| 1. |
- Bäckman, Therese, 1981, et al.
(författare)
-
Säkrare transporter av farligt gods – Ett förslag till nollvision
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Säkra transporter av farligt gods på väg och järnväg är en synnerligen komplex aktivitet i skärningen mellan juridik, teknologi, logistik, ekonomi, organisation, och individ. Graden av komplexitet ökar med frågor om styrning, säkerhet, miljöhänsyn, hållbarhet, fysisk planering, och konkurrens. Planering av forskningsarbetet, datainsamling och analys har skett i en tvärvetenskaplig kontext där forskare från juridik, logistik, informatik, och miljövetenskap deltagit. Exempel på frågeställningar som har studerats inom ramen för projektet är säkerhetsrådgivarens roll och funktion, problem och brister i transportkedjan, vilka aktörer som är involverade i transportkedjan och hur trafikpolisen utför sina operativa kontroller av transport av farligt gods. Vidare har projektet resulterat i nya forskningsfrågor att undersöka och analysera i framtiden. Det handlar bl.a. om hur våra urbana miljöer ska kunna utvecklas och möta utmaningar kopplade till transport av farligt gods. Detta presenteras närmare i ”case Älvstaden”. Studierna av regelverken som styr transporter av farligt gods, logistiska begrepp och principer som bidrar till ökad precision avseende en nomenklatur, och transportkedjan som informationsmiljö, utgör exempel som är mer teoretiskt grundade i de olika disciplinerna. På en övergripande nivå är detta ett viktigt komplement till de empiriska avsnitten och en förutsättning för att kunna tydliggöra komplexiteten i projektet. Denna kortare rapport återger viktiga resultat i projektet, och den utgör sammanfattning av en längre slutrapport som publiceras hos MSB hösten 2021. I den längre rapporten, Säkrare transporter av farligt gods genom transparent informationshantering och samverkan, återfinns nulägesbeskrivningar med tillhörande publikationer som utgör ett mer samlat resultat av projektmedlemmarnas ansträngningar. För att nå målbilden om säkra transporter samlas de viktigaste resultaten från projektet i en lista med åtgärdsförslag. Dessa förslag omfattar områden som vi anser har särskilt god potential för utveckling och ett urval av sådana åtgärdsförslag finns med i denna slutrapport.
|
|
| 2. |
- Bäckman, Therese, 1981, et al.
(författare)
-
Säkrare transporter av farligt gods genom transparent informationshantering och samverkan : Safer transport of dangerous goods by information management and collaboration
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Farligt gods kan definieras som de ämnen och föremål som kan orsaka skada på människor, miljö och egendom om de inte hanteras på rätt sätt under transport. I förhållande till den mängd farligt gods som transporteras i Sverige inträffar förhållandevis få allvarliga olyckor. Däremot inträffar en incident med farligt gods nästan varannan dag i Sverige. Syftet med projektet är att bidra till att transporter av farligt gods kan genomföras på ett så säkert, men ändå ändamålsenligt, sätt som möjligt. Utgångspunkten är att identifiera styrkor och svagheter längs transportkedjan för att olyckor med transport av farligt gods ska kunna undvikas. Inom projektet har information och kunskap samlats in direkt från privata och offentliga aktörer i transportkedjan eller med koppling till kedjan. Detta har skett genom intervjuer, möten, fältstudier, studiebesök, workshops och konferenser samt indirekt genom bland annat litteraturgenomgångar, studier av media och regelanalyser med stöd av juridisk metod. Undersökningarna har, förutom denna rapport, resulterat i ett flertal publikationer, såsom exempelvis vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag samt olika typer av presentationer. Den kanske viktigaste kunskapsspridningen har dock skett genom en nära dialog med avnämare och genom ett ömsesidigt lärande. I denna rapport återges viktiga resultat från projektet. I kap. 2-7 återfinns en nulägesbeskrivning med tillhörande publikationer som utgör ett samlat resultat av undersökningarna som utförts under projektets gång. Nulägesbeskrivningen omfattar en beskrivning och analys av följande: • transportkedjan vid transport av farligt gods (kap. 2) • transportkedjan som en informationsmiljö (kap. 3) • regelverken rörande transport av farligt gods (kap. 4) • säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods (kap. 5) • tillsyn för säkrare transporter av farligt gods (kap. 6) • problem och brister i transportkedjan (kap. 7) Kapitlen utgör ett underlag för att kunna formulera de åtgärdsförslag som presenteras i kap. 8. I det avslutande kap. 9 ges en utblick mot framtidens utmaningar. Det ska poängteras att det inte finns ett enda specifikt problem inom området för transport av farligt gods, utan det