| 1. |
- Smedberg Bondesson, Anna, et al.
(författare)
-
”Vi snakker bare litt om porno” : Multimodal och platsorienterad analys av rumsligt gestaltade affekter i Sesam Sesam av Gro Dahle och Kaia Dahle Nyhus
- 2023
-
Ingår i: Litteraturdidaktik och känslor. - : Stockholm University Press.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kännetecknade för Gro Dahles bilderböcker är att de inte värjer sig för att gestalta komplexa och kontroversiella teman. Agnes-Margrethe Bjorvand menar i sin analys av boken Sinna mann (2003) att Dahle bidragit till att förnya bilderboksgenren:”[w]hat is new, however, is that such a concrete presentation of physical abuse and violence inside the home finds its way into picturebooks intended to be read to and by relatively small children” (2010, s. 217). Därutöver finns det inte sällan i bilderböckerna en problematiserande ansats som erbjuder flera tolkningsvägar. Ett exempel är Snill (2002) av Dahle (text) och Svein Nyhus (bild) där problemställningen kretsar kring flickan Lussis frigörelse från att inledningsvis vara en snäll, tyst och osynlig tyst flicka till att bli en individ med egen vilja. Eva Maagerø och Guri Lorentzen Østbye (2017) resonerar kring hur Snill i första hand gestaltar Lussis frigörelse men att den avslutande bilden också signalerar andra barns, till exempel pojkars, behov av frigörelse, vilket även är en slutsats som Alfredsson (2021) drar. I föreliggande studie är det Sesam Sesam (2017) av Gro Dahle (text) och Kaia Dahle Nyhus (bild) som är i fokus. Berättelsen handlar kortfattat om hur pojken Al blir påkommen av sin mor när han tittar på pornografi på nätet, moderns reaktion och samtalet mellan Al och hans storebror Kas om vad porr egentligen är. Precis som i Snill och Sinna mann gestaltas ett brett känsloregister ur barnets perspektiv. Ämnet är känslomässigt komplicerat och berättelsen visar hur olika typer av affekter i Silvan S. Tomkins definition som exempelvis nyfikenhet, avsmak och skam, kan ta sig uttryck. I denna artikel är syftet att visa hur Dahles text och Kaia Dahle Nyhus illustrationer samspelar och skapar ett expressivt formspråk genom att framhäva, tona ned eller problematisera olika affekter (Nathanson 1992; Tomkins 1995). Vidare kommer vi att diskutera vilka litteraturdidaktiska möjligheter vår analys rymmer. Detta resonemang är samtidigt en vidareutveckling av ett redan påbörjat projekt med syftet att undersöka möjligheterna med att fläta samman litteraturvetenskapliga och språkvetenskapliga analysmetoder i undervisningen vid svensklärarutbildningen (Dahl & Smedberg Bondesson 2021). Den visuella analysen rymmer tre delar: ideationell, textuell och interpersonell betydelse. Ideationell betydelse avser här det Kress & van Leeuwen benämner narrativa processer och de frågor vi ställer är: Vad händer i bilden och hur gestaltas det? Textuell analys innebär en kartläggning av hur de avbildade är relaterade till varandra i fråga om avstånd och storlek och de betydelser som samspelen mellan de avbildade ger uttryck för. Vi tar fasta på aspekterna avgränsning och sambandsskapande, samt avstånd, visuellt rim och kontrast (Kress & van Leeuwen, s. 201ff). Den interpersonella analysen handlar om de sociala relationer människor etablerar visuellt. Här fokuserar vi på hur bruk av färg realiserar interpersonell betydelse som glädje, sorg, ilska eller rädsla med hjälp av aspekterna färgmättnad, modulation och differentiering (Kress & van Leeuwen, s. 232ff). Vidare kommer vi i analysen och tolkningen med mer litteraturvetenskapliga anspråk att använda tre topi-begrepp, nämligen Bakhtins kronotopi, främst tröskelkronotopin, Foucaults heterotopi, samt lingvistikens diatopi-begrepp, omformulerat och omdefinierat för att tjäna litteraturvetenskapliga syften. Atle Krogstads artikel ”The family house chronotope in three picturebooks by Gro Dahle and Svein Nyhus: idyll, fantasy, and threshold experiences” (2016) konstaterar att familjehuset är den primära scenen för händelserna i Dahles och Nyhus bilderboksuniversum. Vi instämmer med Krogstad i detta liksom i påståendet att Dahles och Nyhus bilderboksberättelser kan betraktas som just tröskelstudier som utforskar, förtydligar och tänjer ut det tillfälle och den tidpunkt då barnet förändras och blir synligt i den vuxna världen. Bakhtins tröskelkronotopi gestaltar existentiellt avgörande förändringar, medan Foucaults heterotopi