SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Sandberg Margareta) "

Sökning: WFRF:(Sandberg Margareta)

  • Resultat 1-48 av 48
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Sandberg, Margareta, 1947-, et al. (författare)
  • Blood flow changes in the trapezius muscle and overlying skin following transcutaneous electrical nerve stimulation
  • 2007
  • Ingår i: Physical Therapy. - : Oxford University Press (OUP). - 0031-9023 .- 1538-6724. ; 87:8, s. 1047-1055
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background and Purpose: Various researchers have studied the effects of transcutaneous electrical nerve stimulation (TENS) on hemodynamics. The purpose of this study was to examine the effects of TENS on local blood flow in the trapezius muscle and overlying skin. Subjects: Thirty-three women who were healthy, aged 25 to 55 years, were randomly assigned to receive 1 of 3 different modes of TENS. Methods: Skin and muscle blood flow were monitored noninvasively using a new application of photoplethysmography for 15 minutes of TENS applied at high frequency (80 Hz) and sensory-level intensity and at low frequency (2 Hz) and motor-level intensity and for 15 minutes after stimulation. Subliminal 80-Hz TENS was used as a control. Blood flow was monitored simultaneously on stimulated and nonstimulated shoulders. Results: Blood flow in the trapezius muscle, but not skin blood flow, increased significantly with motor-level 2-Hz TENS, whereas no increase occurred with sensory-level 80-Hz TENS or subliminal 80-Hz TENS. Discussion and Conclusion: Muscle contractions induced by motor-level 2-Hz TENS appear to be a prerequisite for increasing blood flow in the trapezius muscle. However, high stimulation intensity may prevent increased blood flow in the overlying skin.
  •  
2.
  • Alanärä, Anders, et al. (författare)
  • Utsättning av djur för jakt och fiske
  • 2021
  • Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • SLUs vetenskapliga råd för djurskydd har fått i uppdrag av Jordbruksverket att sammanställa aktuell forskning kring utsättning av djur för jakt och fiske samt att belysa eventuella kunskapsluckor på området. Uppdraget omfattar gräsand, rapphöna, fasan och laxfiskar. Bruket att föda upp fåglar och fiskar för utsättning i syfte att gynna jakt och fiske ifrågasätts inte sällan av etiska skäl, men den diskussionen ligger utanför fokus för denna rapport. Utsättning av fågel och fisk är en antropogen verksamhet som, till skillnad från många andra typer av mänsklig påverkan, syftar till att gynna arterna i fråga. Det kan handla om naturvårdsinsatser, att återinföra försvunna arter eller att på andra sätt berika ekosystemet, inte sällan med ökade möjligheter till jakt eller fiske som slutändamål. Ofta förbereds och åtföljs utsättningar av habitatförbättrande åtgärder som inte endast gynnar de utsatta individerna och deras artfränder, utan även har positiva konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystemet i stort. I utarbetandet av regelverket knutet till utsättning av fågel och fisk är det viktigt att även beakta de positiva föresatserna och de konsekvenser som verksamheten kan medföra. Annars riskerar man att engagemang och incitament förloras, till men för biologisk mångfald och en rik och levande landsbygd.
  •  
3.
  •  
4.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Bedövning vid slakt av fisk
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I Sverige produceras cirka 11 100 ton matfisk per år, varav ungefär 89 % regnbåge, 11 % fjällröding och en mycket liten andel övrig fisk. Huvuddelen av den svenska matfiskproduktionen sker i s.k. kassodling d.v.s. flytande nätkassar. Bedövning, strupskärning och avblodning sker som regel på den plats där fisken hållits. Majoriteten av all matfisk från svenska producenter bedövas med koldioxid medan en dryg tredjedel bedövas med elektricitet, räknat per vikt. Endast en mindre del bedövas mekaniskt, även om manuell klubbning är en vanlig metod i småskalig produktion. Bedövning med kemiska metoder, eller med nedkylning, förekommer sannolikt inte. Bedövningsmetoden sammanhänger i viss mån med andra steg i slaktprocessen som då också behöver beaktas vid jämförelse av olika bedövningsmetoder. Samhällets ökande krav på god djurvälfärd gäller även fiskproduktion och näringen försöker möta dessa krav. Fiskar är en heterogen grupp och det går inte att definiera välfärdskriterier generellt utan dessa måste vara artspecifika. Ny teknik gör det dock möjligt att studera välfärdsfaktorer även hos fisk och under alla delar av uppfödningen, inklusive slaktprocessen. Detta kan leda fram till artspecifika rekommendationer och på sikt öka välfärden för odlad fisk. Synliga indikatorer på medvetande, såsom beteendemässiga reaktioner, kan användas för att under praktiska förhållanden avgöra om en bedövning har misslyckats, men avsaknaden av sådana reaktioner är inte bevis på att fisken är medvetslös. I brist på vetenskapligt utvärderade och praktiskt tillämpbara indikatorer för att med säkerhet avgöra att en bedövning har lyckats, att fisken är medvetslös, krävs i dagsläget mätningar av hjärnaktivitet, vilket hittills endast har kunnat utföras under försöksmässiga betingelser. Det saknas studier som visar att gas är lämplig för bedövning av laxfiskar och sådan bedövning bör därför tills vidare undvikas. Induktionstiden är alltid flera minuter lång. Koldioxidexponering orsakar kramper, flyktbeteende och fysiologisk stress hos laxfiskar, oavsett koncentration och kombination med andra gaser. Placering i kar med vattenlösning av koldioxid är därför inte en etiskt acceptabel metod för bedövning eller avlivning. Trots detta bedövas majoriteten av all svenskproducerad matfisk med koldioxid. Information om hur exponering för kvävgas och kolmonoxid påverkar fiskarna är knapphändig och motstridande. Dessutom är det oklart hur gasbedövning med kvävgas och kolmonoxid påverkar medvetandet hos fisk, varför det inte går att avgöra om gaserna har potential att ge en effektiv bedövning eller ej. Fler studier av hur kvävgas och kolmonoxid påverkar fiskarnas välfärd fordras innan lämpligheten hos någon av dessa gaser kan bedömas. Kolmonoxid är också farlig för de personer som hanterar gasen och är därför olämplig ur ett arbetsmiljöperspektiv.Baserat på de få mätningar av medvetande som gjorts i samband elektrisk bedövning av fisk kan den inte rekommenderas som ensam bedövnings- eller avlivningsmetod om man samtidigt vill bibehålla en hög köttkvalitet, vilket är relevant om produkten ska säljas. Trots detta bedövas drygt en tredjedel av all svenskproducerad matfisk med enbart elektricitet. Däremot kan elektricitet eventuellt användas för att kortvarigt förbedöva fisken så att den blir mer hanterbar under efterföljande bedövning och avlivning. Det förutsätter dock att elbehandlingen sker på ett sätt så att inte köttkvaliteten försämras. Mekanisk bedövning är en av de få nu använda bedövningsmetoderna för fisk (dock ej i bruk vid storskalig kommersiell slakt av laxfisk i Sverige) som genererar omedelbar och irreversibel medvetslöshet. För att lyckas med bedövningen behövs kunskap om fiskens anatomi och att kraften i slaget är tillräckligt stor. Eventuellt kan större precision erhållas genom att använda en handhållen tryckluftspistol eller automatiserad slagmaskin, jämfört med en manuell klubba. För att underlätta hanteringen, maximera slagprecisionen och minimera fiskarnas stress inför bedövning skulle dessutom möjligen förbehandling med ett lugnande kemiskt bedövningsmedel kunna användas. Nejlikolja och dess aktiva komponenter euginol och isoeuginol tycks kunna sänka fiskens stressnivå. Informationen om hur dessa substanser kan användas i fiskuppfödning är knapphändig och ibland motsägelsefull. Det saknas kunskap om huruvida de faktiskt inducerar medvetslöshet, liksom hur de skulle kunna användas för att reducera fiskens stress. Det saknas också information om hur vattentemperaturen påverkar substansens effektivitet. Den vetenskapliga litteraturen är mycket sparsam när det gäller bedövningsmetodernas påverkan ur ett hållbarhets- och konkurrensperspektiv. Den samlade kunskapen är för liten för att tydliga slutsatser ska kunna dras. Möjligen skulle de lokala förutsättningarna för en relativt småskalig svensk fiskproduktion kunna skapa konkurrensfördelar på den internationella marknaden, om en djurvälfärdsmässigt acceptabel bedövning i samband med slakt kan uppnås utan alltför stora investeringar i utrustning och kompetens, samt om mervärdena från en sådan produktion kan realiseras genom påverkan på efterfrågan eller betalningsviljan. Dessa effekter har dock inte studerats vetenskapligt. Utveckling av bedövningsmetoder som kan bidra till en hållbar och konkurrenskraftig svensk matfiskproduktion kräver sannolikt samarbete mellan forskare och fiskproducenter.
  •  
5.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Digital tillsynsteknik i djurhållning utomhus
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I enlighet med Jordbruksverkets förfrågan behandlar denna rapport tre områden för digital teknik vid övervakning och kontroll av djur som vistas utomhus på stora ytor: (1) kamerateknologi, t.ex. användning av drönare, (2) positioneringsteknologi som GPS och (3) teknologi för att styra djurens rörelser, som drivning med drönare och användning av s.k. virtuella stängsel. De tre teknikområdena överlappar delvis varandra. Digital tillsyn av utegående djur är beroende av att sensorer mäter det man tror att de mäter med tillräcklig noggrannhet och att data kan överföras och bearbetas till information som lagras och analyseras på ett säkert och korrekt sätt. Sådana teknologier benämns med samlingsnamnet ’Precision Livestock Farming’ (PLF). Användningen av informationen är avgörande för teknikens användbarhet i tillsyns- och djurskyddsarbete. Tillämpningarna är till viss del reglerade av gällande lagstiftning, exempelvis genom krav på tillsyn, begränsad användning av elektricitet för att styra djurs beteende, användning av obemannade luftfarkoster, d.v.s. drönare, samt åtgärder för att förhindra att utrustning skadar djuren eller påverkar deras hälsa och beteende. Inom PLF används en rad olika sensorer som direkt eller indirekt kan mäta djurens miljö och djurens beteende och fysiologiska tillstånd. Den teknologiska utvecklingen har främst varit inriktad på mjölkkor, fjäderfän och grisar och endast i liten utsträckning berört häst, får och get. För djur på bete är överföringen av data från en enhet på eller vid djuret till en mottagare särskilt problematisk p.g.a. stora avstånd, men det sker en snabb teknisk utveckling mot effektivare överföring. PLF-teknologin innebär i de flesta fall att djuren övervakas kontinuerligt och att avvikelser i t.ex. deras hälsotillstånd och välfärd i princip kan upptäckas i realtid, vilket ska ställas mot nuvarande lagkrav på tillsyn minst en eller två gånger dagligen. Sensorer kan ge information om ett stort antal fysiologiska tillstånd och beteenden. En av de vanligaste teknikerna är sensorer för aktivitet. Indirekt kan de också ge information om idissling, liggtid, stegantal och ättid och utlösa larm om exempelvis brunst, hälsoproblem, hälta och kalvning. Sensorer kan även placeras i förmagen hos idisslare (s.k. våmbolus) där de mäter våm-pH och kan larma om störningar i magfunktionen, eller utformas som termometrar som kan larma om hälsostörningar, kalvning och vattenintag eller mikrofoner som kan mäta idissling och larma om brunst, kalvning och onormalt idisslingsmönster. Med kamerateknik kan man mäta aktivitet, kroppsform och hudtemperatur, vilket kan ge information om ketosstatus, hull, hälta och juverhälsa. Kameror monterade på drönare kan användas för att lokalisera och räkna djur, bestämma deras position, habitatval och till viss del deras beteende, särskilt när djuren rör sig över stora arealer. Det finns flera elektroniska positioneringsteknologier varav passiv ’Radio Frequency Identification RFID’ är den vanligaste. Räckvidden är kort med denna teknik men den kan vara användbar om man t.ex. vill mäta hur ofta djuren besöker en vattenpost. Andra teknologier kan med hjälp av antenner följa djurens positioner i realtid. GPS-enheter monterade i halsband kan regelbundet registrera djurens geografiska position. Användningen av GPS har blivit relativt vanlig i renskötseln vilket tycks ha lett till en förbättrad arbetssituation för renskötarna. Positionering med GPS ger inte alltid exakta uppgifter men tekniken har visat sig användbar för studier av habitatval, sociala interaktioner och gruppdynamik. Med positionerna från GPS har man också kunnat styra djur till områden med bättre betestillgång. Med en tillräckligt frekvent bestämning av position med hjälp av GPS (ca en gång per minut) är det möjligt att bestämma betestiden för nötkreatur på ett tillförlitligt sätt. En användning av drönare i djurskötsel och djurtillsyn kan vara att med hjälp av kamera lokalisera djuren över stora ytor. Denna användning begränsas dock av nuvarande bestämmelser om att föraren måste ha ögontakt med drönaren. I renskötseln har drönare börjat användas för att förflytta djur men denna tillämpning är ännu inte juridiskt reglerad. Virtuella stängsel är strukturer som bestäms med kartkoordinater eller elektronisk sändare på marken. Stängslen fungerar som inhägnader, hinder eller gränser. Djuren mottar signaler (vanligen ljud) och stimuli (vanligen elstötar från ett halsband) som gör det möjligt för dem att lära sig var stängslet finns. I vetenskapliga studier har man med varierande framgång lyckats lära djuren att associera ljudsignaler och elstötar med en gräns som inte får passeras. Förmågan att lära sig skiljer mellan olika djurslag, liksom mellan individer. Det finns fortfarande många obesvarade frågeställningar om hur djur kan anpassa sig till virtuella stängselsystemet, liksom hur de påverkas, både under inlärningsfas och bruksfas.
