| 1. |
- Alford, Jennifer, et al.
(författare)
-
Critical literacy as legitimate knowledge : The importance of teacher agency
- 2019
-
Ingår i: Re-imagining education for democracy. - Abingdon : Routledge. - 9780367197124 ; , s. 92-111
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Critical literacy focuses on socially just readings of the world and offers space for articulating hopeful alternatives in contemporary classrooms constrained by narrowing, conservative agendas. However, critical literacy remains the object of ideological tussle and obfuscation in education policy, and teachers struggle to shift away from long-held perceptions of critical thinking with a focus on reliable sources and detecting bias. Critical literacy risks losing its transformational place in education unless it can be re-imagined in ways that educators can mobilise amid contemporary, competing demands of education. This chapter presents analysis of teachers’ agency in legitimising critical literacy. Drawing on Priestley, Biesta and Robinson’s model of teacher agency that draws attention to three interactive dimensions of agency: iterational (the teachers’ past life and professional experiences), projective (creative configurations of future goals) and practical-evaluative (present judgements amid contextual constraints), the chapter explores the agency of three school teachers in Australia and Sweden, through classroom observations, interviews and artefacts. Insights are provided into the conditions of agency that enabled the mobilisation of critical literacy within the current, neo-conservative climate. Two of the three teachers were able to exercise agency at the chalkface to promote critical literacy, offering classroom narratives of resistance and hope. Crucially, the practical-evaluative and the projective aspects of agency appear to be firmly rooted in the teachers’ iterational experiences. All elements of agency need to be considered urgently by teachers and teacher education for critical literacy to remain relevant in reimagined ways.
|
|
| 2. |
- Alford, Jennifer, et al.
(författare)
-
Critical literacy as legitimate knowledge. The importance of teacher agency.
- 2019
-
Ingår i: Re-imagining education for democracy. S. Riddle and M. W. Apple (red.). - London and New York : Routledge. - 9780367197124 ; , s. 92-111
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Re-imagining Education for Democracy takes up the unfinished project of resisting the de-democratisation of education and growing levels of social and educational inequality. Where are the spaces for change and articulating hopeful alternatives? How might we imagine and produce different futures? What are the opportunities for affirmative interference, and how could we produce a more sustainable re-imagining and re-doing of the critical project of education?
|
|
| 3. |
- Aminoff, Christina
(författare)
-
Samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter i förskoleklass
- 2017
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskoleklassens verksamhet med fokus på lärares och barns handlingar i samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter. Centrala frågor i studien handlar om vad som händer i mötet mellan läraren och barnen och vilka förutsättningar för barns samtalande och skriftspråkande som skapas i interaktion mellan läraren och barnen i de lärarledda aktiviteterna.Metoden har inspiration av etnografisk ansats. Datamaterial består framför allt av delvis deltagande observationer där fältanteckningar skrivits för att dokumentera dessa. I studien ingår tre förskoleklasser från tre olika skolor. Varje förskoleklass har observerats vid sju tillfällen. Datamaterialet har analyserats med hjälp av tematisk analys, begrepp från tidigare forskning samt utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet.Av resultat framgår att alla barn till stora delar gör samma övningar under de lärarledda aktiviteterna. Läraren och barnen rör sig i höglästa berättelser på ett såväl intratextuellt som intertextuellt sätt och när de tillsammans arbetar med att skriva så förekommer både ett styrt och ett friare skrivande. Resultat visar även att det förekommer en viss upprepning av ett innehåll som vissa barn har kunskap och erfarenhet av sedan tidigare, exempelvis från förskolan.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Blaschikoff, Ludmilla, et al.
(författare)
-
A multidisciplinary study of Iberian Chalcolithic dogs
- 2022
-
Ingår i: Journal of Archaeological Science. - : Elsevier BV. - 2352-409X .- 2352-4103. ; 42
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Domesticated dogs have been present in the Iberian Peninsula long before other domesticated species, back to the late Palaeolithic period. Their origin is still uncertain, but dogs were already well established during the Chalcolithic period (ca. 5000-4000 BP). This study employed a multidisciplinary approach comprising osteometric, radiographic and palaeogenomic analyses to characterize Chalcolithic Iberian Canis remains. Two Chalcolithic archaeological sites - Leceia, Oeiras, in Portugal, and El Caset ' on de la Era, Villalba de los Alcores, Valladolid, in Spain - were the main focus of this study. Osteometric and odontometric data from eleven other sites in Iberia were also included. Osteometric results show signs of phenotypic variability, likely the result of human-driven selective pressure. Dental radiographic and dental wear analyses allowed age at death estimation for four individuals (two juvenile and two adults). Three Chalcolithic Iberian dogs had their mitogenomes resequenced and the mitochondrial DNA analysis allowed to assign each individual to two of the major known haplogroups - A and C. Molecular sex infered by the chromosomeX/chromosome1 coverage ratio allowed to identify one female and two males. This study unveils some aspects of the Iberian Chalcolithic dogs: these dogs already exhibited various morphotypes whose profiles might be associated to the performance of certain tasks, as well as mitogenomes of two distinct lineages that help tracking the evolutionary paths of Iberian dogs.
|
|
| 6. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
”Jag vet att man inte kan förändra världen, men man kan ha ambitioner” – sociala hållbarhetsperspektiv på ett musik- och poesiprojekt
- 2021
-
Ingår i: Forskning om undervisning & lärande. - : Lärarstiftelsen. - 2001-6131 .- 2000-9674. ; 9:3, s. 89-113
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Att utforska olika problemställningar genom konst kan vara ett sätt att ge nya perspektiv på komplexa frågor i arbetet med att uppfylla målen i Agenda 2030. När samhället ska anpassas till ekologiska, ekonomiska och sociala förändringar kan estetiska uttryck spela en viktig roll för att hitta nya vägar till lösningar och visa olika möjligheter för hur vi kan leva våra liv. Denna artikel utgår från ett musik- och poesiprojekt som pågick under ett år. Syftet är att undersöka möjligheter och hinder för konstnärliga samverkansprojekt i skolan samt relationen mellan rumslig, social och didaktisk inkludering och betydelsen av dessa ur ett hållbarhetsperspektiv. Intervjuer har valts som metod, och Illeris teori, Art Education for Sustainable Development, används som teoretisk utgångspunkt. I resultatet synliggörs hur elever inkluderades såväl rumsligt och socialt som didaktiskt i en konstnärlig process. Projektet var en deltagarorienterad intervention och kan ses som ett exempel på hur olika former av inkludering är en förutsättning för ett socialt hållbart samhälle.
|
|
| 7. |
- Dahlbäck, Katharina, et al.
