| 1. |
- Brorström-Lundén, Eva, et al.
(författare)
-
Långsiktig plan för programområdet Farliga Ämnen
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett förslag till långsiktig plan för programområdet "Farliga Ämnen" presenteras. Planen avser utgöra ett vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området, samt dels för projektplanering och samordning inom SMED. Planen har avstämts med Naturvårds-verket under arbetets gång.Arbetet har utförts i två steg:1. Inventering av vilka databehov som föreligger,2. Utformning av en långsiktig planI samråd med Naturvårdsverket har behovsinventeringen begränsats avseende internationella åtaganden till att omfatta rapporteringar enligt PRTR/E-PRTR, CLRTAP, HELCOM, OSPAR och Vattendirektivet. De nationella behoven av utsläppsdata diskuteras, både utifrån formella krav och eventuella strategiska behov.Samtliga farliga ämnen för vilka rapporteringskrav enligt PRTR/E-PRTR föreligger har sam-manställts, med uppgifter om till vilka media som utsläppsdata ska avse. Genom att dela upp området i utsläppskategorier kan arbetet med andra utsläppskällor än rapporterande punktkällor kan fokuseras och göras mer överskådligt. Ett förslag på fyra utsläppskategorier presenteras, med utgångspunkt från den kravbild som PRTR-protokollet ställer:1. Rapporterande företag, exkl. utsläpp pga. oavsiktlig bildning2. Icke-rapporterande företag, exkl. utsläpp pga. oavsiktlig bildning3. Utsläpp pga. oavsiktlig bildning4. Diffusa källorPlanen pekar på en rad områden i behov av utveckling. Framför allt saknas till stora delar kun-skap om diffusa källor. I planen föreslås därför en stegvis metodik för hur detta område ska kunna förbättras. Inom detta projekt har en inledande arbete med kartläggning av spridningsvä-gar för 65 av totalt 91 PRTR/E-PRTR ämnen genomförts, i syftet med att bl.a. identifiera vilka av ämnena som kan spridas diffust.Planen omfattar diskussion om kort- och långsiktiga utvecklingsbehov, samt förslag till fortsatt arbete.
|
|
| 2. |
- Gustafsson, Tomas, et al.
(författare)
-
Development of the inventory of heavy metals, dioxins, PAHs, HCB and PCBs for Sweden's reporting to CLRTAP
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sweden annually reports emissions to air to the UNECE Convention of Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP). As Party to the Convention, in 2000 Sweden ratified the Aarhus Protocols on Heavy Metal and on Persistent Or-ganic Pollutants (POPs), committing to reduce its protocol emissions below the 1990 level. However, the Swedish emission inventories on HM and POPs are in-complete and associated with large uncertainties. The aim of this study was to as-sess the need for updating and improving the Swedish inventory reporting of heavy metals and POPs emissions to air. As information from industrial plants for some sectors are scarce, in this study information from the EEA/EMEP Guidebook and other Nordic countries have been scrutinized to enable good coverage of emission sources.Based on the results of this study there are several indications that the heavy metals and POPs inventories are in need of improvement. Especially for HCB and PCB the need is substantial due to the lack of reported emission sources in the Swedish inventories. Based on information from annual plant-specific environmental re-ports, information on process-related heavy metals emissions from cement produc-tion and metal production are available for implementation or further quality re-view. Moreover, this study shows that where the inventories are lacking emission sources, information available in the Guidebook or in other Nordic countries’ emis-sion inventories could be used as a complement. Several recommendations on im-provements are presented in this study
|
|
| 3. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Diffusa emissioner till luft och vatten
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige finns det sedan länge stor kunskap om utsläpp från punktkällor genom miljörapportsystemet. Punktkällorna utgör dock endast en begränsad del av de totala utsläppen. Detta gör att bidraget från diffusa källor är viktigt för att kartlägga spridningen av olika ämnen till miljön. Exempel på diffusa källor är vägtrafik, jordbruk, användning av lösningsmedel, kemikalier som avges under en varas an-vändning och mindre industrier. Idag presenteras diffusa emissioner till luft på "Utsläpp i Siffror" (UTIS). Dessa data kommer från luft/klimatrapporteringarna CLRTAP och UNFCCC. Data på UTIS finns för några organiska miljögifter, t.ex. PAH och några tungmetaller. Data över diffusa emissioner till vatten finns idag inte på UTIS. Vissa diffusa emissioner till vatten ingår i internationella rapporte-ringar, så som HELCOM PLC periodical och EEA WISE SoE Emissions.Föreliggande projekt härstammar i stort från utvecklingsprojektet "Förstudie över möjlig presentation av diffusa emissioner på UTIS" och har som mål att: Presentera data över emission från diffusa källor till främst vatten, från några sektorer och ämnen/ämnesgrupper. Jämföra framtagna data över diffusa emissioner med avseende på storlek med rapporterade E-PRTR data. Utifrån lärdomar från projektet föreslå hur uttag av diffusa emissionsdata kan genomföras på ett mer rutinmässigt sätt.De ämnen som ingår i projektet är näringsämnen (kväve och fosfor), metaller (bly, kadmium, koppar, kvicksilver, nickel och zink) samt vissa organiska ämnen (PAH, PBDE, nonylfenol, PCB, HCH, DDT, endosulfan och dioxiner). För de organiska ämnena saknas data i vissa matriser.Projektet består av fyra separata delprojekt:1. Diffusa emissioner av metaller och näringsämnen till vatten2. Diffusa emissioner av vissa organiska miljögifter till vatten3. Diffusa emissioner av nonylfenol och nonylfenoletoxilater från olika pro-duktgrupper4. Analys av rapporterade data till luft och vatten och jämförelse av dessa med diffusa utsläpp.Delprojekt 1 täcker in följande diffusa källor: atmosfärisk deposition på sjöyta, skogsmark, jordbruk, övrig mark, dagvatten, enskilda avlopp samt industrier och reningsverk som inte ingår i rapporteringen till E-PRTR. För koppar ingår även emission från båtbottenfärg. Resultaten från delprojekt 1 visar att för kväve och fosfor dominerar emission från jordbruksmark och skogsmark. Skogsmark domine-rar som källa för alla metaller. För de flesta metaller är även diffus emission från jordbruk, atmosfärisk deposition på sjöyta, övrig mark och dagvatten betydande. Den geografiska fördelningen visar att emission från dagvatten är mer betydande i söder (Norra Östersjöns-, Södra Östersjöns- och Västerhavets vattendistrikt) än i 9norr (Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt). Det var väntat eftersom det är mer trafik i söder. Data från vattenrapporteringar kan i framtiden på ett relativt enkelt sätt omarbetas i geodatabasen för att uttaget ska passa presentationen på UTIS. En samordning med programområde Vatten är en förutsättning för detta.Resultaten från delprojekt 2 visar att det endast finns data för ett fåtal PRTR ämnen (t.ex. PAH, PBDE, nonylfenol, dioxiner, DEHP, PCB, HCH, DDT, endosulfan och klorparaffiner) och för många av dessa ämnen finns i nuläget endast data för någon eller några diffusa källor (mindre industrier, mindre reningsverk, atmosfärisk depo-sition på sjöyta, dagvatten och atmosfärisk deposition på land). De data över diffus emission av dessa ämnen som finns idag är osäkra och bygger på få mätningar.Delprojekt 3 visar att det går att uppskatta emissionen till luft, mark och avlopps-vatten av nonylfenolekvivalenter (NFekv.). Den största emission till avloppsvatten av NFekv. kommer från textilier, och en liten del från rengöringsmedel. Data är dock osäkra eftersom beräkningarna bygger på emissionsfaktorer med relativt stora osä-kerheter.Slutligen visar resultaten från delprojekt 4 att de diffusa emissionerna är betydande. Den diffusa emissionen till vatten för kväve, fosfor och metaller är minst 10 gånger högre eller mer, i nästan samtliga fall, jämfört med punktkällor. Jordbruksmark dominerar som källa när det gäller fosfor och kväve. För organiska ämnen till vat-ten är det stora luckor i data eftersom mycket få