents, through the visual presence of a living garden culture, of theimportance of the latter for food security. Without the gardens the long intervals betweensieges would probably have been enough to dissolve living memory. Hence, the urbanresilience of Constantinople was enhanced, promoting well-established old regimes andtraditions of importance for producing ecosystem services to society while at the sametime testing and refining new and successful regimes, or in other words through theinterplay of memory and innovation. Currently, and even more so in decades to come, themindsets of urban people hold power in a global arena. Questions related to how the lossof green space in metropolitan landscapes will affect worldviews are worrisome since it isthe desires and demands of urban people that will affect future decisions and essentiallydetermine the fate of the planet. People throughout the world, and not least in Westernsocieties, need to be constantly reminded of our dependence on a living planet and staymotivated to support it. Social-ecological memories related to local food production haveto be nurtured in urban landscapes as well, and an urban morphology is needed thatstrengthens ecological awareness across urban populations rather than the opposite.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Benner, Mats, et al.
(författare)
-
Fel av utredningen att främst fokusera på kommersialisering
- 2021
-
Ingår i: Universitetsläraren. - : Universitetsläraren. - 0282-4973.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Utredningen om ett utvecklat innovationsstöd vid lärosätena riktar tydligt in sig på kommersialisering för industriell utveckling. Men nyttiggörande av forskning är ett bredare begrepp, skriver nio forskare vid den Vinnovafinansierade forskningsplattformen Making Universities Matter.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Benner, Mats, et al.
(författare)
-
Modet att ta ansvar
- 2008
-
Ingår i: Forska lagom och vara världsbäst? Sverige inför forskningens globala strukturomvandling.. ; , s. 155-166
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Benner, Mats, et al.
(författare)
-
Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitet och högskolor (UoH) spelar en viktig roll för Sveriges innovationskraft, konkurrenskraft och attraktionskraft. Sverige satsar i internationell jämförelse stora resurser på utbildning och forskning vid UoH. Samverkan mellan lärosäten å ena sidan och företag, offentliga verksamheter och civilsamhället å andra sidan är avgörande för UoHs effekter på det omgivande samhället. Sådan samverkan är även viktig för kvaliteten i forskning och utbildning vid UoH.Regeringen har gett VINNOVA uppdrag, i samråd med Vetenskapsrådet samt forskningsråden Forte och Formas, att utforma metoder och kriterier för bedömning av prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, i termer av relevans och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap.Utgångspunkter för arbetet med uppdraget har varit ett brett perspektiv på lärosätenas samverkan och hänsyn till UoHs olika roller och förutsättningar. I arbetet med uppdraget har VINNOVA också valt att definiera samverkan som en interaktiv process som skapar ömsesidig nytta, både för UoH och samverkanspartners.Syftet med föreliggande rapport är att sätta samverkan i en större historisk, nationell och institutionell kontext för att förstå hur synen på och arbetet med samverkan har utvecklats vid svenska universitet över tiden.
|
|
| 30. |
- Benner, Mats, et al.
(författare)
-
Starkare forskningsmiljöer?
- 2005
-
Ingår i: I den absoluta frontlinjen. En bok om forskningsstiftelserna, konkurrenskraften och politikens möjligheter. - 1651-873X. ; , s. 267-318
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 31. |
- Benner, Mats, et al.
(författare)
-
Vad vill ministern?
