| 1. |
- Amneklev, Jennie, et al.
(författare)
-
Bismuth and Silver in Cosmetic Products : A Source of Environmental and Resource Concern?
- 2016
-
Ingår i: Journal of Industrial Ecology. - : Wiley. - 1088-1980 .- 1530-9290. ; 20:1, s. 99-106
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Bismuth (Bi) and silver (Ag) are used in increasing amounts and are consequently being emitted from various sources and showing high accumulation rates in soils when sewage sludge is applied on arable land. This study aimed to analyze the amounts of Bi and Ag in three cosmetic products (foundation, powder, and eye shadow) in order to study the flows in urban wastewater in Stockholm, Sweden. Analyses showed that Bi was present in very high concentrations (7,000 to 360,000 milligrams per kilogram) in one third of the analyzed foundation and powder samples, whereas Ag concentrations all were below the detection limit. These cosmetic products explained approximately 24% of the measured total Bi amounts per year reaching the WWTP (wastewater treatment plant), making cosmetics a major Bi source, whereas for Ag the corresponding contribution was <0.1% of the measured annual Ag amounts. The results were roughly adapted for Europe and the United States, estimating the Bi flows from cosmetics to WWTPs. On a global scale, these flows correspond to a non-negligible part of the world Bi production that, every year, ends up in sewage sludge, limiting the reuse of a valuable metal resource. From an environmental and resource perspective, foundations and powder products should be considered as significant sources of measured Bi amounts in sludge. This large Bi flow must be considered as unsustainable. For Ag, however, the three analyzed cosmetic products are not a significant source of the total Ag load to WWTPs.
|
|
| 2. |
- Amneklev, Jennie, et al.
(författare)
-
Bismuth in cosmetic products and its implications for sewage sludge management
- 2015
-
Ingår i: SETAC Europe 25th Annual Meeting, Barcelona, 3-7 May, 2015.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Bismuth (Bi) is a heavy metal that over recent years has shown increasing concentrations in sewage sludge in Swedish wastewater treatment plants (WWTPs), indicating an increasing Bi use in the society. The high accumulation rate of Bi in soil when sewage sludge is used as fertilizer on arable land is of environmental concern. Bismuth is used in various consumer products to replace lead, but which sources in the society that explain the increasing amount of Bi in sewage sludge in the municipal WWTPs is however unknown. This study aimed to analyze one product group suspected to contain Bi, cosmetics, and three different products were chosen (foundation, powder and eye shadow) in order to study the flows in urban wastewater in Stockholm, Sweden. The chemical analyses showed that Bi was present in very high concentrations (>100 000 mg/kg) in one third of the analyzed foundation and powder samples, while mainly low concentrations were found in eye shadow. These cosmetic products explained approximately 24 % of the measured total Bi amounts reaching the WWTP in 2012, making cosmetics a major Bi source. It is therefore recommended to monitor the Bi concentrations in sewage sludge regularly. Efforts should be made to further examine the sources of Bi to WWTPs and to decrease the emission from Bi in cosmetics to the WWTPs.
|
|
| 3. |
- Amneklev, Jennie, et al.
(författare)
-
Monitoring urban copper flows in Stockholm, Sweden : implications of changes over time
- 2017
-
Ingår i: Journal of Industrial Ecology. - : Wiley-Blackwell. - 1088-1980 .- 1530-9290. ; 21:4, s. 903-912
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, a substance flow analysis (SFA) for copper (Cu) was conducted, in which theinflow, stock, and outflow (in the form of diffuse emissions to soil and water) for Stockholmwere estimated for 2013 and compared with a previous study from 1995, hence allowing adiscussion on changes over time. A large number of applications containing Cu were analyzed(including power cables, copper alloys, heavy electrical equipment, tap water systems, roofs,cars, various consumer electronics, wood preservatives, and contact cables for the railroad).The results show that the inflow of Cu to Stockholm has increased between 1995 and 2013,both in total and per person, mainly as the result of an increase in heavy electrical equipment,power cables, and cars. The stock remains relatively unchanged, whereas the outflow hasincreased. For the outflow, the emission increase from brake linings is of greatest quantitativeimportance, with an estimated 5.8 tonnes annual emission of Cu to the environment ofStockholm in 2013 compared to 3.9 tonnes in 1995. Given that increasing inflows of limitedresources drive the global demand, continuous monitoring of flows through society andmanagement of outflow routes are crucial, including improvement of national legislationand regional environmental plans as well as efforts to increase resource-use efficiency andrecycling
|
|
| 4. |
- Amneklev, Jennie, et al.
(författare)
-
Strategier att reducera silver och vismut i urbant avloppsvatten
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Silver och vismut är två metaller som på sikt kan anrikas i mark i samband med slamspridning och som därför är prioriterade enligt REVAQ, ett certifieringssystem för svenska reningsverk.I Naturvårdsverkets förslag till ny författning (slamförordning) föreslås gränsvärden för bland annat silver. Silver är en toxisk tungmetall med antibakteriella egenskaper som ger skadliga effekter på båda människors hälsa och miljö redan vid låga koncentrationer. Vismut är en tungmetall som anses vara ”ogiftig” men som också kan ge skadliga effekter vid högre koncentrationer. En substansflödesanalys utfördes för båda metallerna för att kartlägga inflödet till, stocken (upplagrad mängd i teknosfären) och utflödet från Stockholm under 2012. Avgränsning har gjorts till utflöden som hamnar i avloppsvattnet och på det sättet påverkar Henriksdals reningsverk. Utflödet i substansflödesanalysen blir därmed lika med ett inflöde till reningsverket. Fokus ligger på diffusa utsläpp av silver och vismut, men identifierade punktkällor räknas in i det slutliga resultatet med målet att förklara så mycket som möjligt av de uppmätta halterna av silver och vismut i Henriksdals reningsverk. Källor som har ett utflöde till avfall eller återvinning har inte inkluderats i denna rapport. För år 2102 uppmättes en tillförsel av 61 kg silver och 116 kg vismut för Henriksdals reningsverk i Stockholm. Källor har identifierats för ca 56 % av uppmätt silver och 49 % av uppmätt vismut i denna studie. De källor med störst bidrag silver bedöms vara textilier (19 %), urin och fekalier (från bland annat amalgamfyllningar och föda) (15 %) samt städprodukter (7 %). För vismut är det kosmetika (23 %), plast (13 %) samt fordonstvättar (9 %) som bedöms vara källor med störst bidrag. Utifrån erhållna resultat föreslår vi några åtgärder/strategier för reduktion av silver respektive vismut i urbant avloppsvatten. Vi diskuterar även aktörer som har möjlighet/rådighet att genomföra åtgärderna (Svenskt Vatten, avloppsreningsverk, myndigheter, producenter, verksamhetsutövare samt individer/konsumenter). En strategi som föreslås är att myndigheter ska informera och påverka producenter och verksamhetsutövare när det gäller silver och vismut i olika produkter samt verka för ändrad lagstiftning. Producenter kan ta ett eget ansvar att minska silver- och vismutinnehåll i produkter. Två identifierade kunskapsluckor och potentiella källor är silver i städprodukter samt vismut i plast.
|
|
| 5. |
- Amneklev, Jennie, et al.
(författare)
-
The Increase in Bismuth Consumption as Reflected in Sewage Sludge
- 2015
-
Ingår i: Water, Air and Soil Pollution. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0049-6979 .- 1573-2932. ; 226:4, s. 1-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- As the use of dangerous substances in consumer products increases, these substances may also be found in society’s end products, among them sewage sludge. Measuring concentrations in sewage sludge can be a way to reflect the consumption of a substance. By using substance flow analysis, the inflow, stock and outflow of the specific substance to, e.g. a city region, may be analysed. Bismuth is a heavy metal that is found in increasing levels in sewage sludge in Swedish wastewater treatment plants (WWTPs) and a similar increase cannot be excluded for WWTPs around the world. This study aims to examine possible sources that could explain the amounts measured in one Swedish WWTP. Household products such as cosmetics (24 %) and plastics (14 %) are found to be major sources of Bi measured in sewage sludge. The remaining unidentified amounts in this study (approximately 50 %) are most likely found in effluent waters from industries or sources outside the household. There is, however, no information on measurements of Bi released by industry available and there is no legislation in place that may encourage industry to conduct such measurements.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Amneklev, Jennie, et al.
(författare)
-
Upstream silver source mapping - a case study in Stockholm, Sweden
- 2014
-
Ingår i: Water Science and Technology. - : IWA Publishing. - 0273-1223 .- 1996-9732. ; 69:2, s. 392-397
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Silver (Ag) can be a problem for wastewater treatment plants (WWTP) and their capability to use sewage sludge as a soil fertilizer. Due to a high accumulation rate in soils, the levels of Ag in the incoming water at the WWTP must be reduced. This study aims to identify major diffuse emission sources in the technosphere through a comprehensive substance flow analysis of Ag in Stockholm, Sweden. Large inflows and stocks of Ag were present in electrical and electronic goods and appliances as well as in jewellery and silverware. The total inflow was 3.2 tonnes (4.2 g/person), the total stock was 100 tonnes (140 g/person) and the total outflow was 330 kg (430 mg/person). Major identified Ag sources with emissions ending up in the WWTP (total 26 kg, 34 mg/person) were food, amalgam and beauty products (via urine and faeces, 12 mg/person or 11% of incoming amount), and textiles (via washing, 17 mg/person or 16% of incoming amount). This study explains approximately 35% of the total 80 kg Ag in the incoming water at Henriksdal WWTP in Stockholm. Plastic, photography and beauty products were identified as possible sources of Ag that need to be examined further.
|
|
| 8. |
- Arvidsson, Rickard, et al.
(författare)
-
The Zinc Paradox – a Problem for USETox-based indicators of national chemical footprint
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Considering the immense problem of chemical pollution worldwide, there is a great need for methods that can be used to calculate indicators of chemical footprints. Such indicators can be calculated for products and services using life cycle assessment (LCA), but also for whole nations. Indicators of natio- nal chemical footprints may include emissions within the nation’s borders only, or also emissions related to consumption (thus having a life cycle perspective). A limited number of studies (< 5) have attempted to calculate indicators of national chemical footprints using the USEtox consensus model for toxicity impact assessment in LCA. One of these is our calculation of indicators of a national chemical footprint for Sweden. Two other studies have made similar assessments for Europe. Using the national perspective of these studies enables a rough validation of USEtox results, since the indicators of national chemiABSTRACTS 62 63 cal footprint based on USEtox can be compared to non-LCA toxicity assessments done on national levels. Such validations are not possible for LCA studies of single products. Notably, the results of existing assessments of indicators of national chemical footprints, including our Swedish study, all pinpoint zinc as the dominating substance. Zinc typically accounts for >50% of the toxicity impacts for both ecotoxicity and human toxicity. For ecotoxicity, this is not unreasonable considering the notable toxicity of zinc to aquatic organisms. For human toxicity, this result is more surprising. Zinc is an essential trace element for humans that many take as a dietary supplement to prevent zinc deficiency. Non-LCA sources describe zinc as “relatively harmless” to human health. The World Health Organisation (WHO) does not list zinc among the top ten chemicals of major public health concern, although there are other metals on the list (mercury, lead, cadmium and arsenic). These contradictory claims about zinc’s health impact seem to constitute a paradox. We present a review of existing studies assessing indicators of national chemical footprints, and of toxicological research related to zinc. We further discuss potential causes of this zinc paradox, as well as implications for assessments of indicators of national chemical footprints with USEtox.
|
|
| 9. |
- Arvidsson, Rickard, 1984, et al.
(författare)
-
The zinc paradox – a problem for USEtox-based indicators of national chemical footprints?
- 2016
-
Ingår i: SETAC Europe 22th Case Study Symposium, 20-22 September, Montpellier, France.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Considering the immense problem of chemical pollution worldwide, there is a great need for methods that can be used to calculate indicators of chemical footprints. Such indicators can be calculated for products and services using life cycle assessment (LCA), but also for whole nations. Indicators of national chemical footprints may include emissions within the nation’s borders only, or also emissions related to consumption (thus having a life cycle perspective). A limited number of studies ( 50% of the toxicity impacts for both ecotoxicity and human toxicity. For ecotoxicity, this is not unreasonable considering the notable toxicity of zinc to aquatic organisms. For human toxicity, this result is more surprising. Zinc is an essential trace element for humans that many take as a dietary supplement to prevent zinc deficiency. Non-LCA sources describe zinc as “relatively harmless” to human health. The World Health Organisation (WHO) does not list zinc among the top ten chemicals of major public health concern, although there are other metals on the list (mercury, lead, cadmium and arsenic). These contradictory claims about zinc’s health impact seem to constitute a paradox. We present a review of existing studies assessing indicators of national chemical footprints, and of toxicological research related to zinc. We further discuss potential causes of this zinc paradox, as well as implications for assessments of indicators of national chemical footprints with USEtox.
|
|
| 10. |
- Augustsson, Anna, et al.
(författare)
-
Persistent hazardous waste and the quest towards a circular economy : the example of arsenic in Chromated Copper Arsenate-treated wood
- 2017
-
Ingår i: Journal of Industrial Ecology. - : Wiley-Blackwell. - 1088-1980 .- 1530-9290. ; 21:3, s. 689-699
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The importance of a circular economy is today widely accepted and advocated, but among the challenges in achieving this, we find difficulties in the implementation of legislation and policies designed to control various waste streams from society. The example used in this article is wood that has been treated with chromated copper arsenate (CCA), which, in Sweden, has been covered by the rules for hazardous waste since 2002. One year later, in 2003, a survey showed that only 42% to 50% of the expected amount of CCA waste could be traced to the public waste management system. An updated material flow analysis for 2010 revealed that the figure had increased to 73%, whereas the fraction of correctly treated CCA wood waste had increased from 11% to 35%. However, almost one third of the expected volume was still not tracable, and half of the amount that was correctly submitted was incinerated together with nontoxic waste fractions. This results in, for example, arsenic contamination of slag and fly ashes that prevents the further use of these residue products. So, despite legislative instruments, there is still an urgent need for an improved collection of hazardous wood waste, as well as better routines for identifying hazardous flows and separating them from nonhazardous ones. For a circular economy to be achievable, a key priority should be to reduce the gap between intended directions and legislation, on one hand, and activities in practice on the other.
|
|
| 11. |
- Bergbäck, Bo, 1949-, et al.