erbjuder en motplats som ställer övriga världen på ända (Bachtin 1991, s. 157; Foucault 2008, s. 252 f.). Smedberg Bondessons diatopi häver klaustrofobin och innebär en öppning mellan den inre och den yttre världen, en genomsläpplighet och vidgning mot universums oändlighet, i fantasin såväl som i verkligheten (Smedberg Bondesson 2014, s. 50; 2017, s. 208; 217 f; 2018, s. 75). Analysen visar hur visuella val som rör narrativa processer, samband och avstånd samt interpersonella aspekter av färg såsom färgmättnad, differentiering och kontrast förstärker och förtydligar såväl materiella (yttre) som mentala (inre) dimensioner av den skrivna berättelsen. Starka affekter som avsmak, nyfikenhet och skam men också den nödvändiga tryggheten, känslan av att dela världen med någon, det ömsesidiga förtroendet som förutsättning för att klara av att reglera affekterna, kan urskiljas i berättelsens dramaturgi. En slutsats är att Kress & van Leeuwens modell möjliggör en detaljerad multimodal analys av olika affekter i en bilderbok som Sesam Sesam – och vidare ger detta en fingervisning om att man med fördel torde kunna kombinera en litteraturvetenskaplig/litteraturdidaktisk analys med en språkvetenskaplig/sociosemiotisk. Denna kombination är intressant ur många perspektiv, inte minst ett didaktiskt och svenskämnesperspektiv med tanke på hur språk- och litteraturdelen många gånger behandlas som skilda entiteter i klassrummet. Vidare står det i läroplanen att elever ska arbeta med ”texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.” Här kan man tillägga bilderböcker. Den nordiska bilderboken utmärker sig nämligen på så vis att den inte uteslutande riktar sig till småbarn. Författare som till exempel Gro Dahle eller danskarna Oskar K och Dorte Karrebæk har visat hur gränsen mellan barn- och ungdomslitteratur samt vuxenlitteratur kan tänjas och problematiseras. Referenser Alfredsson, J. (2021). Den poetiska zonen. Poesins performativa potential i bilderböcker for barn. Samlaren. Tidskrift för forskning om svensk och annan nordisk litteratur årgång 142. Bachtin, M. (1991). Det dialogiska ordet. Översättning Johan Öberg. Gråbo: Anthropos. Bjorvand, A-M. (2010). Do Sons Inherit the Sins of Their Fathers? An Analysis of the Picturebook Angry Man. In T. Colomer, B. Kümmerling-Meibauer & C. Silva-Diaz (eds.), New Directions in Picturebook Research. New York & London: Routledge. Dahle, G & Dahle Nyhus, K. (2017). Sesam Sesam. Oslo: Cappelen Damm. Dahl, C. & Smedberg Bondesson, A. (2021). Skönlitteraturens språk – Det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys. Educare nr 2. Foucault. M. (2008). Diskursernas kamp. Översättning Jonas (J) Magnusson. Thomas Götselius & Ulf Olsson (eds). Stockholm/Stehag: Symposion. Kress, G. & van Leeuwen, T. (2006). Reading Images. The Grammar of Visual Design. New York & London: Routledge. Krogstad, A. (2016). The family house chronotope in three picturebooks by Gro Dahle and Svein Nyhus: idyll, fantasy, and threshold experiences. Barnelitterært Forskningstidsskrift. Nordic Journal of ChildLits Aesthetics, 7:1, 26040, DOI: 10.3402/blft.v7.26040. Maagerø, E. & Lorentzen Østbye, G. (2017). What a Girl! Fighting Gentleness in the Picture Book World. An Analysis of the Norwegian Picture Book What a Girl! by Gro Dahle and Svein Nyhus. Children’s Literature in Education nr 48. Nathanson, D. L. (1992). Shame and pride. Affect, sex and the birth of the self. New York & London: Norton. Smedberg Bondesson, A. (2014). Ditt språk i min mun. Grannspråkets glädje och gagn. Göteborg & Stockholm: Makadam. Smedberg Bondesson, A. (2017). Through the land of lagom in literature. Passing small towns in middle Sweden. Steven P. Sondrup & Mark B. Sandberg (eds.), Nordic Literature. A Comparative History. Volume I: Thomas A. Dubois & Dan Ringgaard (eds), Spatial Nodes. Amsterdam & Philadelphia: John Benjamins. Smedberg Bondesson, A. (2018). Gösta Berling på La Scala. Selma Lagerlöf och Italien. Göteborg & Stockholm: Makadam. Tomkins, S. S. (1995). Exploring affect. The selected writings of Silvan. S. Tomkins. Virginia E. Demos (eds). Cambridge: Cambridge University Press.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Selma Lagerlöf och Rom : resan och romanen
- 2020
-
Ingår i: Luften så klar. - Göteborg & Stockholm : Makadam Förlag. ; , s. 222-248
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ahlin, Lena, et al.