(författare)
-
Multiliteracies in a Swedish Poetry and Music Project : A!ordances and challenges in a diverse society
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper draws on a poetry and music project initiated by a producer at the Gothenburg Symphony Orchestra. The project has been running for a year and has been carried out in cooperation with teachers and students from three public schools. The focus in this paper will be on the participating children in Grades 1 and 2 from one school, who have been encouraged and supported to write poetry in their classrooms. In January 2020, the children performed settings of their poems in collaboration with children from other schools as well as musicians from the Symphony Orchestra. We as researchers have followed this project from the start, and will present preliminary results in this paper. The aim is to investigate what it has meant for the participating teachers and their students to be involved in the project, and to find out about the multiliteracies that were used and performed during the processes in the classrooms and in the final performance. We ask:In what ways and through what kind of multiliteracies, including various modalities and languages, did the children express themselves?Which affordances and/or challenges emerged in relation to the teachers’ and the children’s perspectives, and why?
|
|
| 8. |
- Dahlbäck, Katharina, 1957, et al.
(författare)
-
Multiliteracies in a Swedish Poetry and Music Project: Affordances and Challenges in a Diverse Society
- 2021
-
Ingår i: ECER 2021: European Conference on Educational Research, 6-10 september 2021 Geneve.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Multiliteracies in a Swedish Poetry and Music Project: Affordances and Challenges in a Diverse Society This paper draws on a poetry and music project initiated by a producer at the Gothenburg Symphony Orchestra. The project has been running for a year and has been carried out in cooperation with teachers and students from three public schools. The focus in this paper will be on the participating children in Grades 1 and 2 from one school, who have been encouraged and supported to write poetry in their classrooms. In January 2020, the children performed settings of their poems in collaboration with children from other schools as well as musicians from the Symphony Orchestra. We as researchers have followed this project from the start, and will present preliminary results in this paper. The aim is to investigate what it has meant for the participating teachers and their students to be involved in the project, and to find out about the multiliteracies that were used and performed during the processes in the classrooms and in the final performance. We ask: •In what ways and through what kind of multiliteracies, including various modalities and languages, did the children express themselves? •Which affordances and/or challenges emerged in relation to the teachers’ and the children’s perspectives, and why? This study is motivated by an interest in democratic aspects of children’s participation and agency, and the crucial role which multifaceted literacy competences play in this. Over the last four decades, the definition and meaning of “literacy” has broadened and evolved. From entailing only the ability to read and write, literacy is now interpreted as using language in socially and culturally situated contexts (see e.g. Baynham & Prinsloo, 2009; Heath, 1983; Street, 1993). Further, multimodal forms of expressions impregnate Western societies of today, which has an impact on how children develop language and how they think about communication. Barton (1994) proposes that literacy, including different modes of text, takes place on different occasions in life. This multimodal perspective on literacy highlights how different modes and types of text, such as talk and gestures, are combined in communication. According to Kress and Van Leeuwen (2001), all communication is multimodal and includes several interacting semiotic systems. The New London Group (1996) has identified five comprehensive systems to define meaning making: written and linguistic (the use of vocabulary and grammar); visual (the use of, for example, colour, light and shadow); audial (the use of sound, music, noise and silence through pitch, volume and rhythm); gestural (the use of hands, facial expressions and body language through speed, stillness, and rhythm); and, finally, spatial (the use of proximity, direction and position). Multimodal texts that children encounter include texts in theatre, video games, movies and picture books. When children play, dramatize, draw, paint, write and compose stories, modalities are combined, such as gestures, sound, colour and script. Drawing on the plurality of texts and media in current societies, Luke and Freebody (1997) propose that effective literacy learning needs to integrate and balance practices of coding, functional use, meaning making and critical analysis of texts. Comber and Nixon (2004) describe this literacy approach as a focus “not only on what children read and view, but also on what they design, compose and produce across a wide range of genres, medias and modes” (p. 116). Further, aesthetic expressions can play significant roles in children’s identity building and meaning making and this might lead to transformative learning, i.e. when learning brings about changes in attitudes and thinking patterns, providing opportunities to act in new ways and changing identity formation (Bamford, 2017; Illeris, 2014), which could be considered useful for both themselves and for society (Dahlbäck et al, 2018; Hall, 1989). Methods The school in question is situated in an area characterized by socioeconomic inequality. A majority of the students speak a language other than Swedish in their homes. These students do not per se have lower cognitive and/or literacy abilities, but these conditions do affect teachers’ work in comparison to teachers’ work in schools in more affluent areas. Several methods were used for creating data: participant observations in classrooms, focus-group interviews with participating teachers, individual interviews with five children from two classrooms and teachers’ documentation from the process. On five daylong visits, we have observed poetry writing in the classes. Focus-group interviews were chosen as a methodological approach with the purpose of creating active and dynamic discussions, making it possible for several different views and experiences to be voiced among the teachers (Halkier, 2010). Five individual students, with various language backgrounds and attitudes regarding literacy were selected. Through individual interviews with these students we were able to capture the personal perspectives of these specific children. During the interviews, we used poems, pictures and music created by the students to stimulate reflections from their individual perspectives. All poems created by the focus students have been collected and documented. In this research project, we study events from the perspective of teachers and pupils based on the following empirical material: •Observations from poetry writing in the classrooms •Poems/pictures/music from 5 students and 10 transcribed interviews with these students. •Teacher documentation of the whole process. •One transcribed group interview with 5 participating teachers. The analysis of the created data material will be carried out in accordance with the aim and the research questions. The analysis of the classroom activities, together with the analysis of the focus-group interviews and the individual interviews, will enable us to develop further knowledge about conditions and possibilities for children’s participation, and development of literacy competences through the multiliteracies that they had access to via this project. Also, the analysis will shed light on challenges and affordances that