(författare)
-
Avfall i Småland - en resursgruva
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi lever idag till stor del i en linjär ekonomi där varor produceras, används och sedan slängs. En ökande materialanvändning genererar stora avfallsflöden, varav en stor mängd går till avfallsförbränning. Samhällets ämnesomsättning ger även upphov till stora mängder slam vid rening av avloppsvatten. Näringen i slammet behöver tas tillvara och återföras till jordbruksmark, vilken inte alltid sker idag. Om man jämför samhällets flöden av material med ekologiska system finns det inget som är avfall i naturen. Istället blir en organisms avfall någon annans näring. En mer cirkulär ekonomi vill härma naturen på det sättet.Projektet ”Samhällets restprodukter – framtidens resurser” vill närma sig den cirkulära ekonomin genom att fokusera hur två av samhällets största restprodukter, avfall och slam, bättre kan användas i ett resurseffektivt samhälle. Projektets syfte är att ge en ökad användning av samhällets restprodukter i Småland, ge företag bättre lönsamhet genom billigare råvaror samt stärka företag som utvecklar tekniska lösningar för utvinning av ämnen. Projektets övergripande mål är att identifiera strömmar av restprodukter i Småland som kan användas som en resurs av andra företag i närheten.Denna rapport ”Avfall i Småland – en resursgruva” redovisar efter det första projektåret främst en kunskapsbank vad gäller avfallsflöden i Småland. Det är första gången i Sverige som avfallsdata bryts ner på regional nivå på detta sätt, vilket gör det möjligt att mer detaljerat identifiera värdefulla och outnyttjade avfallsflöden. Rapporten innehåller data över resursgruvan avfall, avfall både från hushåll och olika verksamheter och även data om hur detta avfall tas om hand. Den innehåller också basfakta om Småland, befolkning och näringsliv samt en del om den speciella anda som finns i Småland, Smålandsandan som ger en god förutsättning för entreprenörskap. Vidare innehåller rapporten inledande tankar på hur man kan arbeta för att få resursanvändningen mer cirkulär i Småland. Här finns exempel på framgångsfaktorer utifrån erfarenheter från olika företag. Slutligen finns också en del om lagar och regler, t.ex. vad som gäller om man ska ta emot avfall.Rapporten visar att det finns mycket blandade fraktioner i det uppkomna avfallet i Småland. Vidare går en betydande del av det avfall som behandlas till förbränning. Det finns med andra ord en stor potential att sortera och återvinna mer. Detta ger goda förutsättningar att finna avfall från en verksamhet som kan vara en resurs för en annan. Huvudsyftet med projektets arbete år två är att verka för matchning mellan företag för att bättre använda restprodukten avfall. Arbetet kommer även att inriktas mot slam, med syftet att öka användningen av denna restprodukt.
|
|
| 12. |
- Bergbäck, Bo, et al.
(författare)
-
Samhällets restprodukter - framtidens resurser
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi lever idag till stor del i en linjär ekonomi där varor produceras, används och sedan slängs. En ökande materialanvändning genererar stora avfallsflöden, varav en stor mängd går till avfallsförbränning. Detta gör att värdefulla ämnen och material går förlorade, och att det krävs stora resurser att ta fram nya material. Samhällets ämnesomsättning ger upphov till stora mängder slam vid rening av avloppsvatten. Näringen i slammet behöver tas tillvara och återföras till jordbruksmark, vilken inte alltid sker idag. Om man jämför samhällets flöden av material med ekologiska system finns det inget som är avfall i ekologiska system. Istället blir en organisms avfall någon annans näring. En mer cirkulär ekonomi vill härma naturen på det sättet. ”Dagens varor är framtidens resurser till gårdagens pris”, enligt Walter R Stahel (professor med inriktning på resursproblematik och en förgrundsgestalt inom cirkulär ekonomi).Projektet ”Samhällets restprodukter – framtidens resurser” närmade sig den cirkulära ekonomin genom att fokusera hur två av samhällets största restprodukter, avfall och slam, bättre kan användas i ett resurseffektivt samhälle. Projektets syfte var att ge en ökad användning av samhällets restprodukter i Småland, ge företag bättre lönsamhet genom billigare råvaror samt stärka företag som utvecklar tekniska lösningar för utvinning av ämnen. Projektets övergripande mål var att identifiera strömmar av restprodukter i Småland som kan användas som en resurs av andra företag i närheten.Här sammanfattas projektets resultat i form av huvudsakliga slutsatser samt identifierade framgångsfaktorer för ett mer cirkulärt samhälle, några ”nyttigheter” som projektet skapat eller identifierat samt några utmaningar för framtida arbete.Projektet har kommit fram till följande huvudsakliga slutsatser:Det finns en stor potential att öka återvinning av avfall i Småland. Det var 66 procent blandat avfall av det som behandlades i Småland. För att öka återvinningen och användningen av avfall som en smart resurs krävs att avfallet är sorterat, t.ex. som plastavfall, metallavfall och glasavfall. Slamhantering är redan idag relativt cirkulär i Småland. Det innebär att slam i hög grad används för att täcka deponier och i jordbruk. Dock är det viktigt att fortsätta med uppströmsarbete för att möta framtida krav på lägre halter av t.ex. metaller i slam. Deponitäckning kommer inte heller att behövas i lika hög grad framöver, därför blir det viktigt att ersätta denna slamanvändning med annan cirkulär användning.Det finns potential att förbättra avfallshanteringen hos företagen i Småland. Företagen fokuserar på sin kärnverksamhet och avfallshanteringen är inte alltid så prioriterad. Företagens ambitionsnivå på sortering påverkas av företaget som hämtar avfallet och deras önskan/krav på sortering. För företag inom handeln och hushåll kan utrymme vara en viktig påverkande faktor som kräver samarbete för att kunna få mer materialåtervinning.Samverkan mellan företag ökar återvinning Samverkan mellan företag ger bättre lönsamhet när det gäller hämtning av flera fraktioner. Samverkan kan även ge kunskapsutbyte och medföra att goda exempel, nya tankar och idéer kan spridas. För att samverkan ska starta krävs dock att någon, gärna neutral part tar initiativ.Projektets samverkan med det omgivande samhället har varit framgångsrikt och givande. Projektet har genomförts i nära samverkan med näringslivet, vilket har varit en framgångsfaktor. Det finns en efterfrågan på ny kunskap men också ett behov av motivation och stöd till samverkan. Här kan Linnéuniversitetet, en neutral part som har ett brett perspektiv, samhällsintresse och kunskap, vara en viktig mötesplats. Att fortsätta denna typ av dialog och möten i kommande projekt behövs för att nå en högre materialåtervinning och ett fortsatt närmande till det cirkulära samhället.Huvudsyftet med projektet har varit att skapa en bättre, mer resurseffektiv användning av samhällets restprodukter. Under arbetets gång har ett antal ”nyttigheter” skapats eller identifierats för att få mer återvinning och därmed ett närmande till det cirkulära samhället. Några exempel:Företagsbesök och nätverkskontakter har lett till intressanta och innovativa lösningar mellan olika parter. En batteritillverkares plasthöljen blir nu till plastgolv. Samverkansavtal har gjorts mellan parterna. Hotell och avfallshanterare hittade varandra för utveckling av effektiv avfallshantering i hotell och restaurang. Engagerade medarbetare fick man på köpet. Avfallshanterare har än mer insett sin roll som kunskapsförmedlare och att få företag att se avfall som en smart resurs. För Kvarnholmen, stadskärna i Kalmar, startades diskussioner om avfallshantering genom frukostmöten med Fastighetsägare, vilket i sin tur ledde till att en Linnéuniversitetsstudent skrev sitt examensarbete med fokus på att hitta effektiva lösningar i trånga gränder för avfallshantering. Förslag som nu kommer att bearbetas vidare. Ett industriområde i Växjö har valt att satsa på avfallshantering för att bli norra Europas grönaste industriområde.Vid sidan av goda exempel har vi dock stött på några utmaningar för användande av avfall som resurs. Kvaliteten på avfallet måste möta de krav som finns på råvaror i process för ny produkt. Vidare kan definitionen på avfall vara ett hinder. Om ett företag ska ta emot avfall från ett annat företag krävs att man har ett tillstånd att behandla avfall. Alla restprodukter är dock inte avfall. Här behöver företag rådgivning men det saknas idag en organisation i Sverige som stöttar företagen när det gäller avfallsfrågor.Projektet har identifierat ett antal framgångsfaktorer för att komma vidare på vägen mot en mer cirkulär användning av samhällets restprodukter. Först och främst behövs lättförståelig information om ekonomiska fördelar med en cirkulär resursanvändning, vilka också kan tydliggöras i företagens hållbarhetsarbete och redovisning. Andra framgångsfaktorer är kunskap om resursflöden, ledarskap och engagemang, erfarenhetsutbyten, samverkan mellan olika aktörer samt nytänkande.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Brolinson, Hanna, et al.
(författare)
-
Methods to assess global environmental impacts from Swedish consumption : Synthesis report of methods, studies performed and future development
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The output of the project is a synthesis of methods to assess environmental impacts in other countries caused by consumption in Sweden. Over the last couple of years a number of studies have been performed testing methods and refining data sets for these types of studies. The following six areas of assessment are taken into account in this study: greenhouse gas emissions, other emissions to air, chemicals, water use, land use and biodiversity. The report includes short introductions to methods used in the different impact areas, references to performed studies and recent research. The data availability and available time series are mentioned as well as the methods’ strengths and weaknesses. The work is performed by literature studies, references to scientific articles, working papers and ongoing projects in Sweden and internationally. Generally, when calculating environmental impacts caused by consumption in other countries one can either use a bottom-up method or a top down method. In the first case the impacts caused during the production processes for each product that is consumed are summed (LCA based methods). In the other case a consumption view is applied, i.e. data on consumption of a whole nation is combined with environmental data for each industry branch and product categories (input-output based methods). There are also several hybrid methods, for example LCA methods that use input-output based data to fill in data gaps. Some of the methods described in this report are more suitable than others to use in further analyses, for example in designing policies. These methods are the ones which links environmental impact to the total economy in a nation. To get a useful indicator on the environmental pressures linked to consumption we recommend choosing a method which can be used in further analyzing. An input-output based model makes it possible to study what implications changes in consumption, or changes in emission intensities, can have on environmental impacts. For two of the six assessment areas there exist mature methods to assess environmental impacts in other countries caused by consumption in Sweden, namely for greenhouse gas emissions and other emissions to air. The recommended methods to use for these areas are the environmentally extended input-output model. Data and time series are published by Statistics Sweden. Even though these methods are considered mature, they are still under development and enhancements can be foreseen in a near future. To go further with these analyses, one could start looking deeper into the factors that the consumption model can provide. That means comparing results by product groups and also to focus on the improvement of environmental data that are needed to calculate country intensities, i.e. for emissions caused in the countries where the production process takes place. For emissions of chemicals we are suggesting to apply an input-output based approach, which to our knowledge, still has not been tried out for Sweden. We suggest using the Pollutant Release and Transfer Register (PRTR) which contains data on 90 emissions on substances by industry in an environmentally extended input output analyses. For chemicals there is a possibility to weight the chemicals according to an existing method or to work with specific chemicals. When weighting the chemicals a ”toxic potential” is obtained, which sums up the loads from different substances emissions. Emission intensities for different trade partners must be developed to get good result on emission in other countries. On the input side, i.e. the use of chemicals, there are experiences to use input-output analyses. For the three remaining areas, land use, water use and biodiversity there are no straight forward and ready to use methods or data sets. Instead we suggest initiating studies within the areas and point out possible ways to go forward. The assessment of these areas probably requires the dimension of the state in the environment, as the linkage between environmental impact and pressure is not always obvious. Regarding land use one can add the land use and land cover statistics to the inputoutput model. A prerequisite is to divide these data on industry branches. This has not been performed to a full scale and need to be initiated. Probably some reference to the state in the environment needs to be done, by using for example the HANPP index (human appropriation of net primary production in earth’s terrestrial ecosystem), in order to get interpretable results. The HANPP index gives a measure on how much biocapacity that is removed from the available biocapacity and is based on forestry and agriculture statistics, and global data is available. To get relevant land use data in the countries where the products that we import are produced the availability on international data must first be mapped. This method has yet to be tested before we can say how the results can be interpreted. A product view can be pragmatic in this area as a starting point. Critical products could possibly be identified, products known to be linked to negative land use effects, if experts can set up relevant criteria. The Swedish trade with these products can be analyzed, pointing out how Swedish consumption contributes to changes in land use in different countries. A possible way forward would be to utilize land use data for some major categories such as agriculture or forestry in the countries from which Sweden imports goods and gradually develop a database with more environmentally relevant information on the type of land use. Regarding water use one can add water use statistics to the environmentally extended input-output model. The availability on international data must first be mapped in order get relevant water use data in the countries where the products that we import are produced. This could be combined with some kind of index which indicates the state in the environment to be useful, as in the case of land use. Such an index is for example the water scarcity index which shows the global status in water basins. One could also apply a product perspective. It is known that agricultural products are those most related to water problems globally. These products can be identified in the Swedish trade, data can be analyzed and this together with the scarcity index could say something about Swedish consumption’s contribution to water related problems. These suggested methods have yet to be tested before we can say how the results can be interpreted. Biodiversity is a complex area and is also connected to the other areas to a large extent. There is no biodiversity index ready to use and probably not foreseen in a near future. However, if the five areas above are added to an environmentally extended input-output model they probably together give a relatively good measure on biodiversity related pressures. As a starting point, however, a product view can be useful to apply. In this case critical products must be listed, if this can be done by experts, so that the study of the trade with these can be performed. The outtake of wood and fish should at least be included in such a study. As the six areas of assessment differ in method and data availability there are several options for the scope of further studies and research. Firstly one can make the most mature methods even better, to make more accurate calculations and hence focus on greenhouse gas emissions and other emissions to air. Secondly, one can initiate new studies to increase the number of extensions in the input-output based calculations. Emissions of chemicals, is an extension that seem to be possible to add to the environmentally extended input-output model under some limitations. One can also focus on those diverse areas where no exact methods are available and initiate studies or research so that these can be linked to consumption in Sweden in a near future. Land use and water use can probably also be added to the environmentally extended input-output model, whereas biodiversity seem to be more distant.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Carlsson, Annica, et al.