(författare)
-
Narrativ teknik och känsla i Hemingways "Hills Like White Elephants"
- 2023
-
Ingår i: Litteraturdidaktik och känslor: Konferensvolym 2021. - : Stockholm University Press.
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I kapitlet ”Narrativ teknik och känsla i Hemingways ’Hills Like White Elephants’” utgår vi från frågan om det huruvida samtidigt vara känslomässigt berörd av en text och förhålla sig kritiskt till den. I en undersökning av förhållandet mellan estetisk form och känslor argumenterar vi för att kritisk närläsning kan vara ett helt nödvändigt första steg för att uppfatta karaktärers känslor och för att som läsare själv känna känslomässigt engagemang för en text. Analysen fokuserar på de känslor “Hills Like White Elephants” förmedlar genom sin minimalistiska form. Kapitlet diskuterar den effekt formen kan ha på läsaren men snarare än att försöka slå fast vilka känslor som kan eller bör genereras menar vi att pedagogens uppgift främst är att sträva efter att ge studenterna en beredskap för att ta till sig konstverket, det vill säga, arbeta med det som Felski kallar attunement. Vi föreslår tre huvudområden att arbeta med i klassrummet för att uppnå en djupare textförståelse som i sin tur kan leda till attunement. Det första är kulturell och litterär kontext: vad behöver läsaren veta om modernismen för att förstå ”Hills Like White Elephants”? Det andra är analys av miljö, vilket inbegriper bland annat betydelsen av plats men också språkliga konstruktioner och symbolism. Slutligen diskuteras förhållandet mellan karaktärernas känslor och läsarens samt frågan om huruvida det är rimligt att ha som mål att dessa båda parter ska dela känslotillstånd.
|
|
| 8. |
- Bergman, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vetenskapen som interaktiv kontext
- 2007
-
Ingår i: Möten. - 9789163307706 ; , s. 275-284
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Bondesson, Anna Smedberg
(författare)
-
"Jag är inte riktigt mig själv. Och det är jag glad för" : Kristina Lugns humor som bokstavlig språkdräkt i Hej då, ha det så bra!
- 2022
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I Kristina Lugns sista diktsamling Hej då, ha det så bra! från 2003 drivs den egna poetiken till sin spets. Metaforikens oegentlighet blottas medan bokstavlighetens absurditet tar plats. Enligt Lars Elleström ringar Lugns dikter ”in människans konkret kroppsliga, och därmed också mentala, villkor. [---] När någon människa som står oss nära sårar oss, säger vi att det gör ont, och det är definitivt inte ’bildspråk’” (Elleström 2006: 28). I mitt föredrag gäller detta resonemang inte bara den kroppsliga metaforiken utan hela den bokstavliga språkdräkten, som i sin roll som ”sparkbyxor” rymmer humorns avväpnande sprängkraft. En dikt inleds: ”Jag behöver tystnad / och ensamhet / och en språkdräkt med god passform”. Först det sista ordet välter meningen över ända genom att bokstavliggöra metaforen språkdräkt. Men egentligen välts inget över ända. Vi står tvärtom stadigare än förr, med ett större mått av konkretion i våra slitstarka ”verklighetsunderlag”. Ann-Helén Andersson formulerar i sin avhandling ”Jagär baserad på verkliga personer”. Ironi och röstgivande i Kristina Lugns författarskap att ”skrattet i den humoristiska texten huvudsakligen finns där för sin egen skull, medan det i den satiriska respektive ironiska texten däremot präglas av ett vidare syfte. I Lugns texter kan det komiska ses som ett element inom en dominerande ironisk tendens.” (Andersson 2010: 115). Att bokstavliggöra metaforiska uttryck räknas i den klassiska retoriken till de ironiska troperna. Ändå vill jag i mitt föredrag, med utgångspunkt i Luigi Pirandellos essä L’umorismo från 1908, argumentera för att Lugns bokstavliga språkdräkt kan fungera som en humoristisk och komisk, snarare än ironisk, strategi (inte minst i betydelsen läsarens förhållningssätt till och bruk av den lyriska texten) för att få verkligheten att framträda som aningen mer fattbar och gripbar – i all sin fasansfulla absurditet. Referenser Andersson, Ann-Helén, ”Jag är baserad på verkliga personer”. Ironi och röstgivande i Kristina Lugns författarskap, h:ström, Umeå, 2010. Elleström, Lars (2006), ”Epifenomenalism eller psykosomatik? Kropp, kropp och själ i Kristina Lugns Hejdå, ha det så bra!”, i Sture Packalén (red.), Litteratur och språk. Forskning vid Institutionen för Humaniora. Tema: Kristina Lugn m.fl. Pirandello, Luigi, L’umorismo, Garzanti, Milano, 2008.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Dahl, Christoffer, et al.