- 2019
-
Ingår i: Forskningspolitikk. - Oslo. - 0333-0273 .- 0805-8210. ; 42:3, s. 20-21
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Bergquist, Ann-Kristin, 1972-
(författare)
-
Guld och gröna skogar? : miljöanpassningen av Rönnskärsverken 1960-2000
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to reach further understanding of the development of environmental adaptation in Swedish heavy industry by studying the case of the Rönnskär Smelter 1960-2000. More specifically, the aim of the thesis is to investigate the interplay between firm level environmental adaptation and national environmental politics and economic development. To fulfil this aim, the following questions are asked: How have company activities such as production processes, organisation and company strategies been developed and adopted in order to meet environmental demands with maintained competitiveness? How have company activities been framed by environmental policies and the specific environmental regulations, relevant for this case? What other factors, beside environmental regulations, have driven and framed the environmental adaptation process of the firm? The study concludes that a long-range competitive environmental adaptation was reached by a combination of investments in environmental technology with an overall rationalisation and modernisation of the enterprise. The study suggests that the environmental adaptation process of the Rönnskär Smelter became part of an overall process of industrial modernisation during the period, which reflects a wider context than the environmental issue itself. It mirrors technological development on other fields than the environment, and an increasing competition on a global scale that called for lower unit costs of production. This led to a modernisation for pollution reduction strategy that enabled the firm to increase production but still cutting its pollution levels considerably over time. The result is partly consistent with the Porter hypothesis that suggests that strict environmental regulation can strengthen firms’ and nations’ competitiveness. Time series data shows that emissions from the Rönnskär factory have radically declined since the 1960s. For these changes, process technology has proven to be most important. Technological adjustments came about through a step-by-step adaptation. It is clear that internal solutions, developed by the companies’ own engineers were more important at an early stage, when the supply of external solutions was limited. The study also concludes that environmental regulation has strongly influenced the environmental adaptation at the Rönnskär Smelter. Of most importance is the Environmental Protection Act (EPA: Miljöskyddslagen) implemented in 1969. In the economic historian Nathan Rosenberg’s terminology, this study suggests that the EPA model of individual testing promoted long-term innovative and cost-effective technical solutions, because it was consistent with decentralised experimental activity and the specific conditions that characterise the dynamics of technological development. However, not much can be said before comparative studies within the Swedish system have been conducted, or perhaps most fruitful, between various national systems of environmental protection. This study also concludes that the environmental issue became of strategic dignity at the very beginning of the 1970s, mainly as a consequence of the implementation of the EPA. Even though environmental issues did not become important for market strategies until the 1990s, the environmental issue called already in the 1970s for adjustments that required financial and personnel resources that demanded priorities and strategic decisions at the highest level of the organisation. The study also concludes that even though the technological dimension has played the most decisive role for lowering emissions, the significance of organisation has increased over time. While the 1960s, and especially the 1970s, brought about substantial pollution reductions through new technology, organisational aspects became relatively more important when the costs of abatement were rising in the 1980s. Organisational co-ordination, division of local responsibilities and education of personnel became a supplement to technology to obtain further pollution reductions. The technician as the “environmental hero” of the firm was successively replaced by the organisational co-ordinator.
|
|
| 34. |
- Bergström, Roger, et al.
(författare)
-
Utbildning och forskning
- 2016
-
Ingår i: <em>Jaktens historia i Sverige: Vilt – människa – samhälle – kultur</em>. - Stockholm : Liber Hermods. - 9789147112944 ; , s. 291-300
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 35. |
- Bienkowska, Dzamila, et al.
(författare)
-
Public-private innovation : Mediating roles and ICT niches of industrial research institutes
- 2010
-
Ingår i: INNOV-MANAG POLICY PRACT. - : Informa UK Limited. - 1447-9338. ; 12:2, s. 206-216
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Innovation processes involve diverse sets of organizations including universities, private firms, corporate research labs and public research institutes. Collaborative forms of knowledge production and innovative activity enable actors to reduce risk, specialize, and take advantage of knowledge internal and external to the own organization. This paper discusses interactions and collaborations between public and private sector innovation. This is done through an analysis of semi-public research institutes in Sweden and their roles as arenas for R&D processes involving industry, university and government in terms of funding, research and public-private innovation. Particular attention is paid to technological niches of research institutes and utilization of research findings from collaborative R&D. The results show that institutes occupy specific niches which influence their ways of transferring knowledge. It is argued that diversity among R&D performers as well as funding opportunities is paramount for innovation systems to thrive.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Bohn, Maria, et al.
