| 1. |
|
|
| 2. |
- Lindgren, Monica, 1958, et al.
(författare)
-
Assessment and legitimation of entrance auditions to Swedish music teacher education
- 2019
-
Ingår i: RIME 2019. Research in Music Education Conference, 23-26 April, Bath Spa University.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Sweden, admission to higher education is gained primarily through either grade awarded in upper secondary school or SAT-tests. However, admittance to higher music education is restricted to those who pass specific tests of what is regarded as required musical knowledge and aptitude from the perspective of jurors at different universities. This can be seen as a challenge to democratic ideals of equal opportunities, especially since the Swedish government demands a broadened access to higher education. There are as yet only a few studies on the recruitment of prospective music teachers, and hence no firm ground for discussing neither their predictive value, reliability and validity of these tests, or the education and future profession of the applicants. In a three-year research project funded by the Swedish Research Council we are now studying entrance auditions to music teacher education in order to produce knowledge about assessment criteria, legitimacy claims, approaches to knowledge and quality as well as the tests’ relevance and reliability. Applicants’ performances during the tests have been video recorded, and these recordings have later been used as stimulus material to elicit assessments and reflections from the jurors, either in focus group discussions or through interviews. In the analysis, a multimodal social semiotic approach and the concept discourse is used in order to identify how the representations of quality and knowledge are articulated and legitimized. Although the design of the tests varies between institutions, music theory, ear training, ensemble playing and instrumental and vocal proficiency are customary content. Some tentative findings will be presented and discussed with regard to the study’s central questions of assessment and legitimization. The study generates new knowledge about admission to higher education, with special regard to procedure, transparency and relevance.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lindgren, Monica, 1958, et al.
(författare)
-
Care as technology for exclusion : Power operating in jurors’ talk about admission tests to Swedish music teacher education
- 2021
-
Ingår i: Nordic Research in Music Education. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2703-8041. ; 2:2, s. 58-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we explore and problematise admission tests to specialist music teacher education in Sweden from a governing perspective, where higher music education is considered a discursive practice. It illustrates how power operates in legitimating the tests. The study uses stimulated recall in jury members’ talk about assessing applicants for music teacher education programmes, and uses Foucault’s concept of governmentality to reveal entrance tests as something regarded as generally good for all. This operating discourse is built on governmental rationality and processes that make it possible to reach conclusions about the applicants’ personalities and prospects for learning and developing in the future. Through care as technology of power, failing applicants are excluded from becoming music teachers and at the same time they are rescued from struggling in the future. The results are discussed in relation to issues of democratic music education, ethics and requirements for widened access to higher music education.
|
|
| 5. |
- Lindgren, Monica, 1958, et al.
(författare)
-
Design and assessment of entrance auditions to music teacher education. : The 23rd conference of Nordic Network for Research in Music Education. NNMPF. Oslo, Hurdal: Nowegian Academy of Music, 12-15 February, 2018.
- 2018
-
Ingår i: https://nnmpf.org/nb/konferanser.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of the study is to produce knowledge about the principles of assessment design and criteria for student selection to music teacher education. Although the qualification require-ments and principles of selection based on entrance auditions are often decisive for admission to music teacher education programmes, the field has been scantily researched. In particular, there is a lack of studies of the design and usefulness and value of the tests, as well as of Swedish studies and studies of other genres than classical music. The prognostic value of the tests, as well as its value to music and other education programmes are called in question. When assess-ment in music education is used, there are problems with subjective interpretations and implicit criteria. With the increasing focus in education on issues of assessment, equality and broadened recruitment, it is important to study how entrance auditions are legitimated and assessed. The aim of the study is to investigate entrance auditions to music teacher education with regard to the assessment criteria applied, legitimacy claim, and approach to knowledge. A multimodal social semiotic approach is adopted to study how individuals use linguistic, mate-rial and bodily sign systems in order to represent and perform their understanding of, attitude to and interpretation of various phenomena in the world, and how these representations constantly transform. On a micro level the concept discourse is to study how applicants, through using sign systems such as notes, music instruments, singing and gestures, represent their ability and musical knowledge, and to identify the representations of quality and knowledge that the jury members construct in their assessments of the applicants’ performances. The concept discourse is also used to find out which versions of available constructions are used, and how these are used when the jury members justify their standpoints and selections. On a macro level the con-cept discourse is used to elucidate how assessment, legitimization and selection in the local prac-tice are related to dominant approaches to musical conventions, shaped by musical education institutions. Data will consist of video documented entrance auditions, and focus group conversations, in-cluding stimulated recall interviews with jury members. Together, these methods offer opportu-nities to talk about how qualitative aspects of musical performance can be assessed and legiti-mated. Data will be collected from four music teacher education institutions and consist of a total of eight days of video documented instrumental entrance auditions in various genres, and one recorded focus group conversation with each jury. After the entrance auditions, the teachers on the jury panel and one of the researchers will discuss the applicants’ performances on the basis of selected sequences from the video documented auditions as stimulus material. A pilot study with focus on entrance auditions in the genre folk music, classical music and rhythmical improvised music was carried out last year, with the aim to test the chosen theory and method. Both the theory and the method were considered to be enrichening and fruitful. The preliminary result of these analysis shows that the representations for and understandings of quality and knowledge constructed in the conversations can be seen as assessments of the appli-cants’ singing and playing skills; musical and bodily expression ability; singing and playing in accordance with the style of the period; and ensemble interaction. All of these aspects were as-sessed in relation to the traditions and idioms of the genres. According to the teachers’ stand points on assessments and how these are justified, micro-level discourses were displayed, high-lighting the importance of genre fidelity, genre cutting edge, and genre experience. In contrast to these discourses, other discourses on genre violation, genre breadth and genre unfamiliarity, for instance, are indicated to be acceptable, at least in some of the jury groups. These tensions in attitudes reflect a polemic between various assessments of musical quality and knowledge.
|
|
| 6. |
- Lindgren, Monica, 1958, et al.
(författare)
-
Ideas of new directions for music teacher education. A discussion based on current Nordic Research in relation to challenges of the present and the future.