  •  
6.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Djurskydd inom grisuppfödning
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I Sverige tillåts idag generellt avvänjning av smågrisar i praktiken vid en individuell ålder om tidigast 28 dagar. Detta skiljer från EUs grisdirektiv där avvänjning tillåts från 21 dagars ålder. En digivningsperiod på 21 dagar ger en högre produktion eftersom medeltalet kullar per sugga och år teoretiskt då kan öka med 4,5 % (från 2,2 till 2,3 kullar per år). Det har även föreslagits att en kortare digivningsperiod skulle innebära mindre påfrestningar på suggorna, och därigenom medföra förbättrad välfärd för dessa. Rådet finner att det finns mycket få studier som jämför avvänjning vid just 21 och 28 dagar. De vetenskapliga studier som studerar detta mer i detalj är i de flesta fall genomförda i alternativa system, så som grupphållnings-system eller så kallade ”getaway pens” där suggan kan gå ifrån sina smågrisar. Resultat från dessa studier går därmed inte att generalisera till konventionella system där suggor med smågrisar hålls individuellt med små möjligheter för suggan att reglera t.ex. digivning eller födosöksbeteende. Trots bristen på vetenskapligt granskade rapporter konstaterades att en avvänjning vid 28 dagars ålder var att föredra sett ur smågrisens perspektiv, eftersom matsmältningsapparat och immunsystem är mer utvecklade den fjärde levnadsveckan. Det förefaller dock finnas en ganska tydlig skillnad i fysiologisk mognad mellan grisar som är yngre (<19-21 dagar) respektive äldre (28 dagar), men där grisar som är 25 dagar och äldre skiljer sig mindre från grisar som är 28 dagar gamla än grisar som är 23 dagar och yngre. Diperiodens belastning på den domesticerade suggan i modern grisproduktion överstiger den hos frilevande suggor eftersom antalet överlevande kultingar är högre, samt att suggan inte heller genom att styra digivningen kan skydda sig från kullens ökande krav på att dia. De ökande kullstorlekarna kan teoretiskt innebära påfrestningar på suggan, och tidig avvänjning skulle därmed kunna bidra till att minska påfrestningarna på suggan. Det finns dock inga vetenskapliga studier som stödjer en sådan slutsats. Det kan dock konstateras att en svensk sugga under slutet av diperioden i medeltal ger di till 13 kultingar som vardera väger cirka 10 kg, vilka tillsammans dagligen kräver 108 MJ omsättbar energi (25 800 kcal) varav huvuddelen kommer från suggans mjölk. I dagens svenska grisproduktion med omgångsuppfödning kan det skilja 4-7 dagar mellan de först födda och de sist födda i gruppen. För att samla sugg-gruppen inför nästa grisning avvänjs alla suggor samma dag och vid en lägsta individuell avvänjningsålder av 28 dagar blir medelåldern vid avvänjning därför i praktiken cirka 32 dagar. Om lantbruken fortsätter att fokusera på avvänjning så nära 28 dagars ålder som möjligt kommer ”manöverutrymmet” för att synkronisera suggorna vid avvänjning att försvinna. Suggor med fysiologiskt längre dräktighet än genomsnittet riskerar då att förskjutas i grisningstid jämfört med medelsuggorna. Vid en förlängning med tre dagar mellan två grisningstillfällen kan en sugga redan som tredjegrisare vara så pass avvikande vad gäller grisningsdag att hon kommer att slås ut (slaktas) i förtid om det inte ges möjlighet att synkronisera gruppen vid avvänjning. Vid en bedömning av lämpligaste dagen för avvänjning bör såväl smågrisens som suggans situation beaktas. Det vetenskapliga underlaget för detta är mycket begränsat, men det ska beaktas att inhysning och skötsel har större betydelse för såväl smågrisars som suggors hälsa och välfärd än den exakta avvänjningsåldern. Vid en samlad bedömning ansågs därför att en avvänjning vid 28 dagar i genomsnitt förefaller acceptabel, under förutsättning att avvänjningsåldern i inget enskilt fall understiger 25 dagar.
  •  
7.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Djurvälfärden vid träning och prov av jakthundar i och utanför vilthägn med vildsvin, älg, björn och hare
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Syftet med detta yttrande är att sammanställa aktuell forskning kring djurvälfärden vid träning och prov av jakthundar på vildsvin, älg, björn och hare i vilthägn samt hur de vilda djurens naturliga beteende tillgodoses vid mötet med ett rovdjur och hur detta påverkas av hägnets utformning. Det finns kunskapsluckor inom området då det råder brist på vetenskapliga studier av hur träning och prov i och utanför vilthägn påverkar jakthunden och de vilda djuren. Omfattningen av denna verksamhet är till stora delar okänd för Rådet och området är tämligen oreglerat i lagstiftningen.Träning och prov av jakthundar i hägn sker för att kunna utvärdera hundarnas egenskaper vid jakt. Utfallet av dessa prov används för att undersöka om hunden fungerar och är lämpad för praktisk jakt, men även i avelsarbetet. Skador från björn, vildsvin och älg kan bli allvarliga för jakthunden vid ordinarie jakt. I dagsläget tränas och testas hundar på vildsvin och hare inne i hägnet medan träning och prov av hund på björn och älg sker utanför hägnet med stängsel mellan hund och vilt. Risk för fysiska skador på hund i samband med träning och prov är därför störst i mötet med vildsvin. Djurvälfärdsriskerna för hund omfattar även psykisk påverkan, fysisk överansträngning, värmestress och vätskebrist vid höga utomhustemperaturer samt fysiska skador på grund av hägnets utformning och innehåll. Hur många hundar som skadas i samband med träning på hägnat vilt är dock oklart. Det finns rehabiliteringsanläggningar för jakthundar där hundarna kan tränas på hägnat vilt under mer kontrollerade former och därmed övervinna rädslor och oönskade beteenden. En hund som av olika orsaker blir rädd i samband med jakt, eller som uppvisar oönskade beteenden mot viltet, kan med hjälp av hägnat vilt antingen tränas ytterligare eller uteslutas från att användas vid jakt.En av grundförutsättningarna med träning och prov på vilda djur i hägn är att jaktsituationen ska efterlikna vanlig jakt. Detta innebär att det vilda djuret utsätts för ett hot, vilket i många fall sannolikt innebär stress för det vilda djuret. Hur stor stressituationen blir beror på hur djuret upplever hotet och om det lyckas kontrollera situationen. Vilda djur undviker i regel kontakt med människor och hundar. Att bli förföljd av en hund inne i hägnet är med stor sannolikhet en belastning för det vilda djuret, och även närvaro av hund utanför ett stängsel kan upplevas som ett hot. Träning och prov i hägn varierar med djurslag och anläggning och det vilda djuret har olika förutsättningar att hantera situationen, bland annat beroende på art och individuella skillnader. Förföljelse och jakt innebär sannolikt en betydande stress för vildsvin och hare. Även träning eller prov på älg och björn där hunden befinner sig utanför hägnet kan innebära stress för det vilda djuret. Situationen för det vilda djuret påverkas av faktorer som tidigare erfarenheter av hund och människor, hundens beteende, hur ofta och länge träningen eller proven pågår, hägnets storlek och utformning, samt om hägnet ger viltet möjlighet att undkomma hunden och situationen. Repetitiva moment skulle kunna vänja viltet vid hunden och situationen och för vissa individer innebära ett minskat upplevt hot och stressrespons. Negativ erfarenhet och förväntningar av hundträningen innebär dock en risk för upprepad och ackumulerad stress, vilket kan resultera i att djuret utsätts för ett upprepat och långvarigt lidande. Upplevelsen av repetitiva moment kan påverkas av individuella egenskaper, djurslagsskillnader och det sätt på vilket träningen eller proven utförs. Återkommande exponering för hund kan antingen leda till att det vilda djuret vänjer sig, habituering, eller blir mera känsligt, sensitisering.Hägnets utformning och skötsel har stor betydelse för viltets välfärd och djurskyddsproblem i hägn har noterats. Ett hägnat vilt djur som är kroniskt stressat vid undermålig djurhållning kan ha sämre förutsättningar att hantera den belastning som träning eller prov med hund kan innebära. De hägn för vilda djur som används vid träning och prov av hundar uppvisar stor variation i storlek och utformning. Gemensamt är att hägnet inskränker de vilda djurens naturliga beteenden, exempelvis möjligheten att förflytta sig längre sträckor. I de fall viltet flyttas till ett mindre hägn i samband med träning eller prov reduceras viltets möjligheter till naturliga beteenden ytterligare. Ett hägnat vilt djur som upplever en hotande fara, kan uppleva oro, rädsla och frustration. Detta kan leda till stress, främst när djuret inte kan undkomma eller bemöta hotet på samma sätt som om djuret varit frilevande. Stress uppstår när djuret inte kan kontrollera en situation, eller då kroppen utsätts för psykiska eller fysiska påfrestningar, som vid flyktförsök, värmestress, fysiska skador och smärta.Vildsvin i det vilda är ofta skygga och undviker en potentiell predator om de har möjlighet, men kan också försvara sig mot och även attackera sin förföljare om de blir trängda. Hur vildsvinen påverkas av att hållas instängda i hägn med begränsad möjlighet att undkomma hunden är inte studerat vetenskapligt, men i de fall hund förföljer vildsvinet innebär det troligen betydande rädsla och stress för vildsvinet. Studier har visat att jakt kan leda till att vildsvinen ändrar aktivitetsmönster och vistelseområde. Det finns också en risk att alltför aggressiva hundar tillfogar vildsvinen fysisk skada samtidigt som jakten även riskerar att vildsvin utsätts för värmestress då de har begränsade möjligheter att temperaturreglera sig. Hägn för vildsvin kan vara relativt stora, med en varierad och naturlig biotop. Eftersom hunden kan förfölja vildsvinen inne i hägnet innebär hägnet, oavsett storlek, att vildsvin har begränsade möjligheter att undkomma hunden och jakten i sig är sannolikt stressande. En studie har visat att det kan föreligga allvarliga djurskyddsproblem i vissa vildsvinshägn. Om detta även omfattar tränings- och provhägn skulle detta kunna påverka vildsvinens upplevelse och förmåga att hantera situationen vid jakt i hägn, men detta är inte studerat vetenskapligt.