| 1. |
- Sjögren, Elaine, 1955-, et al.
(författare)
-
Folkhälsovetenskap – ett integrerat ämne, och en inriktning, i det interprofessionella masterprogrammet vid Medicinsk fakultet
- 2017
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - Stockholm, Sweden : Stiftelsen Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 94:7, s. 344-352
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälsoinriktning med interprofessionellt och problembaserat lärande harlång tradition vid den medicinska fakulteten (tidigare Hälsouniversitetet) iLinköpings universitet. Denna ämnesinriktning, pedagogik och förhållningssättgenom syrar också det interprofessionella masterprogram som startade2008. Detta har utgångspunkt i behovet av att utveckla en mer hälsofrämjandehälso- och sjukvård för att möta framtidens behov samt utvecklakvalitet och hälsoresultat. Teori och metod för hälsofrämjande, preventionoch förbättrings kunskap är därför centrala delar i alla professionsinriktningarpå masternivå och inte enbart kunskapsområden för folkhälsovetaren. Dettainnebär att alla studenter får en ämnesspecifi k examen med ett folkhälsovetenskapligtperspektiv, och studenterna med inriktning folkhälsovetenskapen fördjupning av dessa kunskaper. Alumni bekräftar att de fått verktyg föratt utveckla kvalitet och hälsoorientering av hälso- och sjukvården som detidigare saknat.
|
|
| 2. |
- Sjögren, Elaine, 1955-, et al.
(författare)
-
Att stödja och utvecklas i rollen som basgruppshandledare i problembaserat lärande : – att vara och att ha en kritisk vän
- 2018
-
Ingår i: Abstract. ; , s. 31-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Abstract: 653 Session: C2 Format: Berätta för andraATT STÖDJA OCH UTVECKLAS I ROLLEN SOM BASGRUPPSHANDLEDARE I PROBLEMBASERAT LÄRANDE – ATT VARA OCH ATT HA EN KRITISK VÄN Elaine Sjögren (elaine.sjogren@liu.se), Anita Kärner Köhler (anita.karner@liu.se) Bakgrund I problembaserat lärande (PBL) har handledaren en nyckelroll i studenternas basgrupper genom att stödja dem till att aktivt utveckla sitt lärande. Azer et al. (2013) har funnit att problem kan inträffa några år efter ett iscensättande av PBL i utbildningsprogram. Handledaren kan glida in i en roll som "innehållsexpert" eller hoppa över steg i PBL-processen. För att undvika liknande problem, kan det vara värdefullt för handledare att med regelbundenhet reflektera över sitt eget handledarskap. Tidigare forskning visar att peer observationer effektivt kan underlätta handledarens reflektion av sin undervisning (Bell 2010, McKeown & Diboll, 2011). Stenhouse (1975) introducerade konceptet ”kritisk vän” som en dialog mellan kollegor i forskningsprojekt. Några år senare återupptogs konceptet som modell för reflektion och fortlöpande yrkesutveckling inom medicinsk utbildning (Handal 1999). Till skillnad från tidigare modeller av peer review så innebar konceptet ”kritisk vän” att förlita sig på vänskap och ömsesidigt förtroende interkollegialt. En reflektiv praktik är nödvändig för lärande (Osterman och Kottkamp 1993). En programöverskridande kritisk vän- aktivitet anordnades vid Medicinska fakulteten, Linköpings universitet för att stärka lärare i sin roll som basgruppshandledare. Syfte Att undersöka lärares erfarenheter att vara och att ha en kritisk vän vid handledning av basgrupper i en PBL- kontext. Metod Åtta lärare vid Medicinsk fakultet, deltog i en programöverskridande aktivitet. Syftet med aktiviteten som genomfördes i fyra steg, var att deltagarna skulle fördjupa sig i och utveckla sig som basgruppshandledare för att bli stärkta i den funktionen. Steg 1, deltagarna möttes och berättade om sina erfarenheter av handledarrollen. Steg 2, deltagarna auskulterade hos varandra parvis och programöverskridande. Steg 3, deltagarna möttes i en workshop där reflektioner från auskultationerna diskuterades och förankrades teoretiskt. Steg 4, deltagarna erbjöds att delta i individuella intervjuer med utgångspunkt i syftet. Alla deltagarna gav informerat samtycke till att delta. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Dataanalysen utfördes med konventionell kvalitativ innehållsanalys enligt Hsieh & Shannon (2005). Resultat Deltagarnas erfarenheter av att själva bli observerade handlade om att de fick syn på sitt eget handledarskap och fick det värderat. De lärde sig av varandra och erfor såväl förväntningar som farhågor inför auskultationen. Erfarenheterna av att ha observerat annan kollega handlade om att deltagarna lärde och konstruerade en ny handlingsberedskap som tillägg i den uppsättning av redskap de redan hade. Observationerna gav också distans till och skapade en nya arena för reflektion av det egna handledarskapet. Diskussion och Konklusion: Studiens resultat tyder på att konceptet kritisk vän till en kollega kan vara minst lika värdefullt och utvecklande som att ta emot återkoppling från en kritisk vän. Likande resultat visade även en tidigare studie av erfarna lärare inom den medicinska fakulteten på Karolinska institutet. De fann dessutom att betydelsen av att vara en kritisk vän kunde vara mer effektiv än att bli observerad (Dahlgren et al. 2006). I detta fall handlade det om att observera lärarens interaktion med studenter vid föreläsningar, seminarier etc. Konceptet ”kritisk vän” borde finnas med i varje lärares kompetensutvecklingstid. Referenser Azer S., Onishi H., Tagawa M., Scherpbier A. (2013). Cracks in problem based learning: What is your action plan? Medical Teacher, 32, 806-814. Stenhouse L. (1975). An introduction to curriculum research and development. London: Heinemann Handal G. (1999) Consultation using critical friends. New direction for teaching and learning, 79, 59–70. Osterman k & Kottkamp R (1993). Reflective practice for educators-Improving schooling through professional development, Corwin Press INC., California Bell A. & Segara R, (2010) Supporting the reflective practice of tutors: What do tutors reflect on? Teaching in higher education, 1, 57-70 McKeown J. & Diboll M., (2011) Critical friendship in international education reform: a journey to educational cultural convergence, Mevlana International Journal of Education (MIJE), 1, 15-26. Hsieh H.-F. & Shannon S. (2005) Three approaches to qualitative content analysis. Qualitative Health Research 15, 1277–1288. Dahlgren, L.O., Eriksson, B, Gyllenhammar, H., Korkeila, M., Sääf-Rothoff, A., Wernersson, A. & Seeberger, A. (2006) To be and to have a critical friend in medical teaching. Medical Education, 40, 72-78.
|
|
| 3. |
- Sjögren, Elaine, 1955-, et al.
(författare)
-
Can gender differences in psychosocial factors be explained by socioeconomic status?
- 2006
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health. - : SAGE Publications. - 1403-4948 .- 1651-1905. ; 34, s. 59-68
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims: The aims of this study were to examine (1) if associations between gender and psychosocial factors could be explained by socioeconomic status (SES) and (2) if associations between gender and psychosocial factors are more salient at lower levels of SES. Methods: Psychosocial factors such as decision latitude and social integration were studied in a cross-sectional study in two steps. In a public health survey, 4,086 randomly selected men and women aged 30—64 participated. Of these, 257 men and women also participated in an in-depth study. SES was measured in terms of education and occupation. Linear regression models were used to test associations between gender, SES, and a broad range of psychosocial factors. Results: Women reported lower scale scores on decision latitude, coping, and self-esteem, as well as more job strain, depression, and vital exhaustion, while men reported more cynicism (all p<0.05). Observed gender differences were still significant after control for effect of education, while after control for occupational status the effect of gender was lost for decision latitude and job strain. Significant interaction factors were found between gender and educational status for psychological demands, decision latitude, social integration, coping, and hopelessness. Conclusions: Gender differences, found for a broad range of psychosocial factors, could not be explained by SES. However, associations between gender and psychosocial factors were more salient at lower levels of SES. Psychosocial factors, especially decision latitude and social integration, may help explain why women with low SES experience poorer health.
|
|
| 4. |
- Sjögren, Elaine, 1955-, et al.