- 2022
-
Ingår i: Nordic Network for Research in Music Education conference 2022.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this symposium is to stimulate discussion of new directions for generalist and specialist music teacher education in Finland, Norway and Sweden. The symposium incorporates research from the three Nordic countries and the discussion will be based on results from the research projects. This research has been going on for several years and has recently been completed or is in the final phase. Common to all projects are the critique of status quo in music teacher education and the call for changes and new directions in relation to the needs and challenges in our contemporary societies. By this, we join all those scholars who for decades have addressed democracy and social justice in relation to music education. However, because democracy is an open and socially constructed concept (Woodford, 2005), we make no claim to a specific common paradigm in this presentation. Rather, we will present three research initiatives by contextualizing the results within the respective Nordic countries as democratic societies. And from there, we will take the opportunity to raise and discuss some questions about how to set forth a music teacher education agenda for the future: How should music teacher education evolve to increase equity, inclusion and access in music education? Curriculum discourses indicate teacher education as a field of tension, marked by negotiations and struggles between competing policies, philosophies and views of music, culture and education. Can such tensions have potential for change? How can teacher education prepare student music teachers for a complex and diverse school life? How can we approach digital tools in educational spaces that can promote critical reflection about challenges of the present and the future? How can we rethink the selection principles for the music teacher programs?
|
|
| 7. |
- Lindgren, Monica, 1958, et al.
(författare)
-
Representations and legitimations of quality and knowledge in entrance auditions to Swedish music teacher education
- 2019
-
Ingår i: NNMPF 2019: Futures of Music in Higher Education, February 26-28 2019.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- For entrance to Swedish higher education, special qualification requirements and selection principles are allowed if there are special reasons with regard to the content and orientation of the education or the field of education that the education is preparing for. In music education, special requirements and selection in the form of entrance auditions have since long been used. The Swedish government’s demands on higher education to act for increased equality in society and a broadened access to higher education, along with the increasing focus in education on issues of assessment and the fact that both design and assessment of entrance auditions can vary between providers of higher music education, raises questions about the relevance, validity and reliability of these auditions as selection instruments. Although the auditions’ qualification requirements and principles of selection generally build on long traditions, and generally are decisive for admission to music teacher education programmes, the field has been scantily researched. There are as yet only a few studies on the recruitment of prospective music teachers, and hence there is no firm ground for discussing the predictive value, reliability and validity of these tests, neither for the music teacher education as such nor for the applicants’ future profession. The aim of our three-year research project funded by the Swedish Research Council is to study entrance auditions to music teacher education in order to produce knowledge about assessment criteria, legitimacy claims, approaches to knowledge and quality as well as the tests’ relevance and reliability. The project started in January 2018. The data were produced in spring and autumn 2018 and consists of video recorded entrance auditions and audiorecorded focus group or single conversations with jurors from four Swedish music teacher education institutions. More than one hundred entrance auditions on i) instrumental musicianship; ii) ensemble and leadership skills and iii) ability to sing and accompany themselves were video documented. Furthermore, 29 group discussions or single conversations with jury members were conducted, in which selected sequences from the video documented auditions were used as stimulated recall. Apart from the jurors’ assessments of the applicants’ performances, the design of the entrance auditions and how qualitative aspects of musical performance could be assessed and legitimated was discussed in these interviews. Further, 6 jury groups have been interviewed about the design and assessment of music theory tests and ear training skills. Altogether, nearly 60 jury members have been interviewed. The data material has been transcribed during autumn 2018. The analyses have started late in the autumn 2018 and are still going on. In the analysis, a multimodal social semiotic approach and the concept discourse is used in order to study how the jurors interpret applicants’ musical performances and representations of ability and musical knowledge through their use of sign systems such as notes, music instruments, singing and gestures. We also analyse how the jury members construct representations of quality and knowledge in their assessments of applicants’ performances, and how these representations are articulated and legitimised. Concerning the interviews about music theory tests and ear training skills, the analyses deal with the jury members’ representations of quality and knowledge in the design of the tests, and how these representations are articulated and legitimised. Although the design of the tests varies between institutions, music theory, ear training, ensemble playing, and instrumental and vocal proficiency are customary content. In spite of the fact that almost all the institutions have developed explicit assessment criteria, the jury members frequently also assess other aspects in the applicants’ performances. In our presentation, some tentative findings will be presented and discussed with regard to the study’s central questions of assessment and legitimization.
|
|
| 8. |
- Notér Hooshidar, Annika
(författare)
-
Dansundervisning som förkroppsligad multimodal praktik : en studie om kommunikation och interaktion i dansundervisning
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dansundervisning som förkroppsligad multimodal praktikEn studie om kommunikation och interaktion i dansundervisning. ABSTRACTDance teaching as embodied multimodal practiceA study about communication and interaction in dance teaching. The overall aim of this study is to increase the knowledge about how communication and interaction between students and teachers is manifested in dance teaching and learning, with a special focus on the students’ agency and how that can be assumed to affect their conditions for learning.In a dance class, teachers and students engage in the dance practice by using different semiotic modes of communication; body movements and gestures, touch, hearing, gaze, sound and speech. The teaching and learning situation can be described as a complex multimodal configuration of signs in different time and space based modes. The object of study is to examine students’ and teachers’ interaction and communication in detail, with a focus on how different semiotic resources are being used and how that affects the design of the dance class.The data consist of video recordings of dance classes in dance college education and more specifically the daily dance practice, the dance class. Video recordings were made in jazz dance, contemporary dance and ballet classes. These genres are, in various degrees, bearers of a tradition of dance teaching where students repeat the movement material that the teacher demonstrates. I base my choice on the fact that this is a common way of teaching dance both in dance college education and elsewhere. By using a multimodal analysis, different modes of communication and their interplay were brought into focus. Employing the perspective of a social semiotic multimodal theory the analyzed data were interpreted and discussed. The result has shown the importance of the body in communication and interaction between students and teachers in dance teaching and learning. Communication and interaction involve and combine different embodied semiotic resources. Signs are being made, interpreted and remade/redesigned with, through and in the body. The way the teachers use their voices in combination with body movements and gestures in instructions and feedback, makes these resources appear hierarchically more important than the verbal language. The result shows that the students make rhetoric choices in their learning processes. It is shown by the way they choose to attend to what the teacher communicates. The students’ choices in responding are mostly by showing how they understand. Further the results show that the teacher is responsible for the overall design of the dance class. The study material consists mostly of movements that the teacher has created in relation to a genre’s esthetics, the teacher chooses what aspects to focus on and how time is disposed. The students’ agency seems limited in terms of how they can affect and influence the design of the dance class. This means that the knowledge that is produced to a great extent is dependent on the teacher’s choices, her esthetic values and her own knowledge. From a didactic point of view this needs to be addressed in dance education in terms of how dance classes are designed, it concerns questions of esthetics, values and power.Keywords: dance teaching and learning, communication, interaction, multimodality, semiotic resource, design
|
|
| 9. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild, 1954-, et al.