Älgar är flyktdjur som kan springa långa sträckor för att undkomma en angripare, men de kan också försvara sig när de känner sig trängda. Generellt kan älgar relativt lätt hållas i hägn och bli mycket vana vid människor och de förefaller ofta vara tämligen opåverkade vid möten med hundar. Vetenskapliga studier av hur älgar egentligen upplever situationen har Rådet inte funnit. En älg kan göra utfall mot en hund, men även i de fall älgen verkar lugn och opåverkad går det inte att utesluta att konfrontationen med hunden innebär stress för älgen, särskilt då hägnet kraftigt begränsar älgens naturliga flyktbeteende. Under träning eller prov hålls ofta älgen i ett mindre hägn för att hunden ska ges möjlighet att komma nära. Vid träning med hägnad älg har älgen begränsade möjligheter att avlägsna sig från eller komma undan hunden vilket skulle kunna leda till svårigheter för älgen att kontrollera situationen, vilket i sin tur kan ge upphov till stress. Eftersom älgar och hundar hålls åtskilda genom stängsel är risken för fysiska skador hos både hund och älg liten.Vilda björnar undviker normalt kontakt med människor och hundar. Att jagas av en hund har visat sig resultera i såväl beteendemässiga som fysiologiska förändringar vilket tyder på att björnen blir stressad. Exponering för en aktiv, skällande hund utanför hägnet kan upplevas som ett hot och leda till stress. Risken för stress ökar i en anläggning med litet tränings/provhägn, där björnen inte kan undkomma hunden eller kontrollera situationen. I ett litet hägn utan lämpliga biotoper eller fredad zon har björnen små möjligheter att avlägsna sig från hunden eller dölja sig. Situationen för björn vid träning eller prov med hund påverkas av faktorer som tillvänjning, tidigare erfarenheter av hundar och människor, hundens beteende, hur ofta och hur länge hundträningen/proven pågår samt hägnets storlek och utformning och om hägnet ger björnen möjligheter till naturligt beteende och att undkomma hunden. Björnens skötsel och miljö utöver prov-/träningstillfällena, liksom dess individuella förutsättningar påverkar också björnens välfärd, vilket också behöver tas hänsyn till vid bedömningen av björnens situation vid träning och prov med hund.Haren är ett bytesdjur och betraktar hunden som en predator. Haren flyr genom snabba rusher, men kan också försöka förvilla sin efterföljare genom längre hopp och blindspår. I hägn med hare tillåts jakthunden vara lös och jaga haren. Rådet har inte funnit några vetenskapliga studier av harar i den här typen av hägn men det finns studier av harars situation vid möte med hund i andra sammanhang, samt harars reaktion på predatorer generellt. Harar som utsattes för rävlukt minskade sin närvaro i dessa områden och hararnas vaksamhet ökade. Det finns skäl att anta att vilda harar kan reagera på lukt av hund på motsvarande sätt. Man kan anta att stressen för hare vid träningsjakt i hägn liknar den vid vanlig jakt. Skillnaden är att hägnet begränsar harens flyktvägar och även kan begränsa harens möjlighet till normalt flyktbeteende. Hur begränsande hägnet är beror på dess storlek, men eventuellt även dess placering, t.ex. närheten till människor och hundar som ger upphov till syn- eller luktintryck, samt dess utformning, inklusive förekomsten av naturliga förhållanden. Oavsett hägnets storlek och utformning är risken påtaglig att harens välfärd påverkas negativt av att bli jagad. Då harar har en sna
  •  
8.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Grävlingars lidande vid grytanlagsprov med levande grävling
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Grävlingar i Sverige jagas idag med flera olika jaktmetoder såsom fällor, vakjakt, jakt med ställande hund ovan jord och jakt med grythund under jord. Grythundar används för jakt, skyddsjakt och eftersök på räv, grävling och mårdhund vilket ställer krav på grythundarnas mentala och fysiska förmågor. Hundarna får inte visa ett uppenbart aggressivt beteende. Olika jaktprov används för att utvärdera hundens mentala och fysiska egenskaper som grythund. Därutöver medger de olika proven en värdering av hundens värde som avelsdjur. Grytanlagsprovens syfte är att bedöma hundars lämplighet vid grytjakt. Provet sker med en levande grävling i ett konstgjort gryt med tre olika gångar som leder fram till en så kallad kittel, där grävlingen är placerad. Kitteln är oftast en rund konstruktion med galler mellan hund och grävling för att undvika fysisk kontakt mellan djuren, kitteln kan vridas för att exponera grävlingen åt rätt håll, mot hunden. Domaren vrider således kitteln för att kunna bedöma hundens arbete med grävlingen. Grävlingar beskrivs som försiktiga djur som ytterst sällan reagerar aggressivt mot människor och som ofta blir skrämda redan vid lukten av en människa. Att vara instängd utan att kunna kontrollera eller undkomma situationen kan vara något av det mest stressande som ett vilt djur kan utsättas för. Det finns få vetenskapliga studier på grävling, men studier som publicerats som rapporter och examensarbeten avseende grävling i konstgryt har tillsammans med en vetenskaplig publikation på fällfångst av grävling visat att grävlingar gjort utfall mot hundar i provgryt, och att grävlingar som fångats i fällor har reagerat med flyktförsök. Djur som saknar möjlighet att kontrollera eller undkomma en stressande situation, kan bli passiva eller till och med uppvisa s.k. inlärd hjälplöshet varvid djuret ger upp och blir apatiskt. Studierna visade också att grävlingar som hade ett passivt beteende i samband med att de hölls instängda i gryt eller fälla ofta hade förhöjd hjärtfrekvens och förändrad kortisolkoncentration i träck, vilket kan tyda på att de upplevde stress. Fastän antalet djur i studierna är litet är detta en indikation på att även till synes lugna grävlingar kan vara stressade. Även om grävlingen vid grytanlagsprovet numera separeras från hunden med ett galler saknar grävlingen möjlighet att komma undan eller kontrollera situationen. Hunden uppfattas också sannolikt som predator av grävlingen. Även en tam eller inte helt vild grävling kan vara rädd för hundar. Grävlingens hundvana eller rädsla för hundar kan vara svår att bedöma eftersom även en till synes lugn grävling kan ha ett stresspåslag. Grävlingens situation och lidande måste bedömas inte bara under själva grytanlagsprovet och träningstillfällena utan under hela grävlingens liv, då den oftast tillbringar 8-10 år i hägn. Välfärden för grävlingen är därför även beroende av hägnets utformning och den dagliga skötseln. Infångande i hägnet liksom transport till provplatsen kan påverka 6 grävlingens välfärd i olika hög grad beroende på faktorer som grävlingens tamhet och tillvänjning, tidigare erfarenhet och förväntan, samt kompetensen hos de personer som hanterar och transporterar djuren. En grävling som är ovan och mindre tam stressas sannolikt mer än en tillvand och tamare individ. Förutom att användas vid grytanlagsprov används grävlingen även när unga hundar ska lära sig jaga. Omfattningen av denna träning är inte reglerad enligt Svenska kennelklubbens reglemente men enligt uppgift ska samma regler följas som vid grytanlagsprov. Det råder brist på vetenskapligt granskade studier på grävlingar och grytanlagsprov och det har inte tillkommit nya studier inom området sedan år 2006. Graden av lidandet för grävlingen beror främst på riskfaktorer som grävlingens oförmåga att kontrollera eller komma undan situationen, grävlingens tidigare erfarenheter, bristande tillvänjning, samt hundens agerande i provgrytet. Beroende på djurets subjektiva upplevelse av hållandet och av de olika ingående momenten kan graden och varaktigheten av lidande skilja sig åt mellan olika individer. För vissa individer kan lidandet röra sig om enstaka men upprepade moment, t.ex. enbart tiden i provgrytet. För andra individer kan lidandet ha en längre varaktighet samt en adderad effekt som ökar graden av lidande om exempelvis hägnets utformning inte möjliggör naturligt beteende och grävlingarna inte är tama vilket kan addera stress under infångande och transport. Sammantaget föreligger en påtaglig risk för lidande, som inte är obetydligt, för grävlingar som används för grytanlagsprov. Det kan på grund av individuella variationer i grävlingarnas beteende under grytanlagsprovet föreligga svårigheter att standardisera proven. Det kan också ifrågasättas om grävlingens beteende vid grytanlagsprov motsvarar ett möte med vild grävling. Hundar kan dessutom få utföra ett slutligt grytjaktprov på vild grävling i naturgryt utan att först ha gjort ett grytanlagsprov. Eventuella negativa effekter av ett icke utfört grytanlagsprov med levande grävling är oklara vid jaktprov på grävling i ett naturgryt. Ett alternativ till prov på levande grävling är att använda en attrapp. Användning av grävlingsattrapp möjliggör en standardisering av grytanlagsproven, samt kan ge ökade och mer lättillgängliga tränings- och testmöjligheter för hundarna. Detta förutsätter dock att attrappen är av tillräckligt hög kvalitet. I Danmark används idag rävattrapper, och det finns attrapp för grävling i Sverige, men utfallet av prov med sådana är oklar. Förutom att grävlingar inte skulle behöva hållas i fångenskap och riskera att utsättas för lidande skulle en väl fungerande och mer lättillgänglig attrapp kunna minska risken för att olämpliga eller otillräckligt tränade hundar utsätter sig själva eller viltet för lidande.
  •  
9.