(författare)
-
Commentary
- 2013
-
Ingår i: The Future of Nature. - : Yale University Press. - 9780300184617 ; , s. 451-453
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 38. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
2019: Report of the Swedish Climate Policy Council
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sweden’s overarching climate target is to reach net-zero emissions of greenhouse gases by 2045, followed by negative emissions. This long-term target is complemented by several interim targets. Those climate targets, the planning and monitoring system regulated under the Swedish Climate Act (2017:720), and the Swedish Climate Policy Council together form Sweden’s climate policy framework.The Climate Act took effect on 1 January 2018 after being adopted by a broad majority of the Riksdag (the Swedish Parliament). The mission of the Swedish Climate Policy Council is to determine if the government’s overall design of policies is compatible with the climate targets adopted by the Parliament and the Government. The Council uses a broad approach to evaluate the comprehensive policy, aiming to assess the effect of different policies on greenhouse gas emission trends. From this broad perspective, we examine the comprehensive policy in two dimensions: leadership and governance, and policy instruments.We define leadership and governance as policy targets, organisation and work procedures. Policy instruments include all the decisions and actions that directly affect citizens, companies and other stakeholders, including taxes, fees, regulations, public-sector consumption and investments.Since 1990, Sweden’s greenhouse gas emissions have decreased by 26%. This reduction mainly took place between 2003 and 2014. Thereafter the rate of reduction slowed, and 2017 was the third consecutive year in which emissions decreased by less than 1%. This rate is far too slow to achieve the climate targets, except for the upcoming 2020 target. The rate of reduction would need to accelerate to between 5% and 8% each year to meet future targets.The Swedish Climate Act states that within the framework of the budget bill, each year the Government must report climate policy decisions and actions taken during the previous year. The first climate assessment was presented to the Parliament together with the 2019 Budget Bill. It lacks assessments of how the reported climate policy decisions and actions might affect emissions. The Government recognised that additional actions are needed in several sectors, but did not state when and how decisions on these actions will be taken. The transitional government at the time said this was due to its limited mandate. This raises the stakes for the four-year Climate Action Plan that the Climate Act requires the Government to present in 2019.To achieve the long-term target, Sweden must reach the interim targets for 2030 and 2040, which include emissions that are not a part of the EU’s Emissions Trading System (EU ETS). All sectors matter, but reaching the 2030 goal depends heavily on progress in the transport sector, because domestic transport accounts for half of Sweden’s current emissions. In light of this, the Climate Policy Council has chosen to more closely examine policies that affect domestic transport emissions in a thematic section in this year’s report.The sectors included in the EU ETS – large-scale industry, civil aviation and power generation – account for almost 40% of Sweden’s greenhouse gas emissions. These sectors are included in the overarching target of net-zero emissions but not in the national interim targets, since the trading system is regulated at the EU level. There is currently no mechanism in place at the EU level to bring emissions covered by the trading system to net-zero in all Member States. Progress on these emissions is not in line with what is required for Sweden to reach its target of net-zero emissions.The report presents ten recommendations to the Swedish government: four general and six for transport policy.
|
|
| 39. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
2020: Report of the Swedish Climate Policy Council
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is the Climate Policy Council’s annual assessment of the Government’s overall work to achieve Sweden’s climate targets. It includes an update of developments in Sweden over the past year and an assessment of the Government’s Climate policy action plan, as required of the Council under our terms of reference.The Climate Policy Council would like to express its sincere thanks to the more than 100 organisations, researchers, experts and practitioners who contributed to this report. The conclusionsand recommendations presented here are the Climate Policy Council’s own.