(författare)
-
A Mozart concert or three simple chords? : Limits for approval in admission tests for Swedish specialist music teacher education
- 2021. - 1
-
Ingår i: Higher Education as Context for Music Pedagogy Research. - Oslo : Cappelen Damm Akademisk. - 2703-7843. - 9788202696979 - 9788202706326 ; , s. 19-40
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Against the background of problems with unarticulated concepts of quality and assessment criteria when assessing music, this article concerns how the limit for approval is constructed and legitimised by jurors when assessing entrance auditions to Swedish specialist music teacher education. The data comprise video documented auditions, focus group conversations, and stimulated-recall based interviews, involving jury members at four music education departments. Social semiotic theory is used to study how jurors assess applicants’ knowledge representations in main instrument tests, what is considered decisive for an approval, and how this set limit is legitimised. Four approaches have been constructed:the demanding education and profession;the supposed capacity of the applicant; the flexible admission situation, and the care of the applicant.What is considered to be the minimum requirement for approval in these constructions differs markedly, which shows a striking difference between the views of jurors within and between institutions on how the applicants´ musical performances on a main instrument should be assessed. These findings are discussed in relation to two possible scenarios of revised admission tests.
|
|
| 10. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild, 1954-
(författare)
-
A multimodal model for meaning-making : Designs for learning in choir
- 2011
-
Ingår i: Designs for Learning. - Stockholm : Stockholm university. - 1654-7608. ; 4:1, s. 8-21
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article presents musical communication from a multimodal, social semiotic and design-oriented perspective. Based on the notion that communication and learning constitute a social process of transformative sign-making, the article explores how choir conductors during video-recorded rehearsals and concerts use different modes of communication, such as gestures, gazes, body movements, singing, printed score and piano playing, as representations of the music they are working with, and how these modes are transformed into singing voices through translation, reshaping and imitation. The way conductors design their approaches to the music affords various choices and conditions for choir singers to learn and perform the music. The article draws attention to the complexity and multiplicity of an audiovisual music culture, characterised by different repertoires of action in performing and illustrating the music and by choir-specific, genre-specific and locally specific musical language constructions, in which learning is equated with interpretation and performance.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild, 1954-, et al.
(författare)
-
Assessment cultures and limits for approval in entrance tests for Swedish music teacher education
- 2021
-
Ingår i: Qualities in music education practice and research.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper concerns assessment of main instrument entrance tests for Swedish specialist music teacher education. The two articles presented are part of a larger research project of admission tests financed by the Swedish Research Council. The background of the project is based on problems with transparency and unarticulated assessment criteria when assessing music (Harrison et al, 2013; Olsson & Nielsen, 2018; Zandén, 2010), as well as the Swedish governments demands on higher education to strive for strengthened societal democracy by promoting equality and broader recruitment. Four music education institutions with specialist music teacher educations participated in the project. Applicants who gave their written consent were video recorded during their entrance auditions during spring 2018. Almost every member in the jury groups, in which video recordings had been carried out, agreed to participate. The data in the two studies comprise 27 video documented auditions and 22 focus group conversations or individual interviews with use of stimulated-recall for comments on the auditions. A social semiotic theory (Kress, 2010) was used to capture how instrumental/vocal skills were represented by applicants in main instrument auditions, and verbally articulated and assessed by jurors. The aim was to study what was considered as acceptable skills in applicants’ knowledge representations, and how these statements were legitimised. In article one (Sandberg-Jurström et al., in press, a), with focus on how criteria are articulated and used by jurors when assessing main instrument entrance auditions, two assessment cultures is emerged showing a great discrepancy between assessing musical skills and assessing person-related skills. The music-centred assessment culture emphasises assessments of technical, communicative, and genre-anchored interpretation skills essential for meeting the demands of the education and profession. The person-centred assessment culture emphasises assessments of personal traits suitable for education and profession. In the discussion the reliability, credibility, and validity of assessing abilities in terms of being and behaving in a particular way is addressed. The second article (Sandberg-Jurström et al., in press, b), concerns jurors’ views of the limit for approval in main instrument auditions. Four approaches to what is considered decisive for an approved instrument test have been constructed: (a) the demanding education and profession that legitimises a high or very high level of competencies for approval, (b) the supposed capacity of the applicant that legitimises a low level of competencies for approval, (c) the flexible admission situation that legitimises a changeable level for approval, and (d) the care of the applicant that legitimises an insufficient level. What is considered to be the minimum requirement for approval in these constructions differs markedly. The findings are discussed in relation to transparency and broadened recruitment by highlighting two possible scenarios of revised admission tests. In the presentation, focus is on the criteria and the limits for approval used, the qualities and skills represented in these criteria, and the assessment cultures considered for the assessments. Some overlaps between the findings are also highlighted.
|
|
| 13. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild, 1954-
(författare)
-
Att ge form åt musikaliska gestaltningar. En socialsemiotisk studie av körledares multimodala kommunikation i kör
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this thesis is to identify and describe how musical interpretations and performances are semiotically designed and realised by choir conductors in their interaction with choir singers during rehearsals and concerts, and also to find methods for how these actions can be analysed and described. The data consists of video-recorded rehearsals and concerts with six Swedish professional choir conductors and their choirs. The video films are transcribed in detail, with focus on how semiotic modes, such as gestures, gazes, body movements, singing, printed score and piano-playing, are used when choir conductors in their interaction with choir singers work with a musical composition. The study uses a multimodal and social semiotic theory, which implies that communication and learning is seen as a social process of transformative sign-making. The concept design is central since it is a way for sign-makers to create different communicative conditions for meaning-making, based on their interests and choices of modes. The analyses focus on how choir conductors in their use of different modes perform and illustrate the music, how they interact with the choir singers, and how their actions are realised in different designs. The analyses also focus on what cultural conventions surround the actions that occur. The thesis brings light to the complexity and multiplicity of an audiovisual culture, where choir conductors in their use of different repertoires of action and designs constantly vary how they perform and illustrate the music. The results show how these actions afford various choices and conditions for the choir singers to learn and perform the music, how a collective and local musical language is constructed and how the dominant positionings of the conductors can be seen as productive leadership.
