| 1. |
- Sköld Gustafsson, Viktor, et al.
(författare)
-
Construction of a national natural hazard interaction framework: The case of Sweden
- 2023
-
Ingår i: ISCIENCE. - : CELL PRESS. - 2589-0042. ; 26:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recent multiple natural hazards and compound climate events studies have iden-tified a range of interaction types and examined natural hazard interactions in various locations. Yet, there are calls for examining relevant multiple natural hazards in still unstudied national contexts as Sweden. Moreover, multi-hazard concepts rarely consider climate change effects, despite the call of the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) to adopt multi-hazard approaches and the growing recognition that compound events should be considered "normal". Using a systematic literature study, the paper presents a national natural hazard interaction framework for Sweden identifying 39 cascading, 56 disposition alteration, 3 additional hazard potential, and 17 coincident triggering interactions between 20 natural hazards. Reviewed gray literature, an expert workshop, and reviewed climate research suggest increases of multiple natural hazards with heat wave and heavy rain as triggering or driving events and with hydrological hazards, for instance, fluvial floods, landslides, and debris flows, as the main consequences.
|
|
| 2. |
- Sköld Gustafsson, Viktor
(författare)
-
Decision Support for Emergency Response to Multiple Natural Hazards : CHALLENGES AND NEEDS
- 2022
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Global warming exceeding 1.5°C above pre-industrial levels will very likely lead to unavoidable increases of several climate hazards in the coming decades. Climate change phenomena can increase the risk of several extreme weather events, leading to risks of what is commonly considered as natural hazards, for instance landslides and forest fires. These chains or networks of events are termed natural multi-hazards or compound natural events, referring to a primary event or a driver that directly triggers or increases the probability of one or more secondary events by changing the environment. The very likely increase of single and compound natural hazards due to climate change require increased attention since it may imply new challenges to emergency response systems and new threats to society. Especially, how emergency response systems can prepare for and respond to these hazards by using knowledge of the interactions between different natural events. The purpose of this thesis is to increase the knowledge on interactions between natural hazards, investigate how multiple natural hazards lead to challenges for emergency response systems, and how these challenges can be addressed. The purpose can be further divided into three objectives: (i) to identify relevant multiple natural hazards in a Swedish context, (ii) to identify planning and decision-making challenges these hazards may imply for emergency response systems, and (iii) to develop a decision support tool addressing one of these challenges. The objectives have been addressed in three sub-studies, one for each of the objectives, leading to the production of four papers. The first sub-study focused on the first objective and resulted in the construction of a national natural hazard interaction framework for Sweden, which is presented in Paper 1. The second sub-study focused on the second objective, leading to the identification of needs for information, planning, and decision support systems in the Swedish emergency response system. The results from this study are presented in Paper 2 and 3. The third and last sub-study focused on the development of a decision support tool addressing one of the needs identified in the second sub-study. The sub-study led to the development of an optimization model for resource preparedness location planning, presented in Paper 4. This thesis contributes to the emergency management field, both scientifically and practically. The scientific contributions are the development of a national natural hazard interactions framework and a resource preparedness location model for wildfires, both filling gaps in the current knowledge. Also, the thesis contributes scientifically through the alternative applications of theory, which can inform the research community in future studies. The natural hazard interaction framework and the resource preparedness location model for wildfires are also considered practical contributions. The former can support the extension of regional and local risk and vulnerability analyses to also include multiple natural hazards, while the latter sheds light on the potential of optimization-based decision support tools to increase preparedness to natural hazards.
|
|
| 3. |
- Sköld Gustafsson, Viktor, et al.
