| 1. |
- Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016 : Resursöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sju skal- och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är kapitlet om ekosystemtjänster. Avsnittet beskriver de fördelar människan får genom ekosystemen, till exempel hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom föda, rekreation och biologisk mångfald. Nytt för i år är också att rapportens diagram och figurer anpassats för läsare med defekt färgseende.Översikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 2. |
- Leonardsson, Kjell, et al.
(författare)
-
Optimerad övervakning av fisk i kustvatten
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kustfisk övervakas årligen inom den samordnade nationella och regionala miljöövervakningen, som idag omfattar 16 områden längs Sveriges kust. Provfisken i Östersjön sker med nätfisken och provfisken i Skagerrak, Kattegatt och Öresund med ryssjor. Provfiskena syftar till att beskriva förändringar i fisksamhället när det gäller artsammansättning, relativ förekomst av olika arter och storleksstruktur. Resultaten rapporteras i förhållande till regionala och nationella miljömål, samt internationellt inom havsmiljödirektivet. Därtill används data från kustfiskövervakningen som underlag för fiskerirådgivningen av nationellt förvaltade arter.Kustfisk ingår inte som ett obligatoriskt element i vattendirektivet, med undantag för fisk i övergångsvatten som inte finns i Sverige. Det är dock önskvärt att de metoder som används för att bedöma status för kustfisk är harmoniserade med vattendirektivets bedömningsgrunder, så att man så långt som möjligt kan göra helhetsbaserade bedömningar för kustområdet baserat på resultat från bedömningar enligt båda direktiven. De huvudsakliga frågeställningarna för denna utvärdering har varit hur kustfiskövervakningen bäst kan anpassas för att kunna upptäcka förändringar över tiden samt för att få så säkra skattningar som möjligt av de parametrar som undersöks. Utvärderingen har fokuserat på provfisken med Nordiska kustöversiktsnät och ryssjor. I tillägg har provfisken utförda med kustöversiktsnät och nätlänkar enligt äldre standarder analyserats, eftersom dessa är i fortsatt användning i vissa områden. Vid utvärderingen har traditionella metoder för skattning av varianskomponenter, beräkning av statistisk styrka, samt beräkning av den relativa osäkerheten i medelvärdesskattningar använts. Utvärderingen har utförts med avseende på de parametrar som idag används inom rapporteringen av resultat från miljöövervakningen i form av faktablad, och på indikatorer som används eller föreslås för rapportering av god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet. Slutsatser från analysen1. Merparten av de provtagningsprogram som utvärderats har en relevant precision i årsmedelvärdena för de flesta av de parametrar som utvärderats.2. Osäkerheten i områdesmedelvärdena var dock hög för parametrar som syftar mäta abundansen av stor fisk inom enskilda arter, såsom torsk (>38 cm), gös (>40 cm) och skrubbskädda (>30 cm). De nätfisken och ryssjefisken som utvärderats i denna rapport framstår därför som otillräckliga metoder för att mäta dessa.3. Mellanårsvariationen var stor för flera av parametrarna i de flesta programmen, vilket innebär att möjligheterna är små att upptäcka en årlig trend på fem procent inom en tioårsperiod. En trend med den storleken överskuggas ofta av den naturliga mellanårsvariationen i provtagningsresultaten. Denna variation kan inte reduceras med ändrad provtagningsdesign eller -frekvens. En möjlighet att minska mellanårsvariansen i samband med utvärderingar är att använda hjälpvariabler, alternativt använda populationsmodeller Ett annat alternativ kunde vara att analysera resultaten sett över större områden eftersom dynamiken var relativt oberoende mellan undersökningsområdena. Man kunde härigenom få en ökad möjlighet att se förändringar över tiden med hjälp av dessa områdens gemensamma årsmedelvärden. I valet av analysmetod måste man dock även beakta vad som är en biologiskt och förvaltningsmässigt relevant skala för rapportering.4. Provfisken med Nordiska kustöversiktsnät efter varmvattenarter framstod överlag som väldimensionerade. Det skulle dock gå att förbättra precisionen inom dessa fisken genom att fokusera provtagningen till de djupstrata där mängden och variationen av varmvattenarterna är som störst, det vill säga i djupintervallet 0-10 m.5. Provfisken med kustöversiktnät och nätlänkar skulle kunna förbättras för att få ökad precision i medelvärdena genom att allokera om en del av provtagningsresurserna för att utöka antalet stationer. I dessa fisken använder man idag ett fåtal fasta stationer som återbesöks upprepade gånger inom säsong. Dessa upprepade nätfisken visade sig leda till beroende observationer mellan de upprepade fiskena, vilket ger problem med replikathanteringen.6. Upprepade provfisken med småryssjor på västkusten var inte behäftade med samma problem med beroende observationer. Ryssjefiskena vid Kullen (Skälderviken), Fjällbacka och Älgöfjorden (Stenungsund) hade en lämplig avvägning mellan antal stationer och replikat. En viss förbättring skulle kunna erhållas för fisket i Fjällbacka genom att omfördela en del resurser från replikat till stationer. Precisionen i resultaten från ryssjefiskena vid Barsebäck och Vendelsö skulle kunna förbättras avsevärt genom att ändra provtagningsdesignen till att bli mer lik den som används vid Kullen och Älgöfjorden.7. Provfisken efter kallvattenarter ger i flera fall lägre fångster per ansträngning och sämre precision för kallvattenarterna jämfört med för samma arter i fiskena efter varmvattenarter. Det finns därför ett behov att se över metodiken för fisket efter kallvattenarter för att undersöka om den går att förbättra. 8. Det främsta behovet inom kustfiskövervakningen idag är att öka tätheten av de områden som provfiskas. För en uppföljning av god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet behövs en komplettering framför allt med provfiskeområde i Gotlands och västra Bornholmsbassängens kustområden. Ytterligare områden som bör beaktas för att uppnå förtätning kan identifieras på basen av figur 5b-5d i denna rapport.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Duberg, Jon, et al.