came to light. The focus of the analysis will be on the meaning that is created and designed through various multiliteracies and aesthetics (Cummins, 2001; Comber & Nixon, 2004). Conclusions To participate in society, children depend on classroom practices that support them in developing complex multiliteracy competences, including basic reading and writing, but also expressing oneself and reflecting on and drawing conclusions from texts, as well as critically reviewing them (Comber & Nixon, 2004; Cummins, 2001; Schmidt, 2018). There is hence a need for many ways and multiple modalities for communicating and developing knowledge from, in particular together with children in diverse classrooms. The processes and performances in the poetry and music project meant a meeting between the students and teachers who participated, as well as a meeting between various musical genres and forms of expression. This study is a work in progress and the empirical data will be analysed the coming spring. We will therefore present preliminary results in line with the paper’s aim and research questions. Further, our ambition is to relate the analysed results to aspects of children’s opportunities for representation, drawing on Fraser’s (1997). There are, of course, several arguments for classroom work with poetry, including functional, emancipatory and literary ones. Through poetry, it may be possible for the children to discover the power of language (Heard, 1989). Poetic language reflects the variety of languages and poets could be said to work at the frontline linguistically (Hall, 1989). Children have the ‘right’ to use their imagination as well as practising their freedom of speech, in line with the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNICEF, 2009). We will present what teachers and students learned from participating in this project where different modalities and languages interact. References Bamford, A. (2009). The Wow Factor Global research compendium on the impact of the arts in education. Münster: Waxmann. Barton, D. (1994) An introduction to the ecology of the written language. Oxford: Blackwell Publishing. Baynham, M. & Prinsloo, M. (2009) The future of literacy studies. New York: Palgrave Macmillan. Comber, B. & Nixon, H. (2004) Children reread and rewrite their local neighborhoods: Critical literacies and identity work. In J. Evans, ed: Literacy moves on. Using popular culture, new technologies and critical literacy in the primary classroom, p. 127–148. New York: David Fulton Publishers. Cummins, J. (2001). Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. . 2nd ed. Los Angeles: California Association for Bilingual Education. Dahlbäck, K., Lyngfelt, A., & Bengtsdotter Katz, V. (2018). Views of poetry as a competence expressed by students in teacher education. Theoria et Historia Scientiarum, volym (XV), s.101-119. doi:http://dx.doi.org/10.12775/ths.2018.007 Fraser, N. 1997. Justice Interruptus: Critical Reflections on the “Postsocialist” Condition. New York: Routledge. Halkier, B. (2010). Focus groups as social enactments: integrating interaction and content in the analysis of focus group data. Qualitative Research, vol 10 (1), p. 71-89. Heath, B. S. 1983. Ways with Words. Language, Life and Work in Communities and Classrooms. Cambridge: Cambridge University Press. Heard, G. (1989). For the Good of the Earth and Sun: Teaching Poetry. Heinemann Educational Books. ISBN: 9780435084950. Hall, L. (1989). Poetry for life. A practical guide to teaching poetry in the primary school. London: Cassell. Illeris, K. (2014). Transformative Learnin
|
|
| 9. |
- Ekelund Bybro, Karin
(författare)
-
Parskrivande och klassrumsdialog i årskurs 2 : En fallstudie av textaktiviteter när elever planerar och skriver berättelser under tre lektioner
- 2021
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med fallstudien är att bidra med didaktisk förståelse för relationerna mellan skrivande och andra former av kommunikation, liksom för sådana faktorer som möjliggör och/eller hindrar yngre elevers gemensamma textskapande i klassrummet. Forskningsfrågorna berör hur dialogiskt parskrivande tar form, när tre elevpar planerar och parskriver en berättelse samt hur de stödstrukturer som erbjuds fungerar för dessa elever. Elevernas samtal om texterna och textkonstruktionerna förstås i studien som beroende av de sammanhang med lärare, elever och aktiviteter i vilka de uppstår.Resultatet visar att berättelseskrivande är en komplex och mödosam process för de unga eleverna. Komplexiteten består i att hantera skrivandet utifrån att beskriva ett händelseförlopp och att samtidigt förhålla sig till sådant som att ljuda och skriva/konstruera en mening, verbalt och på digital skrivplatta. Resultatet belyser att elevernas dialoger innebär ett verbaliserande av textskapandet. Under parskrivandet synliggörs skrivprocessen såväl som berättelseskrivandets kreativa möjligheter. Elevdialogerna visar att eleverna förhandlar om – vad de ska skriva om, och hur detta ska konstrueras/transformeras skriftligt. I förhandlingarna strävar eleverna efter ömsesidighet i beslutsfattandet. Eleverna använder förutom samtal även andra semiotiska resurser, såsom sång och simultant tal, vilket visar på engagemang i textskapandet. Eleverna visar också engagemang genom att fantisera om och agera ut berättelsen muntligt på sätt som liknar barns lek, vilket leder till att den verbala berättelsen blir större än den skriftliga. Övergripande visade sig parskrivandet, inramat av lärarens instruktioner och intervenerande i skrivaktiviteterna, stötta elevernas berättelseskrivande. Eleverna stöttade varandra med sådant som att generera idéer, komma ihåg idéer, behandla berättelsens övergripande struktur samt ljudande, stavning och meningsbyggnad. Elevdialogerna visade även exempel på spänningar och motstånd och då i samtalen om innehåll och textkonstruktioner. Den slutsats som kan dras av detta är att lärare behöver ställa frågor som kan ge dem ledtrådar till hur spänningarna mellan eleverna har uppstått, för att få guidning i hur elevernas samtal och skrivande kan stöttas.
|
|
| 10. |
- Eliaso Magnusson, Josefina, et al.
(författare)
-
Barnlitteratur i grundlärarutbildningen med inriktning 4-6
- 2022
-
Ingår i: SMDI 15.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- En ökande andel barn och ungdomar i Sverige läser i liten grad eller inte alls litteratur på sin fritid (Nordlund & Svedjedal, 2020). Studien utgår från en pilotstudie där fyra lärosäten, och mer specifikt deras svenskkurser i grundlärarutbildning, inriktning 4-6, analyserats. Syftet är att bidra med kunskap om urvalet och användandet av barn- och ungdomslitteratur i dessa svenskkurser. Hur var och ett av de studerade lärosätena väljer att transformera målen som framgår i deras utbildningsplaner kring det senare synliggörs i deras lokala kursplaner och studieguider. Det är de två senare dokumenten som ligger till grund för vår analys. Studien utgår från teoretiska perspektiv som belyser didaktiska möjligheter till funktionell, upplevelsebaserad samt reflekterande och kritisk läsning av barn- och ungdomslitteratur i grundskolan (Schmidt, 2021). Därtill utgår vi från receptionsteoretiska perspektiv på litteraturundervisning där elevers möjliga möten med innehåll i barn- och ungdomslitteratur är centralt (Langer, 2011). Det insamlade datamaterial som bidraget utgår från är åtta kursplaner med medföljande studieguider med angiven barn- och ungdomslitteratur. I ett första steg görs en tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke, 2006). Därefter undersöker vi skillnader såväl som likheter mellan lärosätenas urval av och användning av barn- och ungdomslitteratur i svenskkurser med inriktning mot 4-6. Preliminära resultat visar på stora skillnader vad gäller den omfattning av barn- och ungdomslitteratur som lärarstudenterna möter samt urval och didaktiska anknytningar.
|
|
| 11. |
- Fatheddine, Djamila, 1979, et al.