(författare)
-
Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapen om flöden av textilier i Sverige är idag begränsad. Målet med det här projektet har därför varit att beräkna inflödet av textiler till Sverige och att få en uppfattning om avfallsmängderna av textil från olika aktörer i landet. I projektet har även ingått att föreslå indikatorer för återanvänd textil. Projektet har varit av-gränsat till textilier i form av kläder och hemtextil.Det går att beräkna nettoinflödet av kläder och hemtextil i ton genom att kombinera statistik över import, export och inhemsk produktion av textilvaror. 2008 var netto-inflödet av kläder och hemtextil till Sverige totalt 131 800 ton eller knappt 15 kg/person. För att få en uppfattning om förändringen över tid, har vi även be-räknat nettoinflödet för perioden 2000-2009, men då enbart beräknat som import – export. Detta bedömdes som möjligt då den inhemska produktionen av kläder och hemtextil är mycket liten. Sett över hela perioden har nettoinflödet av kläder och hemtextil, i ton, ökat med närmare 40 % .Enligt SCB:s Företagsdatabas finns det cirka 4 600 företag och 8 000 anställda inom textil- och beklädnadsvaruindustrin. Sektorn är uppdelad på tre branscher enligt Standard för Sveriges Näringsgrensindelning (SNI). Drygt 80 % av företagen i sektorn har inte några anställda, d.v.s. det är i de flesta fall enmansföretag.För mängden textilavfall och textil som återbrukas från hushållen, har uppgifter från två flöden inhämtats; textilier som slängs i säck- och kärlavfallet och textilier som skänks till välgörenhetsorganisationer. Baserat på plockanalyser slängs upp-skattningsvis 8 kg textiler/person och år i Sverige i säck- och kärlavfallet. Av de kläder som samlas in via välgörenhet, ca 3 kg textilier/person och år kommer hu-vuddelen från privatpersoner. Textilier från företag står för en jämförelsevis myck-et liten andel.Livslängden för textilier kan variera stort för samma typ av plagg. Men även skilja stort mellan olika användare av samma plagg. Till följd av de stora osäkerheterna med att ansätta livslängder har vi jobbat utifrån antagandet att den potentiella mängden avfall av kläder och hemtextil (här kallad förbrukad mängd) per år är lika med nettoinflödet för samma år. För att fortsatt följa avfallet av kläder och hemtex-til föreslår vi därför följande indikatorer:Insamlad mängd kläder och hemtextil av förbrukad mängd kläder och hem-textil.Återbrukad mängd kläder och hemtextil av förbrukad mängd kläder och hemtextil.Andel kläder och hemtextil i hushållsavfallet av förbrukad mängd kläder och hemtextil
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Fridén, Ulrika E., et al.
(författare)
-
Emissions of chlorinated paraffins in Stockholm : A substance flow analysis study
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Chlorinated paraffins (CPs) are currently under consideration for classi-fication as persistent organic pollutants. They have been extensively used for many decades in a wide range of applications, particularly in industrial lubricants and building materials. However, very little is known about their levels in the technosphere or about the origins and quantities of their emission into the environment. In this study, sub-stance flow analysis was used to estimate CP emissions from the city of Stockholm, Sweden to different environmental media. The results indi-cate that 16 tonnes of CPs are added to the technosphere in Stockholm annually, and that approximately 0.5 tonnes are emitted to air and wa-ter annually. The estimated emissions to air and water were in reasona-ble agreement with independent emission estimates derived from envi-ronmental monitoring data. The emissions are not directly linked to the annual inflow; instead, they largely originate from the large quantity of CPs that have accumulated in the technosphere over many years. The main sources of the emissions are in-place paints and sealants. The vast majority of the CPs are expected to leave the technosphere as solid waste, but there are uncertainties regarding subsequent CP emissions from solid waste into the environment.
|
|
| 19. |
- Fråne, Anna, et al.
(författare)
-
Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Plast återfinns i stora delar av det vardagliga livet, alltifrån i livsmedelsförpack-ningar till i fordonskomponenter. Plastens variation och komplexitet återspeglas i plastavfallsflödena. På grund av plastens breda användningsområden hamnar plast slutligen i ett otal, mer eller mindre, rena avfallsströmmar för vilka förutsättningar-na för olika avfallsbehandlingsmetoder varierar.Projektet är en förstudie med mål att kartlägga plastavfallsflödena i Sverige avse-ende på kvantitet, var de uppkommer, vilka plasttyper plastavfallsströmmarna hu-vudsakligen innehåller samt hur plasten slutligt omhändertas. Metoden för kart-läggningen har baserats på uttag från olika typer av databaser (som till exempel den officiella avfallsstatistiken som tas fram av SMED, Avfall Webb och Utrikeshan-delsstatistiken på SCB), uppgifter i litteraturen samt kontakter med branschaktörer. I Tabell S1 sammanfattas resultaten från studien med hänsyn till identifierade plastavfallsflöden i Sverige uppdelat i sektorer och på hur plastavfallet behandlas och i vilken omfattning det behandlas inom respektive utanför Sverige. De avfalls-strömmar för vilka det är oklart huruvida behandlingen sker utanför Sverige har angivits med ett frågetecken.kvantifieras i studien. Det rör sig framförallt om produktionsavfall från tillverk-ningssektorn i form av blandade och brännbara fraktioner.Av de kartlagda flödena är det i hushållssektorn det uppkom mest plastavfall, varav förpackningar i säck- och kärlavfallet utgjorde störst mängd, omkring 39 procent av det totala plastavfallsflödet. Efter hushållssektorn genererade tillverknings- och tjänstesektorn mest plastavfall följt av bygg- och rivningssektorn. Av de totalt iden-tifierade plastavfallsmängderna i studien gick cirka 58 procent till energiåtervin-ning, 26 procent till materialåtervinning, 14 procent till bränsle inom cementindu-strin och ungefär 2 procent till deponering. Materialåtervinningsgraden på cirka 26 procent inkluderar inte materialförluster i återvinningsprocesserna. De största mängderna plastavfall som gick till materialåtervinning representerades av plastav-fall i form av förpackningar, med en materialåtervinningsgrad på 30 procent. Den högsta materialåtervinningsgraden hade dock plast i uttjänta elektronikprodukter, vilken i studien uppskattas till omkring 44 procent. Sektorer med låga materialåter-vinningsgrader var bygg-och rivningssektorn, trots att sektorn genererade mest plast efter hushållssektorn och tillverknings- och tjänstesektorn. Orsaker till den låga materialåtervinningsgraden är ett flertal identifierade hinder som att plasten ofta är gammal och förorenad samt innehåller oönskade ämnen som påverkar av-sättningsmöjligheterna negativt.Av de totala mängderna plastavfall till energiutvinning utgjordes omkring 47 pro-cent av förpackningar som hamnat i kärl- och säckavfallet. Plastavfall som depone-ras ingick framförallt i fluff som uppkom vid hantering av uttjänta elektronikpro-dukter och fordon.Plasten i elektronikavfallet materialåtervinns och energiåtervinns i ungefär lika hög grad, men små mängder går också till deponi. Vad gäller fordon av personbilstyp energiåtervinns den absolut största andelen av plastavfallet. Avfall från övriga fordon, så som tåg, flygplan och större båtar hanteras sällan i Sverige. Dessa säljs istället innan det blir avfall på andrahandsmarknaden i andra länder. Få aktörer tar om hand fritidsbåtar, här finns ett kommande flöde av plastavfall. Slutligen, i me-dicinska tillämpningar och i jordbrukssektorn uppkommer relativt små mängder plastavfall. Plast från medicinska tillämpningar energiåtervinns medan kasserad jordbruksplast samlas in och materialåtervinns.Kvaliteten på redovisade mängder för rena plastavfallsflöden bedöms som goda, exempelvis hushållens utsorterade förpackningsavfall och ensilageplast från jord-bruk, medan andra plastavfallsflöden bedöms som mer osäkra: bland annat plastav-fall i grovavfallet samt plastavfall från byggsektorn och plast från tillverkningssek-torn. Orsaken till att större osäkerhet föreligger är att sammansättningen varierar och få plockanalyser finns att tillgå.Det är viktigt att notera att plastavfallsflöden är svåra att fullständigt kartlägga på grund av plast återfinns i mindre karaktäriserade avfallsflöden där plockanalyser saknas eller är mycket få. Plastavfall kan uppstå och uppstår säkert i fler flöden än 9vad som tagits upp i studien vilket gör att data i Tabell S1 kan förväntas vara en underskattning snarare än en överskattning av verkliga plastavfallsflöden.Det finns en stor import av plastavfall till Sverige, främst från Norge. Även expor-ten är stor från Sverige, nästan fem gånger högre än vad som uppkommer i for-donsindustrin. Sverige exporterar störst mängder till Tyskland, men även till många andra länder.Det finns många företag i "plastbranschen" och återvinningsbranschen i Sverige. Inom plastvarutillverkning finns drygt 1 200 företag registrerade. För att kunna bedöma till vilka typer av tillämpningar som plastavfallet används skulle en möj-lighet vara att undersöka i vilken mån dessa företag finns med i den Svenska Miljö-rapporteringsportalen (SMP). Företagens årsberättelser/miljörapporter kan därefter läsas för att få reda på mer om var plastavfall tar vägen och vad det används till. Detta har inte ingått i projektet.Det finns möjlighet att öka insamlingen och därmed materialåtervinningen av plastavfall. Baserat på data i denna rapport finns en möjlighet att öka mängderna som insamlas och materialåtervinns genom att öka insamlingen av plastavfall från hushåll, både förpackningar och grovavfall samt genom att förbättra återvinningen av plast från elektronik, fordon och byggindustrin.
|
|
| 20. |
- Fråne, Anna, et al.
(författare)
-
Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Plast återfinns i stora delar av det vardagliga livet, alltifrån i livsmedelsförpack-ningar till i fordonskomponenter. Plastens variation och komplexitet återspeglas i plastavfallsflödena. På grund av plastens breda användningsområden hamnar plast slutligen i ett otal, mer eller mindre, rena avfallsströmmar för vilka förutsättningar-na för olika avfallsbehandlingsmetoder varierar.Projektet är en förstudie med mål att kartlägga plastavfallsflödena i Sverige avse-ende på kvantitet, var de uppkommer, vilka plasttyper plastavfallsströmmarna hu-vudsakligen innehåller samt hur plasten slutligt omhändertas. Metoden för kart-läggningen har baserats på uttag från olika typer av databaser (som till exempel den officiella avfallsstatistiken som tas fram av SMED, Avfall Webb och Utrikeshan-delsstatistiken på SCB), uppgifter i litteraturen samt kontakter med branschaktörer. I Tabell S1 sammanfattas resultaten från studien med hänsyn till identifierade plastavfallsflöden i Sverige uppdelat i sektorer och på hur plastavfallet behandlas och i vilken omfattning det behandlas inom respektive utanför Sverige. De avfalls-strömmar för vilka det är oklart huruvida behandlingen sker utanför Sverige har angivits med ett frågetecken.