företag rapporterar. För emission av organiska ämnen och metaller till luft är i de flesta fall skillnaden mellan punkt-källor enligt (E-PRTR) och den diffusa emissionen baserad på data från CLRTAP inte lika stor som för vatten. För koppar är den diffusa emissionen till luft från bromsbelägg den absolut största källan (>90 %) och för PAH är den diffusa emiss-ionen från energisektorn helt dominerande, nästan 100 %. Emissionen från respek-tive ämne, är i nästan samtliga fall större till vatten än till luft, när det gäller punkt-källor, diffusa källor och totalt. För utsläpp från olika branscher framgår det t.ex. att anläggningar inom skogsindustrin bidrar med cirka 90 % när det gäller utsläpp av kadmium till vatten från punktkällor enligt E-PRTR (totalt 440 kg). De är dock mycket lägre än de diffusa emissionerna (delprojekt 1), vilka är totalt 3900 kg. Det betyder att de diffusa emissionerna är nästan 9 gånger högre. Skillnaden mellan rapporterade data till E-PRTR och UTIS (punktkällor ej rapporterade till E-PRTR) inte är så stor, för utsläpp till vatten. Det visar att punktkällor enligt E-PRTR inklu-derar en stor andel av utsläpp från punktkällor till vatten.Datakvalitén håller för att visa diffusa emissioner av både näringsämnen och metal-ler på UTIS, nationellt, per vattendistrikt eller på finare nivå, eftersom data bygger på rapporterade värden till EU och HELCOM. När det gäller organiska ämnen till vatten och emission av nonylfenol från varor är data osäkrare och rekommenderas inte i nuläget att visas på UTIS. För utsläpp till luft är slutsatsen att nationella tota-ler, vilka rapporteras till UNFCCC och CLRTAP kan inkluderas i presentationen på UTIS.
|
|
| 4. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Diffuse emissions to air and water
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish environmental reporting system has large amounts of information regarding point source discharges. But, point sources represent only a limited part of the total discharges. Therefore contributions from diffuse sources are important to identify in relation to the spread of various substances to the environment. Ex-amples of diffuse sources include road traffic, agriculture, use of solvents, chemi-cals emitted from use-phase of products, and small industries. Here, these and simi-lar diffuse emissions to air are published in the Swedish Pollutant Release and Transfer Register (S-PRTR, with Swedish acronym UTIS). This data is derived from the air and climate reporting made to the Convention on Long-range Trans-boundary Air Pollution (CLRTAP) and UNFCCC. Data at the S-PRTR is listed for several organic pollutants, such as PAHs and heavy metals. Data on diffuse emis-sions to water is currently not provided at the S-PRTR website. Certain diffuse emissions into water are included in the international emission reporting, such as the HELCOM PLC periodical and EEA WISE SoE Emissions.The project described herein is based on the development project "Feasibility study for possible publication of diffuse emissions at SPRTR, and is designed to: Publish data on emissions from diffuse sources, primarily to water, from selected sectors and substances or substance groups. Compare data collected for these diffuse emissions in relation to totals for data reported to E-PRTR. Based on the knowledge acquired during this project to propose more regu-lar procedures for collecting data regarding diffuse emissions.Substances considered in the project include nutrients (nitrogen and phosphorus), metals (lead, cadmium, copper, mercury, nickel and zinc) and certain organic com-pounds (PAHs, PBDEs, nonylphenols, PCBs, HCHs, DDT, endosulfan, and diox-ins. There is currently no data in certain matrices for these organic pollutants.The project has four separate subprojects: Diffuse emissions of metals and nutrients to water.Diffuse emissions of certain organic pollutants to water.Diffuse emissions of nonylphenols and nonylphenol ethoxylates from different product groups.Analyses of report-ed data for air and water, and comparison with diffuse emissions.Project 1 covers the following diffuse sources: atmospheric deposition on water, forest land, agriculture, other land, stormwater, local on-site wastewater treatment facilities, industrial facilities and wastewater treatment plants not included in reporting to E-PRTR. Copper is also considered as emission from antifouling boat paint. Subpro-ject 1 findings show that the most significant emission source for nitrogen and phosphorus is agricultural and forests land. Forests dominate as the source of all metals. As well, diffuse emissions of most other metal are significant from agricul-ture, deposition on water, other land and stormwater. Geographically, distribution of emissions shows that stormwater is more significant in the south (Northern Baltic, Southern Baltic, and Skagerrak and Kattegat river basin districts) than in the north (Bothnian Bay and Bothnian Sea river basin districts). This is as expected due to greater traffic volumes in the south. In future, data from water load reporting can be easily recalculated in the geo-database to match publication in the E-PRTR. Coordinating with departments producing water emission statistics is necessary, though.Subproject 2 findings show that data for only a few organic pollutants is currently available (such as PAHs, PBDEs, nonylphenols, dioxins, DEHP, PCBs, HCH, DDT, endosulfan and chlorinated paraffins). Data for many of these substances is available only for single or a few diffuse sources (small industries and WWTPs, deposition on water, stormwater and deposition on land). Data for diffuse emis-sions of organic pollutants that is currently available are uncertain and based on few measurements.Subproject 3 shows that it is possible to estimate nonylphenols (NPequ) emissions to air, soil and wastewater. The largest source of NPequ to wastewater is from textiles, while smaller amounts are from detergents. The data are uncertain, however, as they are based on emission factors with significant uncertainties.Finally,subproject 4 findings show that all diffuse emissions are significant. Dif-fuse emission of nitrogen, phosphorus and metals to water is at least 10 times or more larger compared to point sources, in nearly all cases. Agricultural land domi-nates as a source in the case of phosphorus and nitrogen. Emissions of organic pollutants to water show significant gaps in the data because very few companies report emissions.Regarding emissions of organic pollutants and metals to the air, the difference between point sources (E-PRTR) and diffuse emissions based on data from CLRTAP are in most cases not as great as for water. For copper, diffuse emissions to air from brake linings is the largest source of diffuse emission (>90%). And for PAH, diffuse emissions from the energy sector dominates, corresponding to nearly 100% of the total. Emissions of each pollutant (nearly all) is greater to water than to air for point sources, diffuse sources, and the total.When comparing emissions from various industries, findings show that forestry industry facilities contribute approximately 90% when it comes to cadmium emis-sions to water from point sources according to E-PRTR (total 440 kg). Still, this is much lower than diffuse emissions as found in Subproject 1, 3,900 kg – indicating diffuse emissions are nearly 9 times greater. The difference for emissions to water is not very large between point sources reported to E-PRTR and those not (in the e-PRTR) – indicating that the point sources under E-PRTR include a large portion of all discharges from point sources to water.The quality of data is sufficient to show diffuse emission levels of nutrients and metals at the S-PRTR, reported for the national, river basin district or more refined levels, since this data is based on values reported to the EU and HELCOM. Re-garding organic pollutants to water and nonylphenols from products, the data is more uncertain and is therefore not recommended to be published in the S-PRTR. For emissions to air, our conclusion is that national totals, as reported to the UNPCCC and CLRTAP can be included in the S-PRTR.