(författare)
-
Det dubbla perspektivets didaktiska potential
- 2022
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det övergripande syftet i alla våra gemensamma projekt är att bota svenskämnets schizofreni, det vill säga dess egen inneboende och paradoxalt skarpa gränslinje mellan språk och litteratur, mellan språkvetenskap och litteraturvetenskap. Vi kommer att med olika exempel visa hur en kombination av litteraturvetenskaplig och språkvetenskaplig analys, det dubbla perspektivet (Dahl & Smedberg Bondesson 2021) som vi kallar det, är fruktbara ur ett didaktiskt perspektiv. Våra exempel berör två skönlitterära skildringar: ”Far och jag” (Onda sagor, 1924) av Pär Lagerkvist och bilderboken Sesam Sesam (2017) av Gro Dahle och Kaia Dahle Nyhus. Vad gäller ”Far och jag” är det en empirisk studie där vi undersöker lärarlyftsstudenters uppfattningar om det dubbla perspektivets möjligheter till en fördjupad förståelse för Pär Lagerkvists novell med hjälp av dels en språkvetenskaplig textanalys, dels en litteraturvetenskaplig analys. I det andra exemplet gör vi en multimodal och platsorienterad analys av bilderboken Sesam Sesam och vilka typer av affekter som den rymmer. Här kombineras en sociosemiotisk analysmodell (Kress & van Leeuwen) med en plats- och affektteoretisk litteraturvetenskaplig tolkning där vi använder begrepp från Bakhtin, Foucault och Tomkins. Med utgångspunkt i dessa exempel diskuterar vi vilka didaktiska möjligheter som det dubbla perspektivet rymmer. Vi menar att man undviker en ämnessplittring genom att synliggöra hur språk och litteratur kan samspela på ett produktivt sätt, till exempel hur det dubbla perspektivet ger eleven/studenten förutsättningar för mer nyanserade tolkningar av och därigenom en ökad förståelse för olika slags berättelser och berättande, både i skrift och bild. Detta menar vi stärker elevens/studentens litterära kompetens, kritiska tänkande samt förmåga att problematisera känsliga och kontroversiella ämnen.
|
|
| 14. |
- Dahl, Christoffer, 1968-, et al.
(författare)
-
Skönlitteraturens språk : det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys
- 2021
-
Ingår i: Educare - Vetenskapliga Skrifter. - 1653-1868. ; 2, s. 1-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores the possibilities of combining literary and linguistic text analyses: a double perspective on the teacher education for lower secondary school. The aim is to analyze how two students, in a course in text analysis, solve an examination assignment where they are asked to combine literary and linguistic tools in their analysis of Pär Lagerkvist's short story "Father and I" (1924). We ask the following questions: How do students use literary and linguistic tools in the analysis of Lagerkvist's work and how do they combine these tools? What kind of didactic potentials do students see in a double perspective? The result shows both similarities and differences in how the students combine linguistic and literary tools and how they underpin the analysis. The students’ meta-reflections indicate that such double perspective provides a deeper understanding of literary texts containing both literary and linguistic resources. Our conclusion is that the double perspective may provide a powerful theoretical and didactic tool for students of the Swedish language at the teacher education for lower secondary school.
|
|
| 15. |
- Dahl, Christoffer, et al.
(författare)
-
Skönlitteraturens språk : det dubbla perspektivets möjligheter vid textanalys
- 2020
-
Ingår i: Educare - Vetenskapliga skrifter. - : Malmo University Library. - 1653-1868. ; 2:2, s. 1-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores the possibilities of combining literary and linguistic text analyses: a double perspective on the teacher education for lower secondary school. The aim is to analyze how two students, in a course in text analysis, solve an examination assignment where they are asked to combine literary and linguistic tools in their analysis of Pär Lagerkvist's short story "Father and I" (1924). We ask the following questions: How do students use literary and linguistic tools in the analysis of Lagerkvist's work and how do they combine these tools? What kind of didactic potentials do students see in a double perspective? The result shows both similarities and differences in how the students combine linguistic and literary tools and how they underpin the analysis. The students’ meta-reflections indicate that such double perspective provides a deeper understanding of literary texts containing both literary and linguistic resources. Our conclusion is that the double perspective may provide a powerful theoretical and didactic tool for students of the Swedish language at the teacher education for lower secondary school.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Erba, Luciano, et al.
(författare)
-
Med ord och utan
- 2008
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Johansson, Victoria, et al.