(författare)
-
Vaxholm (Egentliga Östersjön) 2016
- 2017
-
Ingår i: Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Pitt, Stephanie, et al.
(författare)
-
The effect of an app-based dietary intervention on diet-related greenhouse gas emissions – results from a randomized controlled trial
- 2023
-
Ingår i: International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. - 1479-5868. ; 20:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Dietary change towards a diet low in greenhouse gas emissions (GHGEs) can reduce climate impact and improve individual-level health. However, there is a lack of understanding if diet interventions can achieve low-GHGE diets.Methods: A randomized controlled trial was conducted to assess the effects of an app-based intervention. The intervention was designed to improve dietary intake of people with Type 2 diabetes, and was delivered via an app over 12 weeks, with each week covering one diet-related topic. Dietary intake was assessed at baseline and 3-month follow up by a 95-item food frequency questionnaire and linked to GHGE values. A total of n = 93 participants (n = 46 and n = 47 for the intervention and control group, respectively) were included in the analysis. Changes to GHGEs within and between the groups were analysed with inferential statistics.Results: The majority (60%) of participants were male, with a mean age of 63.2 years and body mass index of 30 kg/m2. At baseline, diet-related GHGEs were 4.8 and 4.9 kg CO2-eq/day in the intervention and control group, respectively. At 3-month follow up the corresponding GHGEs were 4.7 and 4.9 kg CO2-eq/day. We found no statistically significant changes to diet-related GHGEs within or between groups, or within food categories, from baseline to 3-month follow up.Conclusion: No evidence was found for the effectiveness of the app-based intervention to generate changes to diet-related GHGEs in a population of people with Type 2 diabetes. However, future interventions that target reducing meat consumption specifically may have the potential to result in a reduction of individual-level diet-related GHGEs.Trial registration ClinicalTrials.gov, NCT03784612. Registered 24 December 2018. www.clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03784612.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Sjöblom, Ylva, et al.
(författare)
-
Faktablad regional kustfiskövervakning i Egentliga Östersjön : Galtfjärden 2007-2014
- 2014
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisksamhällets status och karaktär har varit likartad under den studerade tidsperioden 2007-2014, sett till antalet individer av fiskar, antal arter och trofisk struktur. Fisksamhällets artsammansättning är relativt oförändrat över tid och varierar mellan år, framför allt beroende på slumpfångster av ovanliga arter. Det finns en tendens till ökning av medelfångst över tid hos mört och hornsimpa medan fångsterna av abborre och gers tenderat att minska. Gösfångsterna har studerats sedan 1997 och totalfångsterna har minskat dramatiskt under perioden. Gös över 40 cm, vilket motsvarar fisk äldre än 5-6 år, har inte fångats sedan 2006. Resultatet signalerar ett för högt fisketryck då minimimåttet för att ta upp gös ligger på just 40 cm. I Galtfjärden har en art fångats som återfinns på Artdatabankens rödlista; lake (Lota lota).
|
|
| 12. |
- Sjöblom, Ylva, et al.
(författare)
-
Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2014
- 2015
-
Ingår i: Faktablad från integrerad kustfiskövervakning.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 13. |
- Sjöblom, Ylva, et al.
(författare)
-
Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2015
- 2016
-
Ingår i: Faktablad från integrerad kustfiskövervakning.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 14. |
- Sjöblom, Ylva, et al.
(författare)
-
Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2016
- 2017
-
Ingår i: Faktablad från integrerad kustfiskövervakning.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Sjöblom, Ylva, et al.
(författare)
-
Gräsö östra skärgård 2012 och 2015
- 2016
-
Ingår i: Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Sjöblom, Ylva, et al.
(författare)
-
Holmön (Bottniska viken) 1989-2014
- 2015
-
Ingår i: Faktablad från integrerad kustfiskövervakning.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 19. |
- Sjöblom, Ylva, et al.
(författare)
-
Holmön (Bottniska viken)1989-2015
- 2016
-
Ingår i: Faktablad från integrerad kustfiskövervakning.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 20. |
- Sjöblom, Ylva, et al.
(författare)
-
Kustfisk bestånd
- 2016
-
Ingår i: Havet 2015/2016 : Om miljötillståndet i svenska havsområden. ; , s. 79-80
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Sjöblom, Ylva, et al.