  •  
10.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Jakt med pil och båge
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Ett antal länder tillåter jakt med pil och båge, medan flera andra länder har förbjudit den. I de fall där jakt med pil och båge är tillåten kan detta gälla endast vissa arter av däggdjur och fåglar. I vissa fall omfattas även vattenlevande djur. Av våra nordiska grannländer har Norge och Island totalförbud mot jakt med pil och båge, medan Danmark och Finland i olika utsträckning tillåter sådan jakt. Inget nordiskt land tillåter jakt med pil och båge på älg. Danmark och Finland har krav på utbildning och godkänt bågskytteprov för bågjägare. Olika argument för och emot har använts, inte alltid med vetenskapligt stöd, och det går inte att avgöra vilka argument som haft avgörande betydelse för att tillåta eller förbjuda jakt med pil och båge på nationell nivå. Jakt med pil och båge är sedan 1938 förbjuden i Sverige. Kul- och hagelvapen legaliserades ursprungligen inte utifrån etiska principer för minimerat onödigt lidande, utan är i bruk i Sverige och flera andra länder som en följd av tradition och hävd. Frågan om ett eventuellt tillåtande av jakt med pil och båge i Sverige har aktualiserats och Naturvårdsverket föreslog 2018 nya föreskrifter om detta. Den båge som föreslagits för jakt i Sverige är compoundbågen, som ger de kraftfullaste och säkraste skotten, jämfört med långbågen och recurvebågen. Utvecklingen av bågar, pilar och sikten fortgår dock. Vid all form av jakt med kula, hagel eller pil ska projektilens rörelseenergi omvandlas till en kroppsskada som så snabbt som möjligt leder till medvetslöshet och död för det träffade djuret. En pil från en compoundbåge har en anslagshastighet av c:a 70-80 m/s, vilket kan jämföras med c:a 400 m/s för en hagelsvärm och 700-1200 m/s för en gevärskula. Pilens anslagsenergi är c:a 75 J, medan energin hos en samlad hagelsvärm (på nära håll) är c:a 3200 J och hos en gevärskula 1600-16 500 J. En pil som färdas fritt har en uppskattad maximal räckvidd av en halv kilometer medan en kula kan färdas i flera kilometer. Jakt med pil och båge är mer tidskrävande än jakt med kulvapen, d.v.s. färre djur kan fällas under en given tidrymd. Penetrationsdjupet hos en pil varierar beroende på dess hastighet, pilspetsens utformning och typen av vävnad som träffas, och har i en experimentell studie angetts vara 17-60 cm i mjukvävnad. Ju större anslagshastighet, smalare pilspets och mjukare vävnad, desto längre penetrerar pilen och en pil från en modern compoundbåge kan även perforera kroppen på ett stort hjortdjur. Om skottet perforerar, d.v.s. passerar rakt igenom djuret, har projektilen kvar en del energi när den lämnar kroppen och förmågan att orsaka kroppsskada är därför lägre. Till skillnad från en kula orsakar en pil inte någon temporär kavitet med påföljande sekundära vävnadsskador i den träffade djurkroppen, utan endast en smal permanent kavitet eller skottkanal. Det innebär sannolikt att det blir än viktigare med en korrekt träff. Jakt med pil och båge utförs oftast som vak-, vakt-, lock- eller smygjakt, och jägaren är vanligen kamouflerad. Pil och båge ska endast användas på kort avstånd, sannolikt under ca 30-35 m, och helst på stillastående djur. Rekommendationerna om skjutavstånd skiljer dock mellan länder. Jägarens omdöme är en viktig förutsättning för en djurvälfärdsmässigt acceptabel jakt. Det är oklart om jakt med pil och båge kräver större kompetens, skicklighet och noggrannhet än jakt med andra vapen. Utländsk forskning indikerar dock att bågjägare hittills har varit mer benägna än jägare med kuleller hagelvapen att bry sig om själva jakten, snarare än jaktutbytet (köttet), samt att bågjägare i större utsträckning än andra jägare har tagit sin jaktmetod på allvar och aktivt har övat upp sina färdigheter. 6 Det är svårt att dra generella slutsatser om djurs subjektiva upplevelser och stresspåverkan av jakt och skott, eftersom de i hög grad beror på individuella faktorer. Jaktformer som innebär att djuret inte upptäcker en ensam jägare förrän i eller strax före skottögonblicket är sannolikt mindre stressande än jaktformer som innebär att djuret under längre tid drivs eller ställs, eller där djuret upplever närvaro av hundar eller ett stort antal personer. Från djurvälfärdssynpunkt är sannolikt tiden från skottögonblicket till medvetslöshet viktigare än tiden till död. Såväl tiden till medvetandeförlust som till död beror på vilka organ och vävnader som skadas och i synnerhet hur snabbt blod förloras så att syrebrist uppstår i hjärnan. Stor skada på stora artärer leder till en snabb förblödning och ett djur i rörelse förblöder sannolikt snabbare än ett stillastående. Det saknas kunskap för att avgöra om det finns en avgörande skillnad i tid och grad av stress från träff till medvetslöshet mellan pil och kula eller hagel. Forskningsunderlaget är begränsat eller obefintligt vad gäller de flesta arter av vilt under rådjurs storlek, inklusive vattenlevande däggdjur och fåglar, under naturliga förhållanden. Orörlighet efter ett välplacerat skott används ofta som tecken på död, men säger inte mycket om vare sig medvetandegraden eller hjärtaktiviteten. Vid jakt med pil och båge är bröstkorgen, i hjärtlungregionen, det eftersträvade träffområdet. Skadeförloppet efter pilskott i huvudet eller halsen på större vilt är inte närmare känt, men beror sannolikt på var och från vilken vinkel pilen träffar, samt om den vid träff i huvudet har förmåga att penetrera kraniet. Skott i andra kroppsdelar, såsom buken eller extremiteterna, orsakar normalt inte förblödning, men däremot skador som kan medföra lidande för djuret och vara livshotande på längre sikt. Smärta kan orsakas av olika stimuli och de flesta vävnader har smärtreceptorer. Inte allt trauma ger omedelbart upphov till smärta men vid djupa skador, såsom djupa skärsår eller hugg upplever en majoritet av människor en omedelbar smärta. Vid t.ex. skadeskjutning kan smärta orsakas av ökat tryck i området på grund av blödningar, ödem och inflammation. I situationer där djuret är skadeskjutet och ett andraskott behövs för att fälla djuret kan användning av pil och båge försvåras om djuret rör sig snabbt eller avlägsnar sig från skottplatsen, vilket riskerar att leda till ökat lidande hos djuret. Underlaget för att bedöma risken för skadeskjutning med olika vapen och hos olika djurslag är dock otillräckligt. Olika viltarter har olika anatomiska, fysiologiska och mentala förutsättningar, vilket tar sig uttryck i skiftande sinnesförmågor och beteenderepertoarer, och de lever i olika ekologiska sammanhang. Därför varierar förutsättningarna vid jakt kraftigt mellan djurslagen. Forskning talar för att stora djur rör sig längre än små djur efter att ha blivit skjutna. Emellertid är forskningen om jakt på djur som är mindre än rådjur mycket begränsad. Det är svårt att generalisera en subjektiv upplevelse som lidande. Flera tolkningar av begreppet onödigt lidande är dessutom möjliga, baserade på t.ex. lidandets intensitet och varaktighet, avsikterna bakom det handlande som orsakar lidandet samt uppfyllandet av människors och djurs intressen. Det är inte möjligt att med enbart naturvetenskapliga metoder avgöra vad som i jaktsammanhang kan betraktas som onödigt lidande. Fullständiga riskbedömningar av djurvälfärd vid jakt saknas. I jämförelse med jakt med kul- eller hagelvapen medför bågjakt djurvälfärdsrisker med avseende på framför allt tiden från skott till medvetslöshet och skadeskjutning. Bristen på vetenskapligt 7 underlag, inte minst vad gäller småvilt, innebär indirekt också en djurvälfärdsrisk. Bågjakt kan samtidigt eventuellt medföra bättre förutsättningar för avläkning efter skadeskjutning om djuret inte återfinns. En samlad riskbedömning av djurvälfärden vid jakt med pil och båge behöver ta hänsyn till alla tänkbara risker respektive tänkbara fördelar och väga dem mot motsvarande risker respektive fördelar med kul- eller hagelvapen. Fara för människor och egendom i samband med jakt kan förutom olycksfall även antas omfatta störningsmoment i landskapet där jakt bedrivs, t.ex. oljud, människors oro och konkurrerande markanvändning. I Sverige skadas årligen c:a 500 människor i samband med jakt och av dem får i genomsnitt två personer så allvarliga skador att de dör. Cirka 12 % av de dödliga jaktolyckorna drabbar människor som inte deltagit i jakten. De vanligaste skadorna vid jakt med kul- eller hagelvapen är skär- och klämskador, frakturer från fall, hundbett och hörselskador. Av dessa bör risken för hörselskada och hundbett minska vid bågjakt. Det korta skjutavståndet och en minimal risk för rikoschetter bör också minska risken för olyckor med dödlig utgång vid jakt med pil och båge. Jakt med pil och båge är tyst och anses därför inte vara störande för omgivningen, men allmänheten kan uppleva jaktens smygande karaktär som skrämmande. Den låga ljudnivån kan möjligen även öka risken för tjuvjakt. Jakt med pil och båge kan under vissa förhållanden vara ett fungerande verktyg för att förvalta viltstammar, men det behövs mer tid för att minska en viltpopulation med pil och båge än med kulvapen. Det är oklart om jakt med pil och båge skulle öka möjligheterna till god viltförvaltning under svenska förhållanden. Jakt med pil och båge kan anses vara mer miljövänlig än jakt med kul- eller hagelvapen, eftersom pilen inte innehåller bly eller andra giftiga ämnen. I vilken grad införande av jakt med pil och båge skulle kunna påverka den totala mängden bly som hamnar i naturen är dock oklart, eftersom det beror på i vilken grad pil och båge vid ett eventuellt införande av sådan jakt skulle ersätta k
  •  
11.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Minkhållning i Sverige
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den här rapporten är framtagen av SLUs vetenskapliga råd för djurskydd i syfte att utvärdera djurvälfärden hos minkar inom svensk pälsdjursproduktion och bedöma om den vetenskapliga litteraturen ger stöd för att produktionen, så som den bedrivs i dag, ger djuren möjlighet att bete sig naturligt. Minkar som föds upp för pälsproduktion i Sverige måste hållas och skötas enligt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:14) om uppfödning och hållande av pälsdjur. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Jordbruksverket som en del i ett regeringsuppdrag om minkhållning. Den beskriver minkens ursprung och domesticering, naturligt beteende hos vild mink, inhysning och skötsel vid pälsuppfödning, onormalt beteende, miljöberikningar, smittskydd, förekommande sjukdomar och avlivningsmetoder. I rapporten ges rekommendationer baserat på tillgänglig vetenskaplig litteratur, och behov av framtida forskning identifieras.Minken är en opportunistisk köttätare som behöver äta relativt ofta. I pälsdjursproduktionen tillämpas i princip fri tillgång på foder till digivande honor och växande valpar men inför parningssäsongen innebär den fria tillgången ökad risk för komplikationer vid valpningen på grund av övervikt hos honan. Fodringen behöver därför anpassas under vintern för att minska risken för feta honor och därmed ökad dödlighet vid valpningen. Neddragen fodertillgång kan orsaka frustration som då visar sig i beteendestörningar. Olika aspekter på utfodring bör därför beaktas i framtida forskning. Den vilda minken lever solitärt under stora delar av året, dock kan en till flera honor leva inom en hanes revir. I pälsdjursproduktionen bör därför vuxna minkar hållas individuellt, undantaget är växande ungminkar som med fördel kan hållas tillsammans. Att hålla två minkar tillsammans är det vanligaste, dock fungerar det att hålla tre ungminkar i etagebur om de ges extra foder och god tillsyn. Grupper med fler än tre djur bör undvikas då riskerna för aggression ökar. En lya fastsatt utanpå buren är viktigt för alla minkar året runt då de naturligt vilar mycket i sina bohål, samt även för att minkhonan ska kunna ta hand om de outvecklade ungarna första tiden efter födelsen. I fångenskap används halm för att skapa ett varmt bo under den kalla årstiden samt för att bygga ett bo för ungarna under uppfödningsperioden.Systematisk genetisk selektion för önskat beteende (temperament) förbättrar välfärden hos minken. Systemet tillämpas på svenska gårdar genom att minkar som uppvisar rädsla eller stress selekteras bort vid avelsurvalet. Urvalet av avelsdjur görs kontinuerligt från det att valparna föds, då reproduktion, valpöverlevnad och temperament registreras tidigt och är viktiga parametrar att ta hänsyn till i urvalet. Det slutliga urvalen sker på hösten då längd, vikt och pälsegenskaper graderas. Ju tidigare dessa urval görs desto tidigare kan utfodringen anpassas för att undvika att avelsdjuren blir överviktiga under hösten. Det är viktigt att aveln inte resulterar i för stora djur, då detta kan leda till välfärdsproblem i framtiden.Mink i vilt tillstånd använder vatten i sin jakt på bytesdjur, men är inget vattenlevande djur, per se. Badvatten till mink bedöms däremot vara en positiv berikning, dock inte vetenskapligt belagt, som ett grundläggande beteendebehov. Forskning visar att beteendestörningar kan förebyggas genom att minkarna ges fri tillgång på foder, hålls i etageburar med bolåda, hyllor, strömedel och berikningar som byts ut regelbundet. I svenska djurskyddsföreskrifter ingår dessa som krav för hållande av mink för pälsdjursproduktion. Mer kunskap behövs för hur ofta berikningar bör skiftas.Djurvälfärd i samband med livdjurstransport och avlivning av mink lyfts fram som angelägna forskningsområden. En snabb avlivning vid hemmaburen bedöms vara det bästa ur djurvälfärdssynpunkt. För att minska risken för spridning av sjukdomar bör importerade minkar hållas i karantän och hög biosäkerhet tillämpas på gården.