|
|
| 21. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Diffusa emissioner till luft och vatten
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige finns det sedan länge stor kunskap om utsläpp från punktkällor genom miljörapportsystemet. Punktkällorna utgör dock endast en begränsad del av de totala utsläppen. Detta gör att bidraget från diffusa källor är viktigt för att kartlägga spridningen av olika ämnen till miljön. Exempel på diffusa källor är vägtrafik, jordbruk, användning av lösningsmedel, kemikalier som avges under en varas an-vändning och mindre industrier. Idag presenteras diffusa emissioner till luft på "Utsläpp i Siffror" (UTIS). Dessa data kommer från luft/klimatrapporteringarna CLRTAP och UNFCCC. Data på UTIS finns för några organiska miljögifter, t.ex. PAH och några tungmetaller. Data över diffusa emissioner till vatten finns idag inte på UTIS. Vissa diffusa emissioner till vatten ingår i internationella rapporte-ringar, så som HELCOM PLC periodical och EEA WISE SoE Emissions.Föreliggande projekt härstammar i stort från utvecklingsprojektet "Förstudie över möjlig presentation av diffusa emissioner på UTIS" och har som mål att: Presentera data över emission från diffusa källor till främst vatten, från några sektorer och ämnen/ämnesgrupper. Jämföra framtagna data över diffusa emissioner med avseende på storlek med rapporterade E-PRTR data. Utifrån lärdomar från projektet föreslå hur uttag av diffusa emissionsdata kan genomföras på ett mer rutinmässigt sätt.De ämnen som ingår i projektet är näringsämnen (kväve och fosfor), metaller (bly, kadmium, koppar, kvicksilver, nickel och zink) samt vissa organiska ämnen (PAH, PBDE, nonylfenol, PCB, HCH, DDT, endosulfan och dioxiner). För de organiska ämnena saknas data i vissa matriser.Projektet består av fyra separata delprojekt:1. Diffusa emissioner av metaller och näringsämnen till vatten2. Diffusa emissioner av vissa organiska miljögifter till vatten3. Diffusa emissioner av nonylfenol och nonylfenoletoxilater från olika pro-duktgrupper4. Analys av rapporterade data till luft och vatten och jämförelse av dessa med diffusa utsläpp.Delprojekt 1 täcker in följande diffusa källor: atmosfärisk deposition på sjöyta, skogsmark, jordbruk, övrig mark, dagvatten, enskilda avlopp samt industrier och reningsverk som inte ingår i rapporteringen till E-PRTR. För koppar ingår även emission från båtbottenfärg. Resultaten från delprojekt 1 visar att för kväve och fosfor dominerar emission från jordbruksmark och skogsmark. Skogsmark domine-rar som källa för alla metaller. För de flesta metaller är även diffus emission från jordbruk, atmosfärisk deposition på sjöyta, övrig mark och dagvatten betydande. Den geografiska fördelningen visar att emission från dagvatten är mer betydande i söder (Norra Östersjöns-, Södra Östersjöns- och Västerhavets vattendistrikt) än i 9norr (Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt). Det var väntat eftersom det är mer trafik i söder. Data från vattenrapporteringar kan i framtiden på ett relativt enkelt sätt omarbetas i geodatabasen för att uttaget ska passa presentationen på UTIS. En samordning med programområde Vatten är en förutsättning för detta.Resultaten från delprojekt 2 visar att det endast finns data för ett fåtal PRTR ämnen (t.ex. PAH, PBDE, nonylfenol, dioxiner, DEHP, PCB, HCH, DDT, endosulfan och klorparaffiner) och för många av dessa ämnen finns i nuläget endast data för någon eller några diffusa källor (mindre industrier, mindre reningsverk, atmosfärisk depo-sition på sjöyta, dagvatten och atmosfärisk deposition på land). De data över diffus emission av dessa ämnen som finns idag är osäkra och bygger på få mätningar.Delprojekt 3 visar att det går att uppskatta emissionen till luft, mark och avlopps-vatten av nonylfenolekvivalenter (NFekv.). Den största emission till avloppsvatten av NFekv. kommer från textilier, och en liten del från rengöringsmedel. Data är dock osäkra eftersom beräkningarna bygger på emissionsfaktorer med relativt stora osä-kerheter.Slutligen visar resultaten från delprojekt 4 att de diffusa emissionerna är betydande. Den diffusa emissionen till vatten för kväve, fosfor och metaller är minst 10 gånger högre eller mer, i nästan samtliga fall, jämfört med punktkällor. Jordbruksmark dominerar som källa när det gäller fosfor och kväve. För organiska ämnen till vat-ten är det stora luckor i data eftersom mycket få företag rapporterar. För emission av organiska ämnen och metaller till luft är i de flesta fall skillnaden mellan punkt-källor enligt (E-PRTR) och den diffusa emissionen baserad på data från CLRTAP inte lika stor som för vatten. För koppar är den diffusa emissionen till luft från bromsbelägg den absolut största källan (>90 %) och för PAH är den diffusa emiss-ionen från energisektorn helt dominerande, nästan 100 %. Emissionen från respek-tive ämne, är i nästan samtliga fall större till vatten än till luft, när det gäller punkt-källor, diffusa källor och totalt. För utsläpp från olika branscher framgår det t.ex. att anläggningar inom skogsindustrin bidrar med cirka 90 % när det gäller utsläpp av kadmium till vatten från punktkällor enligt E-PRTR (totalt 440 kg). De är dock mycket lägre än de diffusa emissionerna (delprojekt 1), vilka är totalt 3900 kg. Det betyder att de diffusa emissionerna är nästan 9 gånger högre. Skillnaden mellan rapporterade data till E-PRTR och UTIS (punktkällor ej rapporterade till E-PRTR) inte är så stor, för utsläpp till vatten. Det visar att punktkällor enligt E-PRTR inklu-derar en stor andel av utsläpp från punktkällor till vatten.Datakvalitén håller för att visa diffusa emissioner av både näringsämnen och metal-ler på UTIS, nationellt, per vattendistrikt eller på finare nivå, eftersom data bygger på rapporterade värden till EU och HELCOM. När det gäller organiska ämnen till vatten och emission av nonylfenol från varor är data osäkrare och rekommenderas inte i nuläget att visas på UTIS. För utsläpp till luft är slutsatsen att nationella tota-ler, vilka rapporteras till UNFCCC och CLRTAP kan inkluderas i presentationen på UTIS.
|
|
| 22. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Diffuse emissions to air and water
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish environmental reporting system has large amounts of information regarding point source discharges. But, point sources represent only a limited part of the total discharges. Therefore contributions from diffuse sources are important to identify in relation to the spread of various substances to the environment. Ex-amples of diffuse sources include road traffic, agriculture, use of solvents, chemi-cals emitted from use-phase of products, and small industries. Here, these and simi-lar diffuse emissions to air are published in the Swedish Pollutant Release and Transfer Register (S-PRTR, with Swedish acronym UTIS). This data is derived from the air and climate reporting made to the Convention on Long-range Trans-boundary Air Pollution (CLRTAP) and UNFCCC. Data at the S-PRTR is listed for several organic pollutants, such as PAHs and heavy metals. Data on diffuse emis-sions to water is currently not provided at the S-PRTR website. Certain diffuse emissions into water are included in the international emission reporting, such as the HELCOM PLC periodical and EEA WISE SoE Emissions.The project described herein is based on the development project "Feasibility study for possible publication of diffuse emissions at SPRTR, and is designed to: Publish data on emissions from diffuse sources, primarily to water, from selected sectors and substances or substance groups. Compare data collected for these diffuse emissions in relation to totals for data reported to E-PRTR. Based on the knowledge acquired during this project to propose more regu-lar procedures for collecting data regarding diffuse emissions.Substances considered in the project include nutrients (nitrogen and phosphorus), metals (lead, cadmium, copper, mercury, nickel and zinc) and certain organic com-pounds (PAHs, PBDEs, nonylphenols, PCBs, HCHs, DDT, endosulfan, and diox-ins. There is currently no data in certain matrices for these organic pollutants.The project has four separate subprojects: Diffuse emissions of metals and nutrients to water.Diffuse emissions of certain organic pollutants to water.Diffuse emissions of nonylphenols and nonylphenol ethoxylates from different product groups.Analyses of report-ed data for air and water, and comparison with diffuse emissions.Project 1 covers the following diffuse sources: atmospheric deposition on water, forest land, agriculture, other land, stormwater, local on-site wastewater treatment facilities, industrial facilities and wastewater treatment plants not included in reporting to E-PRTR. Copper is also considered as emission from antifouling boat paint. Subpro-ject 1 findings show that the most significant emission source for nitrogen and phosphorus is agricultural and forests land. Forests dominate as the source of all metals. As well, diffuse emissions of most other metal are significant from agricul-ture, deposition on water, other land and stormwater. Geographically, distribution of emissions shows that stormwater is more significant in the south (Northern Baltic, Southern Baltic, and Skagerrak and Kattegat river basin districts) than in the north (Bothnian Bay and Bothnian Sea river basin districts). This is as expected due to greater traffic volumes in the south. In future, data from water load reporting can be easily recalculated in the geo-database to match publication in the E-PRTR. Coordinating with departments producing water emission statistics is necessary, though.Subproject 2 findings show that data for only a few organic pollutants is currently available (such as PAHs, PBDEs, nonylphenols, dioxins, DEHP, PCBs, HCH, DDT, endosulfan and chlorinated paraffins). Data for many of these substances is available only for single or a few diffuse sources (small industries and WWTPs, deposition on water, stormwater and deposition on land). Data for diffuse emis-sions of organic pollutants that is currently available are uncertain and based on few measurements.Subproject 3 shows that it is possible to estimate nonylphenols (NPequ) emissions to air, soil and wastewater. The largest source of NPequ to wastewater is from textiles, while smaller amounts are from detergents. The data are uncertain, however, as they are based on emission factors with significant uncertainties.Finally,subproject 4 findings show that all diffuse emissions are significant. Dif-fuse emission of nitrogen, phosphorus and metals to water is at least 10 times or more larger compared to point sources, in nearly all cases. Agricultural land domi-nates as a source in the case of phosphorus and nitrogen. Emissions of organic pollutants to water show significant gaps in the data because very few companies report emissions.Regarding emissions of organic pollutants and metals to the air, the difference between point sources (E-PRTR) and diffuse emissions based on data from CLRTAP are in most cases not as great as for water. For copper, diffuse emissions to air from brake linings is the largest source of diffuse emission (>90%). And for PAH, diffuse emissions from the energy sector dominates, corresponding to nearly 100% of the total. Emissions of each pollutant (nearly all) is greater to water than to air for point sources, diffuse sources, and the total.When comparing emissions from various industries, findings show that forestry industry facilities contribute approximately 90% when it comes to cadmium emis-sions to water from point sources according to E-PRTR (total 440 kg). Still, this is much lower than diffuse emissions as found in Subproject 1, 3,900 kg – indicating diffuse emissions are nearly 9 times greater. The difference for emissions to water is not very large between point sources reported to E-PRTR and those not (in the e-PRTR) – indicating that the point sources under E-PRTR include a large portion of all discharges from point sources to water.The quality of data is sufficient to show diffuse emission levels of nutrients and metals at the S-PRTR, reported for the national, river basin district or more refined levels, since this data is based on values reported to the EU and HELCOM. Re-garding organic pollutants to water and nonylphenols from products, the data is more uncertain and is therefore not recommended to be published in the S-PRTR. For emissions to air, our conclusion is that national totals, as reported to the UNPCCC and CLRTAP can be included in the S-PRTR.
|
|
| 23. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Långsiktig Plan för Programområdet Farliga Ämnen
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en långsiktig plan för programområdet "Farliga ämnen". Planen är ett vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området, samt för projektplanering och samordning inom SMED. Planen har avstämts med Naturvårdsverket. När det gäller granskning, rapportering och deltagande i konfe-renser gäller planen fram till 2012, då en uppdatering av detta dokument är plane-rat. Arbetet har utförts i fyra områden:1. Rapporteringskrav2. Omvärldsanalys och nationella rapporteringsbehov3. Internationell verksamhet i relation till PRTR4. Utformning av långsiktig plan med projektförslag, här ingår bl.a. utveck-ling av det nationella utsläppsregistret, Utsläpp i siffror (UTIS) och E-PRTR rapporteringenDen första rapporteringen till E-PRTR gjordes 2009-06-30 och avsåg 2007 års aktivitetsuppgifter. Därefter rapporteras data till E-PRTR årligen den 31 mars. Både PRTR och E-PRTR syftar till att införa ett register över utsläpp och överfö-ring av föroreningar, för att underlätta allmänhetens deltagande i beslutsfattandet om miljön och att bidra till att hindra och minska nedsmutsningen av miljön. 86 respektive 91 ämnen skall rapporteras till PRTR och E-PRTR. Ett tröskelvärde är kopplat till respektive ämne och om tröskelvärdet överskrids skall ämnet rapporte-ras. 65 olika verksamheter efterfrågas enligt PRTR och E-PRTR. Huruvida en verksamhet skall rapporteras eller ej avgörs med hjälp av tröskelvärden för kapaci-tet. Utsläpp från diffusa källor skall rapporteras till PRTR för enskilda länder. Till E-PRTR ombesörjer EU- kommissionen ländernas rapportering av diffusa emissio-ner. Data kommer att baseras på redan befintlig rapportering från medlemsländerna (t.ex. UNFCCC, CLRTAP etc.). Det saknas dock metodik och data för att göra denna rapportering heltäckande i dagsläget.Omvärldsanalysen visar att det pågår ett omfattande arbete i många länder inom detta område. Forskningsprogrammet ChEmiTecs arbetar med att öka kunskapen om emissioner av organiska ämnen från varor, KemI har utvecklat Varuguiden som bl.a. visar vilka ämnen det skulle kunna finnas i olika varor och SCB har utvecklat materialflödesstatistik. Utsläppsdata rapporteras internationellt via flertalet konven-tioner och direktiv. På nationell basis använder Naturvårdsverket data för uppfölj-ning av de nationella miljökvalitetsmålen, samt som underlag till utredningar be-ställda av den svenska regeringen.I samråd med Naturvårdsverket har den internationella verksamheten i denna rap-port begränsats till att omfatta rapporteringar enligt PRTR/E-PRTR och dess kopp-ling till andra internationella konventioner och överenskommelser, kunskapssprid-ning och sammanställning av ett antal relevanta EU och OECD projekt. 7Den långsiktiga planen innehåller de närmaste två årens granskning, rapportering och deltagande i internationella möten (OECD och FN). Övriga projektförslag handlar om hur man kan redovisa mer data på UTIS; diffusa utsläpp, utsläpp av lösningsmedel från hushåll, långväga transport och att koppla miljödata till miljö-emissionsdata. När det gäller E-PRTR rapporteringen finns det flera förslag som rör olika typer av kvalitetsarbete och täckningsgrad: t.ex. jämföra företag inom samma bransch, hitta metodik för små och medelstora företag. Mer långsiktigt finns förslag på att uppskatta diffusa emissioner från varor.
|
|
| 24. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Sakområde Farliga Ämnen : Rapporteringskrav, omvärldsbeskrivning och framtida utmaningar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta dokument är en beskrivning av sakområdet ”Farliga ämnen”. Rapporten är ett levande, vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området och dels för projektplanering och samordning inom SMED. Rapporten omfattar fem områden: Rapporteringskrav, Sveriges PRTR, Nationell omvärldsanalys och rapporteringsbehov, Internationell verksamhet i relation till PRTR, Samordning och internationell omvärldsanalys.Den första rapporteringen till European Pollutant Release and Transfer Register (E-PRTR) gjordes 2009-06-30 och avsåg 2007 års aktivitetsuppgifter. Därefter rapporteras data till E-PRTR årligen den 31 mars. Både PRTR och E-PRTR syftar till att införa ett register över utsläpp och överföring av föroreningar, för att underlätta allmänhetens deltagande i beslutsfattandet om miljön och att bidra till att hindra och minska nedsmutsningen av miljön. I föreliggande rapport presenteras förslag till utvecklingsmöjligheter av det svenska PRTR (Utsläpp i siffror, UTIS). Omvärldsanalysen visar att det pågår ett omfattande arbete både nationellt och internationellt inom området Farliga ämnen.
|
|
| 25. |
- Hemström, Kristian, et al.