|
|
| 5. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Hur rapporterar avloppsreningsverk sina utsläpp?
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket sammanställt information om hur avloppsreningsverken rapporterar sina utsläppsdata. Syftet med projektet var att göra en riktad granskning av utsläppsdata från avloppsreningsverken som omfattas av rapporteringskraven enligt EU:s Pollutant Release and Transfer Register (E-PRTR) (23 st). Syftet var också att redovisa vilka rapporteringskrav som ställs på avloppsreningsverken i Sverige och redogöra för kraven i E-PRTR-rapporteringen samt osäkerheterna som kopplar till de rapporterade utsläppen.Två svenska föreskrifter kopplar till rapportering av utsläpp från avloppsreningsverk. Dessa är: Naturvårdsverkets föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse (NFS 2016:6) samt föreskrifter om miljörapport (NFS 2016:8). Resultaten från denna studie visar att de parametrar som ska rapporteras enligt NFS 2016:8 bilaga 6 har blivit rapporterade för utsläppsåret 2017 från alla de 23 reningsverk som omfattades av studien, vilket är en förbättring mot föregående år och kan kopplas till att kraven har blivit tydligare i NFS 2016:6 och NFS 2016:8.Det är få av dessa 23 reningsverk som rapporterar utsläpp av övriga ämnen i NFS 2016:8, bland annat organiska ämnen.Fem avloppsreningsverk i det nationella miljöövervakningsprogrammet av miljögifter i utgående vatten från avloppsreningsverk ingår i de 23 största avloppsreningsverken, vars utsläpp rapporteras till E-PRTR. Beräkningar baserade på miljöövervakningsdata visar att det finns enstaka ämnen, t.ex. nonylfenoler och oktylfenoler, som skulle kunna hamna över tröskelvärdet för rapportering för vissa av anläggningarna, om dessa inkluderades i ett ordinarie mätprogram. Det bör dock poängteras att miljöövervakningsdata representeras ett veckoprov per år, vilket gör att resultaten bör anses vara indikativa.Det finns flera osäkerheter i emissionsdata som inkommer via miljörapport. Bland ämnen som rapporterades under kvantifieringsgräns (inkl. mindre-än värden, detektionssgräns) utmärker sig metallerna silver, kadmium, krom, kvicksilver och bly. Många organiska ämnen som rapporteras in mer sporadiskt baseras på fåtal prover. Det förekommer också olika sätt att hantera värden under kvantifieringsgräns (eller motsvarande) vid beräkning av emissioner, där varianterna som omfattar halva eller hela kvantifieringsgränsen som ett numeriskt värde förekommer. Enligt Naturvårdsverkets vägledning om hur låga värden ska hanteras ska halva kvantifieringsgränsen användas.
|
|
| 6. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Långsiktig Plan för Programområdet Farliga Ämnen
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en långsiktig plan för programområdet "Farliga ämnen". Planen är ett vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området, samt för projektplanering och samordning inom SMED. Planen har avstämts med Naturvårdsverket. När det gäller granskning, rapportering och deltagande i konfe-renser gäller planen fram till 2012, då en uppdatering av detta dokument är plane-rat. Arbetet har utförts i fyra områden:1. Rapporteringskrav2. Omvärldsanalys och nationella rapporteringsbehov3. Internationell verksamhet i relation till PRTR4. Utformning av långsiktig plan med projektförslag, här ingår bl.a. utveck-ling av det nationella utsläppsregistret, Utsläpp i siffror (UTIS) och E-PRTR rapporteringenDen första rapporteringen till E-PRTR gjordes 2009-06-30 och avsåg 2007 års aktivitetsuppgifter. Därefter rapporteras data till E-PRTR årligen den 31 mars. Både PRTR och E-PRTR syftar till att införa ett register över utsläpp och överfö-ring av föroreningar, för att underlätta allmänhetens deltagande i beslutsfattandet om miljön och att bidra till att hindra och minska nedsmutsningen av miljön. 86 respektive 91 ämnen skall rapporteras till PRTR och E-PRTR. Ett tröskelvärde är kopplat till respektive ämne och om tröskelvärdet överskrids skall ämnet rapporte-ras. 65 olika verksamheter efterfrågas enligt PRTR och E-PRTR. Huruvida en verksamhet skall rapporteras eller ej avgörs med hjälp av tröskelvärden för kapaci-tet. Utsläpp från diffusa källor skall rapporteras till PRTR för enskilda länder. Till E-PRTR ombesörjer EU- kommissionen ländernas rapportering av diffusa emissio-ner. Data kommer att baseras på redan befintlig rapportering från medlemsländerna (t.ex. UNFCCC, CLRTAP etc.). Det saknas dock metodik och data för att göra denna rapportering heltäckande i dagsläget.Omvärldsanalysen visar att det pågår ett omfattande arbete i många länder inom detta område. Forskningsprogrammet ChEmiTecs arbetar med att öka kunskapen om emissioner av organiska ämnen från varor, KemI har utvecklat Varuguiden som bl.a. visar vilka ämnen det skulle kunna finnas i olika varor och SCB har utvecklat materialflödesstatistik. Utsläppsdata rapporteras internationellt via flertalet konven-tioner och direktiv. På nationell basis använder Naturvårdsverket data för uppfölj-ning av de nationella miljökvalitetsmålen, samt som underlag till utredningar be-ställda av den svenska regeringen.I samråd med Naturvårdsverket har den internationella verksamheten i denna rap-port begränsats till att omfatta rapporteringar enligt PRTR/E-PRTR och dess kopp-ling till andra internationella konventioner och överenskommelser, kunskapssprid-ning och sammanställning av ett antal relevanta EU och OECD projekt. 7Den långsiktiga planen innehåller de närmaste två årens granskning, rapportering och deltagande i internationella möten (OECD och FN). Övriga projektförslag handlar om hur man kan redovisa mer data på UTIS; diffusa utsläpp, utsläpp av lösningsmedel från hushåll, långväga transport och att koppla miljödata till miljö-emissionsdata. När det gäller E-PRTR rapporteringen finns det flera förslag som rör olika typer av kvalitetsarbete och täckningsgrad: t.ex. jämföra företag inom samma bransch, hitta metodik för små och medelstora företag. Mer långsiktigt finns förslag på att uppskatta diffusa emissioner från varor.