|
|
| 40. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
Det klimatpolitiska ramverket : rapport 2018
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 med uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Detta är rådets första rapport. Här presenteras rådets ledamöter och vårt uppdrag, som en del av Sveriges klimatpolitiska ramverk och dess internationella sammanhang i EU och FN.I Paris i december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal under klimatkonventionen. Parisavtalet är historiskt då det är det första klimatavtalet som nästan alla världens länder står bakom. Processen bakom avtalet involverade också en lång rad andra viktiga aktörer inom näringsliv, forskning, civilsamhälle, städer och regioner.Efter Parisavtalet har ramverken för att hantera klimatproblemet förstärkts även på europeisk och nationell nivå. I juni 2017 beslutade riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med stöd av en mycket bred majoritet av riksdagens partier. Ramverket innehåller tre delar: långsiktiga mål, ett planerings- och uppföljningssystem samt ett klimatpolitiskt råd. Delar av ramverket är reglerat i en klimatlag.Det övergripande målet i det klimatpolitiska ramverket är att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ramverket innehåller även etappmål på vägen mot det långsiktiga målet.Som en del av den parlamentariska överenskommelsen och det klimatpolitiska ramverket har regeringen inrättat det Klimatpolitiska rådet. Rådets huvuduppdrag är att ”utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdag och regering har beslutat”.Uppdraget att granska regeringens samlade politik understryker klimatfrågans breda och tvärsektoriella karaktär. Att nå målen om ett fossilfritt samhälle utan några nettoutsläpp av växthusgaser inom 25 år innebär en omfattande samhällsförändring i ett komplext samspel mellan mängder av olika faktorer, aktörer och drivkrafter. Klimatfrågan spänner därmed också över i princip samtliga vetenskapliga fält. Det klimatpolitiska rådet består av personer med bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och teknikvetenskap. Till sitt förfogande har rådet ett kansli med tre heltidsanställda.Under första halvan av 2018 kommer rådet att forma inriktning och planer för arbetet. Klimatpolitiska rådet kommer att koncentrera sitt arbete till hur Sverige ska nå klimatmålen genom utsläppsminskningar och kompletterande åtgärder. Klimatanpassningsfrågor ingår inte i rådets arbetsområde.Sverige är inte det första landet som instiftar ett klimatpolitiskt råd. I bland annat Storbritannien, Danmark och Finland finns sedan flera år tillbaka liknande organ. I Sverige bidrar redan många andra myndigheter och organisationer på olika sätt med analys och kunskapsunderlag kring klimatpolitiken. Klimatpolitiska rådet har en unik roll bland myndigheter genom sitt fokus på den samhälleliga klimatomställningen, sitt oberoende och sitt breda mandat att utvärdera regeringens samlade politik.
|
|
| 41. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
DN Debatt. ”Regeringens krispolitik måste rymmas i klimatramverket”
- 2020
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - : Bonnier. - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Klimatpolitiska rådet: Vi kommer att granska om återhämtningspolitiken är förenlig med Sveriges klimatmål.Idén med det av riksdagen beslutade klimatpolitiska ramverket är att klimatomställningen inte ska vara beroende av den ekonomiska eller politiska konjunkturen.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
Klimatpolitiska rådets rapport 2019
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 som en del av Sveriges klimatpolitiska ramverk. Ramverket antogs året innan av en mycket bred majoritet i riksdagen.Rådets uppdrag är att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Arbetet ska redovisas i en årlig rapport. Denna första granskningsrapport är en genomlysning av den samlade politikens utformning i förhållande till klimatmålen. Den innehåller också våra kommentarer till regeringens första klimatredovisning i 2019 års budgetproposition. Utifrån detta presenterar vi ett antal övergripande observationer och rekommen-dationer. Därutöver har rådet i denna rapport valt att ytterligare fördjupa utvärderingen av politikens påverkan på klimatmålet för inrikes transporter.Klimatpolitiska rådet har fått ett brett och komplext uppdrag. Det finns inga beprövade metoder för att utvärdera hela regeringens politik mot ett långsiktigt mål. Det första årets arbete har delvis handlat om att utveckla arbetssätt och metoder samt att skapa dialog med andra myndigheter och aktörer. Vår ambition är att presentera en rapport som är vetenskapligt grundad och praktiskt användbar för regeringen och riksda-gen. Utifrån det första årets erfarenheter kommer sedan rådets arbete och rapporter att fortsätta utvecklas. Vi vill framföra vårt tack till alla de organisationer, forskare, experter och praktiker som har bidragit till den här rapporten genom att skicka in skriftliga underlag samt delta i seminarier och dialoger skriftliga underlag, seminarier och dialoger. Utöver att ge rekommendationer till regering och riksdag hoppas vi att rapporten ska bidra till en framåtsyftande diskussion mellan alla de aktörer som berörs av Sveriges klimatmål och som behövs för att de ska uppnås.