|
|
| 14. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild
(författare)
-
Att lära sig gestalta musik : Ett multimodalt och designteoretiskt perspektiv på sång- och ensembleundervisning i musiklärarutbildningen
- 2013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Presentationen belyser kunskapsbildning i musiklärarutbildningens sång- och ensembleundervisning, hur musikdidaktiska och konstnärligt gestaltande aspekter hanteras samt vilka förutsättningar som skapas för studenters musikaliska lärande. Det saknas idag djupare praxisnära forskning om relationen mellan konstnärliga och didaktiska perspektiv i musiklärarutbildningen samt hur studenter utifrån dessa aspekter förbereds för sin roll som musiklärare. Studien utgår från ett multimodalt, socialsemiotiskt och designteoretiskt perspektiv där lärande och kommunikation ses som en social process av teckenskapande, där musikaliska betydelsebildningar skapas och konstrueras via användning av flera samtidigt samverkande socialt och historiskt formade teckensystem, och där fokus finns på de förutsättningar för lärande som skapas i den miljö olika aktörer befinner sig. Två musiklärarstudenter med inriktning mot rytmisk och improviserad musik har videoinspelats på sammanlagt tolv sång- och ensemblelektioner. Utifrån detaljerade transkriberingar av videofilmerna har analyser gjorts av hur olika verbala, kroppsliga och materiella resurser som exempelvis gestik, blickar, tal, sång och noter används som representationer för olika musikaliska aspekter, hur det didaktiska och konstnärliga innehållet designas samt vilka konsekvenser denna design får för studentens möjlighet att lära sig utveckla olika kunskaper och färdigheter. I resultatet visas hur en praktiskt-teoretiskt orienterad design formas, där förutsättningar skapas för hur studenten ska kunna lära sig olika kulturella konventioner kring improviserad musik, praktisera olika för genreområdet specifika uttryck samt träna på för området karaktäristiska resurser som exempelvis skalor, rytmiska figurer, intervall och ljud. En mer praktiskt-personligt orienterad väg har fokus på kunnande om, upplevelser av och intuition för hur den aktuella musiken kan gestaltas, där val av resurser baseras på intresse, idéer och känslor kopplade till den kulturella kontexten samt där egna personliga upptäckter och uttryck är i fokus. Lärares didaktiska och konstnärliga design varierar, men målet är att studenterna skall lära sig gestalta och framföra musiken på ett eget, nytt och personligt sätt. Resultatet sätter fokus på en praktisk kunskapsbildningstradition som är kopplad till både teori och personligt intresse och som i sig själv är didaktiskt orienterad.
|
|
| 15. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild, 1954-
(författare)
-
Creating space for reflection : Meaning-making feedback in instrumental/vocal lessons.
- 2022
-
Ingår i: Frontiers in Education. - : Frontiers Media S.A.. - 2504-284X. ; 7, s. 1-12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In higher music education, problems have been reported regarding students’ lack ofindependence in one-to-one instrumental/vocal lessons, little space for reflection, andeducation based on a hierarchical master–apprentice tradition, regulating and restrictingstudents’ opportunities to learn and reflect. This article concerns video-recordedfeedback activities in one-to-one instrumental/vocal lessons in specialist music teachereducation, paying special attention to the space offered for student self-reflectionand independence. The data comprise video-recorded one-to-one instrumental/vocallessons between students and teachers. A social semiotic perspective is usedto study representations of feedback meaning-making in the interaction betweenstudents and teachers as well as the understandings and approaches related totraditions and norms in music education. The findings indicate that feedback isconstructed through two contrasting discourses, resulting in various ways of realizingfeedback related to reflection opportunities. The negotiating discourse emphasizesopportunities for student self-reflections, drawing on current institutional curriculaand government requirements regarding reflection abilities. In contrast, the controllingdiscourse emphasizes constraints on such opportunities, connected to the hierarchicalmaster–apprentice music tradition. The feedback approaches realizing these discoursesare described in terms of space for conversation or exploration as well as a call forattention or re-creation, evident in all studied lessons. The discussion addresses somedidactic issues regarding the findings.
|
|
| 16. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild, 1954-, et al.
(författare)
-
Design och bedömning av färdighetsprov till musiklärarutbildningen
- 2018
-
Ingår i: The 23rd conference of Nordic Network for Research in Music Education Oslo, Norway February 12-15 2018.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Design och bedömning av färdighetsprov till musiklärarutbildningenStudiens övergripande mål är att skapa kunskap om bedömningsgrunder och kriterier för urval av studenter till musiklärarutbildningar. Trots att behörighets- och/eller urvalsgrundande färdighetsprov ofta är avgörande för möjligheten att få tillträde till en musikutbildning är området tämligen svagt beforskat. Det saknas studier om provs utformning och värdet av dem, liksom det saknas svenska studier och studier inom andra musikgenrer än den konstmusikaliska. Provs prognostiska värden, både till musik- och andra utbildningar, ifrågasätts och vid bedömning inom musikundervisning finns en problematik med subjektiva tolkningar och outtalade kriterier. Med ett ökat skolfokus på frågor som rör bedömning, jämlikhet och breddad rekrytering blir det angeläget att studera hur färdighetsprov legitimeras och bedöms. Syfte med studien är att undersöka färdighetsprov med avseende på hur proven designas och bedöms. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus på hur individer använder språkliga, materiella och kroppsliga teckensystem för att representera och gestalta sin förståelse för, förhållningssätt till och tolkning av olika företeelser i världen, och hur dessa representationer ständigt transformeras. På mikronivå används begreppet diskurs i syfte att studera hur sökande, med användning av teckensystem, såsom noter, musikinstrument, sång och gester, laddade med innebörder kopplade till musikstil, tidsskede och genrers praxis, representerar sitt kunnande och sin musikaliska förtrogenhet samt vilka representationer för kvalitet och kunnande som bedömande lärare lyfter fram i sina bedömningar av de sökandes prestationer. Diskursbegreppet används även för att utröna vilka versioner av tillgängliga förståelser som används och hur de används när lärarna legitimerar sina ställningstaganden och urval. På makronivå används begreppet även för att belysa hur bedömningskriterier, legitimeringar och urval i den lokala praktiken kan relateras till dominerande kunskapssyner formade i olika musikutbildningssystem.Som metod användes videodokumentationer och fokusgruppsamtal, med inslag av stimulated recall-intervjuer. Tillsammans kan dessa metoder ge möjlighet till samtal om hur kvalitativa aspekter i musikframföranden bedöms och legitimeras. Datamaterialet kommer att hämtas från fyra lärosäten med musiklärarutbildning och bestå av sammanlagt åtta dagars videoinspelade instrumentalprov inom skilda genrer samt ett ljudinspelat fokusgruppsamtal för varje bedömande jurygrupp. Lärarna i de bedömande jurygrupperna diskuterar de sökandes prestationer med utvalda sekvenser från proven som stimulusmaterial. En pilotstudie med fokus på färdighetsprov inom folkmusikgenren genomfördes förra året med syfte att bland annat pröva studiens valda teoretiska grund och metod. Både teori och metod sågs som berikande och fruktbara. Sedan dess har även färdighetsprov inom genrerna klassisk musik och rytmisk improviserad musik videodokumenterats och analyserats. I det preliminära resultatet av dessa analyser framkommer att de representationer för och förståelser av kvalitet och kunnande som konstruerades i samtalen handlar om värderingar av de sökandes sång- och spelskicklighet; musikaliska och kroppsliga uttrycksförmåga; stilkännedom samt samspel, allt relaterat till de olika genrernas traditioner och idiom. Vad gäller lärarnas ställningstaganden och hur dessa legitimeras har diskurser på mikronivå kunnat synliggöras, där vikten av genretrohet, genrespets och genrevana framhålls. I kontrast till dessa antyds diskurser där genrebrott, genrebredd och genreovana också kan ses som acceptabla, åtminstone inom vissa jurygrupper. Utifrån dessa spänningar kan förhållningssätt skönjas som visar på en polemik mellan olika värderingar av musikalisk kvalitet och kunnande.