|
|
| 7. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Långsiktig plan för sakområdet Farliga ämnen
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den långsiktiga planen för sakområdet Farliga ämnen är ett levande, vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området och dels för projektplanering och samordning inom SMED.Arbetet med den långsiktiga planen omfattar fem områden:RapporteringskravDet svenska PRTRNationell omvärldsanalys och rapporteringsbehovInternationell verksamhet i relation till PRTRSamordning och internationell omvärldsanalysI planen beskrivs rapporteringskraven inom sakområdet Farliga ämnen och det presenteras förslag till utvecklingsmöjligheter av det svenska PRTR (Utsläpp i siffror, UTIS). Omvärldsanalysen visar att det pågår ett omfattande arbete både nationellt och internationellt inom området Farliga ämnen. Planen belyser också på vilket sätt framtagna utsläppsdata rapporteras internationellt via olika konventioner och direktiv samt hur dessa data används nationellt för uppföljning av miljökvalitetsmålen, samt som underlag till utredningar beställda av den svenska regeringen.
|
|
| 8. |
- Hansson, Katarina, et al.
(författare)
-
Sakområde Farliga Ämnen : Rapporteringskrav, omvärldsbeskrivning och framtida utmaningar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta dokument är en beskrivning av sakområdet ”Farliga ämnen”. Rapporten är ett levande, vägledande dokument, dels för Naturvårdsverkets prioriteringar inom området och dels för projektplanering och samordning inom SMED. Rapporten omfattar fem områden: Rapporteringskrav, Sveriges PRTR, Nationell omvärldsanalys och rapporteringsbehov, Internationell verksamhet i relation till PRTR, Samordning och internationell omvärldsanalys.Den första rapporteringen till European Pollutant Release and Transfer Register (E-PRTR) gjordes 2009-06-30 och avsåg 2007 års aktivitetsuppgifter. Därefter rapporteras data till E-PRTR årligen den 31 mars. Både PRTR och E-PRTR syftar till att införa ett register över utsläpp och överföring av föroreningar, för att underlätta allmänhetens deltagande i beslutsfattandet om miljön och att bidra till att hindra och minska nedsmutsningen av miljön. I föreliggande rapport presenteras förslag till utvecklingsmöjligheter av det svenska PRTR (Utsläpp i siffror, UTIS). Omvärldsanalysen visar att det pågår ett omfattande arbete både nationellt och internationellt inom området Farliga ämnen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Kindbom, Karin, et al.
(författare)
-
Update and improvement ofestimated air emissions of mercury, dioxin and HCB in Sweden - a pre-study
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att uppnå en mer korrekt uppskattning av Sveriges utsläpp av kvicksilver, dioxin och hexaklorbensen (HCB) bör en genomgång och uppdatering av Sveriges inventering av dessa ämnen genomföras. När det gäller kvicksilver täcker dagens inventering de dominerande källorna. En genomgång av den svenska inventeringen bör därför koncentreras på att validera eller, om nödvändigt, uppdatera de emissionsfaktorer som för närvarande används. Den aktuella pågående forskning som bedrivs inom området ger stora möjligheter att hitta ny och intressant information för en kommande uppdatering av den svenska inventeringen avseende kvicksilver. En mer omfattande studie av svenska emissioner av framförallt HCB, men också dioxiner är av intresse för att erhålla en mer exakt bild av dagens totala utsläpp av dessa ämnen. De största emissionskällorna av dioxiner i Sverige idag tycks vara metallindustrin och okontrollerad förbränning som t.ex. vid deponibränder. Även genomgång av andra okontrollerade småskaliga förbränningskällor (förbränning av trädgårdsavfall och småskalig vedeldning) borde prioriteras vid en ny emissionsinventering. De idag viktigaste emissionskällorna för HCB utgörs till stora delar av sekundära järn- och stålverk, okontrollerad småskalig förbränning, som deponibränder, eldning av trädgårdsavfall och småskalig biobränsleförbränning, samt vissa kemiska industrier. Generellt finns det fortfarande relativt få svenska studier och data gällande emissioner av HCB.
|
|
| 16. |
- Mawdsley, Ingrid, et al.
(författare)
-
Förslag på indikatorer baserade på utsläppsdata från PRTR
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ända sedan PRTR-protokollet instiftades har syftet varit att ge allmänheten kännedom om utsläpp från industriella anläggningar, och att försöka popularisera och kommunicera de utsläppsdata som finns. Nyligen beskrev EU-kommissionen sitt arbete med att arbeta för en ökad användning av PRTR-data för policy och till allmänhet, och EEA har i sin fleråriga plan för 2014–2018 uttryckt ambitionen att ta fram indikatorer inom området industriella utsläpp. I Sverige jobbar Naturvårdsverket med PRTR-frågor, man har även här betonat vikten av allmänhetens tillgång till miljöinformation från PRTR, samt att indikatorer baserat på PRTR som kopplar till miljömålet Giftfri miljö borde tas fram.Detta projekt har tagit avstamp i dessa ambitioner, och presenterar här en lista på möjliga indikatorer främst med anknytning till PRTR-data. Syftet med projektet har inte varit att ta fram data för indikatorerna, utan endast ge förslag på vilka indikatorer som vore intressanta att utveckla.
|
|
| 17. |
- Mawdsley, Ingrid, et al.