(författare)
-
En dikt blir till
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 20. |
- Johansson, Victoria, et al.
(författare)
-
Poetic writing: What keystroke logging and eye tracking can reveal about how professional poets work
- 2023
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This paper aims to explore the creative writing process of poems. The over-arching research question is how the poets engage in planning and revision activities during the poetic writing, and how these processes relate to the linguistic content and literate properties of the final poems Expert writing has been characterized as domain specific skill that involves complicated problem-solving processes (Scardamalia & Bereiter, 1991). Expert writers are also described as advanced designers (Maun & Myhill, 2005), and knowledge crafters with abilities to adapt their texts to the audience with less cognitive effort (Kellogg, 2018). The professional creative writing process is however little explored from a cognitive writing perspective (but see Bekius, 2019). This study wanted to capture the full writing process of a poem. For this purpose two professional poets were recruited. The data collection took part in a lab setting, where the writing processes were collected by keystroke logging, combined with eye-tracking. Each poem was elicited by a prompt at the start of the 60-minute recording session. Both poets were satisfied with their poems. The final poems were analyzed linguistically and found to be lexically dense and diverse, with a high usage of low frequent words, sometimes neologisms, and very few conjunctions. The literary analyses show how the final poems are constituted of multi-layered nets, constructed through metaphorical and metonymical connections. The analyses of the writing processes show two dynamic, though different writers. While both spend much of their writing time pausing and revising on a global level, one of them shows a writing pattern consisting of long pauses followed by bursts of text production, the other shows a text production pattern with many immediate revisions, and shorter pauses. The amount of reading differs between the poets, but an extensive global reading of the text is suggested to be a prerequisite for the creation of the dense, metaphorical texts in the poetic genre. In sum, this combination of theoretical and methodological perspectives shows the writing process of two mature, conscious writers who has a global plan for their texts, and who have the domain specific skills to execute the plan.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
-
Litteraturdidaktik och känslor : LDN 2021 Konferensvolym
- 2023
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Konferensen ”Litteraturdidaktik och känslor” anordnades med hjälp av Litteraturdidaktiskt nätverk (LDN), vilket samlar forskare och praktiker från alla språkområden. Dess uppgift är att synliggöra och stärka litteraturdidaktikens ställning i skola, akademi och samhälle. De bidrag som samlats i den här volymen visar på bredden i konferensens fyra temaområden: - Litterär gestaltning, litterär stämning; Klassrumspraktiker: elevers engagemang under litteraturarbetet; Läsning, undervisning och utbildning; samt Berättande och medier: kognitiva och emotionella utmaningar - men också på hur viktiga litteraturdidaktiska frågor blivit i en tid då skönlitteraturen och läsandet ställs inför många utmaningar. Tillsammans ger bidragen en mångfasetterad bild av litterärt gestaltande av känslor och läsares möjliga känslomässiga reaktioner, liksom av de didaktiska möjligheter detta medför.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Neri, Giampiero
(författare)
-
Vapen och hantverk
- 2009
-
Ingår i: Cartaditalia : Rivista di cultura italiana contemporanea : En tidskrift tillägnad italiensk samtidskultur. - 2000-2807. ; :2, s. 23-25
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Nylander, Magnus
(creator_code:cre_t)
-
Vem äger copyrighten till ditt liv?
- 2015
-
Konstnärligt arbete (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Improvisationsteater blandat med föreläsning. Gästföreställning på Helsingborgs stadsbibliotek.
|
|
| 29. |
- Schönström, Rikard, et al.