|
|
| 17. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild, 1954-
(författare)
-
En pilotstudie om bedömning av färdighetsprov i musik
- 2017
-
Ingår i: Music education and equality.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Grunden för denna förstudie är en större planerad studie vars övergripande mål är att skapa kunskap om bedömningsgrunder och kriterier för urval av studenter till musiklärarutbildningar. Trots att behörighets- och/eller urvalsgrundande färdighetsprov ofta är avgörande för möjligheten att få tillträde till en musikutbildning är området tämligen svagt beforskat. Det saknas studier om provs utformning och värdet av dem, likaså saknas svenska studier och studier inom andra musikgenrer än den konstmusikaliska. Syftet med pilotstudien är att undersöka ett fåtal färdighetsprov i musik med avseende på hur proven designas och bedöms. Syftet är också att pröva studiens valda teoretiska grund och metod. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus på hur individer använder språkliga, materiella och kroppsliga teckensystem för att representera och gestalta sin förståelse för, förhållningssätt till och tolkning av olika företeelser i världen. Vidare används begreppet diskurs, för att utröna vilka versioner av förståelser som används och hur de används av lärarna. Som metod användes videodokumentationer och fokusgruppsamtal, med inslag av stimulated recall-intervjuer. Datamaterialet är hämtat från ett lärosäte med musiklärarutbildning och består av två videoinspelade instrumentalprov inom folkmusikgenren samt ljudinspelade fokusgruppsamtal där bedömande lärare, med utgångspunkt i utvalda sekvenser från proven, diskuterar de sökandes prestationer. I det preliminära resultatet framkommer att de representationer för och förståelser av kvalitet och kunnande som konstruerades i samtalen handlar om värderingar av de sökandes sång- och spelskicklighet; musikaliska och kroppsliga uttrycksförmåga; stilkännedom samt samspel relaterat till folkmusikgenrens traditioner och idiom. Vad gäller lärarnas ställningstaganden och hur dessa legitimeras har diskurser på mikronivå kunnat synliggöras, där spänningar antyds mellan genrebrott och genretrohet, genrebredd och genrespets samt genreovana och genrevana. Utifrån dessa spänningar kan förhållningssätt skönjas, som visar på en polemik mellan olika värderingar av vad musikalisk kvalitet och kunnande kan innebära.
|
|
| 18. |
- Sandberg-Jurström, Ragnhild, 1954-
(författare)
-
Förutsättningar för att lära sig gestalta musik : En studie av kommunikation, lärande och lärares musikdidaktiska överväganden i musiklärarutbildningens sånglektioner i klassisk musik, folkmusik och jazz
- 2015
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med presentationen är att beskriva och problematisera de förutsättningar som skapas för musiklärarstudenter att lära sig själva och andra att uttrycka och gestalta musik. I tidigare forskning framkommer att utvecklandet och verbaliserandet av expressiva, gestaltande och personliga uttryck i musik endast till viss del uppmärksammas i musiklärarutbildningens instrumentalundervisning samt att dessa aspekter inte explicit uppmärksammas, eller har ett underordnat fokus, i de musikundervisningskontexter som musiklärarutbildningen ger behörighet och kompetens för. Det saknas dock idag en fördjupad och praxisnära forskning om relationen mellan lärande, kommunikation och olika musikpedagogiska idétraditioner i musiklärarutbildningens instrumentalundervisning samt hur studenter utifrån dessa aspekter förbereds för sin roll som musiklärare. I föreliggande studie har undersökts hur kommunikationen mellan lärare och studenter uttrycks, hur olika kunskapsformer i musik semiotiskt representeras, iscensätts och gestaltas samt vilka normer, värderingar och kunskapssyner lärare och studenter ger uttryck för i musiklärarutbildningens sångundervisning inom genrerna klassisk musik, folkmusik och jazz. Studien utgår från ett socialsemiotiskt, multimodalt och designteoretiskt perspektiv, där kommunikation och lärande ses som sociala processer av teckenskapande, där mening skapas och representeras via socialt och historiskt producerade och utifrån intresse valda betydelsebärande teckensystem och där fokus finns på hur förutsättningar skapas för lärande i den miljö olika aktörer befinner sig i. Datamaterialet består av ca nio timmars videoinspelade enskilda sånglektioner inom rytmisk och improviserad musik, klassisk musik samt folkmusik på en svensk musiklärarutbildning. En student och dennes lärare har valts från varje genre och inspelningarna har gjorts av flera lektioner i följd under en termin. Utifrån detaljerade transkriberingar av videofilmerna har analyser gjorts av hur ett valt musikaliskt innehåll i en undervisningssituation representeras, iscensätts och gestaltas. I studien fokuseras på vilka kunskapsformer i musik som uppmärksammas, hur dessa semiotiskt representeras, vilken funktion dessa representationer har, hur de semiotiska resurserna – framförallt sång, tal och andra kroppsliga uttryck – transformeras, transduceras och samverkar i lärares och studenters kommunikation under lektionerna samt vilka förhållningssätt till och förutsättningar för musikaliskt lärande som ges uttryck för. I resultatet framgår att studenten får möjlighet till kroppsligt, expressivt, interaktivt, reflexivt, metaforiskt och kontextuellt lärande, men att mängden av och formen för dessa skiljer sig åt mellan de studerade undervisningskontexterna. Synen på vad som räknas som musikalisk kunskap, vilka normer och värderingar som är i fokus, vilka förhållnings- och arbetssätt lärarna ger uttryck för samt vilka erbjudna förutsättningar som skapas för studenters lärande varierar sålunda beroende på kontext och genre. Resultateten problematiseras i relation till olika idétraditioner rörande musikundervisning, till studenters framtida yrkesverksamhet och till formandet av en hållbar musiklärarutbildning.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild
(författare)
-
Kroppen som åskådliggörare av musikalisk mening
- 2015. - 1
-
Ingår i: Knowledge formation in and through music. - Stockholm : Royal College of Music. - 9789198281200 ; , s. 171-178
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 21. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild, 1954-
(författare)
-
Kroppsliga representationer för musikaliskt meningsskapande i sångundervisning
- 2016
-
Ingår i: Nordisk musikkpedagogisk forskning. - Oslo : Norges musikhøgskole. - 1504-5021. ; 17, s. 167-196
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article concerns singing education in folk music, Western classical tradition and improvised music in a music teacher education programme in Sweden. The study investigates how conditions for bodily learning and interpretation are semiotically designed and carried out by vocal teachers in one-to-one singing lessons. Video documentations of singing lessons with three vocal teachers and three students are transcribed and analysed with focus on how musical knowledge and practices of knowledge are bodily represented, designed and expressed, and how students respond to the teachers’ affordances. The theoretical point of view is based on a multimodal and social semiotic perspective. The result shows that all students have the possibility to learn the studied music through bodily understanding, expressions, associations, contextualisation, and interaction, yet the function and the meaning of these bodily learning aspects are varied in the studied lessons. The views of what is counted as musical knowledge, which norms and values are focused on, and which attitudes and methods the teachers work with thus vary depending on context and genre. New knowledge about bodily learning processes and bodily musical meaning making is contributed by the study.Keywords: Music teacher education, Singing lessons, Bodily learning and expression, Multimodality, Social semiotic
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild
(författare)
-
Kvalitetsuppfattningar och kriterier för bedömning på musiklärarutbildningen.