föreligger flera olika problem. Dessa problem kan enskilt eller i samverkan med varandra leda till risker som påverkar säkerheten negativt vid transport av farligt gods. Det är därför viktigt att riskerna minimeras, till fördel för ökad säkerhet. Det finns dock inte en enda lösning eftersom området är komplext med många aktörer och omfattande och detaljerade regelverk. Vi presenterar åtta åtgärdsområden som vi menar är särskilt viktiga och introducerar en målbild som består av en nollvision för olyckor, incidenter och tillbud vid transport av farligt gods. Nollvisionen preciseras i kap. 8. De aktuella åtgärdsområdena presenteras i kap. 8 och utgörs av: • Ökad medvetenhet • Ändamålsenliga regelverk • Rätt kompetens • Stärkt säkerhetsrådgivarroll • Informationstillgång • IT-system med samverkansförmåga • Synliggörande av dolt farligt gods • Effektiv tillsyn och kännbara konsekvenser Åtgärdsområdena innehåller en tillhörande problematisering för att sätta området i sitt sammanhang. Varje åtgärdsområde omfattar även en delvision som visar på vad just det området kan bidra med för att nå nollvisionen som framförs i projektet. Vidare ges exempel på konkreta åtgärdsförslag som har kunnat identifieras genom forskningen i projektet. Dessa åtgärdsförslag har särskilt god potential att kunna bidra till säkrare transporter av farligt gods.
|
|
| 3. |
- Gonzalez-Aregall, Marta, et al.
(författare)
-
Reducing undeclared and misdeclared dangerous goods to improve maritime transport safety
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Transport of dangerous goods creates substantial utility to society, but carries a risk to the environment, health and safety. Some of the accidents and incidents occurring during dangerous goods transport can be attributed to poor practices, such as misdeclaration or failure to declare the goods. This pre-study aims to investigate the problem of undeclared and misdeclared dangerous goods transport on container, RoRo and RoPax vessels and to investigate the circumstances and causes that lead to incorrect declaration. For this purpose, this research carried out a literature review and conducted several interviews with main stakeholders in Sweden such as port authorities, port terminals, shipping companies, insurance companies and public institutions. Main results suggest that the existence of different regulations (land transport and sea transport for dangerous goods), can be a risk for managing these goods. Furthermore, it is important to enhance coordination between different actors and increase digitalization to control information flows. This pre-study is coordinated with the longer and larger project Transparent information management and collaboration for improved reliability during transportation of dangerous goods funded by the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB).
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Sallander, Ann-Sophie, 1975, et al.
(författare)
-
HD om författningstext på annat språk än svenska - Återverkningar även för IMDG-koden?
- 2020
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; 83:3, s. 463-491
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I juni 2019 meddelade Högsta domstolen (HD) dom i NJA 2019 s. 577, även benämnt Laserpekaren III. I strålskyddslagen finns klassificering av laserpekare införda genom en hänvisning till en teknisk standard, vilken saknar svensk översättning. Domstolen fastslog i p. 20 att ”en författningstext som reglerar de specifika kriterierna för en straffbar gärning, liksom texter som görs till en del av regleringen genom hänvisning, måste vara avfattade på det svenska språket.” Farligt gods som transporteras till sjöss faller huvudsakligen under lag om transport av farligt gods, förordning om transport av farligt gods samt regelverket International Maritime Dangerous Goods Code, vilket i dagligt tal benämns för IMDG-koden. IMDG-koden är ett internationellt utvecklat regelverk, vilket har införlivats med svensk rätt genom inkorporering. Det har medfört att det är en engelsk text som utgör svensk lagstiftning. Någon officiell svensk text saknas. I artikeln analyseras domen närmare i förhållande till IMDG-koden samt hur Kustbevakningen, Transportstyrelsen och åklagare har valt att agera efter domen.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Sallander, Ann-Sophie, 1975-
(författare)
-
I kölvattnet av RÅ 2008 ref. 24
- 2010
-
Ingår i: Svensk Skattetidning. - Stockholm : Norstedts Juridik. - 0346-2218. ; :2, s. 177-204
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 15. |
- Sallander, Ann-Sophie, 1975
(författare)
-
Interpretation of Tax Treaties
- 2003
-
Ingår i: International Fiscal Association, 2003 Sydney Congress.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
- Sallander, Ann-Sophie, 1975, et al.