(författare)
-
Identifying decision support needs for emergency response to multiple natural hazards: an activity theory approach
- 2023
-
Ingår i: Natural Hazards. - : Springer. - 0921-030X .- 1573-0840.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Planning and decision making in emergency response systems face new challenges due to climate changes and the increased risk of multiple or compound natural hazards. This is especially the case in areas with inexperience of such events. The aim of this paper is to identify important activities concerning planning and decision-making during responses to natural hazards, and their potential need for decision support. The knowledge base of the study consists of interviews with 12 representatives from the Swedish emergency response system, supplemented by documents covering policies, operations, and responsibility. Thematic coding was applied to the interview data for identification of important planning and decision activities. Needs of decision support were identified by applying activity theory to the identified activities. We found needs of decision support connected to eight identified key activities concerning consequence analysis, national reinforcements, and resource management. The results illuminate a lack of technology to support response activities during both single and multiple natural hazards. The findings can inform policy makers of emergency response of where to concentrate the development of tools for collaborative preparedness and response work to cope with future challenges from natural hazards.
|
|
| 4. |
- Sköld Gustafsson, Viktor, et al.
(författare)
-
Managing Natural Hazards in Sweden – Needs for Improved Information and Decision Support Systems
- 2022
-
Ingår i: ISCRAM 2022 Conference Proceedings – 19th International Conference on Information Systems for Crisis Response and Management. - 9788284270999 ; , s. 376-384
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper explores opportunities for information systems to support emergency response to multiple natural hazards. Interviews were conducted with 12 representatives from actors of the Swedish emergency response system about response to multiple natural hazards. Challenges and needs connected to five themes influencing the response effort were identified: Cooperation, Resource management, Command and control, Common operational picture, and Risk management. The results illuminate a lack of technology to support decisions and analyses during emergency response to both single and multiple natural hazards. Based on this, the paper suggests and discusses information systems and decision support tools to assist in satisfying the identified needs. The findings can inform policy makers in emergency response of where to concentrate the development of collaborative preparedness and response work, and the scientific community of future research directions.
|
|
| 5. |
- Sköld Gustafsson, Viktor, et al.
(författare)
-
Multipla naturhändelser i Sverige
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport syftar till att (i) redogöra för begreppet ’multipla naturhändelser’ och kunskapsläget kring interaktioner mellan olika naturhändelser, samt att (ii) fastställa vilka naturhändelser som är mest relevanta med hänsyn till beredskap och förmåga innanför Sveriges territoriala gränser. Översiktligt diskuteras dessutom förutsättningar för och behov av hantering av multipla naturhändelser. Rapporten innehåller en sammanställning av hur naturhändelser interagerar med varandra i vetenskaplig litteratur, en sammanställning av förekomst av naturhändelser i Sverige utifrån sekundärdata från myndigheter och en workshop med experter för att identifiera multipla naturhändelser med relevans för svenska förhållanden. Rapporten presenterar resultat från en första delstudie inom forskningsprojektet Effektiv hantering av multipla naturhändelser (EMMUNE), som finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Formas. Naturhändelser kan vara multipla på olika sätt. En primär naturhändelse kan direkt utlösa en eller flera andra naturhändelser. De sekundära händelserna kan sedan i sin tur orsaka ytterligare händelser, vilket skapar en kaskad av händelser. En naturhändelse kan också öka sannolikheten eller förutsättningen för en eller flera andra naturhändelser, exempelvis genom höga flöden eller långvarig torka. Det kan också inträffa flera naturhändelser som sammanfaller i tid och rum utan att händelserna är direkt relaterade till varandra. I rapporten redogörs