(författare)
-
Strindberg och den materiella fantasin
- 2007
-
Ingår i: Möten. Festskrift till Anders Palm. ; , s. 265-274
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 30. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
A Proper and a Big Boy : Bodily Metamorphoses in The Adventures of Pinocchio and The Wonderful Adventures of Nils
- 2015
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- One of the many figures of shame in The Adventures of Pinocchio is when the poor puppet becomes a donkey. Another we find at the very end, when he rejects his past: “How funny I was, when I was a puppet!” (Collodi 1996: 170). Pinocchio finally becomes human through experiencing shame until he can’t bear it and therefore desires adaptation to the norm and acceptance, turning into “a proper boy” (ibid). The Wonderful Adventures of Nils is the story of the spoilt boy Nils, who is – literally – cut down to the size of a thumb by an elf, following which he must travel on goose- back along the length and breadth of Sweden before he can return home, reformed. While Pinocchio is driven by shame, Nils Holgersson rather grows with a growing sense of guilt and responsibility. In a historical perspective, the figures of Pinocchio and Nils incarnate two very different national selves but also two different roads to take in modernity. Comparing them is like placing the characters of Dickens side by side with those of Kafka. And yet, on the surface, the two stories have so much in common. But Nils, just like Oliver Twist, manages to grow up in one piece. In the end Nils cries out: “Mother and father! […] I’m a big boy. I’m a human being again!”. Pinocchio, by contrast, embodies the fundamental split of the modern self, both as a puppet without strings, and, in the end, as a boy with metaphorical strings. Within the story, though, one could argue that repression rules not so much in the representation of Pinocchio as in the representation of Nils. And, more precisely, this has to do with bodily representations, with giving form and meaning to corporal needs and feelings. Strong emotions always take place in a body, and if the person who feels them isn’t aware of them, they become only its body. Interestingly enough, Pinocchio as a puppet is the one who shows a natural ability to feel and express for example hunger and tiredness, while Nils as transformed to the size of a thumb, seems to, if not lacking the need of food and sleep so at least not being ruled of this need, as is the puppet Pinocchio. So perhaps Collodi, just like Kafka, actually shows a more constructive solution than does Lagerlöf, since the Collodian one sticks to the truth instead of projecting a utopian image of the future. As Suzanne Stewart-Steinberg (2007) puts it, “Pinocchiology” is not only mirroring or performing the things as they are. In criticizing the state apparatus, the norms, the acute problems of the modern self, perhaps in the end it also gives us a solution of how to transcend and overcome them.
|
|
| 31. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
A Proper and a Big Boy : Bodily Metamorphoses in The Adventures of Pinocchio and The Wonderful Adventures of Nils
- 2015
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- One of the many figures of shame in The Adventures of Pinocchio is when the poor puppet becomes a donkey. Another we find at the very end, when he rejects his past: “How funny I was, when I was a puppet!” (Collodi 1996: 170). Pinocchio finally becomes human through experiencing shame until he can’t bear it and therefore desires adaptation to the norm and acceptance, turning into “a proper boy” (ibid). The Wonderful Adventures of Nils is the story of the spoilt boy Nils, who is – literally – cut down to the size of a thumb by an elf, following which he must travel on goose- back along the length and breadth of Sweden before he can return home, reformed. While Pinocchio is driven by shame, Nils Holgersson rather grows with a growing sense of guilt and responsibility. In a historical perspective, the figures of Pinocchio and Nils incarnate two very different national selves but also two different roads to take in modernity. Comparing them is like placing the characters of Dickens side by side with those of Kafka. And yet, on the surface, the two stories have so much in common. But Nils, just like Oliver Twist, manages to grow up in one piece. In the end Nils cries out: “Mother and father! […] I’m a big boy. I’m a human being again!”. Pinocchio, by contrast, embodies the fundamental split of the modern self, both as a puppet without strings, and, in the end, as a boy with metaphorical strings. Within the story, though, one could argue that repression rules not so much in the representation of Pinocchio as in the representation of Nils. And, more precisely, this has to do with bodily representations, with giving form and meaning to corporal needs and feelings. Strong emotions always take place in a body, and if the person who feels them isn’t aware of them, they become only its body. Interestingly enough, Pinocchio as a puppet is the one who shows a natural ability to feel and express for example hunger and tiredness, while Nils as transformed to thesize of a thumb, seems to, if not lacking the need of food and sleep so at least not being ruled of this need, as is the puppet Pinocchio. So perhaps Collodi, just like Kafka, actually shows a more constructive solution than does Lagerlöf, since the Collodian one sticks to the truth instead of projecting a utopian image of the future. As Suzanne Stewart-Steinberg (2007) puts it, “Pinocchiology” is not only mirroring or performing the things as they are. In criticizing the state apparatus, the norms, the acute problems of the modern self, perhaps in the end it also gives us a solution of how to transcend and overcome them.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Anna i världen : om Anna Rydstedts diktkonst
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- With her 1953 debut Anna Rydstedt (1928-1994) immediately became part of a strong tradition of Swedish women poets, a tradition represented by authors such as Karin Boye and Edith Södergran. The debut was a furious attack on those who had thwarted her attempts to become a minister in the Church of Sweden. Rydstedt’s poetry is always existential, both in its content and process. Writing, for her, is an attempt to create a form, which makes the surrounding world real and possible to hang on to. Writing is also a way of communicating with other people in order to break the isolation of the individual.Rydstedt’s poetry has the aim of trying to find an existential position – a spot – in life and in the world. This dissertation identifies Rydstedt’s most important thematic and biographic positions in time and space. The arrangement is roughly chronological: it starts with the debut and ends with the posthumously published book. At the same time the first two chapters are explicitly geographical. Rydstedt was very much a poet of place.The first chapter starts with an examination of the literary life in Lund in the early 1950s, its local, historical, and sociological conditions, and it ends with interpretations of poems from the end of the Lund period in the early 1960s. In general, the 1950s are considered to be a neoromantic period in Swedish literature, but an exception is Lundaskolan (the Lund School), which also emerged during this decade. Rydstedt was then a member of a student literary society, out of which this Lundaskolan grew.In the second chapter Rydstedt is placed in a context of the theoretical discussion about poetry of place – and the place of poetry. Two poems are interpreted. In the first, it is shown how Rydstedt forms both an existential and lyrical – or literal and literary – structure in time and space. In the second, it is made clear that although Rydstedt combines inner and outer worlds, there is no simple separation between material landscape and immaterial soul.Öland is also the geographical space of the last three chapters. These chapters primarily follow a thematic development. Central themes such as mother/daughter-relationships, death, and poetic creativity are entangled as they are transposed from a physical to a psychological and eventually to a mythical drama.The third chapter discusses the symbolic and the biographical role of the father, the daughter, and the mother in Rydstedt’s life and poetry, and the fourth chapter discusses the sun as the central and self-reflexive symbol of Rydstedt’s authorship. The sun represents both life and literature, and, in a way, is a symbiosis of the two.The fifth and final chapter deals with Rydstedt’s last book and its version of the ancient Greek myth of Demeter and Kore/Persephone. Rydstedt stresses the mother/daughter-relationship and also shows concern for the environment. Most of all, however, this last book of hers is about growing old, about dying, and about various forms of not dying, of living in eternity.