(författare)
-
Diurnal saliva cortisol levels and relations to psychosocial factors in a population sample of middle-aged Swedish men and women
- 2006
-
Ingår i: International Journal of Behavioral Medicine. - 1070-5503 .- 1532-7558. ; 13:3, s. 193-200
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Whereas psychosocial risk factors increase the risk for disease, psychosocial resources reduce this risk. To examine a possible pathway for these effects, the relations between saliva cortisol levels and psychosocial factors were studied in a random sample of 257 men and women aged 30 to 64 years. Saliva samples were collected at home on waking, 30 min after waking, and in the evening. A flatter diurnal rhythm of cortisol, that is, lower deviations between awakening and evening cortisol levels, was related to high levels of psychosocial risk factors (cynicism, depression, and vital exhaustion), whereas a steeper diurnal rhythm was related to psychosocial resources (social support and coping), general health, and well-being (all p < .05). Our results support earlier suggestions that the capacity of the hypothalamic-pituitary- adrenal-axis to dynamically respond to stress is 1 pathway for observed effects of psychosocial factors regarding risk for disease development. Copyright © 2006 by Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
|
|
| 5. |
- Sjögren, Elaine, 1955-, et al.
(författare)
-
Interleukin-6 levels in relation to psychosocial factors : Studies on serum, saliva, and in vitro production by blood mononuclear cells
- 2006
-
Ingår i: Brain, behavior, and immunity. - : Elsevier BV. - 0889-1591 .- 1090-2139. ; 20:3, s. 270-278
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Psychosocial factors and interleukin-6 (IL-6) levels are both related to risk of morbidity and mortality. The aim of this study was to investigate how a broad range of psychosocial factors related to levels of IL-6 in different media. Fifty-nine men and women aged 30-65 were recruited from a larger study and selected to cover a broad range of psychosocial status. IL-6 levels were analyzed in serum, in saliva collected at home at three different time points during a day, and in the supernatant of cell cultures stimulated in vitro with lipopolysaccharide. After adjustments for age, gender, self-reported health problems, and lifestyle factors, IL-6-levels in serum were negatively correlated with coping and self-esteem, and positively correlated with cynicism, hostile affect, hopelessness, depression, and vital exhaustion. In saliva samples, at all time points, IL-6 levels were positively correlated to cynicism, and IL-6 levels 30 min after awakening were also positively correlated with hopelessness, depression, and vital exhaustion. After adjustment for age and gender, cynicism, depression, and vital exhaustion were negatively correlated to IL-6 levels in the supernatant of cell cultures stimulated in vitro with lipopolysaccharide, but this effect was lost after control for self-reported health problems and lifestyle factors. In conclusion, we found that IL-6 levels in serum and saliva were negatively related to psychosocial resources and positively related to psychosocial risk factors. These data strengthen the argument that IL-6 is involved in mediating the risk for disease development that has been associated with psychosocial factors. © 2005 Elsevier Inc. All rights reserved.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Sjögren, Elaine, 1955-, et al.
(författare)
-
Psycholsocial factors and biological mechanisms in stress
- 2004
-
Ingår i: The 26th World Congress of the International Federation of Biomedical Laboratory Science IFBLS,2004. - Stockholm : ABCD Swedish Association of health professionals. ; , s. 74-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Sjögren, Elaine, 1955-, et al.
(författare)
-
The critical friend – a way to develop as a tutor in problem-based learning groups
- 2021
-
Ingår i: Högre Utbildning. - Oslo, Norway : Cappelen Damm Akademisk AS * Nordic Open Access Scholarly Publishing. - 2000-7558. ; 11:3, s. 39-48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tutors in problem-based learning (PBL) need to reflect on their role, to prevent stagnation. We aimed to explore the learning experiences of tutors gained by being and having a critical friend in a PBL group. Eight teachers, from several professional programs at the Faculty of Medicine of a Swedish university, participated in a cross-program activity involving the being and having a critical friend to improve their skills as PBL group tutors. They were individually interviewed, and the transcriptions were subjected to conventional qualitativecontent analysis. The results revealed that a critical friend from another discipline can be useful and that experiences from both roles, to be and to have a critical friend, is necessary for reflection and learning, and thus optimal results. We conclude that support from the organisation, knowledge sharing, and communication are required to enable a systematic use of critical friends to be implemented with credibility.
|
|