(författare)
-
Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1989-2014
- 2015
-
Ingår i: Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Antalet fångade fiskar och fisksamhällets struktur i Kvädöfjärden har varierat under den studerade tidsperioden (1989-2014), men det ses ingen trend över tid i fångstens storlek eller i antalet fångade arter. Vissa förändringar kan ses i artsammansättningen. Mängden torsk har ökat sedan starten av provfisket, medan fångsterna av gers och skrubbskädda har minskat. även fångsterna av lake och gädda har minskat, men fångsterna av dem har överlag varit låga. De dominerande arterna i fångsten är abborre, mört, gers och skrubbskädda. Mängden icke-rovfiskar i fångsterna har minskat under provfiskeperioden, liksommängden marina fiskar. Diversiteten i provfisket har ökat. Fem av arterna som fångats i Kvädöfjärdenfinns upptagna på ArtDatabankens rödlista (2015); ål, torsk, vitling, lake och vimma. Individprovtagning av skrubbskädda visar att de under alla provfiskeår har nått upp till värdet för god kondition. ökningen av torsk kan kopplas samman med ökningen av det östra beståndet av torsk i östersjön sedan början av 2000-talet. Det är däremot oklart varför skrubbskäddan och gersen minskat.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Sjöblom, Ylva
(författare)
-
Lokala åtgärder mot övergödning
- 2009
-
Ingår i: Miljötrender från SLU. - 1403-4743. ; , s. 12-13
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Sjöblom, Ylva
(författare)
-
Råneå (Bottniska viken) 2002-2015
- 2015
-
Ingår i: Faktablad: resultat från övervakningen av kustfisk.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Sjöblom, Ylva
(författare)
-
Sverige satsar på förnybar energi
- 2010
-
Ingår i: Miljötrender från SLU. - 1403-4743. ; , s. 8-9
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Söderberg, Daniel, et al.
(författare)
-
Individual Patient Factors Associated with the Use of Physical or Digital Primary Care in Sweden
- 2024
-
Ingår i: Telemedicine journal and e-health. - : Mary Ann Liebert, Inc., publishers. - 1530-5627 .- 1556-3669.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: Little is known about factors that influence patients' choice to use physical or digital primary care. This study aimed to compare self-rated health, internet habits, and what patients deem important when choosing health care between users of physical and digital primary health care. Methods: We recruited 2,716 adults visiting one of six physical or four digital primary health care providers in Stockholm, Sweden, October 2020 to May 2021. Participants answered a questionnaire with questions about sociodemography, self-rated health, internet habits, and what they considered important when seeking care. We used logistic regression and estimated odds ratios (ORs) for choosing digital care. Results: Digital users considered themselves healthier and used the internet more, compared with physical users (p < 0.001). Competence of health care staff was the most important factor when seeking care to both physical and digital users (90% and 78%, respectively). Patients considering it important to avoid leaving home were more likely to seek digital care (OR 29.55, 95% confidence interval [CI] 12.65?69.06), while patients valuing continuity were more likely to seek physical care (OR 0.25, 95% CI 0.19?0.32). These factors were significant also when adjusting for self-rated health and sociodemographic characteristics. Conclusion: What patients considered important when seeking health care was associated with what type of care they sought. Patient preferences should be considered when planning health care to optimize resource allocation.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Östman, Örjan, et al.
(författare)
-
Analyses of structural changes in ecological time series (ASCETS)
- 2020
-
Ingår i: Ecological Indicators. - : Elsevier BV. - 1470-160X .- 1872-7034. ; 116
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Assessing status of natural resources and ecosystem components is pivotal for management, where indicators or indices often are used as proxies of ecological state. Many indicators, however, lack reference points and are associated with sampling errors and environmental noise, limiting their usefulness in management. Here we present a method for assessing state changes in ecological indicator from time-series: Analyses of Structural Changes in Ecological Time Series (ASCETS). ASCETS enables both quantitative boundary levels for changes in indicator states (e.g. for management targets), and the confidence for a change in state during an assessment period. Thereby it can be used in risk assessments and is suitable for aggregation or integration of different indicator states across sites, or for an ecosystem based approach to management. With extended information about ecological state during a reference period, ASCETS can support reference levels for defining ecological status of an indicator. ASCETS first identifies structural changes in time-series to determine reference periods with coherent indicator dynamics. Next, from the observed indicator values during the reference period, a distribution of resampled median values is used to set boundary levels as a tolerable range of indicator variation reflecting the same state as during the reference period. Finally, a confidence of a change in indicator state is evaluated during an assessment period as the proportion of resampled median values of the assessment period overlapping the boundary levels of the reference period. Simulations indicate ASCETS correctly detects changes in indicator state when changes in indicator values are at least twice as large as the coefficient of variation, with a false rate of changes around 5%. We apply ASCETS to indicators for bird and fish communities used within the Marine Strategy Framework Directive to illustrate how indicator boundary levels can be set where reference levels may be ecologically and analytically troublesome. An R-script is provided for further use and modification. We propose ASCETS as a flexible and generic method for assessing changes in ecological states from time-series to support identification of management targets.
|
|