(författare)
-
Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- El-avfall är ett av de snabbast växande avfallsslagen både i Sverige och globalt. Det är också ett avfallsslag som vid en undermålig hantering i av-fallsledet kan orsaka allvarliga negativa konsekvenser för både människors hälsa och på den omgivande miljön. Brister i återvinningsledet gör också att värdefulla resurser, som metaller, inte tas tillvara från el-avfallet och riskerar att gå förlorade i kretsloppet.Förbättrad kunskap om flöden av elektriska och elektroniska produkter och el-avfall är av vikt bland annat för arbetet med miljökvalitetsmålen Giftfri Miljö och God Bebyggd Miljö.Syftet med det här projektet har varit att bidra till en förbättrad bild av flödet av elektriska och elektroniska produkter och motsvarade avfallsslag. Detta för att ge Naturvårdsverket och andra tillsynsmyndigheter ett verktyg i till-synsarbetet och uppföljningen av producentansvaret för elektriska och elek-troniska produkter. Projektets specifika mål har varit att:att kartlägga flöden och upplagrade mängder av produkter och mot-svarade avfallsslag vilka berörs av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkteratt föreslå indikatorer för att kontinuerligt kunna följa ett urval av re-levanta delar av ovan nämnda flödenatt bidra till framtida rapportering avfall av elektriska och elektro-niska produkter enligt avfallsstatistikförordningen. Detta genom att projektet ska visa på alternativa metoder för hur dataunderlag till statistiken kan tas fram och repeterbarheten av dessa.Projektet avgränsades till ett urval av produktkategorier inom producentan-svaret för elektriska och elektroniska produkter i Sverige; 1. Stora hushålls-apparater, 2. Små hushållsapparater, 3. IT- och telekommunikationsutrust-ning, 4. Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning), 6. Elektriska och elektroniska verktyg, samt 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning. Avgränsningen gjordes för att framförallt beröra konsumentrelaterade delar av flödet. Projektet avgränsades också till hela elektriska och elektroniska produkter och el-avfall. Därigenom ingick exempelvis inte den omfattande importen av kretskort för återvinning i Sverige.Kartläggningen av produktkategorierna delades in i tre delar: Inflöde till användning i Sverige; Användning (inkl. upplagrad mängd); och Utflöde från användningen. I alla de tre delar återfinns flöden av både pro-dukter och avfall. För att ta fram data användes följande datakällor: Stati-stikdatabaser på SCB (import, export och produktion); Kontakter med repre-sentanter från branschen (både inom försäljning och avfallshantering) samt 7Naturvårdsverkets egna register (EE-registret och Statistiken över gräns-överskridande transporter av avfall). Data har samlats främst för 2010.Följande kan sägas om flöden med hjälp av rapporten:Resultatet visar att det totala Nettoinflödet (import-export +inhemsk produk-tion) för de produktkategorier som ingår är cirka 178 000 ton, år 2010; Figur 1.Inflödet och avfallsmängderna är störst för stora hushållsapparater som t.ex. kyl och frys. En hel del elektronik hamnar i säck- och kärlavfallet enligt plockanalyser, cirka 6 000 ton eller 0,6 kg/person och år. Detta är i samma storleksordning som det totala nettoinflödet av 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning, som har ett inflöde på knappt 6 000 ton. Med de bakgrunds-data som finns för beräkning av Nettoinflödet kan inflödet och upplagringen av specifika delar av olika produktkategorier studeras vidare, exempelvis bärbara datorer och mobiltelefoner.Det går inte att skilja export av begagnad (fungerande) elektriska och elek-troniska produkter från export av ny producerade produkter. Det här kan ha dragit ner vikten av nettoinflödet.Figur 1.Sammanfattande flödesbild för nettoinflöde (import – export + inhemsk produk-tion), och kända mängder i avfallsledet, avrundade värden, ton, 2010. Baserad på bearbet-ning av data från utrikeshandelsstatistiken, SCB, kollektiva insamlingssystem (El-kretsen och EÅF) och plockanalyser på hushållens säck- och kärlavfall. FNI avser fastighetsnära insamling (från bostäder) och B2B business-to-business insamling (från verksamheter). 8Elektronikbranschen själva bedömer att direktimporten av elektriska produk-ter som köps av privatpersoner via utländska företag (t.ex. via internet eller vid utlandsvistelse) är liten. Detta till följd av jämnare prissättning på global nivå.Fastighetsnära insamling (FNI-) från bostäder, och det så kallade Business-to-Business (B2B) flödet (insamling från verksamheter) hanteras till viss del utanför de kollektiva insamlingssystemen (El-kretsens och EÅF:s1 insam-lingssystem). Detta exempelvis genom direktavtal om insamling och åter-vinning mellan avfalls- eller återvinningsbolag och fastighetsbolag, företag, butiker, serviceverkstäder, organisationer, offentlig sektor etc. Storleken på detta flöde är okänt och rapporteras i dagsläget inte in till EE- och Batterire-gistret. Samtliga behandlingsföretag som kontaktats uppger att de har upp-gifter också för detta flöde men i flertalet fall väljer man att inte lämna dessa uppgifter till projektet eftersom de utgör affärshemligheter. Däremot skulle uppgifter kunna lämnas till Naturvårdsverket, till exempel via en utvidgad rapportering till EE-register. Att storleken på detta flöde är okänt gör det svårt att få en totalbild av flöden av elektriska och elektroniska produkter och avfall.1 Elektronikåtervinning i Sverige Ekonomisk Förening (EÅF)Ingen tillfrågad kommun uppger att stölder av el-avfall från återvinningscen-traler omfattar några stora mängder, men stöld av enskilda produkter före-kommer emellertid regelbundet.Samlat beräknas mängden elektriska och elektroniska produkter i användning, av de produktkategorier som ingår i det här projektet, vara knappt 160 kg person, eller 1,5 miljoner ton. För en uppfattning om framtida avfallsströmmar kan konstateras att det sker en fortsatt upplagring på ca 40 000 ton, eller drygt 4 kg/person och år, Figur 2. De upplagrade produkterna utgör såväl en potentiell miljöbelastning som en viktig resurs. 9 1.Stora hushålls... 107 kg/pers2. Små hushålls… 11kg/pers3. It-och telekom…15kg/pers4. Hemutrustning13 kg/pers10. Automateringår ej 7. Leksaker …4kg/persTotal upplagrad mängd i användning ca 160 kg/pers,exklusive produktkategorierna 5, 8, 9 och 105 . Belysningsutrust.. ingår ej9. Övervakning … ingår ej 6. Elektriska …8kg/pers8. Medicintekn. ingår ej1024271331<1<11Upplagrad mängd i användningNettoinflödeKända avfallsflödenFigur 2.Inflöde, Upplagrad mängd i användning, och kända strömmar av el-avfall kg per person och år. Bearbetning av data från www.ssd.scb.se och data från kollektiva insamlingssystem.De delar av projektet som är baserat på registerdata, exempelvis uttag ur statistikdatabaserna för beräkning av Nettoinflödet eller data från EE-registret bedöms som repeterbara utan allt för stor arbetsinsats. I de fall som enskilda företag har kontaktats blir arbetsinsatsen den samma som för detta projekt. Vissa av spåren i kartläggningen av flöden har inte lett till någon egentlig förändring i relation till de mängduppgifter som fanns tillgängliga innan projektet. Genom kartläggningen av flöden och de kontakter som ta-gits, bedöms projektet bidragit till en mer enhetlig bild av vad som händer med el-avfall i Sverige idag. Det kan också ses som en styrka att olika meto-der och datakällor visar på likande resultat.Ett specifikt syfte med projektet var också att bedöma om metoden och re-sultaten kan bidra till den framtida rapporteringen enligt EU:s Avfallsstati-stikförordning. Här kan vi konstatera att det med de föreslagna indikatorerna och de datakällor som har belysts inom projektet inte är möjligt att använda underlaget för rapporteringen – detta eftersom samtliga datakällor saknar uppgifter om vilken bransch som el-avfallet uppkommer inom. Om man i EE-registret skulle inkludera en uppgift om i vilken bransch el-avfallet upp-kommit skulle detta avhjälpas till viss del (det skulle förmodligen fortfaran-de uppstå vissa svårigheter att spåra avfallet helt tillbaka till källan).Projektet föreslår också indikatorer för uppföljning av producentansvaret och satta miljömål. De indikatorer som föreslås bedöms spegla denna ambition. Mängd produkter satt på marknaden kan fås från SCB statistik, nettoinflödet, 10eller från EE-registret. Detaljerade flöden över specifika produkter kan tas fram för Nettoinflödet, baserat på statistik från statistikdatabaserna på SCB. Insamlade mängder kan fås från EE-registret för större grupper av produkter och detaljerade flöden av specifika produkter kan beställas av El-kretsen mot en kostnad.I Naturvårdsverkets förslag till nationella avfallsplan finns det föreslaget att insamlingen av smått el-avfall ska öka. Uppföljningen av detta mål går att försörja med data förutsatt att det blir en tydlig definition av vad man menar med smått el-avfall. Andra indikatorer som föreslås i rapporten är en relation mellan satt på marknaden och insamlad mängd för: kyl och frys; TV, Video och Audio och Kameror, leksaker och klockor. För dessa tre grupper finns data tillgängligt i statistiksystemet. Dessutom föreslår projektet att man har en indikator som följer mängden elektronik i hushållens säck- och kärlavfall med hjälp av plockanalyser.
|
|
| 26. |
- Hemström, Kristian, et al.