(författare)
-
Bortom horisonten: Litteraturläsandets kroppsliga och bildande dimensioner
- 2018
-
Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - Falun : Högskolan Dalarna. - 2001-4554. ; 12:2, s. 62-75
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to discuss the importance of Bildung in relation to children’s literature reading. Drawing on empirical data consisting of interviews with seven children aged 10-11, based on hermeneutical and phenomenological theoretical perspectives, the article highlights children’s experiences of reading fiction and how these are articulated. The results show that the children’s reading is intertwined with their bodily existence. This embodied reading is manifested through on the one hand, the significance of a physically comfortable place when reading fiction, and on the other hand, through the reading experience itself as a process over time. The reading of literature makes it possible for the children to reach and interpret new kinds of horizons, which they have not met before in real life. Further, the results also show the importance of highlighting other aspects of reading than reading comprehension and reading comprehension strategies.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Frank, Jeff, et al.
(författare)
-
Knowledge, Curriculum and Teaching on Matters That Concern : A Concluding Discussion
- 2022. - 1
-
Ingår i: Equity, Teaching Practice and the Curriculum. - Oxon : Routledge. - 9781003218067 - 9781032110202 - 9781032110219 ; , s. 141-155
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Theoretically based conversations are not sufficient to closing the elusive performance gap between different education environments, but we believe they are a necessary part, and our hope is that the content of this book can contribute to worthwhile dialogues. A conclusion from this study is that the encounter between the teaching content, the social learning environment and the student is central to a student’s opportunity to develop new knowledge, develop a sense of citizenship and develop individual potential. The teacher’s democratic stance in the authoring of teaching content in the classroom makes a difference for what the student gets the opportunity to co-author and learn. We argue that the much-debated concept of powerful in connection with knowledge might be misleading as a basis for curricula and teaching and suggest a shift from matters of facts to matters of concern, as well as a shift from powerful knowledge to meaningful knowledge, if we really want different groups of students to direct their interest towards the teaching content and become involved in their own education.
|
|
| 16. |
- Helming Gustavsson, Maria, 1970-, et al.
(författare)
-
Svensklärares tankar om engagemang vid fiktionsläsning på högstadiet
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie syftar till att belysa svensklärares uppfattningar av engagemang vid fiktionsläsning, inom ramen för svenskundervisning i årskurs 7–9 samt vilka förutsättningar för engagemang som de uppger finns i nämnd undervisning. Svensklärare har en viktig uppgift att stimulera elever till läsengagemang. Deras uppfattningar vad engagemang vid fiktionsläsning innebär speglas i den undervisning de bedriver, utifrån textval och läsaktiviteter. Att språka om litteratur vid litterära samtal är till exempel en sådan aktivitet som kan bidra till ett ökat engagemang, framgår det i innevarande studie. Således knyter denna studie an till temat ”Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening”, med betoning på skön förening.Studien har genomförts utifrån individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer, via zoom. Materialet har sedan analyserats tematiskt i syfte att se övergripande teman i lärarnas utsagor. Mot bakgrund av teoretisk utgångspunkt i hermeneutisk fenomenologi har innehållet i lärarnas utsagor tolkats för att få en inblick i lärarnas livsvärldar (Husserl, 2014) och förståelsehorisonter (Gadamer, 1997).Engagemang är enligt lärarna i denna studie betydelsefullt vid fiktionsläsning. De beskriver läsengagemang som sammansatt, där det handlar om att bli uppslukad, berörd, att vilja möta nya insikter samt att vilja samtala med andra om litterärt innehåll. Viktiga förutsättningar för läsengagemang i undervisning är enligt lärarna att välja fiktion som elever kan knyta an till, att ställa rätt frågor till texterna samt att undervisningsmiljön präglas av tillit och samarbete. Här behöver lärarna vägleda sina elever genom att hjälpa dem att hitta fiktion som engagerar och att lära dem ställa frågor till texterna. Detta behöver göras i en tillitsfull undervisningsmiljö där lärarna och eleverna möter fiktion och möts genom fiktion.KällförteckningGadamer, H. (1997). Sanning och metod (i urval). Daidalos.Husserl, E. (2014). Ideas: General Introduction to Pure Phenomenology. Routledge.
|
|
| 17. |
- Häggström, Margaretha, et al.
(författare)
-
Enhancing children’s literacy and ecological literacy through critical place-based pedagogy
- 2020
-
Ingår i: Environmental Education Research. - : Taylor & Francis. - 1350-4622 .- 1469-5871. ; 26:12, s. 1729-1745
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article advocates a holistic approach to education concerning literacy and ecological literacy development and builds on data from two different case studies in compulsory school classes in Sweden. The study is built on action-based research and the data material was analysed through directed qualitative content analysis. We argue that place is an aspect of pedagogical settings that needs more consideration in teaching practices, and that various features of education, such as language, meaning-making, literacy development of various kinds, and identity building, are intertwined with place. The results of this study show that interactions between students and direct encountering with two outdoor places are connected with student agency, emancipation and empowerment. The learning opportunities enabled in these two pedagogical settings were, at least in part, due to the teachers? non-prescriptive directions and an ?outside-the-box? way of thinking. Such approaches supported and empowered students and allowed them develop critical thinking on their own terms.