  •  
12.
  •  
13.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Yttrande från SLUs vetenskapliga råd för djurskydd om djurskydd inom grisuppfödning
  • 2019
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Detta yttrande svarar på följande fråga av Djurskyddet Sverige, Svenska Djurskyddsföreningen, Djurens Rätt, World Animal Protection Sverige, Compassion in World Farming Sverige och Vi Konsumenter, som vänt sig till det vetenskapliga rådet med anledning av Jordbruksverkets ändring av djurskyddsbestämmelserna för gris, Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd m ( SJVFS 2017:25) om grishållning inom lantbruket m.m., saknr. L 106: Är det förenat med bättre, likvärdig eller sämre djurvälfärd, vid en sammantagen bedömning av såväl smågrisens välfärd som suggans, om smågrisar avvänjs från suggan vid 21 dagars ålder i stället för vid 28 dagars ålder? Rådet ombads att belysa frågan utifrån ett brett perspektiv innefattande såväl psykisk som fysisk hälsa och välbefinnande.
  •  
14.
  • Berg, Lotta, et al. (författare)
  • Yttrande från SLUs vetenskapliga råd för djurskydd om hållande av hund och katt
  • 2018
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Detta yttrande är skrivet på uppdrag av Jordbruksverket i samband med verkets översyn av föreskrifterna för hund och katt. För att Jordbruksverkets föreskrifter ska vara väl förankrade i den senaste forskningen önskar verket inhämta underlag från det vetenskapliga rådet för djurskydd vid Sveriges lantbruksuniversitet, specifikt gällande områdena rörelsebehov, social kontakt och avvänjning.
  •  
15.
  • Bohlin, Margareta, 1970- (författare)
  • Music and risk in an existential and gendered world
  • 2011
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Adolescents in Western society often expose themselves to high levels of sound at gyms, rock concerts, discotheques etc. These behaviours are as threatening to young people’s health as more traditional risk behaviours. Testing boundaries and risk taking are fundamental aspects of young people’s lives and the processes of developing their identities. There is, however, a need to balance reasonable risk taking and risks that can damage health. The aim of Study I was to analyze the relationship between self-exposure to noise, risk behaviours and risk judgements among 310 Swedish adolescents aged 15-20 (167 men/143 women). The adolescents’ behaviour in different traditional risk situations correlated with behaviour in noisy environments, and judgements about traditional risks correlated with judgement regarding noise exposure. Another finding was that young women judge risk situations as generally more dangerous than young men, although they behave in the same way as the men. We suggest that this difference is a social and culture based phenomenon which underlines the importance of adopting a gender perspective in the analysis of risk factors. Adolescents reporting permanent tinnitus judged loud music as more risky than adolescents with no symptoms and they did not listen to loud music as often as those with occasional tinnitus. The aims of study II were to illuminate  the complexity of risk behaviour, the meaning and purpose of adolescent risk-taking in both a traditional sense (e.g. smoking and drug use) and in noisy environments (e.g. discotheques and rock concerts), in relation to norms and gender roles in contemporary society. In total, 16 adolescents (8 men/8 women, aged 15-19) were interviewed individually and in focus groups. The interviewees’ responses revealed social reproduction of gender and class. Main themes of the phenomena for both genders emerged: Social identity and Existential identity of risk taking. The descriptive sub themes, however, which together formed the general structure, were rather diverse for men and women. The incorporation of social and existential theories on gender as basic factors in the analysis of attitudes towards risk-taking behaviours is considered to be of utmost importance. Likewise, research on hearing prevention for young people needs to acknowledge and make use of theories on risk behaviour and similarly, the theories on risk behaviour should acknowledge noise as a risk factor.             Study III aims to increase the knowledge about young women’s and men’s risk judgement and behaviour by investigating patterns in adolescent risk activities among 310 adolescents aged 15-20 (143 women; 167 men). The Australian instrument ARQ, developed by Gullone et al, was used with additional questions on hearing risks [1] and a factor analysis was conducted. The main results showed that the factor structure in the judgement and behaviour scale for Swedish adolescents was rather different from the factor structure in the Australian sample. The factor structure was not similar to the Australian sample split on gender and there were differences in factor structures between genders among Swedish adolescents. The results are discussed from a gender and existential perspective on risk taking, and it is emphasized that research on risk behaviour needs to reconceptualize stereotypical ideas about gender and the existential period in adolescence. The aim of Study IV was to investigate possible gender differences regarding psychometric scales measuring risk perception in noisy situations, attitudes towards loud music, perceived susceptibility to noise, and individual norms and ideals related to activities where loud music is played. In addition, the purpose was to analyze whether these variables are associated with protective behaviour, e.g. the use of hearing protection. A questionnaire was administered to a Swedish sample including 543 adolescents aged 16 to 20. The result revealed significant gender differences for all the psychometric scales. Furthermore, all psychometric measures were associated with hearing protection use in musical settings. Contrary to previous studies, gender did not solely contribute to any explanation of protective behaviour in the analysis. One conclusion is that although gender does not contribute solely to the explanation of protective behaviour, gender may affect psychological variables such as risk perception, attitudes and perceived susceptibility and these variables may in turn be valuable for decision-making and protective behaviour in noisy situations. Although women tend to be more ’careful’ psychologically, they nevertheless tend to behave in the same way as men regarding actual noise-related risk-taking. 
  •  
16.
  • Cederholm, Tommy, et al. (författare)
  • Forskaren, samhället och jäv
  • 2008
  • Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 105:16, s. 7-1206
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
17.
  •  
18.
  • de-Wahl Granelli, Anne, 1970, et al. (författare)
  • Impact of pulse oximetry screening on the detection of duct dependent congenital heart disease: a Swedish prospective screening study in 39,821 newborns.
  • 2009
  • Ingår i: BMJ (Clinical research ed.). - 1468-5833. ; 338
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • OBJECTIVE: To evaluate the use of pulse oximetry to screen for early detection of life threatening congenital heart disease. DESIGN: Prospective screening study with a new generation pulse oximeter before discharge from well baby nurseries in West Götaland. Cohort study comparing the detection rate of duct dependent circulation in West Götaland with that in other regions not using pulse oximetry screening. Deaths at home with undetected duct dependent circulation were included. SETTING: All 5 maternity units in West Götaland and the supraregional referral centre for neonatal cardiac surgery. PARTICIPANTS: 39,821 screened babies born between 1 July 2004 and 31 March 2007. Total duct dependent circulation cohorts: West Götaland n=60, other referring regions n=100. MAIN OUTCOME MEASURES: Sensitivity, specificity, positive and negative predictive values, and likelihood ratio for pulse oximetry screening and for neonatal physical examination alone. RESULTS: In West Götaland 29 babies in well baby nurseries had duct dependent circulation undetected before neonatal discharge examination. In 13 cases, pulse oximetry showed oxygen saturations
  •  
19.
  • Engvall, Margareta, et al. (författare)
  • Strukturerad problemlösning : observationer från japanska klassrum
  • 2015
  • Ingår i: Nämnaren. - Göteborg : Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). - 0348-2723. ; :3, s. 25-31
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Hur ser den japanska matematikundervisningen ut i de tidiga skolåren? Två forskare har slagit ihop sina intressen och rest till Japan för att observera och skaffa intryck från klassrum. De beskriver här vad som kännetecknar det lärare och elever gör då problemlösning är utgångspunkten för undervisning i aritmetik. De belyser också de förutsättningar för lärande som kan uppstå när undervisningen utgår från strukturerad problemlösning.
  •  
20.
  • Holmlund, Lena, et al. (författare)
  • Health‐related quality of life in patients with heart failure eligible for treatment with sacubitril–valsartan
  • 2020
  • Ingår i: Nursing Open. - : John Wiley & Sons. - 2054-1058. ; 7:2, s. 556-562
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Aim: To describe and compare self‐reported health‐related quality of life between younger and older patients with severe heart failure eligible for treatment with sacubitril–valsartan and to explore the association between health‐related quality of life and age, NYHA classification, systolic blood pressure and NT‐proBNP level.Design: Cross‐sectional study.Methods: A total of 59 patients, eligible for treatment with sacubitril–valsartan were consecutively included and divided into a younger (≤75 years) and older group (>75 years). Health‐related quality of life was assessed using the Kansas City Cardiomyopathy Questionnaire and the EuroQol 5‐dimensions. Data were collected between June 2016 and January 2018. The STROBE checklist was used.Results: There were no differences in overall health‐related quality of life between the age groups. The older patients reported lower scores in two domains measured with the Kansas City Cardiomyopathy Questionnaire, namely self‐efficacy (67.0 SD 22.1 vs. 78.8 SD 19.7) and physical limitation (75.6 SD 19.0 vs. 86.3 SD 14.4). Higher NYHA class was independently associated with lower Kansas City Cardiomyopathy Questionnaire Overall Summary Score.
  •  
21.
  • Högström, Sofie, et al. (författare)
  • Dance and Yoga Reduced Functional Abdominal Pain in Young Girls : A Randomized Controlled Trial
  • 2022
  • Ingår i: European Journal of Pain. - : John Wiley & Sons. - 1090-3801 .- 1532-2149. ; 26:2, s. 336-348
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Functional abdominal pain disorders (FAPDs) affect children, especially girls, all over the world. The evidence for existing treatments is mixed, and effective accessible treatments are needed. Dance, a rhythmic cardio-respiratory activity, combined with yoga, which enhances relaxation and focus, may provide physiological and psychological benefits that could help to ease pain.Objectives: The aim with this study was to evaluate the effects of a dance and yoga intervention on maximum abdominal pain in 9- to 13-year- old girls with FAPDs.Methods: This study was a prospective randomised controlled trial with 121 participants recruited from outpatient clinics as well as the general public. The intervention group participated in dance and yoga twice weekly for 8 months; controls received standard care. Abdominal pain, as scored on the Faces Pain Scale–Revised, was recorded in a pain diary. A linear mixed model was used to estimate the outcomes and effect sizes.Results: Dance and yoga were superior to standard healthcare alone, with a medium to high between-group effect size and significantly greater pain reduction (b = −1.29, p = 0.002) at the end of the intervention.Conclusions: An intervention using dance and yoga is likely a feasible and beneficial complementary treatment to standard health care for 9- to 13-year-old girls with FAPDs.Significance:  FAPDs affect children, especially girls, all over the world. The negative consequences such as absence from school, high consumption of medical care and depression pose a considerable burden on children and their families and effective treatments are needed. This is the first study examining a combined dance/yoga intervention for young girls with FAPDs and the result showed a reduction of abdominal pain. These findings contribute with new evidence in the field of managing FAPDs in a vulnerable target group. 