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Abstract: Studiens mål är att öka kunskaperna om det utbildningsområde och de undervisningskontexter inom lärarutbildningen i vilka blivande musiklärare förväntas utveckla ämneskunskaper i form av klingande musikaliska färdigheter och uttrycksförmågor, men där riktlinjer för hur dessa kvaliteter ska bedömas till stor del är vagt formulerade och öppna för den enskilda bedömarens egna tolkningar. Vilka kompetenser som musiklärarstudenter ska utveckla och kunna efter avslutade kurser utgår från centrala riktlinjer och mål, och är lokalt definierade i de kursplaner som finns skrivna på aktuella institutioner. Hur dessa kunskaper skall examineras och bedömas styrs av de för den aktuella institutionen skapade riktlinjer för hur kunskapsmålen skall kunna säkerställas. I kursplanen på en av musikhögskolorna i Sverige anges, när det gäller mål för vad studenten skall kunna på sitt instrument efter första årets studier, att denne skall kunna ”ge musikalisk gestalt åt vald repertoar utifrån relevanta instrumentala/vokala färdigheter”. De betygskriterier som är kopplade till detta mål anger att studenten, för att få betyg Väl godkänd, bör visa ”goda instrumentala/vokala färdigheter och god förmåga till samspel i en musikalisk gestaltning utifrån den valda repertoaren”. Dessa riktlinjer är som synes formulerade med värderande kortfattade skriftliga beskrivningar av ett musikaliskt kunnande som skall uttryckas i klingande form. Att tolka ljudande musikaliska kvaliteter, transformera dem till ett värderande symbolsystem av givna bokstäver och samtidigt tolka vagt formulerade skriftliga utsagor för bedömning, torde ställa såväl lärare som studenter inför stora utmaningar. Frågan kan ställas vad som egentligen lyfts fram till bedömning samt vilka kriterier för bedömning som lärare ger uttryck för vid examinationer som framförallt behandlar praktiskt gestaltande uttryck. Vilka uppfattningar om kvalitet och kunnande som fokuseras inom olika kurser samt hur kriterier för bedömning av dessa kunskaper hanteras är sålunda synnerligen intressanta och viktiga att studera.I föreliggande studie är det av intresse att undersöka vilka musikaliska kvaliteter i instrumentalspel eller sång (alt. ensembleledning) som ses som viktiga att kunna samt hur dessa förväntade kompetenser värderas och bedöms i olika bedömningssituationer inom musiklärarutbildningen. Framförallt gäller detta fokus examinerande praktiska redovisningar i kursen instrument eller sång, men även inträdesprov till utbildningen. Det generella behörighetskravet som gäller för inträde till en lärarutbildning är format centralt, framförallt i högskolelagen och högskoleförordningen, medan det lokala särskilda behörighetskravet formas på den aktuella institutionen. För inträde till en musiklärarutbildning krävs, förutom det generella behörighetskravet, en särskild behörighet i form av godkänt färdighetsprov i musik. Detta färdighetsprov styrs dels av gemensamma riktlinjer tagna av de olika musikhögskolorna i Sverige, men även av lokala överenskommelser om hur proven skall utföras och bedömas. Gällande dokument för bedömning vad gäller inträdesprov är även de vagt utformade med få eller inga i detalj utarbetade kriterier, vilket skulle kunna leda till variationer av tolkningar av hur en bedömning av ett musikaliskt framförande i ett inträdesprov skulle kunna göras.Syftet med föreliggande studie är att identifiera och beskriva lärares och lärarstudenters uppfattningar om vilka musikaliska kvaliteter och kriterier för bedömning i musik som eftersträvas på musiklärarprogrammet. I två av studiens delar fokuserar vi på och lyfter fram lärares uppfattningar om och syn på musikaliska kvaliteter och kriterier för bedömning av musikaliska framföranden, medan vi i den tredje delen fokuserar på studenters uppfattningar om dessa kvaliteter i relation till deras kommande yrkesverksamhet.Den första delen i studien innefattar videoinspelningar av inträdesprov till musiklärarprogrammet på instrumentet sång i olika genrer. I samband med dessa inträdesprov, och med videoinspelningarna som referensram, görs fokusgruppsamtal med medverkande bedömande lärare om vilka kompetenser som uppmärksammas, vilka kvalitetsuppfattningar som lyfts fram samt vilka kriterier för bedömning som lärare ger uttryck för, i relation till de behörighetskrav som ställs för inträde till en musiklärarutbildning. Gruppsamtalen analyseras utifrån ett multimodalt designteoretiskt perspektiv med fokus på de semiotiska representationer för musikalisk kvalitet som används och förmedlas av de uppträdande studenterna samt hur dessa representationsformer värderas och bedöms av lärarna. Semiotiska representationsformer såsom sång, gester, ansiktsuttryck och andra kroppsliga resurser kan ses som representationer för olika musikaliska idéer, tolkningar av och konventioner kring den musik som förmedlas. Efterföljande enskilda djupintervjuer analyseras utifrån hermeneutiskt fenomenologiskt perspektiv med fokus på hur fenomenet musikalisk kvalitet framträder i lärares föreställningsvärldar samt hur kriterier för bedömning av musikalisk kvalitet beskrivs. Förståelse för musikalisk kvalitet ingår implicit i musiklärares grundläggande existenssätt då de dagligdags måste orientera sig musikaliskt i sitt arbete. I fokus står här därför lärarnas basala förståelse för musikalisk kvalitet, samt hur denna tar sig uttryck i bedömning av inträdesprov.Den andra delen utgörs av videoinspelningar av samma instrumentgrupp och genreinriktningar, men nu på examinerande praktiska redovisningar under utbildningen på musiklärarprogrammet. Även i denna fas görs fokusgruppsamtal med medverkande lärare i samband med uppspelningarna och med videoinspelningar som referensram, samt efterföljande djupintervjuer. Samtalen och analyserna av dessa kommer att fokusera på samma kvalitets- och bedömningsfrågor som berördes i den första fasen, men nu i relation till musiklärarutbildningens kursplaner och betygskrav för spel och sång på instrument.Den tredje delen är inriktad på att i fokusgrupper med studenter samtala om deras syn på vilka kvaliteter de har förstått varit viktiga och blivit bedömda på sitt valda instrument under sin utbildning, vilka kvaliteter de själva ser som betydelsefulla, hur de ser på bedömning av dessa kvaliteter samt hur de relaterar sitt eget vetande och kunnande till de krav som ställs på dem i deras kommande yrkesgärning och till de kursplaner och bedömningskriterier de avses att arbeta utifrån. Intervjuerna kommer att göras vid flera tillfällen under utbildningstiden och analyseras utifrån både ett multimodalt designteoretiskt och hermeneutiskt fenomenologiskt perspektivet. På konferensen kommer vi att presentera vårt upplägg av studien.