|
|
| 18. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Future Literacy – en holistisk pedagogisk grund för literacy och ekologisk literacyundervisning
- 2020
-
Ingår i: FND2020: Forskning i Naturvetenskapens didaktik.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Elever i grundskolan är del av en värld där klimathot utgör ett reellt hot, nu och inför framtiden. Undervisningen har en viktig roll i att skapa sammanhang för elever och ge dem möjligheter att utveckla handlingsberedskap, som behöver utgå från såväl kunskap om ekologi som närvaro i och meningsskapande kring natur och ekosystem. Samtidigt behöver elever möta undervisning som på ett effektivt vis stödjer dem i att utveckla kommunikativa literacyförmågor samt förmåga till kritiskt tänkande (Häggström & Schmidt, 2020). Det innebär att didaktiska grundantaganden för naturvetenskapliga ämnen inkluderar multimodala didaktiska verktyg, och att differentiera undervisningen så att alla elever utmanas kognitivt, socialt, kreativt, och språkligt (Garcia & Wei, 2018). Denna presentation tar avstamp i teorier om future literacy (Larsen, Kæseler & Miller, 2020; Miller, 2018), holistiska pedagogiska teorier (Enriques et al. 2016) och teorier om translanguaging (Garcia & Wei, 2018). Detta avstamp förespråkar undervisning som stärker elevers agens i deltagande av kommunikativa klassrumspraktiker.Presentationen baseras på ett urval av presentatörernas tidigare genomförda klassrumsstudier av undervisning, vilken haft ambition att införliva ovanstående pedagogiska utgångspunkter. Här riktas intresset mot de pedagogiska handlingar som möjliggör känsla av sammanhang och empowerment, samt meningsskapande. Vi diskuterar didaktiska undervisningsaspekter gällande elevers möjligheter eller förhinder att delta i kommunikativa klassrumspraktiker som kan stötta utveckling av elevens egna kommunikativa strategier i relation till såväl naturvetenskapligt ämnesinnehåll som till språkutveckling. En slutsats vi drar är att en holistisk pedagogik behöver förbereda elever på att kunna ta ställning, för att bli aktiva och engagerade samhällsmedborgare i sina framtida liv. Future literacy behöver därför inkludera literacy i dess bredaste bemärkelse; språklig literacy, ekologisk literacy, kritisk literacy och translanguaging literacy. Det innebär att lära från och genom olika literacypraktiker, snarare än att lära om dessa.
|
|
| 19. |
- Häggström, Margaretha, et al.
(författare)
-
Futures literacy – To belong, participate and act! : An Educational perspective
- 2021
-
Ingår i: Futures. - : Elsevier. - 0016-3287 .- 1873-6378. ; 132
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines ‘futures literacy’ as a pedagogical framework and thus contributes to the conversation about the epistemology of futures literacy, the possibility of envisioning approaches for the future, and a unified approach to literacy, based on the assumption that education is transformative and entails critical-thinking. Specifically, we explore and discuss what futures literacy means in a pedagogical context in general and in early school years education in particular. We reflect on what futures literacy may include based on the Four Resources model of literacy, and we elaborate on the epistemology of futures literacy. In our conclusions, we advocate a pedagogical approach that is active- and sensory-based. We claim that multimodal literacy approaches hold potential for democratic opportunities and alternative discourses which integrate students’ corporeal actions, sensation, and play whilst recognising diverse expressions.
|
|
| 20. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Introduction: A Holistic Perspective on Futures Literacy and Education for Sustainable Development
- 2022
-
Ingår i: Relational and Critical Perspectives on Education for Sustainable Development Belonging and Sensing in a Vanishing World. - Cham : Springer Nature. - 2523-3084 .- 2523-3092. - 9783030845094 - 9783030845100
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- We are facing a challenging and demanding time, which has been declared a climate emergency (CEDAMIA, 2020). A climate emergency (and thus the present state of affairs) is described as ‘a situation in which urgent action is required to reduce or halt climate change and avoid potentially irreversible environmental damage resulting from it’ (Oxford Dictionaries, 2019). The impact of climate change and pollution of water, air and land is affecting human and non-human lives all over the world. Environmental activists and climate scientists have continued, persistently and diligently, the work of bringing evidence-based arguments to the public. Their efforts, unfortunately, do not seem to be convincing enough; they are not relevant or do not get through to people. The sustainability rhetoric may have had its day, and new ways of communicating climate issues are called for. Raising awareness and discussing environmental issues do not directly result in behavioural change or policy action, as Moser and Dilling (2011) point out. Nor does providing more and improved facts, nor inculcating fear. Communication for social change must, they claim, entail efforts to increase the motivation to make a change, and efforts to lower the barriers to realizing it. In line with Moser and Dillon, we argue that people, in a democratic spirit, ought to be actively committed to environmental and/or social issues, making their voices and values heard, and not least to be able to contribute to the making of collective responses. In other words, environmental education needs to reach the hearts of students within various levels of education. Accordingly, the challenge is to acknowledge our emotions, which are responses to an uncertain situation: fear, anger, anxiety, desperation but also hope, optimism, faith, confdence and expectation. Acknowledging these feelings may be a powerful beginning of an essential conversation, which can open up possibilities for new understandings, new actions and new connections between people, and between people and more-than-humans. Actions – or inactions – we take today will make a difference in the future.
|
|
| 21. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Platserna och texterna i en hållbar läs- och skrivundervisning
- 2019
-
Ingår i: NNMF 7: Morsmålsfaget som fag og forskningsfelt. 23+24 oktober 2019, Trondheim.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande bidrag undersöker och problematiserar möjligheter för läs- och skrivundervisning med utgångspunkt i platsbaserat lärande, som integrerar hållbarhetsperspektiv i termer av ekologisk/social literacy och demokrati. Syftet är att belysa möjligheter för inkluderande literacyundervisning, där språk och villkor för hållbar utveckling möts. Avstamp tas i behovet av undervisning som kombinerar läs- och skrivförmåga i meningsskapande sammanhang med engagerande aktiviteter som stärker elevers förmåga att ta ställning och handla (Cummins, 2001; Schmidt, 2019). Plats-baserad pedagogik förespråkar sådan undervisning, och har som mål att stärka elevers förståelse för hur det egna handlandet påverkar den omgivande miljön samt hur språket kan användas i ett aktivt samhällsdeltagande (e.g. Eppley, 2009; Greenwood, 2009). Bidraget utgår från två klassrumsstudier i årskurs 1 och 2, där empiri skapats genom deltagande observationer, intervjuer och genom initierade undervisningsaktiviteter i samverkan mellan deltagande lärare och forskare (Häggström, 2019; Schmidt, 2017). Studierna genomfördes i flerspråkiga och mångkulturella kontexter, på platser som brukar benämnas ’förorten’. Resultatet visar att de initierade undervisningsaktiviteterna möjliggjorde för eleverna att aktivt, via estetik, skrift, språk och andra uttrycksformer, engagera sig i autentiska meningsfulla sammanhang där platsen kom i förgrunden, och kommunikativa förmågor utvecklades. Utifrån resultatet vill vi betona värdet av att sammanföra litteracitet och plats för att undvika bristdiskurser och istället främja deltagande. Det aktiva deltagande vi ser exempel på i studierna belyser en helt avgörande aspekt kring hållbarhet, nämligen hur människor på samma plats kan leva tillsammans och i samklang med naturmiljön, trots olika värderingar och förhoppningar.
|
|
| 22. |
- Häggström, Margaretha, 1962, et al.