|
|
| 35. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Anna i världen. Om Anna Rydstedts diktkonst
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- With her 1953 debut Anna Rydstedt (1928-1994) immediately became part of a strong tradition of Swedish women poets, a tradition represented by authors such as Karin Boye and Edith Södergran. The debut was a furious attack on those who had thwarted her attempts to become a minister in the Church of Sweden. Rydstedt’s poetry is always existential, both in its content and process. Writing, for her, is an attempt to create a form, which makes the surrounding world real and possible to hang on to. Writing is also a way of communicating with other people in order to break the isolation of the individual. Rydstedt’s poetry has the aim of trying to find an existential position – a spot – in life and in the world. This dissertation identifies Rydstedt’s most important thematic and biographic positions in time and space. The arrangement is roughly chronological: it starts with the debut and ends with the posthumously published book. At the same time the first two chapters are explicitly geographical. Rydstedt was very much a poet of place. The first chapter starts with an examination of the literary life in Lund in the early 1950s, its local, historical, and sociological conditions, and it ends with interpretations of poems from the end of the Lund period in the early 1960s. In general, the 1950s are considered to be a neoromantic period in Swedish literature, but an exception is Lundaskolan (the Lund School), which also emerged during this decade. Rydstedt was then a member of a student literary society, out of which this Lundaskolan grew. In the second chapter Rydstedt is placed in a context of the theoretical discussion about poetry of place – and the place of poetry. Two poems are interpreted. In the first, it is shown how Rydstedt forms both an existential and lyrical – or literal and literary – structure in time and space. In the second, it is made clear that although Rydstedt combines inner and outer worlds, there is no simple separation between material landscape and immaterial soul. Öland is also the geographical space of the last three chapters. These chapters primarily follow a thematic development. Central themes such as mother/daughter-relationships, death, and poetic creativity are entangled as they are transposed from a physical to a psychological and eventually to a mythical drama. The third chapter discusses the symbolic and the biographical role of the father, the daughter, and the mother in Rydstedt’s life and poetry, and the fourth chapter discusses the sun as the central and self-reflexive symbol of Rydstedt’s authorship. The sun represents both life and literature, and, in a way, is a symbiosis of the two. The fifth and final chapter deals with Rydstedt’s last book and its version of the ancient Greek myth of Demeter and Kore/Persephone. Rydstedt stresses the mother/daughter-relationship and also shows concern for the environment. Most of all, however, this last book of hers is about growing old, about dying, and about various forms of not dying, of living in eternity.
|
|
| 36. |
|
|
| 37. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Anna på Helgonabacken
- 2003
-
Ingår i: Årsbok 2003. - Lund : Vetenskapssocieteten i Lund. ; , s. 125-138
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
Anna Rydstedt : 1928-1994
- 2017
-
Ingår i: En lundensisk litteraturhistoria. - Lund : Makadam Förlag. - 9789170612503 ; , s. 168-171
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 40. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Anna Rydstedt : 1928-1994
- 2017
-
Ingår i: En lundensisk litteraturhistoria. - Lund : Makadam Förlag. ; , s. 168-171
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 41. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
Anna själv
- 2019
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 42. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Anna själv
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 43. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-
(författare)
-
Anna Viola Magdalena Rydstedt
- 2018
-
Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 2003-0088.