|
|
| 44. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
Klimatpolitiska rådets rapport 2020
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är Klimatpolitiska rådets årliga utvärdering av regeringens samlade politik i förhållande till Sveriges klimatmål. Den innehåller en uppdatering av läget i Sverige under det senaste året och den bedömning av klimatpolitiska handlingsplan som rådet ska lämna enligt instruktion i det Klimatpolitiska ramverket.
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
- Bossius, Thomas, et al.
(författare)
-
Lisbeth Lewander
- 2012
-
Ingår i: Dagens nyheter. - : AB Dagens nyheter. - 1101-2447. ; :2012-02-27
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 50. |
- Bringselius, Louise, et al.
(författare)
-
Oberoende forskning i det statliga kommittéväsendet : Lärdomar från Tillitsdelegationens uppdrag i välfärdssektorn
- 2020
-
Ingår i: Humanvetenskapernas verkningar : Kunskap, samverkan, genomslag - Kunskap, samverkan, genomslag. - 9789175043777
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- För att hantera samhällets globala och mest komplexa utmaningar krävs ofta en nära samverkan mellan forskning och samhälle, ibland även kallat ett akademiskt engagemang. Frågan är vilka former denna samverkan ska ta, om forskningen även ska nå fram till politiska beslutsfattare. Detta kapitel har redogjort för hur samverkan mellan den statliga kommittén Tillitsdelegationen och akademin organiserades i huvuduppdraget i välfärdssektorn samt för hur involverade forskare upplevde utfallet i termer av oberoende, genomslag och professionell utveckling. Tre viktiga aspekter betonades i samverkan: transparens och objektivitet vid rekrytering av forskare, tydliga uppdrag och förväntningar samt kollegial kvalitetssäkring. Dessutom lades stor vikt vid ledarskapet. En enkätstudie genomfördes bland de 20 forskare som ansvarade för försöksverksamheter för Tillitsdelegationen. Studien visar att forskarna upplever att deras oberoende värnades, att deras studier fick genomslag i både utredning och studerad verksamhet samt att samverkan ledde till professionell utveckling. Merparten skulle tacka ja till ett liknande projekt igen. Resultaten indikerar att tillvägagångssättet kan vara användbart även för framtida utredningar, där det finns en önskan om ett nära samarbete med akademin. En mer övergripande slutsats är att det statliga kommittéväsendet skulle behöva skilja mer mellan olika typer av utredningar. Det är inte givet att samma kommitté kan härbärgera en nära samverkan med forskarsamhället och en bred politisk förankring av slutsatser och förslag. För att forskarna ska uppleva samarbetet som meningsfullt kommer de sannolikt inte enbart förvänta sig oberoende, utan även genomslag för sina resultat i utredningens betänkanden. Där utredningar har en ambition att arbeta nära forskningen kan de således behöva acceptera att detta förutsätter en större distans till politiken. En annan slutsats är att det statliga kommittéväsendet skulle behöva skilja mer mellan forskare och myndigheter som kunskapsproducenter. Båda dessa kunskapskällor behövs, men de olika kontexterna präglas av delvis olika logiker och olika avstånd till politiken.
|
|