(författare)
-
Teori och praktik för pedagogisk profession
- 2019
-
Ingår i: Vetenskaplighet i högre utbildning. Franck, O. (red.). - Lund : Studentlitteratur. - 9789144130637 ; , s. 119-138
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Såväl svensk lärarutbildning som svensk skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800; Prop 1999/2000:135). Det senare väcker frågor om hur den vetenskapliga förankringen ska gestaltas i lärarutbildningen, vad den ska bygga på och varför, samt var och hur den beprövade erfarenheten kan få utrymme i campusförlagda kurser (HFU) och verksamhetsförlagda kurser (VFU). Utgångspunkt för det utvecklingsprojekt som beskrivs i detta kapitel är de uttalade svårigheter som lärarutbildningen haft när det gäller att tydliggöra relationen mellan de högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda utbildningsdelarna. Dessa svårigheter har uppmärksammats i såväl nationella som internationella studier På grund av ett dualistiskt synsätt på teori och praktik har glappet mellan högskoleförlagda kurser och verksamhetsförlagd praktik snarare förstärkts än överbryggats, vilket har lett till ökad frustration bland lärarstudenter. Föreliggande projekt har haft ett trefaldigt syfte: 1) att förbättra den konstruktiva länkningen inom och mellan lärarutbildningens första kurs för F-3, med inriktning mot svenska och den efterföljande VFU-kursen, 2) att utveckla undervisningsstrategier som möjliggör fördjupad förståelse beträffande vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och relationen dem emellan, samt 3) att utveckla kunskap om lärarstudenters uppfattning och lärande av två grundläggande begrepp inom nämnda kurser, literacy och multimodalitet. Det finns, menar vi, en uppenbar risk att den vetenskapliga förankringen tenderar att bli alltför ensidig, och inte kopplas samman med beprövad erfarenhet eller att den framställs som alltför lösryckt. En slutsats som vi drar av vårt utvecklingsprojekt är att när vi tydligare kopplar HFU-kurserna med VFU-praktiken och låter studenter arbeta med teoretiska begrepp vid upprepade tillfällen och på olika sätt, ökas möjligheterna för studenten att sammankoppla kursernas innehåll. För att få en djupad förståelse av begrepp och annat teoretiskt innehåll, menar vi därför att det är centralt att lärarutbildningen avsätter resurser i form av tid och återkommande inslag där studenterna får möta dessa teoretiska begrepp – och andra - genom ett undersökande arbetssätt. Därigenom kan vi också bidra till att överbrygga glappet mellan teori och praktik.
|
|
| 23. |
- Kinnvall, Catarina, et al.
(författare)
-
Differentiated Citizenship: Multiculturalism, Secularism and India's Foreign Policy
- 2021
-
Ingår i: The Interface of Domestic and International Factors in India’s Foreign Policy. - London ; New York, NY : Routledge/Taylor & Francis Group, 2021. | : Routledge. - 9781003122302 - 9780367641320 ; , s. 191-211
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The Nehruvian policies propagated upon India’s independence envisaged no place for religion in political mobilization. Still, religion has continued to affect and influence Indian politics, even as India has become progressively affected by processes of liberalization and globalization. The particular politics of Indian secularism was based on keeping a distance from matters of faith and custom. However, in practice it has often translated into political interference in religious affairs, and vice versa. This chapter investigates some of the consequences of these strains in the secular consensus and the shrinking space for state adjustment in terms of the relationship between Hindu nationalist policies and Indian foreign policy. Outlining four narrative dimensions of this relationship, the chapter explores: 1) the relationship between policies at home and images abroad; 2) the entwinement of foreign policy and national identity; 3) the extent to which ‘Hinduness’ rather than ‘Indianness’ has acted as a guide for foreign policy; and 4) the ways in which the capitalization of unease, fear and resentment - so-called emotional governance - have impacted on the formation of foreign policy.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Molin, Lisa, 1969, et al.
(författare)
-
Drawing on Students' Multilingual Resources in Primary School Classrooms
- 2021
-
Ingår i: Nordic Educational research Association, 3-5/11 2021 Odense.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper describes an ongoing practice-centred research project aiming to identify and develop knowledge about teaching- and learning processes that, by drawing on students' resources, enhance the quality and the equality of multilingual classroom practices. The project is carried out in collaboration with the principal and teachers in a diverse and urban school setting and includes four iterative intervention cycles. The activities are based on the participont teachers' continuous dialogue and reflection regarding their own teaching. Drawing on data from online logbooks and regular collegial meetings, we will present preliminary results regarding the shared aim of the research project from both the participont teachers and researchers· perspectives. In this way, we will highlight approaches of expectations and challenges regarding what is perceived as a shared aim of translanguaging pedagogies.
|
|
| 26. |
-
Relational and Critical Perspectives on Education for Sustainable Development. Belonging and Sensing in a Vanishing World
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This volume focuses on the fourth Sustainable Development Goal (SDG), education, to look at sustainability from various angles with the purpose of challenging preconceptions about what sustainable education might entail and how it should be conducted. To this end, the book assembles scholars from various research fields and disciplines, who are willing to be at the cutting edge regarding sustainability and education on all levels with students in the ages of 6-15. Through this approach, the text points towards a “wild pedagogy” in line with post-sustainable thinking. This involves agency and the role of nature itself as a co-educator, and promotes cultural changes, and explorative processes of finding “the wild” – the unknown, and complexity in nature – and thus of challenging the human need for control. This approach is also, in line with the 2030 Agenda, an attempt to move from advocating predetermined behavioural change to embracing a pluralistic perspective on sustainability, based on holistic views on education. Such views include curiosity, wonderment, compassion and agency as guiding lights. The book is structured into three sections, based on three interrelated strands. These strands are, in various ways, dependent on one another and further engaged with bringing education theory and practice together. These strands are 1) Belonging and sensing, 2) Critical thinking, social justice and action competence, and 3) Creating hope in a vanishing world. These strands aim to increase our access to and understanding of the ways in which sustainability can be integrated into education and why. The purpose of the text is to encourage educators of all kinds and levels, as well as scholars in different fields, to explore new perspectives on education for sustainable development. The book examines probes in diverse academic fields and focuses on how to combine different approaches and content, and therefore everyone interested in interdisciplinary and cross-curricular teaching and learning should find this work enlightening.
|
|
| 27. |
- Schmidt, Catarina, 1964-, et al.