  •  
22.
  •  
23.
  • Kannicht, Christoph, et al. (författare)
  • Characterisation of the post-translational modifications of a novel, human cell line-derived recombinant human factor VIII.
  • 2013
  • Ingår i: Thrombosis Research. - : Elsevier BV. - 0049-3848 .- 1879-2472. ; 131:1, s. 78-88
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • INTRODUCTION: Host cell lines used for recombinant protein expression differ in their ability to perform post-translational modifications (PTMs). The currently available recombinant human FVIII (rhFVIII) products are produced in mammalian, non-human cell lines. For rhFVIII, glycosylation and sulfation are vital for functionality and von Willebrand factor (VWF)-binding affinity. Here we present the characterisation of the PTMs of a novel, human cell line-derived recombinant human FVIII (human-cl rhFVIII). rhFVIII expression in a human cell line avoids expression of undesirable mammalian glycoforms like Galα1-3Galβ1-GlcNAc-R (α-Gal) and N-glycolylneuraminic acid (Neu5Gc), which constitute epitopes antigenic to humans. MATERIALS AND METHODS: We describe sulfation analysis, glycan profiling and characterisation using liquid chromatography-mass spectrometry and high performance anion exchange chromatography with pulsed amperometric detection. RESULTS AND CONCLUSIONS: Human-cl rhFVIII is confirmed to be sulfated and glycosylated comparable to human plasma-derived FVIII. Most importantly, human-cl rhFVIII is devoid of the antigenic Neu5Gc or α-Gal epitopes observed in Chinese Hamster Ovary- and Baby Hamster Kidney-derived rFVIII products. Both the avoidance of non-human glycan structures and the achievement of complete sulfation are proposed to lower the intrinsic immunogenicity of human-cl rhFVIII compared with current rFVIII products.
  •  
24.
  • Kreitz-Sandberg, Susanne, et al. (författare)
  • Observations in Early Primary Mathematics Lessons in Japan : Implications for Swedish classrooms?
  • 2015
  • Ingår i: NERA 2015. ; , s. 84-84
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Aim: The main purpose of this study is to investigate and describe typical actions that can be identified in teacher-pupil interactions during Mathematics lessons in early primary school. In this presentation we will focus on observations from Japanese classrooms and compare the results with earlier studies in Swedish primary classrooms (Engvall 2013). We also want to raise the question whether and how the Japanese example can contribute to the Swedish discussion on mathematics education. Method: The study builds on ethnographical observations in Japanese and Swedish primary classrooms. In Japan, 18 mathematics lessons in four schools (1st-6th grade) were observed in February 2014. The classroom observations were combined with teacher interviews (individual and in groups). In Sweden a total number of 26 lessons were videotaped in five different classes (2nd and 3rd grade, in 2009) while the same mathematical content was taught (addition and subtraction). After transcription, a thematic analysis was accomplished. Findings: With focus on the teacher-pupil interactions we will describe a number of phenomena that became apparent in the Japanese classrooms. Teachers pay, for example, much attention to pupils' problem solving strategies. Other observed phenomena are the slow pace of teaching and the well-structured teacher instructions. Mathematical concepts were clearly reflected in classroom communication. We will discuss these phenomena in the light of our knowledge on teacher-pupil interactions in Swedish mathematics primary classrooms. Relevance to Nordic educational research: It is well known that international comparative research offers unique opportunities to gain insight to quality aspects of classroom practices, especially when combined with adequate theoretical knowledge in the respective discipline. Japanese pupils perform well in international studies on mathematics and science (TIMMS). Studying Japanese mathematics classes can therefore help us to discern important aspects that could be possible to develop also in Swedish mathematics classrooms. According to the Swedish National Agency for Education, there are several problems to be overcome in Swedish mathematics education. One of these is the dominance of students' individual work with the textbook. This is in total contrast to the Japanese classroom where the whole class discussion is given a lot of time.
  •  
25.
  •  
26.
  • Lahdenperä, Pirjo, 1949-, et al. (författare)
  • Forskningscirkel - arena för verksamhetsutveckling i mångfald
  • 2011
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Forskningscirkel  arena för verksamhetsutveckling i mångfald är en slutrapport av forskningscirkelarbetet inom projektet JämBredd, 2009-2011. I antologin presenteras projektet teoretiska referensram med mångfald, intersektionalitet och interkulturalitet samt erfarenheter av forskningscirkelarbetet i skola, förskola, omsorg, service och arbetslivet. Tio olika forskare från Mälardalens högskola har lett varsin forskningscirkel och skrivit om sina erfarenheter i olika kapitel. Antologin ger en bred bild av interkulturell verksamhetsnära forskning.
  •  
27.
  • Persson, Hans, et al. (författare)
  • Binding of Cu2+, Zn2+, and Cd2+ to Inositol Tri-, Tetra-, Penta-, and Hexaphosphates
  • 1998
  • Ingår i: Journal of Agricultural and Food Chemistry. - : American Chemical Society (ACS). - 0021-8561 .- 1520-5118. ; 46:8, s. 3194-3200
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • myo-Inositol hexaphosphate, the salt of myo-inositol hexaphosphoric acid (IP6), is a common constituent of many plant foods, such as cereals and legumes. IP6 interacts with mineral elements, influencing their bioavailability. Processed foods contain a mixture of different inositol phosphates, i.e., IP6 and its degradation products with five or less phosphate groups (IP5-IP1). The interaction of the lower inositol phosphates with mineral elements is not well-known. In this study, the interaction between metal ions (Cu2+, Zn2+, and Cd2+) and isolated fractions of inositol phosphates with 6, 5, 4 and 3 phosphate groups (IP6-IP3) was investigated by using a potentiometric technique. The study was performed at pH 3-7, which is the pH range in the upper part of the duodenum, where mineral absorption takes place. The inositol phosphate fractions studied had a pronounced binding capacity between pH 5 and 7. Thus, mineral complex formation with lower inositol phosphates is likely to occur in the duodenum, which would be important from a nutritional point of view. The mineral binding capacity as calculated per phosphate group was similar for IP6, IP5, IP4, and IP3, but the binding strength was lower for the lower inositol phosphates (IP4 and IP3). At increasing pH, within the range (pH 3-7), the metal complex formation generally began in the order copper, zinc, cadmium for all inositol phosphates indicating the same order of binding strength, i.e., Cu > Zn > Cd. For IP6 the difference was small between Cu and Zn.
  •  
28.
  •  
29.
  • Philipsson, Anna, 1978-, et al. (författare)
  • ”Just in TIME” - Intervention med dans och yoga för flickor med funktionell magsmärta och IBS
  • 2019
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Bakgrund och syfteFunktionell magsmärta drabbar många barn i skolåldern, mestadels flickor. Det kan leda till minskad livskvalitet, skolfrånvaro, sämre sömn, försämrade kamratkontakter och ökad vårdkonsumtion. Det vetenskapliga underlaget för interventioner vid långvarig smärta hos barn är begränsat. Dans kan öka rörelseglädje och förbättra kroppskännedom, vilket i sin tur påverkar självtillit och kan öka psykiskt välbefinnande. Yoga kan ge mental avslappning och reducera stressreaktioner. Syftet med studien är att utvärdera effekten av en intervention med dans och yoga på återkommande magsmärta, stress och depressiva symtom samt på funktion i vardagen hos flickor 9-13 år som har funktionell buksmärta och IBS.MetodEn randomiserad kontrollerad studie genomförs med forskningspersoner som identifieras via diagnosregister samt barnmottagningarna i Västerås och Örebro, samt från primärvården. Interventionen består av dans och yoga med fokus på rörelseglädje, gemenskap och kravlöshet, och utförs som gruppaktivitet två ggr/veckan under 8 månader. Primärt utfall är förändring av magsmärta efter 8 mån. Flickorna följs upp under fem år avseende magsmärta, självskattad hälsa, stress och psykiskt välmående, fysisk aktivitet och skolfunktioner. Vidare studeras kostnad i relation till nytta.Resultat/(Planerade studier)Projektet pågår och de första resultaten beräknas publiceras hösten 2019. Projektet utvärderas både kvalitativt, genom intervjuer med flickor och vårdnadshavare, och kvantitativt, genom bland annat analys av smärtdagböcker, upplevd hälsa, stress samt med en hälsoekonomisk analys. Därutöver utvärderas salivkortisol och faeces som objektiva mått. KonklusionStudien förväntas leda till ökad kunskap om icke-farmakologiska insatser för barn samt hur behandlingsinsatser för målgruppen kan breddas med ett kostnadseffektivt alternativ till ”standard care”.
  •  
30.
  • Ramström, Margareta, et al. (författare)
  • Characterization of γ-carboxylated tryptic peptides by collision-induced dissociation and electron transfer dissociation mass spectrometry.
  • 2011
  • Ingår i: European journal of mass spectrometry. - : SAGE Publications. - 1469-0667 .- 1751-6838. ; 17:5, s. 497-506
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Vitamin K-dependent carboxylation of glutamic acid (Glu) residues into γ-carboxyglutamic acid (Gla) is a post-translational modification essential for normal protein activity of, for example, proteins involved in the blood coagulation system. These proteins may contain as many as 12 sites for γ-carboxylation within a protein sequence of 45 amino acid residues. In the biopharmaceutical industry, powerful analytical techniques are required for identification and localization of modified sites. We here present comparatively easy and rapid methods for studies of Gla-containing proteins using recent technology. The performances of two mass spectrometric fragmentation techniques, collision-induced dissociation (CID) and electron transfer dissociation (ETD), were evaluated with respect to γ-carboxylated peptides, applying on-line LC-ion trap MS. ETD MS has so far not been reported for Gla-containing peptides and the applicability of CID for heavily γ-carboxylated proteins has not been evaluated. The anticoagulant protein, protein C, containing nine Gla-sites, was chosen as a model protein. After tryptic digestion, three peptides containing Gla-residues were detected by MS; a 1.2 kDa fragment containing two Gla-residues, a 4.5 kDa peptide containing seven residues and also the 5.6 kDa tryptic peptides containing all nine Gla-residues. Regarding the shortest peptide, both CID and ETD provided extensive peptide sequencing. For the larger peptides, fragmentation by CID resulted in loss of the 44 Da CO(2)-group, while little additional fragmentation of the peptide chain was observed. In contrast, ETD resulted in comprehensive fragmentation of the peptide backbone. The study demonstrates that the combination of both techniques would be beneficial and complementary for investigation of γ-carboxylated proteins and peptides.
  •  
31.