för interaktioner mellan följande naturhändelser: jordbävning; tsunami; geofysiska jordrörelser och hydrologiska skred, ras och sättningar; vulkanutbrott; blixtnedslag; extremt höga respektive låga temperaturer; isstormar; översvämningar; torka; laviner; skogs- och markbränder; skadedjursangrepp; meteoriter; och geomagnetisk storm. En bedömning görs också av vilka naturhändelser som kan anses vara mest relevanta för Sverige i relation till vårt klimat och väder. Bedömningen grundar sig i litteraturstudien och det genomgångna materialet kring förekomst och magnitud och leder fram till att följande naturhändelser anses relevanta: laviner; kraftig vind; kraftig nederbörd; extrema temperaturer; blixturladdningar; översvämningar; ras och sättningar; torka; samt skog- och markbränder. De påverkas alla antingen direkt eller indirekt av klimategenskaper eller väderhändelser. Kunskapen om klimatförändringarnas påverkan på förekomsten av extrema väderförhållanden är varierande och innefattar olika grader av osäkerheter beroende av vilken typ av extremt förhållande det handlar om. I Sverige innefattar eller drivs multipla naturhändelser oftast av atmosfäriska eller hydrologiska händelser. De multipla naturhändelser som av experterna anses vara mest frekventa samt får allvarliga konsekvenser inkluderar antingen höga flöden eller skogsbrand i kombination med annan händelse. När det gäller kunskapsläget kring multipla naturhändelser visar litteraturstudien att det finns vetenskapligt stöd för en mängd olika interaktioner mellan naturhändelser. Experterna som deltog i vår workshop beskriver också att vissa naturhändelser, som exempelvis kustöversvämningar, oftast uppstår vid ”multipla” väderfenomen och att det finns många potentiella multipla interaktioner både kopplade till ett utgångsläge med långvarig torka och värme eller höga flöden i vattendrag. Sammantaget talar detta för att naturhändelser behöver betraktas mer utifrån ett multipelt perspektiv. Naturhändelser sker inte bara isolerat utan kan påverkas av eller påverka andra naturhändelsers förlopp, antingen genom ett direkt utlösande eller genom förändring av miljön som ökar sannolikheten för andra naturhändelser. I såväl forskning om naturhändelser och klimatförändringar som i forskning om hantering av naturhändelser har händelserna hittills främst betraktats en och en. Det genomgångna materialet indikerar inte att Sverige kommer att drabbas av några nya företeelser på nationell nivå, däremot är det troligt att frekvensen och magnituden för vissa av naturhändelserna kommer att öka i ett förändrat klimat. Det kan även finnas anledning att inkludera biologiska naturhändelser, såsom det gjordes i exempelvis MSB:s sammanställning av riskområden och scenarioanalyser (MSB 2015). För att öka medvetenheten om multipla naturhändelser beskrivs tre scenarier för multipla naturhändelser, 1. en situation med höga flöden i vattendrag där det oväntat inträffar ett kraftigt regn, 2. en situation med en torr sommar där det inträffar en värmebölja, och 3. en relativ nederbördsfattning senvinter och varm april med låg markfuktigheten där det uppstår en skogsbrand. Ett lågtryck drar sedan in som ger mycket kraftiga vindar varvid skogsbranden intensifieras och sprids. Redan när det gäller förekomst och omfattning av enskilda atmosfäriska eller hydrologiska händelser är det stora osäkerheter i befintliga prognoser och klimatförändringsprojektioner, även om det sannolikt kommer bli både starkare och mer frekvent förekomst av väderfenomen framgent. Att prognostisera och simulera multipla naturhändelser innefattar därmed ännu större osäkerheter. Beredskapen att hantera multipla naturhändelser kan gynnas av ett fortsatt fokus på konsekvensbaserade vädervarningssystem. Exempelvis att vid en period med höga flöden i vattendrag kunna informera att om detta fortsätter ökar risken för sekundära händelser exempelvis skred. Multipla naturhändelsers hantering skulle kunna underlättas genom att tillhandahålla information baserad på förutsättningar för olika naturhändelser på specifika platser, detta för att bedöma risken för sekundära naturhändelser under givna förutsättningar samt de möjliga konsekvenserna av multipla naturhändelser för en specifik plats. Det är därför viktigt att för de tänkta målgrupperna öka förmågan att kunna tolka sådan information och vädervarningar samt att målgrupperna i förväg haft möjlighet kartlägga tänkbara konsekvenser för olika naturhändelser så att behovet av insatser snabbare kan bedömas när en händelse inträffar.
|
|