(författare)
-
Approaches of Translanguaging Pedagogies in Multilingual Primary School Classrooms
- 2022
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The need of an equal education is of uttermost importance, not the least in multilingual school contexts with high socioeconomic index (SOU 2020: 46), which characterizes the practice-oriented Swedish research project reported on in this paper. The overarching aim of the project is to enhance the quality of the classroom teaching and learning from translanguaging perspectives (García & Wei, 2014). The project involves both teachers and school leaders as well as representatives from the local authorities, and researchers. The research design is based on 3 interventions in which the teachers carry out teaching activities based on translanguaging with the aim to enhance the students’ active participation and learning. We ask:What approaches of translanguaging, including possibilities and challenges, emerge in the teachers’ described teaching, written reflections and performed teaching?Research from Cummins and research colleagues, shows that opportunities for multilingual students to use all their language resources lead to school success, and that students’ abilities in one language is transferred to the next language (e.g., Cummins, 2001). Building on this research, García (2009) has developed what she refers to as Dynamic Bilingualism, which contextualizes multilingual students’ language knowledge as being interwoven on all levels, and by all modalities. By this, García emphasizes the importance of going beyond more traditional understandings of language and literacy, including the tendency to separate students’ language resources from one another. The created data consists of 2 transcribed focus group interviews with students, 3 transcribed focus group interviews with teachers, individual teacher log books from 3 interventions, video observations from lessons, and written documentation from recurring meetings with all participants. The analyzed data reveals classroom approaches creating opportunities of using several languages, multimodal reinforcement, translating and/or comparing, dramatizing, and of integrating students’ identities and social worlds. Also, the analysis reveals challenges regarding the various levels of language knowledge among students, the collaboration between school and students’ families, some students’ negative experiences of using their first language, and lastly, the challenge of integrating several languages in the teaching and learning, including more unusual languages. Cummins, J. (2001). Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. 2nd ed. Californa Association for Bilingual Education.Garcia, O. (2009). Bilingual education in the 21st century: A global perspective.Malden: Blackwell Publ.Garcia, O. & Wei, L. (2014). Translanguaging, language, bilingualism andeducation. New York: Palgrave Macmillan.SOU 2020:46. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/08/sou-202046/
|
|
| 28. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Att bli en sån som läser
- 2014
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Bidraget utgår från en etnografisk undersökning[1] genomförd 2010-2012, där nio barn följts från årskurs 3-5, i ett flerspråkigt och mångkulturellt sammanhang i Sverige. I fokus är de olika textorienterade aktiviteter som de involveras i, i och utanför skolan. Med utgångspunkter i New Literacy Studies och Critical Literacy visar resultatet att de repertoarer kring kodning, funktionellt användande och meningsskapande kring texter, som barnen involveras i, oftast inte stödjer varandra. Här pekar resultatet på att balansen mellan form och innehåll behöver avvägas samt att repertoarer som stödjer kritisk granskning av texter behöver integreras. Resultatet pekar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan, som integrerar samtal om böckers innehåll och gör barn delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion. Dessa och fler lärandepotentialer kommer att presenteras utifrån studiens resultat.[1]Undersökningen resulterade i avhandlingen Att bli en sån läser. Barns menings- och identitetsskapande genom texter som lades fram vid Örebro universitet 13/12 2013.
|
|
| 29. |
- Schmidt, Catarina, 1964-
(författare)
-
Att bli en sån som läser : barns menings- och identitetsskapande genom texter
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis focuses on nine children’s use of texts and literacy learning, both inside and outside of school, in a multilingual and multicultural setting in Sweden. The study investigates and maps texts that children encounter and use in their everyday lives, and explores what they do with them. The study also aims to investigate the conditions and possibilities of local literacies, exploring children’s meaning-making, identity-making and literacy learning through texts. By using an ethnographic approach involving participant observations, group and individual interviews, surveys and photographs, extended empirical data have been collected.Theoretically and in analysing empirical material, the study draws on research from New Literacy Studies and critical literacy. Concepts from the Four Resources Model (Luke & Freebody, 1999) as well as literary envisioning (Langer, 1995, 2011) and hermeneutic perspectives (Gadamer, 1975; Ricoeur, 1984, 1982) have inspired the analysis of the empirical material. The outcomes of the study may be used as a basis for the educational development of literacy learning during the middle school years 3–5.The repertoire of texts outside of school can be described as multi-faceted and multimodal and involves a massive amount of information. At the same time, inside school, major emphasis is put on formal training in skills such as spelling and grammar, while the repertoires of coding, functional use, meaning making and the critique of texts are altogether unorchestrated.The overall conclusion of the thesis is that literacy education must create opportunities for children to develop and build on their chronological memories of books, films, computer games and chatting on the Internet, so that they can view themselves as readers, meaning-makers and citizens that are able to critique, question, change and redesign texts.
|
|
| 30. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
”Att vara mellan språken” Studiehandledning för nyanlända elever Rapport från Språkcentrum, Göteborgs stad
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport handlar om den studiehandledning som riktas till nyanlända elever på högstadiet och gymnasiets språkintroduktion. De resultat som redovisas utgår från en studie där intervjuer med elever respektive lärare, studiehandledare och rektorer genomförts under 2018. Analysen av dessa intervjuer tar avstamp i forskning kring flerspråkiga hänsynstaganden tillsammans med tillgänglig nationell policy och visar på flera viktiga utvecklingsområden: a) att kartläggning genomförs på ett dialogiskt sätt med berörda elever, lärare och studiehandledare b) att studiehandledning tar avstamp i dokumenterad och fortsatt kartläggning och c) integreras med övrig undervisning. För att studiehandledning ska bli meningsfull och stötta eleven på ett effektivt sätt, krävs pedagogisk delgivning och samverkan mellan studiehandledare och berörda ämneslärare. Studiens resultat belyser rektors tydliga ansvar, när det gäller att leda verksamheten, så att dessa utvecklingsområden kan förbättras. Bortom utvecklingsområden och rutiner för dokumentation visar rapporten på det stora behovet av integration mellan nyanlända och andra jämnåriga elever på skolan och i närområdet. Det handlar om integration för att komma in i språket och för att känna sig välkommen i och delaktig i samhället.