(författare)
-
Nulägesanalys av energibranschens flöde av miljödata
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nulägesanalysen visar att energibranschen som helhet rapporterar en stor mängd miljödata till flera olika rapporteringar. Flertalet av rapporteringarna styrs av nationella och/eller internationella regleringar. De parametrar som rapporteras är i vissa fall återkommande i flera olika rapporteringar, men ofta med något annorlunda format. För att göra dataflödet effektivare bör man arbeta för att införa ett så kallat ”single window” från myndigheternas sida, vilket innebär att företagen endast rapporterar sina data en gång i ett och samma gränssnitt. Bilagorna, som är i excelformat, finns tillgängliga vid efterfrågan.
|
|
| 18. |
- Mawdsley, Ingrid, et al.
(författare)
-
Suggestions for indicators based on emission data from the Swedish PRTR
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ever since the Protocol on PRTR was introduced, the purpose of the Protocol has been to make information on emissions from the industry available to the public, and to try to popularize and communicate existing emissions data. Recently, the EU Commission described its work towards an increased use of PRTR data for policy making and for the public, and the EEA has, in its plan for 2014-2018, expressed the ambition to develop indicators regarding industrial emissions. In Sweden, the Environmental Protection Agency is working with issues regarding the PRTR, and also here public availability of emission data from the PRTR is emphasized and also the need to develop indicators that are based on PRTR data and that relates to the Swedish environmental objective A Non-Toxic Environment.The present project is based on these ambitions and presents a list of potential indicators that are mostly based on PRTR data. The aim with the project has not been to retrieve data for the indicators, but to give suggestions on which indicators that would be interesting to develop.
|
|
| 19. |
- Mawdsley, Ingrid, et al.
(författare)
-
YOUR RIGHT TO ENVIRONMENTAL INFORMATION : The Swedish PRTR
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In order to impact the environment around you, you have to have knowledge about the state of the environment. The Swedish PRTR provides information on the amount of pollutants that are released to the environment around you and throughout Sweden. You can use this information as support when you want to impact different actors in issues concerning the environment. In this way, you can contribute to reducing pollution of our environment.
|
|
| 20. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
Evaluation of thresholds for capacities and pollutants according to the Protocol on PRTRs : Case-study for the Nordic countries
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Based on experience gained from the implementation of the national PRTR (Pollutant Release and Transfer Register) registers parties to the Protocol on PRTRs shall consider evaluating the thresholds for capacities and pollutants listed in Annex I and II of the Protocol (Article 6 (2)). The thresholds were set aiming to cover about 90 % of industrial pollution in Europe.This case study for the Nordic countries aims to evaluate threshold values for capacity (Annex I) and substances (Annex II) according to the Protocol on PRTRs. The evaluation has been based on available data in the countries' national environmental reporting databases, European PRTR (E-PRTR) and, for emissions to air, data from CLRTAP (Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution). A number of pollutants to air (NOX, SOX, NH3 and PM10) and to water (total nitrogen, total phosphorus, Pb and Hg) has been included in the analysis.When comparing at European level for all included air pollutants, the results show that E-PRTR data does not capture 90% of the corresponding industrial emissions according to CLRTAP. For all pollutants, removal of threshold values for pollutants would increase the coverage in relation to CLRTAP. However, for NH3 and PM10, the difference between E-PRTR data and CLRTAP data is very large and additional measures are required. For both pollutants is it obvious that livestock is the activity where the difference between E-PRTR and CLRTAP is the largest. This indicates that the PRTR capacity threshold for livestock should be reviewed and that there is a need to evaluate the calculation methodology of the EMEP/EEA Guidebook. For PM10, it can also be noted that Annex 4 of the E-PRTR guidance document should be updated, as PM10 is not included since it is not expected to be emitted from livestock.For emissions to water, no dataset corresponding to CLRTAP exists, therefore any comparison on European level could not be made. Consequently, comparisons for water can only be made between two datasets, data reported to the national environmental reporting databases and to E-PRTR. For Pb, removing the threshold is enough to capture 90% of the reported emissions in the national reporting databases. For the remaining substances, however, additional measures are required to increase the coverage in relation to the national databases. Wastewater treatment plants and aquaculture are the industries that have been identified as the most relevant for a review of the capacity thresholds.
|
|
| 21. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
Fortsättning av riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från industrin i Sveriges internationella rapportering : Utsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP & NEC
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande studie har utsläpp av CO2, CH4, N2O, NOx, CO, NMVOC, NH3,TSP, PM10, PM2.5, Pb, Cd, Hg, dioxin, PAH, As, Cr, Cu, Ni, Zn från vissa industriersom rapporteras av Sverige till EU Monitoring Mechanism, EU:s takdirektiv(NEC), UNFCCC och CLRTAP studerats. Anledningen till studien är att misstankarfinns att de rapporterade utsläppen inte alltid är korrekta. Inom studien harutsläpp från följande industrisektorer inkluderats; raffinaderi-, cement-, järn ochstål- (primär och sekundär), metall- samt skogsindustrin.Data som rapporterats av Sverige för dessa sektorer har jämförts med data på anläggnings-eller sektorsnivå med data från andra källor (miljörapporter och branschorganisationer)och skillnader har noterats. Ett antal brister har påträffats i inventeringsdatasom rapporterats internationellt och förslag på förbättringar ges,vilket innebär att kvalitén kommer att höjas i internationellt rapporterade utsläpp iframtiden, om förbättringsförslagen implementeras.
|
|
| 22. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
Fortsättning av riktadkvalitetskontrollstudie av utsläppfrån industrin i Sverigesinternationella rapportering : Utsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP & NEC
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande studie har utsläpp av CO2, CH4, N2O, NOx, CO, NMVOC, NH3,TSP, PM10, PM2.5, Pb, Cd, Hg, dioxin, PAH, As, Cr, Cu, Ni, Zn från vissa industriersom rapporteras av Sverige till EU Monitoring Mechanism, EU:s takdirektiv(NEC), UNFCCC och CLRTAP studerats. Anledningen till studien är att misstankarfinns att de rapporterade utsläppen inte alltid är korrekta. Inom studien harutsläpp från följande industrisektorer inkluderats; raffinaderi-, cement-, järn ochstål- (primär och sekundär), metall- samt skogsindustrin.Data som rapporterats av Sverige för dessa sektorer har jämförts med data på anläggnings-eller sektorsnivå med data från andra källor (miljörapporter och branschorganisationer)och skillnader har noterats. Ett antal brister har påträffats i inventeringsdatasom rapporterats internationellt och förslag på förbättringar ges,vilket innebär att kvalitén kommer att höjas i internationellt rapporterade utsläpp iframtiden, om förbättringsförslagen implementeras.