(författare)
-
"Misstänkta brott med farligt gods utreds inte"
- 2020
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412. ; :22 maj 2020
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Publicerad på SvD:s webbplats 20200521 och publicerad i tryckt tidning 20200522 på s. 4.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Sallander, Ann-Sophie, 1975
(författare)
-
Realtidsövervakning och informationshantering vid vägtransport av farligt gods.
- 2016
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; 79:4, s. 603-641
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln behandlar det rättsliga området för transport av farligt gods på väg och har sin grund i ett mångvetenskapligt projekt, vilket finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).2 Delar av materialet i artikeln är helt hämtat från en rapport som producerats inom ramen för detta projekt, medan andra delar hämtar inspiration från och bygger vidare på nämnda rapport. Med farligt gods avses gods som har en så kallad ADR3-klassning enligt ADR-direktivet 4. Genom ADR-bestämmelserna definieras och klassificeras vad som anses utgöra farligt gods: klass 1 – explosiva ämnen och föremål, klass 2 – gaser, klass 3 – brandfarliga vätskor, klass 4.1 – brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och fasta okänsliggjorda explosivämnen, klass 4.2 – självantändande ämnen, klass 4.3 – ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten, klass 5.1 – oxiderande ämnen, klass 5.2 – organiska peroxider, klass 6.1 – giftiga ämnen, klass 6.2 – smittförande ämnen, klass 7 – radioaktiva ämnen, klass 8 – frätande ämnen, och klass 9 – övriga farliga ämnen och föremål.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Sallander, Ann-Sophie, 1975, et al.
(författare)
-
Säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods - En nyckel till ökad säkerhet
- 2022
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken handlar om säkerhetsrådgivare för säkrare transporter av farligt gods. Forskningen som presenteras utgör resultatet av ett tvärvetenskapligt samarbete mellan juridik och informatik, vilket har finansierats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det övergripande syftet med undersökningen är att studera funktionen säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods som en nyckel för ökad säkerhet. För att uppfylla syftet formuleras tre bredare forskningsfrågor. Den första frågan rör hur säkerhetsrådgivarnas bakgrunder, utmaningar relaterat till regelverken, arbetsuppgifter, lokala förutsättningar, roller och ansvar ser ut i Sverige. Den andra frågan rör MSB och hur myndighetens roller, som har anknytning till säkerhetsrådgivarna, ser ut. Den första och andra frågan avser att öka förståelsen för, och bidra till ökad kunskap om, funktionen säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods. Den tredje frågan omfattar en identifiering av vilka åtgärder som bör vidtas för att skapa mer gynnsamma förutsättningar för säkerhetsrådgivare att fungera som nyckelpersoner för säkrare transporter av farligt gods. Det vill säga, hur kan säkerhetsrådgivarrollen synliggöras och stärkas? Undersökningen bygger i hög utsträckning på intervjumaterial, där säkerhetsrådgivarna med egna ord får återge och reflektera över bland annat sin roll, utmaningar och vardag. I boken ges även förslag på ämnen för egen reflektion och fortsatt diskussion. Boken kan med fördel läsas exempelvis av både blivande och redan praktiserande säkerhetsrådgivare; ansvariga inom verksamheter och organisationer och myndigheter som hanterar farligt gods eller transport av sådant gods; medlemmar i intresseorganisationer; anställda vid tillsynsmyndigheter för transport av farligt gods och departement; forskare; och andra med intresse för säkerhet, komplexa regelverk, transporter och farligt gods.
|
|
| 28. |
- Sternberg, Henrik, et al.
(författare)
-
Ge miljön och ärliga åkerier en chans på Sveriges vägar
- 2015
-
Ingår i: Metro - Debatt.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Transportbranschen är ett svart hål och lastbilschaufförer på svenska vägar blir systematiskt utnyttjade, skriver tre forskare och jurister.
|
|
| 29. |
- Styhre, Linda, et al.
(författare)
-
Environmentally differentiated port dues
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is the final report of the research project Environmentally differentiated port dues. The purposes of the research are to examine how environmentally differentiated dues and incentives in ports can reduce the environmental impact caused by transport modes that call at the port, and their consequences from legal, political and goods flow perspectives. Both land and sea transport are addressed. The project examines how ports, as important parts of international transport chains, can contribute to the environmental and climate objectives, by introducing environmentally differentiated port dues to promote a shift to more environmentally efficient transport, vehicles, ships, technologies and alternative fuels.
|
|
