| 1. |
- Ottosson, Jakob, et al.
(författare)
-
Bevattningsvatten : kunskapsunderlag
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Livsmedel från växtriket kan i vissa fall sprida mikrobiologisk smitta. Bär, bladgrönt och groddarmedför en särskild risk. Det beror på att de ofta äts råa eller efter minimal tillredning. Vi värmer deminte innan vi äter dem.Om livsmedlen är kontaminerade är det med stor sannolikhet orsakat av bevattningen. Vattnet kan havarit påverkat av avföring. Det kan också bero på spillning från vilda djur. Även naturgödsel kanförorena produkterna vid stänk från jord.Syftet med detta projekt var att se över kvaliteten på vatten för bevattning i Sverige. Vi ville koppladet till mikrobiologiska risker och utifrån det ta fram underlag till nationella råd och riktlinjer. Måletär ”en säkrare produktion av ätfärdiga bär och grönsaker som bättre förebygger sjukdomsutbrott”.Det visade sig att kvaliteten på vattnet generellt sett var god hos odlarna i projektet. Det samma gällergrödor. I vatten hittade vi enstaka sjukdomsframkallande mikroorganismer och ESBL-bildande E. coli.Dessa hittade vi dock endast i ytvatten som var mer förorenade av avföring och spillning. Men endastett fåtal prov på gröda visade på högre fekal förorening. Majoriteten av dessa kom från en och sammaodlare, som bevattnade med vatten från en damm. Vi hittade inga patogener på grödor. Däremot var ettprov på vitkål positivt för ESBL-bildande E. coli.Vi gjorde en kvantitativ riskvärdering av Shigatoxinproducerande E. coli (STEC) från isbergssallat.Den visade att även en liten förorening orsakad av avföring och utan påvisade STEC-bakterier ibevattningsvattnet kan utgöra en risk för mag-och tarminfektion. Riskvärderingen kan användas somunderlag för att föreslå mikrobiologiska kriterier, till exempel på vattenkvalitet. Vi behöver dockbeakta osäkerheterna med värderingen. De viktigaste osäkerheterna var utsöndringen av ochpatogeniciteten hos STEC från infekterade nötkreatur. Hur mycket av dessa fastnar på den bevattnadegrödan? Hur stor är sannolikheten att infekteras vid låga doser (enstaka STEC-bakterier)? Och hur storär risken av stänk från jord?Det finns olika åtgärder att ta till för att minska sannolikheten för utbrott och sjukdomsfall. Dessa är 1.Kriterier för vattenkvalitet. 2: Rening av vatten som inte uppnår dessa kriterier. 3. Införa enuppehållstid mellan sista bevattning och skörd. 4. Dessutom kan konsumenterna skölja produkternainnan de konsumerar dem. Det är också viktigt att se till att hålla utrustningen ren, exempelvis rör ochmunstycken. På så vis undviks föroreningar och tillväxt av bakterier.Om ytvatten måste användas för bevattning under de sista två veckorna innan skörd bör ettprovtagningsprogram utformas. Proven bör då visa på låg fekal förorening samt avsaknad avSalmonella. I bästa fall bör ytvatten renas före bevattning. Detta kan göras till exempel med hjälp avfotokatalys, UV-ljus eller filtrering. De sista två dagarna före skörd bör dock endast vatten avdricksvattenkvalitet användas.I en framtid med sjunkande grundvattennivåer, torrare somrar och blötare vintrar finns ett behov av attsamla in vatten för bevattning. Det bör göras under höstregn och vårfloder, samt vintertid. Vattnet fårsedan lagras i magasin. Vatten från bevattningsmagasin kan behöva renas innan det används förbevattning beroende på hur skyddat magasinet är från föroreningar.
|
|
| 2. |
- Schönning, Caroline, et al.
(författare)
-
Legionellosis acquired through a dental unit : a case study
- 2017
-
Ingår i: Journal of Hospital Infection. - : Elsevier BV. - 0195-6701 .- 1532-2939. ; 96:1, s. 89-92
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2012, an elderly immunocompromised man died from legionellosis at a hospital in Uppsala, Sweden. The patient had visited a dental ward at the hospital during the incubation period. Legionella spp. at a concentration of 2000 colony-forming units/L were isolated from the cupfiller outlet providing water for oral rinsing. Isolates from the patient and the dental unit were Legionella pneumophila serogroup 1, subgroup Knoxville and ST9. Pulsed-field gel electrophoresis and whole-genome sequencing strongly suggested that the isolates were of common origin. This report presents one of few documented cases of legionellosis acquired through a dental unit.
|
|
| 3. |
- Schönning, Caroline, et al.
(författare)
-
Microbial risk assessment of local handling and reuse of human faeces
- 2007
-
Ingår i: Journal of Water and Health. - : I W A Publishing. - 1477-8920 .- 1996-7829. ; 5:1, s. 117-128
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Dry urine-diverting toilets may be used in order to collect excreta for the utilisation of nutrients. A quantitative microbial risk assessment was conducted in order to evaluate the risks of transmission of infectious disease related to the local use of faeces as a fertiliser. The human exposures evaluated included accidental ingestion of small amounts of faeces, or a mixture of faeces and soil, while emptying the storage container and applying the material in the garden, during recreational stays to the garden, and during gardening. A range of pathogens representing various groups of microorganisms was considered. Results showed that 12-months' storage before use was sufficient for the inactivation of most pathogens to acceptable levels. When working or spending time in the garden the annual risk of infection by Ascaris was still slightly above 10-4 in these scenarios, although the incidence rate for Ascaris is very low in the population in question. Measures to further reduce the hygienic risks include longer storage, or treatment, of the faeces. The results can easily be extended to other regions with different incidence rates.
|
|
| 4. |
- Widerström, Micael, et al.
(författare)
-
Large outbreak of cryptosporidium hominis infection transmitted through the public water supply, Sweden
- 2014
-
Ingår i: Emerging Infectious Diseases. - : Centers for Disease Control and Prevention (CDC). - 1080-6040 .- 1080-6059. ; 20:4, s. 581-589
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In November 2010, approximate to 27,000 (approximate to 45%) inhabitants of Östersund, Sweden, were affected by a waterborne outbreak of cryptosporidiosis. The outbreak was characterized by a rapid onset and high attack rate, especially among young and middle-aged persons. Young age, number of infected family members, amount of water consumed daily, and gluten intolerance were identified as risk factors for acquiring cryptosporidiosis. Also, chronic intestinal disease and young age were significantly associated with prolonged diarrhea. Identification of Ctyptosporidium hominis subtype lbA10G2 in human and environmental samples and consistently low numbers of oocysts in drinking water confirmed insufficient reduction of parasites by the municipal water treatment plant. The current outbreak shows that use of inadequate microbial barriers at water treatment plants can have serious consequences for public health. This risk can be minimized by optimizing control of raw water quality and employing multiple barriers that remove or inactivate all groups of pathogens.
|
|