|
|
| 23. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
Implementation of the Swedish Pollutant Release and Transfer Register (PRTR)
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande rapport beskrivs de bakomliggande kraven till varför Sverige har åtagit sig att implementera ett PRTR-system, hur Sveriges PRTR-system har im-plementerats i lagstiftning och praktiskt samt erfarenheter från implementerings-processen.Sverige ratificerade UNECE Protokollet avseende Pollutant Release and Transfer Register (PRTR) hösten 2008. PRTR-protokollet syftar till att införa ett register innehållande utsläpp av föroreningar till luft, vatten och mark samt överföringar av föroreningar via avloppvatten och överföringar av avfallsmängder, för att underlät-ta allmänhetens deltagande i beslutsfattandet om miljöfrågor och att bidra till att hindra och minska nedsmutsningen av miljön. Även EU har ratificerat protokollet och för att klara sina åtaganden har EU upprättat en förordning avseende införande av ett europeiskt PRTR (E-PRTR). Det gör att Sverige, som medlem av EU, omfat-tas dels av rapporterings krav avseende PRTR-protokollet och EG förordningen avseende E-PRTR. I rapporten beskrivs bakgrunden för dessa bakomliggande krav, samt hur de avviker från varandra.En kortfattad beskrivning av Sekretesslagen, Miljöbalken och vad som gäller för miljöfarliga verksamheter i Sverige ges. Vidare ges en detaljerad beskrivning av hur kraven enligt PRTR-protokollet och EG förordningen avseende E-PRTR im-plementerats i den svenska lagstiftningen via integrering av miljörapportssystemet. Hur kraven för berörda verksamhetsutövares rapportering avviker från kraven en-ligt PRTR-protokollet och EG förordningen avseende E-PRTR illustreras.Vidare beskrivs i rapporten rapporteringsprocessen innehållande verksamhetsut-övarnas elektroniska rapportering via den Svenska Miljörapportering Portalen (SMP), ansvar avseende kvalitet i rapporterade data, granskning av data, Utsläpp i Siffror d.v.s. Sveriges rapportering enligt PRTR-protokollet och rapportering av data till EU avseende E-PRTR, och svårigheter diskuteras. Vidare redovisas syn-punkter från allmänheten avseende Utsläpp i Siffror.Slutligen diskuteras övergripande erfarenheter från implementeringsprocessen av Sveriges PRTR (Utsläpp i Siffror).
|
|
| 24. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
PRTR and synergies with other multilateral agreements, EU legal acts and EEA reportings
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Swedish Environmental Emissions Data (SMED) has, on behalf of the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA) compiled an overview of the multilateral agreements, EU legal acts and EEA reports, which is listed in Table 1, together with identified similarities and differences between these and the UNECE (United Nations Economic Commission for Europe) Protocol on Pollutant Release and Transfer Register, i.e. the PRTR Protocol.Relevant general information regarding each agreement has been collected from the Internet and, based on the summarized information, possible synergies with the PRTR protocol have been analyzed.The study shows that there are synergies between regulations that are included in the project and the PRTR. Furthermore, the results also show that even though similarities can be identified, each regulation requires different information and is thus unique. In Table 2, identified general synergies are presented, and it can be concluded that the regulations that have most in common with the PRTR protocol are the Minamata Convention and the Industrial Emissions Directive.
|
|
| 25. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
PRTR och synergier med andra multilaterala överenskommelser, EU-rättsakter och EEA-rapporteringar
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska MiljöEmissionsData (SMED) har på uppdrag av Naturvårdsverket (NV) sammanställt övergripande information om de multilaterala överenskommelser, EU-rättsakter och EEA-rapporteringar som listas i Tabell 1, samt identifierat huruvida det finns beröringspunkter respektive avvikelser mellan dessa och UNECE (United Nations Economic Commission for Europe) -protokollet om "Pollutant Release and Transfer Register", dvs. PRTR-protokollet.Relevant övergripande information för respektive reglering har sammanställts från Internet och utifrån dessa sammanställningar har eventuella synergier med PRTR-protokollet analyserats.Studien visar att det finns synergier mellan de regleringar som inkluderats i projektet och med PRTR. Samtidigt visar studien att även om man kan identifiera beröringspunkter så efterfrågas inte exakt samma information utan samtliga regleringar är unika. I Tabell 2 redovisas identifierade övergripande synergier och man konstatera att de regleringar som PRTR-protokollet har flest antal beröringspunkter med är Minamatakonventionen och Industriutsläppsdirektivet (IED).
|
|
| 26. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
Quality control of emitted NOX and SO2 in Swedish industries : Reported to the UNFCCC, EU Monitoring Mechanism and CLRTAP
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande studie har utsläpp av NOxoch SO2från vissa industrier som rapporterasav Sverige till EU Monitoring Mechanism, EU:s takdirektiv, UNFCCC och CLRTAP studerats. Anledningen till studien är att misstankar finns att de rapporterade utsläppen inte alltid är korrekta. Inom studien har utsläpp från följande industrisektorer inkluderats; raffinaderi-, cement-, järn och stål-, övrig metall- samt skogsindustrin.Data som rapporterats av Sverige för dessa sektorer har jämförts med data på anläggnings- eller sektorsnivå med data från andra källor (miljörapporter och branschorganisationer) och skillnader har noterats. Ett antal brister har påträffats i inventeringsdata som rapporterats internationellt och förslag på förbättringar ges vilket innebär att kvalitén kommer att höjas i internationellt rapporterade utsläpp i framtiden, om de implementeras. Bland dessa förslag kan nämnas nya emissionsfaktorer för brännolja och raffinaderigas i raffinaderiindustrin, eliminering av dubbelrapporterade utsläpp inom t.ex. skogindustrin, tillägg av saknade utsläpp inom t.ex. järn- och stålindustrin, samt utbyte av aktivitetsdata/utsläpp inom cementindustrin. Slutligen föreligger ett behov av en översyn av vissa emissionsfaktorer inom järn och stål- och skogsindustrin
|
|
| 27. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
Revised Method for Estimating Emissions of NMVOC from Solvent and Other Product Use in Sweden
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report describes how a new method for estimating emissions of NMVOC and CO2 from CRF sector 3, Solvent and Other Products Use, has been developed. This consumption-based method with a product related approach consists of two steps:1. Data on amounts of solvents and solvent based products produced in, imported to or used in Sweden, and exported from Sweden, was derived from the Swedish Product Register at the Swedish Chemicals Inspectorate. The information was used for generating quantity time series for emissions of NMVOC and C from activities included in CRF sector 3.2. Emission factors were established, considering emission reduction as well as application techniques, and emission time series for NMVOC were calculated. Knowledge of the carbon content of the individual NMVOCs was used for calculation of CO2 emission time series.This new Swedish method for estimating emissions of NMVOC and CO2 from Solvent and Other Product Use is more transparent, complete and better adapted to its purposes compared to previous methods. The design of the model makes it easy to adjust emission factors and include new years in the time series, which facilitates consistent annual updates of time series in the future
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Skårman, Tina, et al.