|
|
| 31. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Barn som medborgare i en värld full av texter
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Denna artikel tar sin utgångspunkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11, samt skollagen och barnkonventionen. I artikeln betonas vikten av att i alla ämnen stödja elever i att utveckla läs- och skrivförmågor. Vad innebär det att läsa och skriva i alla ämnen och vilka slags texter ska ingå i undervisningen, enligt dessa styrdokument och riktlinjer? Artikeln framhåller vikten av elevers delaktighet i undervisningen med en syn på barn som medborgare, vilka behöver läsa och förstå alla de texter de möter.Den här artikeln inleder modulen Läsa och skriva i alla ämnen. Kommande artiklar och aktiviteter i modulen ger möjlighet till fördjupning och didaktisk konkretisering kring det som denna artikel lyfter fram som betydelsefulla delar i undervisningen kring att läsa och skriva.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Barns läspraktiker i ett demokratiskt samhälle.
- 2018
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - : Örebro universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 27:3, s. 77-99
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Children’s reading practices in a democratic society. This paper draws on a longitudinal study of children’s text-oriented activities in and out of school. Through the analysis of the participant children’s talk about reading and the discourses which the talk creates, this paper provides arguments for reconsidering and widening existing discourses around reading within institutional practices in diverse societies. Drawing on the result, I argue that it is crucial to productively bring together functional, critical and affective imaginative dimensions when supporting children’s reading, while at the same time consider their various experiences and positions. The obvious goal is to bring together functional, meaning-making and critical aspects of literacy in ways in which children are supported in their socialisation as readers of literature and where also multilingual considerations are made.
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
Berättande texter
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Fokus i denna artikel är den dramaturgi som behöver finnas i alla berättelser; en början, ett händelseförlopp och ett slut. Att utgå från och använda berättande texter i undervisningen ger stora möjligheter att skapa mening och sammanhang och det betyder också mycket för språkutveckling och motivation. Med hjälp av dramaturgin, berättelsens grammatik, kan elever få stöd och möjlighet att skapa egna berättelser som har en kronologi och som de blir nöjda med. Att berätta, och på så sätt gestalta eller förklara något, är ett ovärderligt sätt att skapa förståelse och kunskap om exempelvis historiska och naturvetenskapliga sammanhang. De som lyssnar kan förflyttas till en luftballong på väg mot Nordpolen eller till ett björnide där en björnmamma sover med sina ungar. Eleverna kan få känna igen sig i en annan människas livsvillkor eller upplevelser. Genom berättande skapas emotionell kontakt, språket används, orden upprepas och dramaturgin kring en början, ett händelseförlopp och ett slut befästs. I undervisningen kan en gemensam praktik skapas som stödjer språkutveckling, lärande kring olika ämnesområden samt läsande och skrivande.
|
|
| 41. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
Berättande texter
- 2017
-
Ingår i: Läslyftet: Läsa och skriva i alla ämnen F-3. - Stockholm : Skolverket.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 42. |
- Schmidt, Catarina, 1964-, et al.
(författare)
-
Berättande texter
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 43. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Berättelser då och nu - barns användande och erfarenheter av texter i vår tid
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Idag cirkulerar och återfinns texter i en mängd olika sammanhang, på olika sätt och i olika format. Barn möter och fascineras i hög grad av olika spel och interaktiva nätverk via internet, vilka också kan ses som texter där ljud, skrift och bild kombineras. Det finns mycket som talar för att vi som arbetar med läs- och skrivundervisning behöver lära oss av barns erfarenheter av populärkulturella texter utanför skolan. På vilka sätt kan elevers erfarenheter tas till vara samtidigt som skolans uppdrag kring läsande och skrivning fokuseras? På vilka sätt kan vi hjälpa och stödja elever i att tolka och förstå vem som står bakom en viss text, vem eller vilka texten riktar sig till och hur man kan förändra den? Om detta handlar denna artikel.
|
|
| 44. |
- Schmidt, Catarina, 1964-, et al.
(författare)
-
Classroom interaction and its potential for literacy learning
- 2017
-
Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research. - : Cappelen Damm Akademisk. - 2464-1596. ; 3:1, s. 45-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article elaborates on classroom interaction in relation to literacy learning across the curriculum. Drawing on a study in two grade six classrooms in Sweden, we report on identified possibilities of interaction during 12 lessons in the two subject areas of Law and Rights and World Religions. The analysis focuses on the register of repertoires for interaction through organisation and teaching talk and, to some extent, learning talk (Alexander, 2008). These repertoires, and the possibilities they create, are related to Cummins’ (2001) framework. The results elucidate the important role interaction plays for students’ learning of literacy through subject content and vice versa. Drawing on the results, we argue it is necessary to consider the students to be participants with resources, who can increase their possibilities of taking active part in both the initial, intermediate and final phases of learning in various subject areas if interaction is more present. In this way the students can get access to classroom practices, drawing on various subject content, that more strongly support them to develop sustainable abilities of literacies and specific subject knowledge. The latter is necessary for the learning of all subjects across the curriculum, but also for future commitment within society and citizenship.
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Schmidt, Catarina, 1964-
(författare)
-
Classroom observations through video recordings – Methodological approaches and ethical considerations
- 2019
-
Ingår i: Classroom research. - Växjö : Linnaeus University Press. - 9789189081048 ; , s. 16-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Within the project Exploring the elusive teaching gap, qualitative methods consisting of focus group interviews, individual interviews, field notes and the collection of various teaching resources and pedagogical documents are used for the purpose of studying the ways in which curricula are enacted in classrooms and the classroom discourses this creates. In addition, video and audio recordings of classroom teaching and learning are carried out for the same purpose. In this chapter, the focus is on the methodological approaches and ethical considerations of video recording as a method of data collection carried out in classrooms among teachers and students. The chapter addresses central methodological issues regarding what is actually accomplished and gained when observing classroom interaction and communication through the lens of a video camera. In addition, issues of selection regarding which sequences to video record will be described, and the possibility of a shared and comparative analytical process will be elaborated on. Lastly, ethical considerations and the reasons for related actions will be presented and discussed.
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