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 44. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
Anna Viola Magdalena Rydstedt
- 2018
-
Ingår i: Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon. - 2003-0088.
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 45. |
- Smedberg Bondesson, Anna
(författare)
-
At beskrive et sted
- 2024
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Å beskrive et sted har lange tradisjoner i litteraturen, fra 1700-tallets topografier, nasjonalromantikkens hyllingsdikt av nasjonen og det rurale, til dagens rapmusikk. Mange tekster tar nettopp utgangpunkt i menneskets forhold til stedet. Men globaliseringa har medført at stedene har blitt mer like, og at deres betydning har blitt utjevnet (Mønster, 2009). Likevel kan man se en motsatt tendens, nemlig at litterære retninger innenfor økokritikk og bærekraftstematikk kan revitalisere stedet som viktig å ta vare på, og at egenart og det spesifikke ved stedet er viktig for identitet og selvforståelse (Vold, 2019; Furuseth & Hennig, 2023). Nettopp stedet kan være et utgangspunkt for litteraturundervisning både om identitet og om bærekraft i lærerutdanningene. Prosjektet Nordiske Temadage (2022-2024) ønsker gjennom å arrangere fire temadager å utvikle en didaktikk som integrerer bærekraftstematikk, lyrikk og nordisk didaktikk. Prosjektet er et samarbeid mellom fire lærerutdanningsinstitusjoner: Københavns Professionshøjskole, Høgskolan i Kristianstad, NTNU og Høgskulen i Volda. Under temadagen arbeider studentene med å samskrive et dikt om et selvvalgt sted. I presentasjonen vår drøfter vi følgende forskningsspørsmål: Hvilket potensial har estetiske læringsprosesser med grunnlag i stedsbasert litteraturteori for å integrere bærekraft i litteraturundervisningen? Gjennom en kvalitativ innholdsanalyse av tekster
|
|
| 46. |
- Smedberg Bondesson, Anna, 1968-, et al.
(författare)
-
Att ta språket till hjälp : det dubbla perspektivets fördel vid fördjupad litterär tolkning
- 2017
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- En av vinsterna med ämnet svenska med didaktisk inriktning är att det till skillnad från den institutionella och ämnesmässiga uppdelningen mellan språk- och litteraturvetenskap möjliggör ett integrerat arbetssätt inom såväl forskning som undervisning. Detta öppnar för det dubbla perspektivets alla fördelar, eftersom de språkvetenskapliga och de litteraturvetenskapliga analysverktygen i själva verket kan berika och nyansera varandra ömsesidigt.Utgångspunkten för vår diskussion är två lärarstudenters analyser av Pär Lagerkvists Far och jag. Vi kommer att visa hur studenterna kombinerar litteraturvetenskapliga begrepp som fokalisering och intrig med språkvetenskaplig stilanalys, t.ex. textbindning, komposition och interpersonella drag, och hur detta bidrar till en fördjupad litterär tolkning. Vi kommer också att visa hur studenterna reflekterar över de möjligheter som analysens dubbla perspektiv erbjuder. Frågorna vi mot bakgrund av detta vill dryfta är dels vilka möjligheter och implikationer som det dubbla perspektivet kan ha i svenskundervisning, dels hur man skulle kunna vidareutveckla denna mikrostudie teoretiskt, metodologiskt och empiriskt.
|
|
| 47. |
- Smedberg Bondesson, Anna, et al.
(författare)
-
Att ta språket till hjälp : det dubbla perspektivets fördel vid fördjupad litterär tolkning
- 2017
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En av vinsterna med ämnet svenska med didaktisk inriktning är att det till skillnad från den institutionella och ämnesmässiga uppdelningen mellan språk- och litteraturvetenskap möjliggör ett integrerat arbetssätt inom såväl forskning som undervisning. Detta öppnar för det dubbla perspektivets alla fördelar, eftersom de språkvetenskapliga och de litteraturvetenskapliga analysverktygen i själva verket kan berika och nyansera varandra ömsesidigt. Utgångspunkten för vår diskussion är två lärarstudenters analyser av Pär Lagerkvists Far och jag. Vi kommer att visa hur studenterna kombinerar litteraturvetenskapliga begrepp som fokalisering och intrig med språkvetenskaplig stilanalys, t.ex. textbindning, komposition och interpersonella drag, och hur detta bidrar till en fördjupad litterär tolkning. Vi kommer också att visa hur studenterna reflekterar över de möjligheter som analysens dubbla perspektiv erbjuder. Frågorna vi mot bakgrund av detta vill dryfta är dels vilka möjligheter och implikationer som det dubbla perspektivet kan ha i svenskundervisning, dels hur man skulle kunna vidareutveckla denna mikrostudie teoretiskt, metodologiskt och empiriskt.
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