(författare)
-
Kartläggning av flöden och upplagrade mängder av elektriska och elektroniska produkter i Sverige 2010
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- El-avfall är ett av de snabbast växande avfallsslagen både i Sverige och globalt. Det är också ett avfallsslag som vid en undermålig hantering i av-fallsledet kan orsaka allvarliga negativa konsekvenser för både människors hälsa och på den omgivande miljön. Brister i återvinningsledet gör också att värdefulla resurser, som metaller, inte tas tillvara från el-avfallet och riskerar att gå förlorade i kretsloppet.Förbättrad kunskap om flöden av elektriska och elektroniska produkter och el-avfall är av vikt bland annat för arbetet med miljökvalitetsmålen Giftfri Miljö och God Bebyggd Miljö.Syftet med det här projektet har varit att bidra till en förbättrad bild av flödet av elektriska och elektroniska produkter och motsvarade avfallsslag. Detta för att ge Naturvårdsverket och andra tillsynsmyndigheter ett verktyg i till-synsarbetet och uppföljningen av producentansvaret för elektriska och elek-troniska produkter. Projektets specifika mål har varit att:att kartlägga flöden och upplagrade mängder av produkter och mot-svarade avfallsslag vilka berörs av producentansvaret för elektriska och elektroniska produkteratt föreslå indikatorer för att kontinuerligt kunna följa ett urval av re-levanta delar av ovan nämnda flödenatt bidra till framtida rapportering avfall av elektriska och elektro-niska produkter enligt avfallsstatistikförordningen. Detta genom att projektet ska visa på alternativa metoder för hur dataunderlag till statistiken kan tas fram och repeterbarheten av dessa.Projektet avgränsades till ett urval av produktkategorier inom producentan-svaret för elektriska och elektroniska produkter i Sverige; 1. Stora hushålls-apparater, 2. Små hushållsapparater, 3. IT- och telekommunikationsutrust-ning, 4. Hemutrustning (TV-, audio- och videoutrustning), 6. Elektriska och elektroniska verktyg, samt 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning. Avgränsningen gjordes för att framförallt beröra konsumentrelaterade delar av flödet. Projektet avgränsades också till hela elektriska och elektroniska produkter och el-avfall. Därigenom ingick exempelvis inte den omfattande importen av kretskort för återvinning i Sverige.Kartläggningen av produktkategorierna delades in i tre delar: Inflöde till användning i Sverige; Användning (inkl. upplagrad mängd); och Utflöde från användningen. I alla de tre delar återfinns flöden av både pro-dukter och avfall. För att ta fram data användes följande datakällor: Stati-stikdatabaser på SCB (import, export och produktion); Kontakter med repre-sentanter från branschen (både inom försäljning och avfallshantering) samt 7Naturvårdsverkets egna register (EE-registret och Statistiken över gräns-överskridande transporter av avfall). Data har samlats främst för 2010.Följande kan sägas om flöden med hjälp av rapporten:Resultatet visar att det totala Nettoinflödet (import-export +inhemsk produk-tion) för de produktkategorier som ingår är cirka 178 000 ton, år 2010; Figur 1.Inflödet och avfallsmängderna är störst för stora hushållsapparater som t.ex. kyl och frys. En hel del elektronik hamnar i säck- och kärlavfallet enligt plockanalyser, cirka 6 000 ton eller 0,6 kg/person och år. Detta är i samma storleksordning som det totala nettoinflödet av 7. Leksaker samt fritids- och sportutrustning, som har ett inflöde på knappt 6 000 ton. Med de bakgrunds-data som finns för beräkning av Nettoinflödet kan inflödet och upplagringen av specifika delar av olika produktkategorier studeras vidare, exempelvis bärbara datorer och mobiltelefoner.Det går inte att skilja export av begagnad (fungerande) elektriska och elek-troniska produkter från export av ny producerade produkter. Det här kan ha dragit ner vikten av nettoinflödet.Figur 1. Sammanfattande flödesbild för nettoinflöde (import – export + inhemsk produk-tion), och kända mängder i avfallsledet, avrundade värden, ton, 2010. Baserad på bearbet-ning av data från utrikeshandelsstatistiken, SCB, kollektiva insamlingssystem (El-kretsen och EÅF) och plockanalyser på hushållens säck- och kärlavfall. FNI avser fastighetsnära insamling (från bostäder) och B2B business-to-business insamling (från verksamheter). 8Elektronikbranschen själva bedömer att direktimporten av elektriska produk-ter som köps av privatpersoner via utländska företag (t.ex. via internet eller vid utlandsvistelse) är liten. Detta till följd av jämnare prissättning på global nivå.Fastighetsnära insamling (FNI-) från bostäder, och det så kallade Business-to-Business (B2B) flödet (insamling från verksamheter) hanteras till viss del utanför de kollektiva insamlingssystemen (El-kretsens och EÅF:s1 insam-lingssystem). Detta exempelvis genom direktavtal om insamling och åter-vinning mellan avfalls- eller återvinningsbolag och fastighetsbolag, företag, butiker, serviceverkstäder, organisationer, offentlig sektor etc. Storleken på detta flöde är okänt och rapporteras i dagsläget inte in till EE- och Batterire-gistret. Samtliga behandlingsföretag som kontaktats uppger att de har upp-gifter också för detta flöde men i flertalet fall väljer man att inte lämna dessa uppgifter till projektet eftersom de utgör affärshemligheter. Däremot skulle uppgifter kunna lämnas till Naturvårdsverket, till exempel via en utvidgad rapportering till EE-register. Att storleken på detta flöde är okänt gör det svårt att få en totalbild av flöden av elektriska och elektroniska produkter och avfall.Ingen tillfrågad kommun uppger att stölder av el-avfall från återvinningscen-traler omfattar några stora mängder, men stöld av enskilda produkter före-kommer emellertid regelbundet.Samlat beräknas mängden elektriska och elektroniska produkter i användning, av de produktkategorier som ingår i det här projektet, vara knappt 160 kg person, eller 1,5 miljoner ton. För en uppfattning om framtida avfallsströmmar kan konstateras att det sker en fortsatt upplagring på ca 40 000 ton, eller drygt 4 kg/person och år, Figur 2. De upplagrade produkterna utgör såväl en potentiell miljöbelastning som en viktig resurs
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Junestedt, Christian, et al.
(författare)
-
Förslag på utformning av ett livscykelbaserat system för kartläggning av flöden av omställningskritiska råmaterial i den svenska teknosfären
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 24 mars 2021 gav regeringen SGU i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära råmaterial (Näringsdepartementet, 2021). Uppdraget innehåller ett antal strecksatser varav den fjärde handlar om att ge en överblick över flöden av kritiska mineral och metaller samt att föreslå system för hur livscykelanalys och spårbarhet kan utformas för att bidra till en cirkulär ekonomi. Denna rapport avhandlar en del av strecksatsen och beskriver resultatet av arbetet med att föreslå det efterfrågade systemet.Inom ramen för arbetet har det varit nödvändigt att tolka och delvis omdefiniera några av de efterfrågade delarna i systemet. I den här studien läggs tyngdpunkten på totala mängder, fördelning och användning av råmaterial, snarare än genom vilka värdekedjor ett visst delflöde av råmaterial har flödat eller vilket hållbarhetsavtryck det råmaterialflödet har orsakat. För att tydliggöra den avgränsningen benämns det system som föreslås i den här studien för ett kartläggningssystem i stället för ett spårbarhetssystem. Ett system för att spåra eller kartlägga kritiska råmaterial med syftet att bidra till en cirkulär ekonomi bör initialt inte inriktas på att samla in livscykeldata eller på att ta fram nya LCA-undersökningar, utan i stället fokusera på var olika material finns, i vilka mängder dessa förekommer samt var i livscykeln (teknosfären) dessa befinner sig och när dessa (om möjligt) kan bli tillgängliga för att återanvändas eller återvinnas. I ett uppbyggnadsskede är det därmed ett livscykelperspektiv som behövs i systemet och inte ett system för livscykelanalys.I arbetet med att ta fram och föreslå ett system har det ingått att beskriva befintliga datakällor, hur ett beräkningssystem skulle kunna utformas samt att beskriva hur datakällor och beräkningar ska kunna kombineras till ett system som också tar hänsyn till det arbete som inletts med digitala produktpass som ett led i den nya ekodesignförordningen som föreslås implementeras inom EU framöver.SMED förordar att ett framtida livscykelbaserat kartläggningssystem för kritiska råmaterial i den svenska teknosfären utvecklas med en så kallad bottom-up-ansats. Det innebär ett mer komplext system som ställer större krav på datainsamlingen än med en top-down-ansats. Samtidigt lägger det grunden för ett system som kan bli varaktigt över tid och som fullt ut kan dra fördel av den dramatiska ökningen av tillgängliga produktdata som de digitala produktpassen troligtvis kommer att innebära. Utformningen av och innehållet i produktpassen kommer regleras i den delegerade akten för respektive produktgrupp. Begränsad tillgång till produktdata har hittills varit det främsta argumentet för en top-down-ansats. Den pågående och samhällsgenomgripande omställningen av det svenska och europeiska energisystemet kommer att innebära ett växande materialberoende. SMED anser därför att kartläggningssystemet med stor sannolikhet kommer att vara relevant under lång tid framöver, vilket väl motiverar en hög inledande ambitionsnivå för att från början utveckla ett system att växa i. Systemet blir av nödvändighet mycket dataintensivt, men bygger i hög grad på data som samlas in centralt.Som framgår i flera avsnitt i den här rapporten har kartläggningssystemet utformats för att vara förenligt med de initiativ som SMED bedömer vara de viktigaste initiativen. Särskild uppmärksamhet ges åt batteriförordningen och ekodesignförordningens produktpass på EU-nivå och Avfallsregistret på nationell nivå.En framgångsfaktor för det föreslagna kartläggningssystemet blir att fortlöpande bevaka utvecklingen på området för att både säkerställa att Sveriges nationella system blir konsistent med de framväxande systemen på EU-nivå, och att identifiera och utnyttja de möjligheter till synergier mellan olika system och olika aktörer som kartläggningssystemet kommer att medföra. Inte minst har det potentialen att lindra uppgiftslämnarbördan för näringslivet, eftersom delar av den data som kartläggningssystemet behöver samtidigt efterfrågas och i många fall begärs för andra ändamål.Sammantaget kommer SMED till slutsatsen att mycket talar för att gå vidare med en utveckling av ett kartläggningssystem enligt vad som rekommenderas vidare i rapporten. För det fall de digitala produktpassen implementeras i en nära framtid och kan tillhandahålla den data som idag förespeglas kommer utvecklingskostnader och uppgiftslämnarbördor att hållas nere väsentligt. Å andra sidan, om data över flöden av kritiska råmaterial av ett eller annat skäl inte kommer att tillhandahållas av produktpassen ökar värdet av ett svenskt kartläggningssystem ytterligare, eftersom det då (så vitt vi kan förutse idag) inte kommer att finnas något annat system som kan teckna den nödvändiga kartan.
|
|
| 30. |
- Ljungkvist Nordin, Hanna, et al.
(författare)
-
Kartläggning av plastflöden i Sverige : Råvara, produkter, avfall och nedskräpning
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt är en fördjupad uppdatering av SMED-projektet Kartläggning av plastavfallsströmmar i Sverige (SMED-rapport 108/2012). Den tidigare rapporten var begränsad till kartläggning av stora plastavfallsströmmar, men omfattade inte många av de blandade avfallsflöden där plast ingår.Syftet med denna studie var att komplettera den tidigare kartläggningen med tillförsel av plast till samhället i form av råvara och med specifika produktflöden som innehåller plast. Kartläggningen av avfallsflöden har också utvidgats till att omfatta import och export av blandade avfallsströmmar innehållande plast. Ett separat kapitel fokuserar på nedskräpning av utvalda produktgrupper och ett annat kapitel kvantifierar användning av engångsplastprodukter i sjukvården. Kartlagda plastmängder avser år 2017. Då data i vissa fall saknats för 2017 har istället information för 2016 använts. Trots att studien utvidgats och fördjupats sedan 2012 gör den inte anspråk på att vara heltäckande, den ger en bild av de stora flödena av plast och plastavfall i samhället.Metodiken för kartläggningen var att använda tillgänglig statistik, från SCB och andra källor. Ett stort antal kontakter har också tagits med företrädare och experter inom de olika branscher som kartlagts, såsom bilindustrin, sjukvården, byggsektorn, insamlare och avfallsbehandlare.Resultaten visar att sedan den förra studien genomfördes har tillförseln av ny plast till Sverige ökat från ca 900 000 ton till nästan 1,3 miljoner ton per år, vilket motsvarar ca 130 kg plast per invånare. De största enskilda användningsområdena för plast är plastförpackningar (367 000) ton, följt av byggsektorn (262 000 ton) och fordonsindustrin (134 000 ton). Ett stort flöde är övriga plastprodukter (413 000 ton), som bland annat omfattar plast i sjukvårdsartiklar, leksaker, hushållsartiklar, sportartiklar och möbler.
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
- Månsson, Nina, 1972-, et al.
(författare)
-
Phasing out cadmium, lead and mercury : Effects on urban stocks and flows
- 2009
-
Ingår i: Journal of Industrial Ecology. - Hoboken : Yale University. - 1088-1980 .- 1530-9290. ; 13:1, s. 94-111
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Large stocks of metals have accumulated in the urban technosphere (i.e., the physical environment altered by humanactivity). To minimize health and environmental risks, attempts were begun in the 1980s to phase out the use of cadmium (Cd), lead (Pb), and mercury (Hg). To study the effect of this attempt, we conducted substance flow analyses (SFAs) in Stockholm, Sweden, in 1995 and in 2002–2003, which allow a comparison of the results over time. The SFAs showed a reduction in the stocks of Cd and Hg by approximately 25% to 30% between 1995 and 2002–2003. For Pb, the stock development was more uncertain. Cd and Hg inflow was substantially reduced during this period, but Pb inflow increased. Amounts of Cd and Pb in waste were still large, whereas Hg flows in waste were decreasing. Furthermore, although emissions of Pb decreased, Cd and Hg emissions were in the same range as in 1995. The application of SFAs has provided unique data on the accumulation of metals in the Stockholm technosphere, thus serving as a valuable indicator of how the phasing out progresses. The changes can be related to regulations, initiatives by industries and organizations, and the proactive attitude of the local environmental authorities and of the water company.
|
|
| 33. |
- Månsson, Nina, 1972-, et al.
(författare)
-
Sources of alkylphenols and alkylphenol ethoxylates in wastewater : a substance flow analysis in Stockholm, Sweden
- 2008
-
Ingår i: Water, Air & Soil Pollution: Focus. - : Springer Science and Business media. - 1567-7230 .- 1573-2940. ; 8:5-6, s. 445-456
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This is a study of the sources of alkylphenol and alkylphenol ethoxylates in wastewater, including the new observation that the main contribution is from textiles. Alkylphenols and alkylphenol ethoxylates are widely used chemicals in various applications that are partly under environmental restrictions within Europe. The study sets out to analyze the most important sources of this large group of organic compounds in an urban wastewater system. A substance flow analysis (SFA) of the technosphere in Stockholm, Sweden in 2004 was conducted, allowing a comparison of 13 groups of goods’ emissions to wastewater. It was found that the groups of textiles and cleaning agents were the major sources to wastewater, while the group’s personal care products and paint and lacquers give smaller contributions. The content of alkylphenol ethoxylates in goods, especially in textiles, is a most significant source and is probably valid for other urban areas as well.
|
|
| 34. |
- Månsson, Nina, 1972-, et al.
(författare)
-
Sources of antimony in an urban area
- 2009
-
Ingår i: Environmental Chemistry. - : CSIRO Publishing. - 1448-2517 .- 1449-8979. ; 6:2, s. 160-169
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Persson, Linn, et al.
