| 1. |
- Eriksson, Mats, et al.
(författare)
-
Water, Forests, People: The Swedish Experience in Building Resilient Landscapes
- 2018
-
Ingår i: Environmental Management. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0364-152X .- 1432-1009. ; 62:1, s. 45-57
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A growing world population and rapid expansion of cities increase the pressure on basic resources such as water, food and energy. To safeguard the provision of these resources, restoration and sustainable management of landscapes is pivotal, including sustainable forest and water management. Sustainable forest management includes forest conservation, restoration, forestry and agroforestry practices. Interlinkages between forests and water are fundamental to moderate water budgets, stabilize runoff, reduce erosion and improve biodiversity and water quality. Sweden has gained substantial experience in sustainable forest management in the past century. Through significant restoration efforts, a largely depleted Swedish forest has transformed into a well-managed production forest within a century, leading to sustainable economic growth through the provision of forest products. More recently, ecosystem services are also included in management decisions. Such a transformation depends on broad stakeholder dialog, combined with an enabling institutional and policy environment. Based on seminars and workshops with a wide range of key stakeholders managing Sweden’s forests and waters, this article draws lessons from the history of forest management in Sweden. These lessons are particularly relevant for countries in the Global South that currently experience similar challenges in forest and landscape management. The authors argue that an integrated landscape approach involving a broad array of sectors and stakeholders is needed to achieve sustainable forest and water management. Sustainable landscape management—integrating water, agriculture and forests—is imperative to achieving resilient socio-economic systems and landscapes.
|
|
| 2. |
- Johansson, Maria, 1982-
(författare)
-
Arbetsmiljö och säkerhet : Praktikgemenskaper på könade byggarbetsplatser
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots att många insatser genomförs är fortfarande anställda på byggarbetsplatser överrepresenterade i arbetsskadestatistiken. Avhandlingens övergripande syfte är att bidra till kunskap om varför byggarbetsplatser fortsätter att drabbas av en hög andel arbetsskador. Det görs genom att undersöka hur byggarbetare och platschefer tolkar och förstår arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatser samt hur arbetsmiljöchefer, arbetsgivar- och arbetstagarparter, företagshälsor och en arbetsmiljöinspektör tänker och resonerar om densamma. Byggbranschen har en lång tradition av samarbete med företagshälsor. Detta samarbete formades inom den dåtida Bygghälsan som, vilket ett av resultaten pekar på, fanns nära det praktiska arbetet och sågs som kompetenta partners i arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet. Efter Bygghälsans nedläggning har byggbranschens samarbete med företagshälsor fortsatt, men nu med ett flertal aktörer.Forskningen har en kvalitativ ansats och delades upp i tre delstudier. Den första delstudien, ”Litteraturstudien” var en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar om risker och säkerhetsarbete i byggbranschen. Inom den andra delstudien ”Intervjustudien”, genomfördes 22 semistrukturerade intervjuer med aktörer kopplade till arbetsmiljön och säkerheten på svenska byggarbetsplatser. Den tredje delstudien, ”Korpusstudien”, utgjordes av analyser av internettexter i en undersökning om språket som används om kvinnor i byggbranschen. De forskningsfrågor som har varit vägledande är: Vilka utmaningar avseende arbetsmiljö och säkerhet beskrivs och vad ses som lösningar på dessa? Hur omsätts arbetsmiljö och säkerhet i praktiken på byggarbetsplatser av byggarbetare och platschefer? Vilken roll har praktikgemenskaper för både motstånd och förbättringar i arbetsmiljö och säkerhet? Vilken betydelse har machokultur för motstånd mot förändring och förbättringar i arbetsmiljö och säkerhet? De teoretiska fälten utgörs av hur nya medlemmar socialiseras in i existerande normer och värderingar inom praktikgemenskaper där de lär sig att göra sina arbetsuppgifter samt hur byggarbetsplatser genomsyras av könade processer.Ett resultat är att resonemang om möjliga lösningar på brister i arbetsmiljö och säkerhet tenderar att cirkulera tillbaka till att individen (byggarbetaren) borde ha ett större eget ansvar för att agera i enlighet med regler och riktlinjer för arbetsmiljö och säkerhet. De intervjuade byggarbetarna följer inte alltid säkerhetsrutinerna och en av utmaningarna är att det upplevs svårt för dem att genomföra de förändringar i säkerhetsbeteende som efterfrågas. Istället lyfts förhoppningar om att de kvinnor som förväntas anställas kommer att bidra till god arbetsmiljö och säkerhet. Ett annat resultat är att avståndet mellan företagshälsorna och det praktiska arbetet på byggarbetsplatserna har ökat och att företagshälsorna inte deltar i byggarbetsplatsernas praktikgemenskaper. Det tyder på att deras möjligheter att bidra till arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatserna är lägre nu än tidigare. Det är främst företagshälsors kompetens avseende både arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatser, samt arbetet som genomförs på byggarbetsplatser mer generellt som ifrågasätts vilket leder till vad som beskrivs som en brist på tillit. Det kan leda till att byggarbetsplatserna går miste om kompetens inom arbetsmiljö- och säkerhetsområdet. Ett resultat indikerar att machokulturen stabiliseras och återskapas genom att arbetet tenderar att utföras på samma sätt som tidigare och det skapar utmaningar för individer att välja andra uttryck för maskulinitet. Samtidigt reproduceras idealen om den kapable byggarbetaren, mannen, som under alla omständigheter kommer se till att arbetet blir genomfört på utsatt tid i praktikgemenskaper vilket skapar motstånd mot förändring, även om det inte är varje individs önskan.Den övergripande slutsatsen är att det är svårt att genomföra förändringar som leder till god arbetsmiljö och säkerhet om för mycket ansvar läggs på enskilda byggarbetare. Det är viktigt att komma närmare praktiken där arbetet utförs för att förstå vad som händer i praktikgemenskaperna på byggarbetsplatserna, samt att rikta mer uppmärksamhet till att förändra hur arbetet organiseras.
|
|
