| 1. |
- Borgström, Sara, 1977-, et al.
(författare)
-
Developing an analytical framework for assessing progress toward ecosystem-based management
- 2015
-
Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 44, s. 357-369
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ecosystem-based management (EBM) has become a key instrument of contemporary environmental policy and practice. Given the increasingly important role of EBM, there is an urgent need for improved analytical approaches to assess if and to what extent EBM has been accomplished in any given case. Drawing on the vast literature on EBM, we identify five key ecosystem aspects for assessment. By linking these aspects to four phases of management, we develop an interdisciplinary, analytical framework that enables a high-resolution and systematic assessment of the degree of specificity and integration of ecosystem aspects in an EBM. We then apply the framework to evaluate five coastal EBM initiatives in Sweden, four on the Baltic coast and one on the west coast. Our results demonstrate our framework's usefulness for in-depth and continuous assessments of processes aiming for EBM, and also provide an empirical basis for inferences about the key challenges for successful EBM.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Kinhult, Sara, et al.
(författare)
-
Regional variation i användningen av TTF vid glioblastombehandling : [Regional variation in usage of TTF (Optune)]
- 2023
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Läkartidningen Förlag AB. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 120:120
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The standard treatment of glioblastoma, an aggressive brain tumour, includes radiotherapy combined with temozolomide. Based on a randomised trial, showing five months increased survival, TTF has been introduced in the management of patients with good performance status. Data from the Swedish national quality registry for CNS tumours have been analysed for TTF usage. The results demonstrate that 65 percent of the patients accepted treatment with TTF. More than half of the treated patients interrupted treatment due to low compliance or their own wish. Median treatment time was 164 days, with a range from 0 to 774 days. There was a large variation between different regions in how many patients were offered TTF treatment. A non-significant trend to better survival was seen for the group of TTF-treated patients compared to individually matched controls. In summary, TTF is a new treatment for glioblastoma, with potential to prolong survival also in real world patients. Today, the treatment is not offered equally to all patients, despite national guidelines.
|
|
| 4. |
- Sandström, Sara, 1977-, et al.
(författare)
-
Increased understanding of service experiences through involving users in service development
- 2009
-
Ingår i: European Journal of Innovation Management. - : Emerald. - 1460-1060 .- 1758-7115. ; 12:2, s. 243-256
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – The purpose of this paper is to bring better understanding to how involving users in the development process of new mobile phone services can increase understanding of the overall service experience in a technology-based service setting. Design/methodology/approach – The paper is based on an experimental setting which aims to emulate the involvement of users in a service development process in order to provide information regarding the overall service experience. This is done by letting users evaluate both user- and company-created services.Findings – Users are found to be an important information source when it comes to understanding the overall service experience of technology-based services. The paper shows that users are to some extent better at coming up with services regarding value in use. The findings show that some of the most important experience outcomes that are demanded, functionally related outcomes, are better met by user-created services. Research limitations/implications – The paper provides empirical evidence regarding the importance of a user perspective when it comes to understanding both the functional and emotional parts of the overall technology-based service experience. The result of this paper implies a more advanced user focus during service development in order to be able to know what it is that creates value for technology-based service users. Just how technology-based services are functionally and emotionally experienced by their users is a fairly new research area and more empirical studies regarding this subject will be called for in the future. Originality/value – This paper provides evidence of the importance of a user perspective when creating value propositions for technology-based service users. From a managerial point of view, it is of interest to see whether it will be possible to learn more about the users' service experience of technology-based services by involving them in the development process.
|
|
| 5. |
- Sandström, Sara, 1977-, et al.