|
|
| 24. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild, 1954-, et al.
(författare)
-
Mapping the applicants’ learnability : a discourse analysis of assessors’ talk of admission tests for Swedish specialist music teacher education
- 2022
-
Ingår i: Music Education Research. - : Taylor & Francis. - 1461-3808 .- 1469-9893. ; 24:5, s. 599-610
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article concerns assessors’ use of predictions of applicants’ ability to learn when assessing admission tests for specialist music teacher education in Sweden. The data consist of stimulated-recall interviews with video-recorded admission tests as stimuli, and the analyses are based on discourse psychology with a focus on the variations, functions, and effects of the assessors’ statements about learning opportunities. The results highlight several ways of talking about applicants’ learnability, based on the view that learnability is a matter of teacher help, learning time, applicant age, and talent. Based on these results, learnability can be considered a selection tool, legitimised with reference to the assessors as experts able to foresee and make decisions about applicants’ future development opportunities. In this sense, the test contexts can be seen as permeated by educational traditions in which discourses about learnability govern the assessors’/masters’ decisions.
|
|
| 25. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild
(författare)
-
Musical learning and artistic performance in music teacher education : A study of how jazz vocal and ensemble lessons are designed
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to describe how different aspects of musical learning and artistic performance are handled, performed and expressed in individual jazz singing lessons and ensemble lessons in the music teacher education from a multimodal, social semiotic and design theoretical perspective. The relation between musical learning and artistic performance has only been explored to a certain point in previous research. Some studies show that there is a divide between these aspects and that they do not always co-exist. Other studies show that musical learning and artistic performance are closely interconnected. However, there is a lack of studies on how the relation is handled in different types of classes in the music teacher education. What performance and theoretical perspectives are emphasized, clarified, and problematized? What conceptions of musical quality are articulated, and how can a composition be learned, performed and communicated? The purpose of this study is to increase the knowledge and understanding of how these aspects of learning and performing can be handled in the music teacher education and the learning opportunities these processes create.The study is based on video recordings of some jazz singing and ensemble lessons and analyzes how different resources such as speaking, singing, and instrument playing are used. The multimodal, social semiotic and design theoretical perspective with its focus on semiotic resources, sign-making, transformations of signs, the creating of representations, and the importance of the social context (Kress & van Leeuwen, 2001; Kress, 2010; Selander, 2008) has provided a fruitful theoretical frame and a useful tool for analyzing the data. The multimodal perspective principally centres on the interplay and coordination of different resources, and how these function as representations of different ideas, perceptions and experiences in terms of interest and motivation. The social semiotic perspective pays special attention to the social dimension of the communication, that is, how meaning-making is dependent on and influenced by the context of the activity, and the events, ideas and feelings that the socially and historically shaped resources represent. From a design theoretical perspective on communication and learning, the choice of performance, its execution and the resources used to shape content in relation to the social framing are seen as formative for the learning opportunities created in a specific context.The data consist of video recordings of two students in the new music teacher education, and their teachers, including a total of six individual jazz singing lessons and eleven ensemble lessons. On the basis of detailed transcriptions of how teachers and students use semiotic resources, such as gestures, speech, singing, instrument playing and printed score in their musical communication, different characteristic and salient features have been described. The teachers have also been interviewed about their teaching focus. The analysis of the data illustrates what teachers and students do in order to handle, perform and create the music, and how they “talk” about the technique of instrument playing, interpretation, expression and experiences, and the technical and structural aspects of the music by means of body language, verbal language, singing voices and instrument playing. Preliminary results show that the teachers in various ways practice a rhythmical and improvisation-based music pedagogy as a foundation for playing music, partly with a focus on practical-theoretical knowledge, partly with a focus on practical-personally performed knowledge. The teachers all share the aim of teaching the students to learn and perform music in an individual as well as in a collective way on the basis of personal choices and feelings, whereas the ways to achieve this aim vary. The variations show how the teachers in different ways work with and present music to the students, thus activating the processes of learning, performing and creating music, as well as providing opportunities for the students to choose how to teach their future pupils.
|
|
| 26. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild, 1954-, et al.
(författare)
-
Musical skills, or attitude and dress style? : Meaning-making when assessing admission tests for Swedish specialist music teacher education
- 2022
-
Ingår i: Research Studies in Music Education. - : Sage Publications. - 1321-103X .- 1834-5530. ; 44:1, s. 70-85
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although entrance test criteria seem decisive for accessing higher music education programmes, and problems and challenges with the assessment process are reported, the area is largely unexplored. This article concerns how entrance auditions, specifically primary instrument auditions for Swedish specialist music teacher programmes, are examined and discussed. The data comprise video-documented auditions, focus group conversations, and stimulated-recall-based interviews involving assessor groups at four music education departments. Social-semiotic theory is used to study how assessors judge applicants' knowledge representations in audition performances. A music-centred assessment culture is constructed, emphasising assessments of technical, communicative, and genre-anchored interpretation skills essential for meeting the demands of the education and profession. Also, a person-centred assessment culture is revealed, emphasising the assessment of personal traits suitable for education and profession. The discussion addresses the reliability, credibility, and validity of assessing abilities in terms of being and behaving in a particular way.