(författare)
-
Indicators for national consumption-based accounting of chemicals
- 2019
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 215, s. 1-12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Increased chemical use is causing a growing number of environmental problems and chemical products are pervasive in societies within animal and crop-based agriculture, in industrial processes and in households. National environmental targets, as well as the global chemical-related goals in the 2030 Agenda, call for the monitoring of chemical use and emissions. The growing international trade of goods, where use and regulation of chemical inputs vary highly between countries, complicates measurements. This paper addresses these issues by deriving a set of indicators on chemical use and emissions and connect the global impacts to a country's total consumption, here using the case of Sweden. The indicators are based on a hybrid model combining the multi-regional input-output analysis database EXIOBASE with data from the Swedish System of Economic and Environmental Accounts together with a novel set of environmental extensions. A review of databases is conducted and discussed in relation to the driver-pressure-state-impact-response (DPSIR) framework for indicators. Five indicators are calculated, showing the chemical use and emissions connected to consumption, both within a country and abroad. The indicators are: use of hazardous chemical products, use of pesticides, use of antimicrobial veterinary medicines, emissions of hazardous substances, and of the potential toxicity of these emissions. The results show that the impact of Swedish consumption in terms of use and emissions of hazardous substances is largely taking place outside the Swedish borders. Only 10e24% of the pressure from Swedish consumption is shown to occur within Sweden's borders, depending on the indicator. The use of hazardous chemical products and veterinary medicines related to Swedish consumption primarily takes place in other EU countries, whereas the use of pesticides as well as reported emissions of pollutants occur mainly in countries outside the EU. The results highlight the need for improved international accounting of chemical flows, as well as for strengthened policy frameworks to address cross-border impacts of consumption of hazardous chemical products.
|
|
| 38. |
- Romson, Åsa, et al.
(författare)
-
Översyn av rapportering av plastdata
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie var att undersöka hur tillgången till data om olika plastflöden kan förbättras, och beskriva den nytta som kan komma med bättre plaststatistik. Rapporten redovisar en översyn av hur data om plast genereras och sammanställs till den plaststatistik som finns idag.Redovisningen följer i stort de plastflöden som identifieras i rapporten Kartläggning av plastflöden i Sverige (SMED 2019). Rapporten diskuterar plastdata och plaststatistik som olika aktörer tar fram och analyserar i vilken utsträckning som det finns ett reglerat ansvar att rapportera plastdata så att det blir allmänt tillgängligt.Rapporten identifierar fyra huvudsakliga grunder som styr vilken plastdata som rapporteras: KN-systemet, producentansvaret, kommunernas redovisning och miljörapporter från tillståndspliktig verksamhet.
|
|
| 39. |
- Rosenlund, Joacim, 1985-, et al.
(författare)
-
The emergence of food waste as an issue in Swedish retail
- 2020
-
Ingår i: British Food Journal. - : Emerald Group Publishing Limited. - 0007-070X .- 1758-4108. ; 122:11, s. 3283-3296
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose Food waste is acknowledged as a major environmental issue, but the retail sector has only begun to recognise this in recent years. The purpose of this paper is to answer when, how and why food waste became important for retail in Sweden.Design/methodology/approach A mixed-methods approach was used that included a literature review, quantitative data from retail, field studies, 11 interviews and a media study consisting of newspaper articles spanning 10 years. The combined methods provided qualitative rigor and saturation.Findings Results show that the increased interest in the issue stems from several factors working together. These factors include the availability of data, the formation of actor networks working together, increased societal environmental awareness, attitude change amongst consumers and retail, and the role of media as an actor and a method for making the issue visible. In addition, results show how the issue surfaced further, as more data became available. Findings suggest that food waste became an environmental issue, and later, the focus shifted to finding solutions for retail.Originality/value The results highlight the importance for policy to implement preventive measures and strengthen incentives for retail to work with reducing food waste. Such incentives should target cheap food, education, routines, legislation and business models throughout the food chain.
|
|
| 40. |
- Rosenlund, Joacim, 1985-, et al.
(författare)
-
When appreciative inquiry guides action research : collaborating to improve waste sorting
- 2020
-
Ingår i: Applied Environmental Education and Communication. - : Taylor & Francis. - 1533-015X .- 1533-0389. ; 19:4, s. 349-362
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During a project focusing on household waste a collaborativeapproach was deemed necessary. Researchers and stakeholderswent through a series of workshops starting and endingwith an appreciative inquiry which directed the ongoingaction research process. This article discusses this process andpresents a model for this methodology. Envisioning the resultsfrom the outset aided the collaborators’ action. Further, theworkshop series formed a collaborative forum in which to discussprogress and issues that occurred during the process.Appreciative inquiry aided the collaborators and provided astarting and end point for the action research process.
|
|
| 41. |
- Rydberg, Tomas, 1962, et al.
(författare)
-
Towards a common conceptual framework for chemical footprint bridging Risk Assessment and Life Cycle Assessment: Short review and way forward
- 2014
-
Ingår i: SETAC 24th Annual Meeting, Basel, Switserland.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Several studies have been presented recently, applying the chemical footprint (ChF) concept trying to address a variety of questions, often, but not always, to aggregate pollution of many chemicals to one or a few indicators. Furthermore, the possiblity to link chemical pollution to the concept of planetary boundaries, e.g. through the ChF concept, has also been discussed in recent publications. While the planetary boundary concept is pointed out as very difficult for chemical pollution, because of its local or regional nature, there is a need for an integrated chemical assessment and management approach on the regional and global level.This paper provides a short review and conceptual analysis regarding ChF, and suggests a way forward towards a common science based Conceptual Framework for Chemical Footprinting methods, bridging Risk Assessment (RA) and Life Cycle Assessment (LCA) science and methods.Although varying, the approaches reviewed typically are rooted in the knowledge basis of both RA and LCA. Questions for further elaboration are, e.g.: (a) Is a ChF assigned to an object in the technosphere: point source, value chain, sector, or the whole economy, and if so, on what scale (Sub-national to Global), (b) Is a ChF assigned to an object in the biosphere: specific location, or a specific organism (man?), (c) Is the number of chemicals involved one, several, all?, (e) Are chemicals treated as individuals, or grouped, or aggregated by means of toxicity related summation (TCDD-TEQ, UseTox, else). (f) What position to indicate in the cause-effect chain: from occurrence in the technosphere, to the “n-th” order effect in the environment? (f) Are also metabolites included?, and (g) What are relevant impacts, i.e. human health, or ecosystem integrity (only), or also e.g. photo chemical oxidant formation, among others?Given the apparent versatility of the concept and its potential use in chemicals management, a substantial motive to collate the initiatives exists. A SETAC-Working group would be a functional way forward with the goal to e.g.: 1) frame the existing methodologies according to applications and 2) evaluate and fill gaps and weaknesses of proposed methodologies. Input from both the RA and LCA communities are necessary to reach sound and versatile methods which are useful for chemical risk reduction and management, and to underpin development towards the definition of a planetary boundary, or boundaries, for chemical pollution.
|
|
| 42. |
- Stare, Malin, et al.
(författare)
-
Förbättrade matavfalls-faktorer för verksamheter
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt förslagen till etappmål i det kommande miljömålssystemet ska mängden matavfall minska med minst 20 procent mellan 2010-2015. Därutöver ska till 2015 minst 50 procent av det uppkomna matavfallet från hushåll, restauranger, skolkök och livsmedelsbutiker behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara.SMED har tidigare tagit fram data över uppkommet och insamlat matavfall i Sveri-ge inom jordbruk, livsmedelsindustri, hushåll, livsmedelsbutiker, restauranger och skolkök. Data gällde år 2010 och syftade till att ge underlag till uppföljningen av etappmålet (Jensen m.fl. 2011).I studien från 2011 antogs att verksamheter (storkök, restauranger och livsmedels-butiker) sorterar ut allt uppkommet matavfall vid separat insamling av matavfall och den framtagna matavfallsfaktorn baserade sig på detta antagande. I verklighe-ten hamnar dock matavfall även i kärl- och säckavfallet varför den tidigare fram-räknade matavfallsfaktorn var underskattad (Jensen m.fl. 2011). I projektet fanns det dock inte finansiella medel att undersöka hur mycket matavfall som hamnar i kärl- och säckavfallet. Av samma anledning studerades heller inte mängden matav-fall som uppkommer i grossistleden.Syftet med detta projekt var att undersöka de områden som inte täcktes in i studien från 2011 och på så sätt förbättra kvalitén på data för uppkommet matavfall för att kunna följa upp miljömål och statistik fortlöpande. Detta genom att ta fram en avfallsfaktor för matavfall för verksamheters kärl- och säckavfall samt ta fram uppgifter om mängden matavfall som går i retur från livsmedelsbutiker till grossis-ter och producenter. Det ingick också att ta fram information om hur stor den inter-na kassationen av färdiga och förpackade varor är i producent- och grossistled. Erhållna uppgifter jämfördes dessutom med uppgifter som tagits fram i andra lik-nande projekt.Restauranger, livsmedelsbutiker och skolorPlockanalyserna (en per typ av verksamhet) som ligger till grund för avfallsfaktorn (kg matavfall per anställd och år för livsmedelsbutiker och restauranger samt mängd per portion och år för skolkök) för kärl- och säckavfallet baseras på 17 stycken restauranger, 9 skolor och 15 livsmedelsbutiker i en kommun i Sverige. Samtliga arbetsställen i urvalet har separat insamling av utsorterat matavfall. I plockanalysen gjordes skillnad på onödigt och oundvikligt matavfall samt vad för typ av livsmedel som matavfallet utgjordes av. Mängden matavfall i kärl- och säckavfallet har räknats upp till årsbasis utifrån andelen matavfall från plockanaly-sen samt uppgifter om mängden kärl- och säckavfall för respektive restau-rang/skola/livsmedelsbutik år 2011.Genom att matcha restaurangerna och livsmedelsbutikerna mot SCB:s företagsda-tabas (FDB) togs uppgifter om antal anställda för 2011 fram för respektive arbets-ställe. Baserat på ovanstående data kunde därefter mängden matavfall i kärl- och säckavfallet per anställd och år i genomsnitt beräknas. För skolor användes antal serverade portioner per skola för att beräkna matavfall per portion.I tabell 1 visas projektets resultat baserat på genomförda plockanalyser.Tabell 1. Matavfall från restauranger, livsmedelsbutiker och skolor, uppdelat på matav-fallsfaktorer för kärl- och säckavfall och för separat matavfallsinsamling samt beräkna-de totalmängder i Sverige och andel i kärl- och restavfallet. Restaurang Livsmedelsbutik Skola Avfallsfaktor kärl- och säckavfall (kg/anställd och år) (kg/elev och år för skolor)3043742,8Avfallsfaktor matavfall separat insamling (kg/anställd och år) (kg/elev och år för skolor)1 05956518,2Avfallsfaktor totalt uppkommet (kg/anställd och år) (kg/elev och år för skolor)136393921,0Total mängd matavfall (ton)127 00067 00030 000Andel i säck- och kärlavfall av total mängd matavfall (%)224013
|
|
| 43. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Förslag på metodik för förbättrade matavfallsdata från tjänstesektorn och hushåll
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avsnittet om matavfall innefattar fyra olika matavfallsalstrare:HandelnRestaurangerStorkökHushållI rapporten föreslås ny eller förbättrad metodik att genomföras inom produktions-projektet enligt följande:HANDELFör handeln hoppas vi att projektet finansierat av Nordiska Ministerrådet kommer att ta fram tillräckligt bra data för att det ska vara möjligt att ta fram förbättrade avfallsfaktorer för uppkommet matavfall.RESTAURANGERSMED gör bedömningen att kommuner med viktbaserad avfallstaxa och separat hämtning av matavfall är en möjlig väg att få fram uppgifter som kan ligga till grund för nya faktorer vad gäller uppkomna mängder matavfall. I rapporten tas uppgifter från några kommuner fram – för att göra underlaget tillräckligt behöver kontakt tas med ytterligare några kommuner. Avfallsfaktorer kan då skapas basera-de på avfall/ anställd för olika typer av restauranger. För att få en uppdelning på olika typer av matavfall föreslås ett antal restauranger att kontaktas och tillfrågas om fördelningen.STORKÖKÄven för storkök ses kommuner som en lämplig datakälla. Också här behöver kon-takt tas med fler kommuner för att få tillräckligt underlag för en framtagning av avfallsfaktor, Det bästa är troligen att göra en faktor totalt per portion, d.v.s. mäng-den matavfall per serverad portion. I vissa fall kommer data per portion från ett kök där man både har tillagning och servering och i andra fall kommer data per portion från två olika datakällor, en mängd från produktionsköket per portion och en mängd från det kök där maten serveras. Eftersom mängderna varierar mycket är det viktigt att göra ett relativt stort urval för att få bra data och att man om möjligt försöker få fram data över hur många elever som är knutna till olika typer av kök.I dagsläget bedömer vi att detta är en rimlig väg att ta fram uppgifter om matav-fallsmängder från storkök. Faktorn kan sedan baseras på antal serverade portioner.Däremot kan det bli mycket svårt att få data över total mängd från andra typer av storkök i till exempel vård och äldreomsorgen. Här är svårigheten att hitta något att använda som uppräknings tal, till exempel serverade portioner. SMED föreslår att man inom kommande produktionsprojekt ser över möjligheten till att hitta uppgif-6ter som skulle kunna användas som uppräkningsfaktor och om man hittar det an-vända samma faktor som för skolkök.Framtagandet av avfallsfaktorer för restauranger och storkök förutsätter att kom-munerna är villiga att lämna ifrån sig dessa uppgifter. De kommuner som vi varit i kontakt med under projektet har varit tillmötesgående.Det är också viktigt att försöka göra ett strategiskt urval av storkök, restauranger och butiker om man ska räkna upp data till nationell nivå. Man behöver försöka göra ett urval på basis av statistiska metoder för att få ett bra resultat och för att kunna bedöma osäkerheter.Det kan också vara av intresse att genomföra plockanalyser på restauranger och storkök – både på restavfallet för att se vad som inte sorteras ut och på det utsorte-rade avfallet för att se vad det är för matavfall som slängs.HUSHÅLLSMED rekommenderar att man för data avseende 2010 försöker medverka vid några kommuners plockanalyser för att på så sätt få bra uppgifter om mängder matavfall samt även uppdelat på svinn/ oundvikligt (vilket är intressant ur sam-hällssynpunkt och en viktig fråga). Man måste då ta hänsyn till den övriga insam-lingen i kommunen (om de har separat hämtning av matavfall behöver detta läggas till på mängderna) etc.Det är också viktigt att man försöker göra ett strategiskt urval av hushåll där man genomför plockanalyser om man ska räkna upp data till nationell nivå. Man behö-ver försöka göra ett urval på basis av statistiska metoder för att få ett bra resultat och för att kunna bedöma osäkerheter.När man har kontakt med kommunerna kan man också utreda möjligheterna att genomföra plockanalyser på restauranger och storkök.
|
|
| 44. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Miljömålsindikatorer baserade på avfallsstatistik
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljömål Mål som berör avfallshanteringen finns dels som delmål i de svenska nationella miljömålen, dels som mål i EUs avfallsdirektiv. De svenska målen berör bland annat biologisk behandling av matavfall, total återvinningsnivå för hushållsavfall och fosforåterföring. Målen i avfallsdirektivet berör återvinning av hushållsavfall och av byggavfall.I rapporten har dessa mål gåtts igenom och hur avfallsstatistikinsamlingen kan anpassas för att följa upp dessa mål. Vi har förutsatt att de delmål som gällde för 2010 kommer att ersättas av nya etappmål, t.ex. för 2015, med liknande innebörd som delmålen hittills. Bedömningen är att uppgifter går att få fram genom avfalls-statistiken men att vissa speciella data kan behöva samlas in beroende på vilken beräkningsmetodik man väljer.
|
|
| 45. |
- Sörme, Louise, et al.