(författare)
-
Kulturella sektorn i Arvika : En kartläggning av kulturell verksamhet och samarbete inom Arvika kommun
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport redovisas en kartläggning av den kulturella sektorn i Arvika kommun i Värmland. Studien har genomförts av Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling, vid Karlstads universitet. Syftet är att ge underlag för Region Värmland och Arvika kommuns fortsatta arbete med att initiera och stödja utvecklingsprocesser inom denna sektor. De delmoment som ingick i uppdragets omfattning är följande: kartlägga den kulturella sektorns omfattning och nätverk i Arvika kommun undersöka utvecklingspotentialen hos den kulturella sektorn i form av nätverksträffar samt undersöka möjligheterna för innovativa processer och mikrokluster undersöka behovet av kunskaps- och kompetensutveckling för den kulturella sektorn diskutera strategier för hållbar platsutveckling – en helhetsstruktur som tillvaratar platsens särarter och identitet i samklang med utveckling av kreativa miljöer till gagn för invånare, besökare, företag och andra organisationer bidra till metodutveckling med ett verktyg som är användbart i bland annat övriga Värmland Det finns en problematik runt definitionen gällande begreppen kulturella och kreativa näringar. I skilda undersökningar och utvärderingar runt om i landet så förekommer en viss variation bland dessa definitioner beroende på olika faktorer, en av dessa faktorer kan vara de olika inspirationskällor ur ett nationellt/internationellt perspektiv som legat till grund för avgränsningen. Det kan även handla om hänsynen till den specifika platsen som sådan, samt syftet med själva undersökningen eller utvärderingen. Vi ger några kortfattade exempel på olika undersökningar angående kulturella och kreativa näringar där definitionerna av begreppet skiljer sig något åt. Syftet har varit, med tanke på den metodutveckling som ligger till grund för föreliggande undersökning, att visa på olika definitioner och metoder utifrån skilda undersökningar utförda av olika intressenter. Det begrepp vi valt att använda i föreliggande undersökning är den kulturella sektorn. Metoden som den här studien bygger på är en enkätundersökning, sex intervjuer och en översiktlig genomgång av den kulturella sektorn i Arvika enligt SNI-koder. Enligt den empiriska studien visade det sig att den kulturella sektorn i Arvika består av många små en- eller fåmansföretag, i huvudsak enskilda firmor men det finns också många ideella föreningar. Till den största delen består den kulturella sektorn i Arvika av företag som är inriktade på kultur-/naturarv, scenkonst och konst, design och hantverk. Detta är också förenligt med den tradition som startade förra sekelskiftet då det var en immigrering av konstnärer, konsthantverkare och musiker till Arvikatrakten. Man kan också se tydliga indicier på hur kulturarvet i Arvika påverkar traditionen inom konst och musik än idag. Sammanfattningsvis kan resultatet av denna studie tolkas som att det finns många positiva sidor för företag inom den kulturella sektorn av att vara lokaliserad just i Arvika kommun. Den positiva andan, det gynnsamma föreningsengagemanget och traditionen vad det gäller konsthantverk och musik har stor betydelse.
|
|
| 6. |
- Sandström, Sara, 1977-, et al.
(författare)
-
Näringslivsutveckling i en föränderlig värld : Globalisering och omställning i Värmland
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utgångspunkten för rapporten är två övergripande frågor: globaliseringen och klimatom- ställningen och hur dessa frågor påverkat näringslivsutvecklingen i Värmland. De fråge- ställningar som ligger till grund för studien är följande:Vilkaärdeavgörandefaktorersommedförenlyckadomställning,förvärmländska företag, till ett hållbart samhälle och en mer globaliserad omvärld?Hurbehandlasglobaliseringsfråganidestuderadevärmländskaföretagensstrategi- er, organisationsförändringar och vad det gäller anpassning av produktion och in- vesteringar?Hursersamspeletutmellanföretag,myndigheter,universitetochoffentligaorga- nisationer vad det gäller en lyckad anpassning till globaliseringens nya förutsätt- ningar?Vilken position har Värmland i pågående processer kring klimat- och energistrate- giskt arbete?Inledningsvis ges ett historiskt perspektiv på det värmländska näringslivets inriktning och konkurrenskraft. Därefter ges en översikt av innovationsteorier med särskilt fokus på ag- glomerationer, kluster och kreativa miljöer. En kritisk analys av tillförlitligheten hos klus- ter och klusterteorier genomförs med hjälp av ekonomisk och ekonomisk-geografisk forskning. Framväxten av värmländska kluster och regionala innovationssystem diskuteras därefter mot bakgrund av empiriska exempel.För att åskådliggöra globaliseringens effekter och det värmländska näringslivets an- passning och positionering till en hållbar samhällsutveckling har ett antal intervjuer ge- nomförts med företag, organisationer och myndigheter i Värmland. Intervjuerna visar att anpassningen till globaliseringen i det värmländska näringslivet är påtaglig och att inter- vjuade myndigheter och organisationer visar en tydlig öppenhet mot globaliserings- och hållbarhetsfrågor.Det lokala och regionala näringslivsarbetet i länet klargör att det finns uppenbara in- omregionala skillnader i förutsättningar för tillväxt. Det visar också att det är nödvändigt med ett samlat strategiarbete för att klara omställningsarbetet. Detta visar inte minst den senaste finanskrisen som slagit hårt, särskilt i vissa delar av länet. I rapporten visas med hjälp av statistiska data hur utvecklingen sett ut under den senaste tioårsperioden beträf- fande bland annat arbetsmarknad, ekonomisk utveckling och nyföretagande.På samma