(författare)
-
Swedish method for estimating emissions from solvent use : Further development of the calculation model
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SMED is short for Swedish Environmental Emissions Data, which is a collaboration between IVL Swedish Environmental Research Institute, SCB Statistics Sweden, SLU Swedish University of Agricultural Sciences, and SMHI Swedish Meteorological and Hydrological Institute.On behalf of the Swedish Environmental Protection Agency (Swedish EPA), Swedish Environmental Emissions Data (SMED), has further developed the calculation model for estimating the national emissions of NMVOC and CO2 from use of solvents in Sweden. The model has been revised in order to meet international reporting requirements according to CLRTAP and UNFCCC as well as to support national needs. The model makes it possible to test different sets of emission factors within the solvent use sector. This function can be used to assess different actions and emission reduction potentials. Furthermore, the model can generate emissions per user category and product group. This information can be used when following-up the Swedish environmental quality objectives.The calculation model is consumption-based with a product-related approach. Amounts of NMVOC and C in solvents and solvent-based products, produced in, imported to, used in, and exported from Sweden, was derived from the Swedish Product Register hosted by the Swedish Chemicals Agency. Emission factors from the literature have been used as far as possible, but in the case when emission factors are unavailable, country specific emission factors have been developed.The most significant sources of emissions of NMVOC and CO2 during recent years are “Other solvent use” (NFR 2.D.3.i), “Domestic use” (NFR 2.D.3.a) and “Coating applications” (NFR 2.D.3.d).The new model results in reduced national emissions of NMVOC and CO2 from solvent use in comparison with previous estimates (-18% 1990, -10% 2005 and -28% for 2010 for NMVOC). This is mainly due to the following changes in the model:Reallocation of activities from 2.D.3.i “Other solvent use”. In previous estimates an emission factor of 0.95 was used for all activities reported in this NFR-code. In the revised model the emission factor depends on which NFR-code the activity has been allocated to.Introduction of a new emission factor for products that are used diluted in water. In previous estimates these products were not treated separately, and consequently an emission factor of 0.95 was used. In the new model an emission factor of 0.275 is used.Simultaneously, however, the new model results in increased emissions for the following NFR-codes:“Domestic use” (NFR 2.D.3.a): An increase from 2002 and onwards. This is mainly due to an increased use of the following product groups: washer fluid, degreasing agents and ignition fluids. Other solvent use (NFR 2.D.3.i): An increase since 1995. The increase is mainly due to a greater use of the product groups preservatives, refrigerants, metal mordants/etchants and coolant agents. To conclude, the new Swedish method for estimating emissions of NMVOC and CO2 from Solvent Use is more transparent, complete and better adapted to its purposes compared to previous methods. The design of the model makes it easy to adjust emission factors and include new years in the time series, which facilitates consistent annual updates of time series in the future.
|
|
| 30. |
- Stripple, Håkan, et al.
(författare)
-
Utredning om möjligheterna att minska utsläppen av fossil koldioxid från mineralindustrin
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört föreliggande studie rörande möjligheterna att reducera koldioxidemissionen i mineralindustrin. Uppdraget sammanhänger med den kommande tilldelningsplanen för utsläppsrätter av koldioxid inom Kyotoavtalets första åtagandeperiod, år 2008 till 2012. Uppdraget har genomförts i samarbete med den svenska mineralindustrin. Projektet omfattar i huvudsak tre olika delar. 1. En beskrivning av befintliga produktionsprocesser och dess nuvarande status i Sverige. 2. Redovisning av tekniska möjligheter att reducera koldioxidemissioner inklusive redovisning av CO2-emissioner och dess utveckling i industrin. 3. Ekonomiska beräkningar av olika reduktionsmöjligheter i syfte att beräkna reduktionskostnaden i t.ex. kr/ton reducerad CO2. Resultaten från projektet visar på små tekniska möjligheter att reducera CO2 från mineralindustrin. Reduktionsmöjligheterna ligger i normalfallen under 5 %. Ekonomiska beräkningarna har genomförts för två nivåer på kalkylräntan, 6 % och 12 %, för att spegla både det samhällsekonomiska och det företagsekonomiska perspektivet. Beräkningarna har visat på stora variationer i åtgärdskostnader från 137 kr/ton reducerad CO2 till 3326 kr/ton reducerad CO2 vid en ränta på 6 %. De åtgärder som inkluderats i beräkningarna, är de där både kostnad och potential kunnat uppskattats. Dessa åtgärder har tillsammans en maximal reduktionspotential av ca 156 kton (ca 4,5 %). Ungefär hälften (51 %) av denna reduktion kan uppnås till en kostnad av 250 kr, vilket ungefär motsvarar kostnader för en utsläppsrättighet i dagsläget.
|
|
| 31. |
- Sörme, Louise, et al.