(författare)
-
Building a Circular Economy : How to Solve the Mixed Waste Problem at Company Level
- 2018
-
Ingår i: Solutions Journal. - : Australian National University. - 2154-0896 .- 2154-0926. ; 9:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Countries all over the world need resources to run their economies and an approach known as ‘circular economy’ can be key to managing such resources sustainably. From a circular economy perspective, countries should strive to reduce the amount of resources they need, followed by reuse and recycling. The largest part of waste in the European Union (EU) is produced by industries and businesses (about 90 percent) although most of the policy effort by public institutions has been on municipal waste, mainly from households.1 Against this backdrop, a two-year regional project in Sweden focused on how to increase the recycling of waste generated by companies, particularly mixed waste. It was shown that recycling could be improved through relatively simple behavioural changes. The project identified six factors that can lead to improved recycling: legislation, leadership, networking, education, simplification and space. The findings indicate that such results can be best achieved through networking and collaboration.
|
|
| 46. |
- Sörme, Louise, et al.
(författare)
-
Capacity to influence sources of heavy metals to wastewater treatment sludge
- 2003
-
Ingår i: Environmental Management. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0364-152X .- 1432-1009. ; 31:3, s. 421-428
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Wastewater treatment sludge contains valuable nutrients, yet represents a residue problem due to the amount of heavy metals, which is one of the factors preventing the use of sludge as fertilizer. In Sweden, the government has a declared aim of closing the ecocycles of nutrients to arable land, while at the same time the existing limit values are among the lowest in the world. This paper focuses on the opportunities for Swedish wastewater utilities (WWUs) to manage and reduce sources of heavy metals in order to get sludge approved and recycled. A case study focusing on sources of the heavy metals Cd, Cu, Hg, Ni, Pb, and Zn and the WWUs ability to influence the source by means of existing regulations was traced and categorized. A substantial fraction of the heavy metals were shown to be caused by diffuse emissions, such as the use of goods and products in society. For most sources discussed in the paper, a WWU can only manage the sources to a limited extent, if at all. This study shows that the WWUs cannot manage both recycling of nutrients and a decrease in heavy metals ending up in sludge. Diffuse emissions of heavy metals must be examined in context, not as a separate phenomenon or an issue for a single actor. The existing environmental legislation does not handle diffuse sources, yet long-term strategies for reducing the emissions to wastewater treatment must involve the reduction of diffuse emissions.
|
|
| 47. |
- Sörme, Louise, 1968-, et al.
(författare)
-
Century Perspective of Heavy Metal Use in Urban Areas. : A Case Study in Stockholm
- 2001
-
Ingår i: Water, air, & soil pollution. Focus. - The Netherlands : Kluwer Academic Publishers. - 1567-7230. ; 1:3-4, s. 197-211
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The inflow and stock (amount in use) of heavy metals (cadmium (Cd), chromium (Cr),copper (Cu), lead (Pb), mercury (Hg), nickel (Ni) and zinc (Zn)) in goods in 1995 have been quantifiedin the anthroposphere of Stockholm, Sweden. Statistics on national, regional and local levelwere used. Contacts were established with representatives from production and construction in theindustrial sector and with authorities. The results show that the stock of Cd is 0,2 kg per capita. Forthe other heavy metals the corresponding result per capita is: Cr 8, Cu 170, Hg 0,01, Ni 4, Pb 73and Zn 40 kg. The inflow varies between 2–8% of the stock indicating the importance of the stock.The lowest levels are for Cu and Pb. Heavy metal levels in solid waste are high, between 15–45%of the amount in the inflow (Hg excluded), the lowest values were for Cu and Pb. Thus, recycling isincomplete. Long life expectancy goods form the majority of the stock but there is a tendency thatshort life expectancy goods increase their importance in the inflow. Concealed goods are also morefrequent in inflow than in the stock.
|
|
| 48. |
- Sörme, Louise, et al.
(författare)
-
Coloured Plastic Bags for Kerbside Collection of Waste from Households - To Improve Waste Recycling
- 2019
-
Ingår i: Recycling. - : MDPI. - 2313-4321. ; 4:2, s. 1-10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Today, considerable amounts of resources are landfilled or incinerated, and recyclable materials such as metal, glass, plastic, and paper are disposed of as residual waste instead of being sorted into recyclable fractions. Recycling is one way of transitioning towards a circular economy and a more resource-efficient society. However, in many older cities there is insufficient space for waste bins, which makes waste sorting difficult. The aim of the study was to test how the introduction of a new kerbside collection system, using different-coloured plastic bags, would influence the amounts of residual waste and separately collected food waste. Coloured plastic bags were introduced in an old city centre in Kalmar, in the southeast of Sweden. This type of kerbside collection was applied to 38 apartments with a total of 87 residents for four weeks. Results show that residual waste decreased directly by 15 percent and the collected amount of food waste increased directly by 35 percent. The residents perceived that the sorting system facilitated sorting and that the sorting of recyclable materials increased. Kerbside collection, close to properties, seemed to be an important factor in reducing the amount of residual waste, leading to increased sorting, and hence improved recycling.
|
|
| 49. |
- Sörme, Louise, 1968-, et al.
(författare)
-
Data Vagueness and Uncertainties in Urban Heavy-Metal Data Collection
- 2001
-
Ingår i: Water, Air and Soil Pollution. - 0049-6979 .- 1573-2932. ; 1:3-4, s. 43-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The use of societal data in environmental research has indicated a need for considering uncertainties of data. Several fundamental conditions for statistical treatment are occasionally not met. The choice is either to use or to ignore the uncertain data. If used, it may impair the quality of the result. If ignored, a possible environmental risk may remain unattended. This article discusses some of the problems encountered with data in urban heavy-metal metabolism, and suggests a methodbased on uncertainty intervals to consider the uncertainties.
|
|
| 50. |
- Sörme, Louise, et al.
(författare)
-
Förstudie över möjlig presentation av diffusa emissioner på UTIS
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med diffusa emissioner menas många mindre eller spridda källor till föroreningar som kan släppas till mark, luft eller vatten, vars sammanlagda effekt på dessa me-dia kan vara betydande och för vilka det är opraktiskt att samla in rapporter från varje källa. Exempel på diffusa källor är atmosfärisk deposition, vägtrafik, sjöfart, flygtrafik, jordbruk, byggindustri, användning av lösningsmedel, bränsleförbruk-ning i hemmen, kemikalier som avges under en varas användning (exklusive av-fall). Denna studie har fokus på den definition som finns i Pollutant Release and Transfer Register (PRTR). Här är t.ex. emission från små och medelstora företag (SME) klassade som diffus emission, likaså emission från enskilda avlopp.Punktutsläppen av många miljö- och hälsoskadliga ämnen har minskat men pro-duktionsvolymen ökat. Detta gör diffusa och sekundära källor allt viktigare. Denna studie bidrar till att visa hur man kan få ökad kunskap om diffusa och sekundära källor. Genom att i framtiden eventuellt presentera ursprung och storlek av fler diffusa källor på webbplatsen Utsläpp i siffror (UTIS) kan allmänheten ta del av denna kunskap.Projektet är en förstudie som har som mål att identifiera data över diffus emission som kan visas på UTIS. Det ska vara data som finns tillgängliga idag, d.v.s. det ska inte krävas nya mätningar för att ta fram data. Diffusa emissioner från varor är viktiga och projektet ska sträva efter att hitta data över diffus emission från varor. Projektet består av tre delar:1. Identifiera data som idag finns på UTIS och som är diffus emission2. Identifiera nya data som kan visas på UTIS3. Föreslå hur diffusa emissioner kan presenteras tydligare på UTISMetoden för alla tre delarna var att använda sig av egna kunskaper och erfarenhe-ter, kontaktnät inom SMED, tidigare rapporter, annan litteratur osv. Projektet har för varje källa bedömt följande parametrar: vilka ämnen eller ämnesgrupper källan rör, rör källan bidrag från allmänheten eller inte, kan data presenteras på karta eller inte, styrkor och svagheter med data.Resultatet visar att det redan idag finns mycket data över diffus emission till luft på UTIS. Dessa data kommer från luft/klimatrapporteringarna CLRTAP och UNFCCC. Data finns för många ämnen, t.ex. svavel- och kvävedioxid, partiklar, några organiska miljögifter, PAH och tungmetaller. Det finns data över diffus emission inom alla sektorer: energiförsörjning (t.ex. bränslehantering, panncentra-ler, egen uppvärmning), transporter (t.ex. personbilar, lastbilar), industriprocesser (t.ex. asfaltering av vägar), lösningsmedelsanvändning (färganvändning och lös-ningsmedel), jordbruk (t.ex. kogödsel, hästgödsel), avfall och avlopp (t.ex. vissa mindre reningsverk och trädgårdseldning), internationell luftfart och sjöfart på svenskt vatten. Dessa data presenteras geografiskt fördelade på UTIS (1x1 km). 8Det finns stora möjligheter att visa fler data över diffus emission på UTIS. Från vattenrapporteringen EEA-WISE SoE (State of Environment): Emissions och Hel-com finns data över kväve, fosfor och tungmetaller till vatten. Diffusa emissioner av organiska ämnen till vatten har ännu inte rapporterats av Sverige. Data finns från följande diffusa källor: atmosfärisk deposition, läckage från jordbruksmark, läckage från skogsmark och övrig mark, dagvatten samt enskilda avlopp. Dessa data rapporteras vart tredje år förutom enskilda avlopp som rapporteras varje år. Data finns geografiskt fördelade på fem vattendistrikt. I vissa fall kan man göra en finare geografisk fördelning. Förutom data från vattenrapporteringen finns data över utsläpp av många fler ämnen till vatten från olika källor i den nationella Scre-eningsdatabasen.När det gäller diffus emission från varor finns det inga data som rapporteras utan data kommer från enskilda studier över specifika ämnen. I dagsläget har dessa data generellt för stora osäkerheter för att kunna visas på UTIS. Det finns däremot ex-empel på utsläpp för vissa ämnen från utvalda varugrupper som kan visas, t.ex. nonylfenol/nonylfenoletoxilater i kemiska produkter inkl. rengöringsmedel, kvick-silver från amalgamfyllningar, koppar från båtbottenfärger, etinylestradiol och andra substanser från läkemedel.Det finns även möjlighet att i framtiden visa data över spridning av växtskyddsme-del till jordbruksmark, vilka redovisas fr.o.m. 2011 till EU enligt en EU förordning, geografiskt fördelade på specifika CAS nummer. Denna rapportering kommer att ske vart femte år. Det finns också data över mängder kväve, fosfor, tungmetaller, nonylfenol, PAH och PCB som tillförs jordbruksmarker via spridning av renings-verksslam. Statistik över producerade mängder reningsverksslam tas fram vartan-nat år, men det saknas exakta uppgifter över vart slammet hamnar.När det gäller luftutsläpp finns nya data över LULUCF (Land Use Land Use Change and Forestry) som är data över både källor och sänkor av koldioxid, lustgas och metan samt luftutsläpp från enskilda avlopp av lustgas. Båda rapporteras enligt CLRTAP och UNFCCC årligen. Dessa data är dock inte geografiskt fördelade idag, vilket i framtiden skulle kunna göras. Det finns också data över både luft och vattenutsläpp över närsalter, några organiska ämnen och metaller från små och medelstora företag (SME) idag i SMP. Dessa skulle kunna visas på UTIS, geogra-fiskt fördelade. Andra källor där vi har bedömt att det inte finns tillräckligt bra data idag är t.ex. utsläpp av små partiklar (PM1) och utsläpp från skogsbränder.Presentationen på UTIS kan förenklas med relativt små justeringar; t.ex. att byta namn på fliken "Sök" och genom att lägga till lite förklarande text på första sidan. En mer omfattande förändring skulle kunna ge en enda sökväg in och att man sena-re gör val, så har Holland byggt upp sin PRTR sida. Det vore också bra att kunna lägga olika kartskikt på varandra för att kunna jämföra olika källor med varandra.
|
|