sätt ges i ett särskilt kapitel data för Värmland om olika indikatorer för en omställning mot en hållbar utveckling. Det värmländska arbetet med en energi- och kli- matstrategi visar en uppenbar vilja att arbeta för en omställning av det värmländska när- ingslivet. Strategin pekar på nödvändigheten av att minska beroendet av fossila bränslen och en övergång mot bioenergi och ökad energieffektivisering. Ett antal exempel ges på aktuella framtidsinriktade projekt och företag i länet.Avslutningsvis diskuteras hur samspelet mellan företag, myndigheter och organisationer ska kunna förbättras för att omställningen mot globalisering och hållbar utveckling ska kunna genomföras.Studiens resultat ger följande slutsatser:Samverkanmellanföretag,myndigheterochuniversitet,TripleHelix,underlät- tar omställning till globalisering och hållbar utvecklingDevärmländskaföretagenhargodanpassningsförmågaochäraktivaipågåen- de processer kring globalisering samt energi- och klimatstrategierDeintervjuadeföretagenpekarpåstyrkanmedplatsidentitetochlokalanätverk för att bli globalt konkurrenskraftigaKlusterföretagenskonkurrensförmågaiförhållandetillandraföretagärsvåratt påvisa
|
|
| 7. |
- Sandström, Sara, 1977-
(författare)
-
Technology-based service experiences : A study of the functional and emotional dimensions in telecom services
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- As technology is invading the society of millions of people around the world today, more and more people are affected in their daily life by services such as Internet bank services, e-commerce, telecom services and ATM machines. Technical advances are providing new possibilities and solutions to many different customer needs. To be competitive on the market, companies must manage and take advantage of the opportunities technology is providing. One of the characteristics of services which require a lot of technical integration is that it often involves little or no physical interaction between customer and service provider in the service encounter. Under these circumstances it is many times hard for companies to control how customers experience their services, since the customer response is not being directly revealed for the company. It is nevertheless important for service providers to understand how their present and potential customers are experiencing their offerings since this knowledge provide the acquisitions for the value of the service. The present investigation aims to identify and analyze the dimensions that form the basis for the service experience and how it is linked to value in use. It further aims to study how users can contribute with information regarding the service experience within the technology-based service field. The reason for choosing the technological base for this research is that it could be assumed, according to above mentioned arguments, that there is a need for service providers within the technological-based service field to better understand what their customers are experiencing. Also, these services are just in its initiation phase when it comes to service research and there is much to be done when it comes to understanding technology-based service experiences. The research is based on a literature study of services experiences, as well as an empirical study of different functional and emotional dimensions of the technology-based service experience. Mobile phone users were invited to uncover the different aspects of their service experience and the value of different dimensions of service offerings created by other users and by companies. The contribution of this study is a framework where the major influencing dimensions of a technology-based service experience are put together and describe how the service experience is linked to value in use. The study also presents results regarding how users can contribute with valuable information regarding the service experience by co-creating in a service development process. Users were found to be better when it comes to create services that satisfied several of the most demanded functions and emotions, among others functions that regarded cost saving, and emotions such as the feeling of security.
|
|
| 8. |
- Sandström, Sara, 1977-, et al.
(författare)
-
Value in use through service experience
- 2008
-
Ingår i: Managing Service Quality. - : Emerald. - 0960-4529 .- 1758-8030. ; 18:2, s. 112-126
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – The aim of this article is to propose a framework for a new perspective on the total service experience, which dimensions influence it, and how a service experience is linked to value in use. Design/methodology/approach – The article is conceptual and suggests a new theoretical frame of reference describing value in use through service experience in technology-based services. Findings – According to this article, a service experience is the total functional and emotional value of a consumed service. The service experience is unique to every individual customer and the service consumption situation. Value in use is the cognitive evaluation of the service experience. Research limitations/implications – The framework is discussed in the context of technology-based services and will provide a basis for future research. Empirical studies are called for concerning service experiences in different kinds of service contexts. Originality/value – This article contributes a new framework, illustrating the service experience, which dimensions influence the service experience, and how it is linked to value. The framework is placed in a context of technology-based services. Unique to these kinds of services is a lack of personal interaction between the service producer and the customer.
|
|