|
|
| 27. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild, 1954-
(författare)
-
Musikalisk kommunikation sett ur ett designteoretiskt, multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Syftet med föreliggande presentation är att utifrån ett designteoretiskt, multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv på lärande och kommunikation problematisera hur musikaliskt lärande kan förstås och begreppsliggöras. Teoriernafokuserar på hur individerutifrån intresse och motivation väljer olika språkliga, materiella och/eller kroppsliga teckensystem, hur dessa resurser används och transformeras till nya teckensystem samt hur de kan ses som representationer av olika idéer och uppfattningar av omvärlden(Kress, Jewitt, Ogborn & Tsatsarelis, 2001;Kress & van Leeuwen, 2001; van Leeuwen, 2005). Socialsemiotiken uppmärksammar speciellt den sociala dimensionen och ser kommunikation och lärande som en social process av teckenskapande, medan multimodaliteten ihuvudsak fokuserar på växelspelet och samverkan mellan resurserna. Det designteoretiska perspektivet lyfter fram hur teckenskaparen genom sina val av gestaltningssätt kan forma olika förutsättningar för lärande(Selander & Rostvall, 2008). Inom det musikpedagogiska forskningsfältet innebär dessa perspektiv ett nytt sätt att analysera, identifiera och beskriva musikaliskt meningsskapande. Utifrån dessaperspektiv och med videoregistreringar som metod har jag studerat körledares kommunikation i kör (SandbergJurström, 2009), orkesterledares samspel med orkestermusiker samt hur musiklärare designar instrumental-‐, ensemble-‐och didaktiklektioner inom musiklärarutbildningen (pågående projekt). Detaljerade transkriberingar av videoregistreringar har gjort det möjligt att lyfta fram och åskådliggöra hur olika resurser såsom exempelvis tal, sång, gestik och blickar används i samspelet mellan de agerande. I analysen av datamaterialenhar syftet varit att synliggöra hur lärare samt kör-‐och orkesterledare i deras interaktion med studenter, sångare och instrumentalister uttrycker olika aspekter av musikaliskt lärande. Funktionen hos, transformationen av och samverkan mellan olika semiotiska resurser samt hur deanvänds som representationer för olika musikaliska aspekterär central i en sådan analys. Hurolika designer skapas gällande resursanvändning, musikaliskt innehåll och deltagares interaktionär också i fokus. Jag vill i presentationen beskriva och problematisera de olika studiernas forskningsprocesser och resultati relation till de valda teoretiska och metodologiska perspektiven.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild, et al.
(författare)
-
Musikalisk kvalitet och bedömning på musiklärarutbildningen : Hur och vad bedömer vi?
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I och med den nya svenska gymnasiereformens krav på elevers samt därmed blivande lärares förväntade kunskapsnivåer, blir uppfattningar om kunnande, kvalitet och bedömning i varje ämne på ämneslärarprogrammet synnerligen intressanta att beakta. Vilka kompetenser som krävs vid studenters inträde till musiklärarutbildningen samt vad studenter förväntas kunna efter avslutad utbildning kan sålunda ställas i relation till de kompetenser de förväntas utveckla och bedöma hos kommande musikelever.Syftet med föreliggande studie är att, i relation till musiklärarprogrammets och gymnasieskolans styrdokument gällande behörighetskrav, kursplaner och bedömningskriterier i musik, identifiera och beskriva musikhögskolelärares och musiklärarstudenters uppfattningar om musikalisk kvalitet samt kriterier för bedömning i musik på musiklärarprogrammet.Studiens första fas har videoinspelningar av inträdesprov i sång inom olika genrer som utgångspunkt. Fokusgruppsamtal förs med bedömande lärare om vilka kompetenser som uppmärksammas samt vilka kvalitetsuppfattningar och kriterier för bedömning lärarna ger uttryck för. Gruppsamtalen analyseras utifrån ett multimodalt designteoretiskt perspektiv med fokus på lärares och studenters uppfattningar om hur olika representationer för musikalisk kvalitet väljs, används, förmedlas och bedöms i samband med musikaliska framföranden. Efterföljande enskilda djupintervjuer analyseras utifrån hermeneutiskt fenomenologiskt perspektiv med fokus på hur fenomenet musikalisk kvalitet framträder i lärares och studenters föreställningsvärldar samt hur kriterier för bedömning av musikalisk kvalitet beskrivs.Studiens andra fas genomförs på liknande sätt, men med fokus på terminsuppspelningar i sång. Sista fasen innefattar intervjuer med lärarstudenter om deras syn på vilka kvaliteter de har förstått varit viktiga i sångutbildningen samt själva ser som betydelsefulla i relation till det kommande yrkeslivet. Intervjuerna analyseras utifrån hermeneutiskt fenomenologiskt perspektiv.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Sandberg Jurström, Ragnhild, 1954-
(författare)
-
Shaping musical performances : A social semiotic study of choir conductors' multimodal communication in choir
- 2010
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The purpose of my thesis is to identify and describe how musical interpretations and performances are semiotically designed and realised by choir conductors in their interaction with choir singers during rehearsals and concerts, and also to find methods for how these actions can be analysed and described. The data consists of video-recorded rehearsals and concerts with six Swedish professional choir conductors and their choirs. The video films are transcribed in detail, with focus on how semiotic modes, such as gestures, gazes, body movements, singing, printed score and piano-playing, are used when choir conductors in their interaction with choir singers work with a musical composition. Completed PhD Abstracts21The study uses a multimodal and social semiotic theory, which implies that communication and learning is seen as a social process of transformative sign-making. The concept design is central since it is a way for sign-makers to create different communicative conditions for meaning-making, based on their interests and choices of modes. The analyses focus on how choir conductors in their use of different modes perform and illustrate the music, how they interact with the choir singers, and how their actions are realised in different designs. The analyses also focus on what cultural conventions surround the actions that occur. The thesis brings light to the complexity and multiplicity of an audiovisual culture, where choir conductors in their use of different repertoires of action and designs constantly vary how they perform and illustrate the music. The results show how these actions afford various choices and conditions for the choir singers to learn and perform the music and how the results of the study can be designed into a multimodal and social semiotic model for musical communication. Different dimensions of attitude that indicate opposing forces between different musical aspects and between modes of procedure can be sensed in the results. In this study, it is not with certainty that they should be regarded as each other's opposites or as dichotomies, but rather that they can be seen as different aspects of the same phenomenon, in the way that they presuppose and require each other and are a part of each other or that these opposites quite simply annul each other. The outcome of the discussion around these contrasting pairs is that musical learning always can be seen as audiovisual learning, that choir leadarship can be regarded as a productive musical leadership and that learning and the shaping of performance can be put on an equal footing, described in terms of an ongoing interpretation and performance. The discussion also comprises how the realisation of different repertoires of action result in a collective musical language with local variations.
|
|