(författare)
-
Mapping of emissions from reporting point sources and Estimation of emission factors from reporting waste water treatment plants
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- According to EC Regulation 166/2006 the operator is responsible for the quality of the information they report. The competent authority is responsible, however, to assess whether the reported infor-mation is complete, consistent and credible. Sweden has reported data to the E-PRTR (European Pol-lutant Release and Transfer Register) since the year 2007. However, there has been no general survey of the reporting point sources with respect to which substances that are reported by the companies in a particular industry, neither which method that has been used to report the emissions.Earlier work has shown that only a few organic compounds were reported from very few waste water treatment plants (WWTP) in SMP, e.g. DEHP, alkylphenols, nonylphenol and PAHs. Earlier studies had also shown that there seems to be a huge under-reporting of the emissions of organic substances.For alkylphenols and APEs, DEHP, nonylphenol, octylphenol and PAH it is estimated that, the amounts reported for Sweden should increase by 204, 202, 2288, 823 and 300% respectively if all WWTPs reported. It is also difficult to measure substances in the effluent (outgoing water from WWTP) and therefore there is a need to find other ways, such as use of emission factors to estimate releases to water. An aid to calculate the emissions could provide a more complete reporting from WWTP in the future.The project had two sub-projects:The purpose of the first sub-project was to map the data reported for 2011 to the E-PRTR (re-leases to water and air and as off-site transfers to WWTP), for all reported E-PRTR pollutants and all industry sectors in Sweden. With mapping is here meant to sort, organize and group the emissions data and methodology for the development of emission data for facilities in the same industry sectorThe purpose of the second sub-project was to develop emission factors for estimating emis-sions to water from municipal WWTP, for 18 substances / substance groups1. These emission factors could be used by WWTP in the reporting of emissions data in the emission declara-tions in the annual environmental report which in turn are used to the E-PRTR reporting.1 nonylphenol and nonylphenol ethoxylates, octylphenol and octylphenol ethoxylate, polybrominated dinfenylethers(PBDEs) phthalate (DEHP), tetrachlorethylene (per), tetrachloromethane (carbon tetrachloride) Trichlorobenzenes, 1,2-Dichloroethane, Trichloroethylene (tri) dichloromethane, trichloromethane (chloroform), PAH (total 4) anthracene, flouranten, benzo (g, h, i) perylene, chloroalkanes (C10-13), hexachlorobutadiene (HCBD), isodrin.In the first subproject, emission data from the Swedish Portal for Environmental Reporting (SMP) were studied regarding releases year 2011 for receiving media: air, water and off-site transfers of pol-lutants to WWTP from PRTR classified facilities. For the receiving media air, totally 666 facilities reported emissions year 2011. The corresponding numbers for releases to water and as off-site trans-fers to waste water were 331 respectively 157.The mapping of emissions from reporting point sources was performed for each receiving media. Data was compiled for each pollutant and E-PRTR activity. For each E-PRTR activity and pollutant, emis-sion data was presented as a percentage of the total number of PRTR classified facilities reporting emissions to the receiving media. The results were presented as percentage below and above the threshold values to E-PRTR. Further, a compilation of determination methods used for reporting re-lease data to SMP were performed. The methods used were divided into measured (M), calculated (C) 6and estimated (E) and compiled for each receiving media and pollutant. For the organic substances, it was further investigated if the use of release determination methods could be presented per receiving media, pollutant and E-PRTR activity.The result showed that generally, for all the receiving media and pollutants, there was higher percent-age of reported releases below the thresholds values to E-PRTR compared to releases above the thresholds. The results from this project indicated that the thresholds to E-PRTR, in many cases, may be too high. Emissions of all pollutants are not expected to occur from all sectors. There was however some examples of sectors missing expected release data, for instance, releases of CH4 and N2O to air from sector 7 (Intensive livestock production and aquaculture). Out of all the facilities within sector 7 only one reported emissions of N2O below the E-PRTR threshold and none above. None of them re-port any values neither below nor above the E-PRTR threshold for CH4. Organic substances as a group was rarely reported except for release of dioxins and PAH to air, AOX to water and phenols and TOC/CODCr to water and as off-site transfer to waste water. If reported, the emissions generally were below the thresholds to E-PRTR.The use of determination methods (C, M, E) for reporting releases to air, water and as off-site transfer to waste water varied with different pollutants and receiving media. For many of the pollutants, lack of data made it difficult to compare and map the methods to report the releases. Generally, measurement methods were more frequently used and the estimation methods were used less often.In the second subproject two different methods were used to try to develop emission factors; previous measurements and modelling. By using previous measurements of the substances in the effluent from WWTP and in sewage sludge a factor could be estimated. Data were retrieved from a report (Petters-son and Wahlberg, 2010) and from national environmental monitoring. For the modelling, a Sewage Treatment Plant (STP) model that calculates how a substance is distributed between air, water, sewage sludge and biodegradation was used. The model selected for this purpose is called STP-EX and was developed by Seth et al. (2008). The model includes the octanol-water partition coefficient (Kow), which is a measure of how a substance / group of substances are distributed between water and fat. The more hydrophobic the substances are, the more they bind to particles, such as the sewage sludge. The approach is to use the distribution between the different media and the known amount of sewage sludge produced in the WWTP and then estimate the amount (or concentration) of the substance in the effluent.Looking at the entire dataset from previous measurements, 110 of totally 132 reported data on release to water were below the detection limit for the analyses. The corresponding numbers for sludge were 39 of 164. A ratio (total amount of chemical in water/total amount chemical in sludge) was calculated for the substances and WWTPs when both the sludge and effluent water data were available. Due to a large number of values below the detection limit, ratios could only be developed for 4-tert-octylphenol and 4-nonylphenol. The ratios for 4-tert-ocylphenol varied between 0.06 and 0.52 for the different WWTPs, with an average of 0.11. The ratios for 4-nonylphenol, branched varied between 0.02 and 23 with an average value of 4.4.The ratios vary between the different WWTP, which may depend on both the normal variance due to different load, size and technical properties of the WWTPs.The results from the modelling showed that the predicted chemical distribution differs between chemi-cals as well as between the different WWTPs, but the general pattern is that hydrophobic compounds, will mainly end up in the sludge and VOCs will mainly biodegrade or evaporate. Other compounds of intermediate hydrophobicity and reactivity, such as e.g. fluoranthene, will partly biodegrade and partly 7end up in the sludge. Most substances included in the study had a ratio of 0,1 or less which means that only a minor part will end up in the effluent. A ratio above 1 implies that on an annual basis, larger amounts of chemical are predicted to be released with effluent water than with sludge. An emission factor (total amount of chemical in water/total amount chemical in sludge) of about one or above was estimated for tetrachlorethylene, tetrachloromethane, trichlorobenzene, 1,2-dichloroethane, trichloro-ethylene, dichloromethane and trichloromethane. The results showed that the ratios for individual substances differ between the included WWTPs, by up to a factor of 30 (for trichloroethylene. The water/sludge ratio differs not only between chemicals and different WWTPs, but may also vary between years. TSS (Total Suspended Solids) in the effluent water and the volume of incoming water (influences the hydraulic retention time and thus biodegradation) and its properties were parameters that had a high influence on the factor for the included substances. These two factors are prabably also an explanation for the large variations in factors calculated by measurements.Both methods (measurements and modelling) illustrate a large variation between different WWTPs, and an inappropriateness of using one common substance specific ratio for emission calculations. This leads to the recommendation that WWTP specific ratios should be derived that can be used to estimate emissions with outgoing water from sewage sludge data. There are relatively few WWTPs that have to report to E-PRTR and for those WWTP’s modelling is the preferred method, since it proved to be difficult to measure most substances in the low concentration that is needed. It is also important to pay attention to changing conditions between years in the WWTP, as they influence the fate of the chemi-cals. To evaluate the applicability of the suggested model assessment methodology for Swedish WWTPs it is desirable to conduct empirical monitoring studies in selected WWTPs and for selected substances to investigate how well the model agrees with measurements. Even though the model has shown good results compared to measured data in earlier studies, it has not been evaluated for Swed-ish conditions, which in s
|
|