  • Rydlo, Cecilia (författare)
  • Fighting for the otherness : student nurses' lived experiences of growing in caring
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • In Swedish nursing education, student nurses should gain a bachelor degreein the main field of study. However, five designations of the main field ofstudy exist among the higher education institutions and the present thesisfocuses on the main field of study caring science. Former studies show thatthe acquisition of knowledge in caring by student nurses is characterized bytroubles, uncertainty and confusion. The aim was to describe how growingin caring is experienced by student nurses during education.The theoretical perspective was caring science with focus on caringscience didactics, while the epistemological frame constituted of a phenomenological lifeworld approach. Data was gathered with interviews andwritten narratives at different occasions during the education in order tograsp the general structure of growing in caring.The findings illuminated that growing in caring means a struggle forone’s own caring beliefs to exist and survive in a world filled with diverseexpectations of caring. Through recognizing expectations of caring, studentnurses discover the complexity of caring. In this complexity, they understand themselves as being different and the otherness appears. The otherness consists of unique beliefs about caring based on former experiences. Inorder to give evidence for the otherness, concepts from caring theories thatagree with one’s own caring beliefs are found, which transform the concepts from being meaningless to being essential in caring. The conceptsstrengthen the student nurses’ growth in caring and constitute a support intheir discussions about caring. In this struggle for gaining access with theirotherness, they become convinced that they can make changes for the patient and strength arises to fight for their otherness.The study showed that the otherness appears as the hub in the studentnurse’s world, which gains nourishment to discover paths to think, feel andact in a caring manner. This gives an incentive that innovative learningstrategies that both grasp the student nurses’ lifeworld as well as bringknowledge in caring into awareness for them are needed to be developed.
  •  
32.
  • Sandberg, Anette, et al. (författare)
  • Genuspraktik hos förskollärare
  • 2012. - 1
  • Ingår i: Kritiska händelser för lärande i förskolan. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144071978 ; , s. 75-92
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
33.
  • Sandberg, Elin, 1989-, et al. (författare)
  • Dance intervention for adolescent girls : Effects on daytime tiredness, alertness and school satisfaction. A randomized controlled trial
  • 2021
  • Ingår i: Journal of Bodywork & Movement Therapies. - : Elsevier. - 1360-8592 .- 1532-9283. ; 26, s. 505-514
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Introduction: Daytime tiredness is a risk factor for poor health and well-being in the short and long term and is often associated with sleep problems, stress-related mental health complaints and decreased school functioning. This study investigates the effect of an 8 month dance intervention study on daytime tiredness, alertness, sleep duration, sleep quality and school satisfaction.Methods: Randomized controlled intervention study that included a total of 112 girls aged 13-18 years old with stress-related mental health problems. Dance intervention with focus on enjoyment were performed semiweekly for 8 months. Questionnaire-based measurements regarding self-reported daytime tiredness, alertness, school satisfaction, sleep duration and quality were evaluated at baseline and at 8-, 12- and 20- month follow-ups.Results: Daytime tiredness decreased significantly in the dance group compared to control group at all follow-ups. Alertness increased significant within the dance group, but there were no significant difference compared to the controls. Significant improvements were found in all sleep quality items within the dance group, between groups only one significant result was found. No conclusive changes in sleep duration were observed. School satisfaction increased significantly in the dance intervention group; however, its significance compared to that of the control group faded after adjustment for differences between groups at baseline.Conclusions: This study suggests that a dance intervention focusing on enjoyment can be effective in decreasing daytime tiredness. This study also adds to the growing body of evidence for the benefits of using nonpharmacological interventions to decrease stress-related problems among adolescents.
  •  
34.
  •  
35.
  •  
36.
  • Sandberg, Jonas (författare)
  • Placing a spouse in a care home for older people : (re)-constructing roles and relationships
  • 2001
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This thesis explores the process of placing a spouse in a care home for older people from the perspectives of the key actors involved. Due to the lack of previous studies in this area in Sweden and the desire to generate new insights that have the potential to inform practice developments a grounded theory methodology was adopted.Data were collected using semi-structured interviews (70 in total) with spouses, adult children, community based staff and staff in care homes. Analyses of these data suggested that placement is best interpreted as a temporal experience comprising four stages: making the decision, making the move, adjusting to the move and reorientation. Each of the key actors offered differing insights into the way that the process as a whole was experienced with it emerging that in the initial two phases the primacy focus was on the practical and instrumental aspects of the move, with the emotional consequences being largely overlooked. This is a key issue as spouses were usually unprepared for the sense of separation and loss that the placement caused. Subsequently, spouses placed particular importance on maintaining their sense of involvement with their partner by a variety of 'keeping' activities. However, children and staff in care homes shared varying degrees of 'awareness' which influenced the way that relationships were forged.Based on a synthesis of the data the core category and basic social process that emerged was termed '(re)-constructing roles and relationships'. This highlights the subtle and dynamic way that placement unfolds and reinforces the importance of understanding the process from multiple perspectives. In addition to providing new theoretical insights the thesis identifies a number of ways in which the placement process could be improved and suggests the need for more open and explicit discussion of a number of aspects, particularly the ways in which expectations of roles and relationships change over time. Thls is essential if spouses are to be better prepared and supported both for the sense of separation from their partner and for the need to integrate into the care home setting.
  •  
37.
  • Sandberg, Margareta, 1947- (författare)
  • Acupuncture - effects on muscle blood flow and aspects of treatment in the clinicla context
  • 2004
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The overall aim of this thesis was to elucidate and investigate psychophysiological aspects and effects of acupuncture and needle stimulation. Within this framework emphasis was directed toward the effects of needle stimulation (acupuncture) on muscle blood flow in the tibialis anterior and trapezius muscles in healthy subjects and patients suffering from chronic muscle pain. This study also included evaluation of a new application of photoplethysmography in noninvasive monitoring of muscle blood flow. The evaluation was based on experiments known to provocate skin or muscle blood flow. The psychological aspects studied comprised the effects of manual acupuncture on pain in fibromyalgia patients and the effects of electro-acupuncture on psychological distress and vasomotor symptoms in postmenopausal women in the clinical context.The results showed that photoplethysmography have potential to noninvasively monitor muscle blood flow and to discriminate between blood flow in skin and muscle, although some considerations still have to be accounted for. It was further shown that muscle blood flow change in response to needle stimulation differed between healthy subjects and patients. Deep needle stimulation in the muscle of healthy subjects consistently increased muscle blood flow more than subcutaneous needle stimulation. In the painful trapezius muscle of FMS patients, however, subcutaneous needling was equal or even more effective in increasing muscle blood flow than deep intramuscular stimulation. Generally, needle stimuli had weak effect on blood flow in the trapezius muscle of the severely affected trapezius myalgia patients, possibly depending on older age and lesser number of patients included in the study. The different patterns of blood flow response to needle stimulation between healthy subjects and patients with chronic muscle pain might be a manifestation of altered somatosensory processing in the patients.The clinical studies showed that best pain relief of acupuncture in FMS patients was achieved in the neck-shoulder region, while the effect on the generalised symptoms was of short duration. Well-being and sleep was found to best predict treatment outcome. The results suggest that acupuncture treatment may be used for the alleviation of neck-shoulder pain, primarily, but it is not an alternative as the sole treatment. Electro-acupuncture, significantly decreased psychological distress and climacteric symptoms in postmenopausal women, but not better than a (near-) placebo control, implying pronounced non-specific effects.
  •  
38.
  • Sandberg, Margareta, et al. (författare)
  • Different patterns of blood flow response in the trapezius muscle following needle stimulation (acupuncture) between healthy subjects and patients with fibromyalgia and work-related trapezius myalgia
  • 2005
  • Ingår i: European Journal of Pain. - : Wiley. - 1090-3801. ; 9:5, s. 497-510
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Needle stimulation (acupuncture) has recently been shown to increase blood flow in the tibialis anterior muscle and overlying skin in healthy subjects (HS) and patients with fibromyalgia (FM). The aim of the present study was to examine the effect of needle stimulation on local blood flow in the trapezius muscle and overlying skin in HS and two groups of patients suffering from chronic pain in the trapezius muscle, i.e., FM and work-related trapezius myalgia (TM) patients. Two modes of needling, deep muscle stimulation (Deep) and subcutaneous needle insertion (SC), were performed at the upper part of the shoulder and blood flow was monitored for 60 min post-stimulation. Blood flow changes were measured non-invasively by using a new application of photoplethysmography. Increased blood flow in the trapezius muscle and overlying skin was found in all three groups following both Deep and SC. In HS, Deep was superior to SC in increasing skin and muscle blood flow, whereas in FM, SC was as effective as, or even more effective, than Deep. In the severely affected TM patients, no differences were found between the stimuli, and generally, a lesser blood flow response to the stimuli was found. At Deep, the muscle blood flow increase was significantly larger in HS, compared to the two patient groups. Positive correlations were found between muscle blood flow at Deep and pressure pain threshold in the trapezius muscle, neck movement and pain experienced at the stimulation, and negative correlations were found with spontaneous pain-related variables, symptom duration and age, pointing to less favorable results with worsening of symptoms, and to the importance of nociceptor activation in blood flow increase. It was hypothesized that the different patterns of muscle blood flow response to the needling may mirror a state of increased sympathetic activity and a generalized hypersensitivity in the patients. The intensity of stimulation should be taken into consideration when applying local needle stimulation (acupuncture) in order to increase the trapezius muscle blood flow in chronic pain conditions. (c) 2004 European Federation of Chapters of the International Association for the Study of Pain.
  •  
39.
  • Sandberg, Margareta, et al. (författare)
  • Effects of acupuncture on skin and muscle blood flow in healthy subjects
  • 2003
  • Ingår i: European Journal of Applied Physiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1439-6319 .- 1439-6327. ; 90:1-2, s. 114-119
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In 14 healthy female subjects, the effects of needle stimulation (acupuncture) on skin and muscle blood flow were investigated using a non-invasive custom-designed probe and photoplethysmography (PPG). In randomised order, 2–7 days apart, three modes of needle stimulation were performed on the anterior aspect of the tibia: superficial insertion (SF), insertion into the anterior tibial muscle (Mu), and insertion into the muscle including manipulation of the needle in order to elicit a distinct sensation of distension, heaviness or numbness (DeQi). Before intervention, the subjects rested for 30 min. After the intervention, the needle was left in situ for 20 min. Blood flow recordings were performed intermittently from 10 min prior to the intervention to the end of the trial. In a fourth session, serving as control, corresponding measurements were performed without any needle stimulation. Area under curve was calculated for 5-min periods prior to and after stimulation, respectively, and for the remaining 15-min period after stimulation. Compared to the control situation, muscle blood flow increased following both Mu and DeQi for 20 min, with the latter being more pronounced for the initial 5 min. Skin blood flow increased for 5 min following DeQi. However, no increase was found following SF. The DeQi stimulation was preceded by higher visual analogue scale ratings of anxiety prior to stimulation, which might have influenced skin blood flow to some extent. The results indicate that the intensity of the needling is of importance, the DeQi stimulation resulting in the most pronounced increase in both skin and muscle blood flow.
  •  
40.
  • Sandberg, Margareta, et al. (författare)
  • Effects of electro-acupuncture on psychological distress in postmenopausal women
  • 2002
  • Ingår i: Complementary Therapies in Medicine. - 0965-2299. ; 10:3, s. 161-169
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Objectives: To evaluate effects of electro–acupuncture (EA) on general psychological distress and relate to experience of climacteric symptoms in 30 postmenopausal women. Design: A randomised single-blind controlled design was used to evaluate effects of EA and extremely superficial needle insertion, with the latter serving as a near-placebo control. Settings: The Linköping University Hospital in Sweden. Interventions: Fourteen treatments during 12 weeks with follow-ups at 3 and 6 months. Outcome measures: General psychological well-being, mood and experience of climacteric symptoms. Results: Mood Scale improved only in EA group and not until 12 weeks compared to baseline, from 110 to 129 (P=0.01), and to 120 at 3-month follow-up (P=0.04). Mood was significantly better than control at 8 (P=0.05) and 12 weeks (P=0.01). Visual analogue scale estimation of climacteric symptoms was decreased at 4 weeks in both groups, and lasted throughout the study period, in EA group from 5 to 2 (P=0.04) and in control group from 5 to 3 (P=0.02) at 6-month follow-up. Well-being was ameliorated from 4 weeks in EA and from 8 weeks in control group until end of study (P=0.01, P=0.03). No significant differences on climacteric symptoms or well-being existed between the groups. Conclusions: This study does not show that EA is better than superficial needle insertion for the amelioration of general psychological distress and experience of climacteric symptoms in women with vasomotor symptoms after menopause. However, the more pronounced effect on mood suggests that EA might have additional effects compared with superficial needle insertion.
  •  
41.
  • Sandberg, Margareta, 1947- (författare)
  • Gott bemötande inte liktydligt med effektiv behandling
  • 2006
  • Ingår i: Dagens medicin. - 1104-7488.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • 2006-12-15REPLIK Legitimerad sjukvårdspersonals goda grundkunskaper gör en två veckor lång kurs tillräcklig som grundutbildning i akupunktur. Det framhåller Margareta Sandberg, som företrädare för en sektion inom Sjukgymnastförbundet i ett svar på ett inlägg av Lina Axelsson.
  •  
42.
  • Sandberg, Margareta, et al. (författare)
  • Manual Acupuncture in Fibromyalgia : A Long-Term Pilot Study
  • 1999
  • Ingår i: Journal of Musculoskeletal Pain. - 1058-2452. ; 7:3, s. 39-58
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Objectives: The aim of this cross-over designed pilot study was to investigate the short-term and long-term effects on pain and other common symptoms present in fibromyalgia [FMS] of manual acupuncture with needles inserted into traditional Chinese acupuncture points. Methods: Nine out of 10 consecutive FMS patients completed the study. Acupuncture was given in 10-14 sessions over two to three months, followed by an observation period of six months. The control regime consisted of continuous medical management. The patients were evaluated immediately after the completion of the treatment and at 4, 8, 12, and 24 weeks. Pain, sleep, medication, muscle tension, psychological tension, general well-being, the number of tender points, and range of movement in shoulders and neck were assessed. Results: In general, significantly greater changes occurred for the variables under investigation during the acupuncture period than during the control period. Nine of the 11 outcome variables showed a significant improvement after acupuncture period. The number of tender points was significantly decreased and the sense of well-being significantly improved up to 12 week follow-up. A significant decrease in general pain persisted for eight weeks. Muscle tension and local pain in head, neck, and shoulder regions were significantly reduced throughout the whole 24 week follow-up period. According to the patients' evaluation of global treatment outcome, improvements remained significant until the four week follow-up. Base-line values of well-being and sleep patterns were the most important predictors of treatment outcome. Conclusion: We conclude that for some FMS patients 10-14 acupuncture sessions seem to give additional benefits over a limited period.
  •  
43.
  • Sandberg, Margareta, et al. (författare)
  • Non-invasive monitoring of muscle blood perfusion by photoplethysmography: evaluation of a new application
  • 2005
  • Ingår i: Acta Physiol Scand. - 0001-6772 .- 1365-201X. ; 183:4, s. 335-43
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • AIM: To evaluate a specially developed photoplethysmographic (PPG) technique, using green and near-infrared light sources, for simultaneous non-invasive monitoring of skin and muscle perfusion. METHODS: Evaluation was based on assessments of changes in blood perfusion to various provocations, such as post-exercise hyperaemia and hyperaemia following the application of liniment. The deep penetrating feature of PPG was investigated by measurement of optical radiation inside the muscle. Simultaneous measurements using ultrasound Doppler and the new PPG application were performed to elucidate differences between the two methods. Specific problems related to the influence of skin temperature on blood flow were highlightened, as well. RESULTS: Following static and dynamic contractions an immediate increase in muscle perfusion was shown, without increase in skin perfusion. Liniment application to the skin induced a rapid increase in skin perfusion, but not in muscle. Both similarities and differences in blood flow measured by Ultrasound Doppler and PPG were demonstrated. The radiant power measured inside the muscle, by use of an optical fibre, showed that the near-infrared light penetrates down to the vascular depth inside the muscle. CONCLUSIONS: The results of this study indicate the potentiality of the method for non-invasive measurement of local muscle perfusion, although some considerations still have to be accounted for, such as influence of temperature on blood perfusion.
  •  
44.
  • Sandberg, Margareta, et al. (författare)
  • Peripheral effects of needle stimulation (acupuncture) on skin and muscle blood flow in fibromyalgia
  • 2004
  • Ingår i: European Journal of Pain. - 1090-3801. ; 8:2, s. 163-171
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Acupuncture has become a widely used treatment modality in various musculoskeletal pain conditions. Acupuncture is also shown to enhance blood flow and recovery in surgical flaps. The mechanisms behind the effect on blood flow were suggested to rely on vasoactive substances, such as calcitonin gene-related peptide, released from nociceptors by the needle stimulation. In a previous study on healthy subjects, one needle stimulation into the anterior tibial muscle was shown to increase both skin and muscle blood flow. The aim of this study was to examine the effect of needle stimulation on local blood flow in the anterior tibial muscle and overlying skin in patients suffering from a widespread chronic pain condition. Fifteen patients with fibromyalgia (FM) participated in the study. Two modes of needling, deep muscle stimulation and subcutaneous needle insertion were performed at the upper anterior aspect of the tibia, i.e., in an area without focal pathology or ongoing pain in these patients. Blood flow changes were assessed non-invasively by photoplethysmography (PPG). The results of the present study were partly similar to those earlier found at a corresponding site in healthy female subjects, i.e., deep muscle stimulation resulted in larger increase in skin blood flow (mean (SE)): 62.4% (13.0) and muscle blood flow: 93.1% (18.6), compared to baseline, than did subcutaneous insertion (mean (SE) skin blood flow increase: 26.4% (6.2); muscle blood flow increase: 46.1% (10.2)). However, in FM patients subcutaneous needle insertion was followed by a significant increase in both skin and muscle blood flow, in contrast to findings in healthy subjects where no significant blood flow increase was found following the subcutaneous needling. The different results of subcutaneous needling between the groups (skin blood flow: p=0.008; muscle blood flow: p=0.027) may be related to a greater sensitivity to pain and other somatosensory input in FM.
  •  
45.
  • Sandström, Margareta, 1946-, et al. (författare)
  • Working with gender pedagogics at 14 Swedish preschools
  • 2013
  • Ingår i: Journal of Early Childhood Research. - : Sage Publications. - 1476-718X .- 1741-2927. ; 11:2, s. 123-132
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In Sweden, gender pedagogics has been on the political agenda the last decade. Consequently, gender matters have been given much attention in Swedish preschools, and specialized pedagogues have also been trained to counteract socially constructed gender distinctions. Therefore, we have explored the enactment of gender pedagogics. We asked 17 preschool teachers to describe the situations revolving around gender issues that they have experienced, using the critical incident method. In all, 34 critical incidents were described and subsequently discussed in groups of 6–10 individuals. Afterward, the data were analyzed qualitatively, with the objective to explore the preschool teachers’ understanding of gender approaches. The analysis led us to single out four “ideal type approaches,” that is, “instrumental,” “co-productive,” “facilitative,” “proactive,” and “agitative” gender approach. The gender approaches were made up by the different ways of interacting with the children as regards gender described by the preschool teachers and by the different ways of reflecting over the described situations. We argue that the four different types of gender interaction emanate from corresponding underlying conceptions of gender, and that they may exercise influence on the children’s identity process.
  •  
46.
  •  
47.
  • Stier, Jonas, et al. (författare)
  • Diversity management in preschools using a critical incident approach
  • 2012
  • Ingår i: Intercultural Education. - London : Routledge. - 1467-5986 .- 1469-8439. ; 23:4, s. 285-296
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Using the critical incident approach, preschool teachers at 10 preschools in Sweden were asked to describe their work with respect to ethnic and cultural diversity. The study attempted to provide insights that go beyond commonly used models of intercultural sensitivity and intercultural competence (e.g. Gudykunst and Kim; Landis, Bennett, and Bennett). Four different understandings and approaches to ethnic and cultural diversity were discernible in the empirical material (i.e. ‘instrumental,’ ‘co-productive,’ ‘facilitative proactive,’ and ‘agitative proactive’). The data suggest that preschool teachers, in order to be interculturally competent, need to work systematically with intercultural pedagogy, intercultural communication skills, and with their discursive awareness. Moreover, it is concluded that if preschool teachers fail to scrutinize their own values, modes of behavior, and a-priori understanding of what ‘is’ cultural behavior, they may sustain cultural stereotypes.
  •  
48.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-48 av 48
Typ av publikation
tidskriftsartikel (22)
rapport (10)
doktorsavhandling (5)
annan publikation (3)
konferensbidrag (3)
bok (2)
visa fler...
bokkapitel (2)
samlingsverk (redaktörskap) (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (23)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (22)
populärvet., debatt m.m. (3)
Författare/redaktör
Berg, Lotta (13)
Hultgren, Jan (13)
Jacobson, Magdalena (13)
Keeling, Linda (13)
Sandberg, Eva (13)
Steen, Margareta (13)
visa fler...
Herlin, Anders Henri ... (12)
Wall, Helena (9)
Hansson, Helena (8)
Rydhmer, Lotta (7)
Jarmar, Anna (6)
Lundmark Hedman, Fri ... (6)
Gerdle, Björn (6)
Sandberg, Anette (6)
Fall, Nils (6)
De Koning, Dirk-Jan (6)
Åsbjer, Elina (5)
Lindsjö, Johan (5)
Möller, Margareta, 1 ... (4)
Nyman, Margareta (4)
Lindberg, Lars-Göran (4)
Duberg, Anna, 1976- (4)
Särnblad, Stefan, 19 ... (4)
Österman, Sara (3)
Sandström, Margareta (3)
Lidfors, Lena (2)
Cederholm, Tommy (2)
Hellénius, Mai-Lis (2)
Hernell, Olle (2)
Johansson, Ingegerd (2)
Hallmans, Göran (2)
Eriksson, Mats, Prof ... (2)
Wallgren, Per (2)
Wallenbeck, Anna (2)
Palmblad, Jan (2)
Bosaeus, Ingvar (2)
Forsum, Elisabet (2)
Philipson, Anna, 197 ... (2)
Berg, Charlotte (2)
Marcus, Claude (2)
Gunnarsson, Stefan (2)
Larsson, Jörgen (2)
Lundeberg, Thomas (2)
Rössner, Stephan (2)
Hirsch, Elin (2)
Ramström, Margareta (2)
Björck, Inger (2)
Falk, Elin (2)
Engvall, Margareta (2)
Lissner, Lauren (2)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (13)
Linköpings universitet (12)
Uppsala universitet (8)
Mälardalens universitet (6)
Örebro universitet (5)
Lunds universitet (4)
visa fler...
Göteborgs universitet (3)
Karolinska Institutet (3)
Umeå universitet (2)
RISE (2)
Högskolan Dalarna (2)
Högskolan Kristianstad (1)
Stockholms universitet (1)
Högskolan Väst (1)
Jönköping University (1)
Högskolan i Skövde (1)
Chalmers tekniska högskola (1)
visa färre...
Språk
Engelska (26)
Svenska (22)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Lantbruksvetenskap (15)
Medicin och hälsovetenskap (12)
Samhällsvetenskap (11)
Naturvetenskap (2)
Teknik (2)
Humaniora (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy