| 1. |
- Axell, Cecilia, 1965-, et al.
(författare)
-
Programming as a New Content in Swedish Preschool : What Is It and How Is It Done?
- 2019
-
Ingår i: PATT 37 Developing a knowledge economy through technology and engineering education Msida, Malta, June 2019. - : Department of Technology and Entrepreneurship Education, University of Malta. - 9789995714796 ; , s. 39-47
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In 2017, the Swedish government decided on a new national strategy for digitalisation of the school system. The strategy resulted in a revision of the curricula for Swedish preschool in order to strengthen digitalisation. Although programming is not explicitly mentioned in the curriculum, programming and robots have become a more common feature of preschool teaching. There are intervention studies showing that children can develop programming skills and conceptions. However, studies of programming from a technology education perspective are rare, and there is a need for further research. This study aims to investigate how programming in a preschool context and what the teachers and children do. This study focuses on the interaction between children, teachers and technology. The programming activities in preschool are not a separate activity, but part of a wider context, hence we adapt a sociocultural perspective. The empirical data consist of two group interviews with preschool teachers and one video-recorded programming activity with children aged 4-5 years and their teachers. The data material was analysed using a thematic content analysis to inductively search for patterns in the actions and methods used by teachers and children. This study shows that four aspects of programming were communicated: instructions, sequences, bugs, and language. Moreover, the relationship between humans and the technological artefacts was characterized in three different ways: technology as I) anthropomorphic, II) gender coded, and III) autonomous or non-autonomous. Thus, the programming activities and robot were incorporated in a wider context. Technology (the robot) became a tool to achieve several learning objectives. The technology was not the main focus; the overall message constructed in this teaching setting is that the human controls and uses the technology to achieve specific purposes.
|
|
| 2. |
- Citrohn, Björn, et al.
(författare)
-
Affordances of models and modelling: a study of four technology design projects in the Swedish secondary school
- 2022
-
Ingår i: Design and Technology Education: An International Journal. - 1360-1431 .- 2040-8633. ; 27:3, s. 58-75
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study aims to investigate affordances of models and modelling in design projects in technology education. To learn more about affordances when working with models and modelling, four Swedish technology teachers were interviewed using a narrative approach. Despite a small number of informants data were rich, containing detailed descriptions of sequences where students used models and modelling in ways not planned by the teachers. By using a qualitative, generic inductive approach, the narrative interviews revealed seven different affordances of models and modelling in the projects: "Seeing different solutions;" "Finding possibilities and limitations in solutions;" "Representing an idea, structure or function;" "Communicating solutions with drawings;" "Making problems and solutions visible;" "Trial and error and learning from mistakes" and finally "Taking inspirations from each other's solutions." Some conclusions and implications of the study are that when the students can see and use a wide variety of materials when modelling, they are more creative in finding solutions to design problems. The use of conceptual design in schools, leading to students performing trial and error using models to solve problems, might also be connected to the importance of a variety of materials. In the study, teachers describe how their students used models, trying different solutions, representing ideas, and trying, failing and trying again. All these modelling activities are important parts of a design process and might prove that the doing itself is a process of reflection.
|
|
| 3. |
- Citrohn, Björn, et al.
(författare)
-
The use of models and modelling in design projects in three different technology classrooms
- 2023
-
Ingår i: International journal of technology and design education. - Dordrecht, Netherlands : Springer. - 0957-7572 .- 1573-1804. ; 33, s. 63-90
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, we aim to investigate activities using models in a design project in three technology classrooms. Activities that use models are important for students' development of knowledge and skills connected to the design process. Nevertheless, few empirical studies have thus far examined how models and modelling are used in a classroom environment when students and teachers are involved in a design project. In order to meet our aim, we video-recorded eight lessons from three different technology classrooms (students aged 13-15), where the students were involved in different problem-solving activities using models and modelling. The three projects had different specifications, and the students' degrees of freedom thereby varied. The video recordings were analysed using a qualitative content analysis. The analysis resulted in seven activities being identified where the teachers and students talked about models and modelling in order to solve the problem. The results also revealed three different dimensions of models: material, structure and function. These dimensions are present in almost all activities that use models. In a project with a high degree of freedom, all three dimensions of models are present. On the contrary, in a project with a lower freedom, only one of the dimensions is present, resulting in a lower degree of complexity for the students. The study emphasizes that the presumptions and openness of a design project in technology education can provide different possibilities for students learning in relation to models and modelling.
|
|
| 4. |
-
Forum för forskningsbaserad NT-undervisning : Bidrag från konferensen FobasNT18 13 – 14 mars 2018 i Norrköping
- 2019
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forum för forskningsbaserad NT-undervisning (FobasNT) är en konferens som arrangeras av Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID). Konferensen vänder sig till lärare och forskare inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik, med syftet att skapa dialog och erfarenhetsutbyte om hur undervisning kan utvecklas genom att basera den på forskning och beprövad erfarenhet.FobasNT18 gick av stapeln den 13-14 mars 2018 och samlade cirka hundra deltagare från hela Sverige i Norrköping. Ungefär hälften av deltagarna var forskare och/eller lärarutbildare medan den andra hälften var lärare, pedagoger på muséer och Science centers eller myndighetspersoner från bland annat Skolverket och Skolinspektionen. Blandningen av olika professioner möjliggjorde spännande möten och samtal där undervisning om naturvetenskap och teknik var det gemensamma intresset.Konferensens större teman kretsade kring hållbar utveckling och digitala verktyg i undervisningen. Detta avspeglas i de bidrag som finns representerade i den här boken, men också i de båda huvudtalarna: Helge Gresch, professor från universitetet i Münster, Tyskland som bjöd på en föreläsning med titeln Dealing with student conceptions in science classrooms: Results of a video-study on teleological explanations in the context of evolution och Ulrika Ryan, universitetsadjunkt och doktorand vid Malmö universitet som pratade om Att undervisa med digitala verktyg. Ulrika Ryans föreläsning videofilmades och finns att se via NATDID:s hemsida.Konferensen Forum för forskningsbaserad NT-undervisning är ett forum där deltagarna aktivt får delta i samtal kring forskning i relation till undervisningspraktik. För att uppmuntra detta samlades deltagarna i mindre grupper efter huvudtalarnas föreläsningar, för att utifrån sina egna erfarenheter diskutera vad de ville veta mer om. Varje grupp hade en samtalsledare som efter diskussionerna samlade ihop frågor, vilka sedan fördes vidare till en moderator. Därefter fick huvudtalaren med hjälp av moderatorn kommentera, fördjupa och besvara deltagarnas frågor och diskussionspunkter.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Fredriksson, Karolina, et al.
(författare)
-
Erfarenheter av att använda forskning för undervisning : tillvägagångssätt, möjligheter och utmaningar
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsresultat ska vara en del av förskolans och skolans praktik. Det framgår av skollagen (2010:800) som anger att utbildningen för barn och elever ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad innebär det och hur gör man? Erfarenheter från utvärdering och forskning visar att svaren på dessa frågor inte är enkla (Skolinspektionen, 2019; Bergmark & Hansson, 2021).Den här rapporten beskriver verksammas erfarenheter av att använda forskning i relation till undervisningen i förskola och skola. Det handlar alltså om verksammas erfarenheter av att använda forskning vid planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Rapporten bygger på en enkät- och intervjuundersökning i vilken vi får ta del av verksammas berättelser i det avseendet.Rapporten riktar sig främst till förskollärare, lärare och skolledare, men även till andra verksamma inom skolväsendet som på olika sätt kan främja goda förutsätt ningar för en undervisning på vetenskaplig grund. Rapporten kan också vara av värde i utbildningen av förskollärare och lärare.Syftet är att bidra till förskollärares och lärares gemensamma reflektion och diskussion om användning av forskning som stöd för att utveckla undervisningen. För skolledare och huvudmän kan rapporten fungera som underlag för att planera hur verksamheten kan organiseras för att främja användning av forskning. Rapporten avser att besvara följande frågeställningar: 1) Hur använder de verksamma forskning för planering, genomförande och utvärdering av undervisning? 2) Vilka möjligheter och hinder ser de verksamma för att använda forskning för undervisning?
|
|
| 7. |
- Frejd, Johanna, 1986-
(författare)
-
Encountering Evolution : Children's Meaning-Making Processes in Collaborative Interactions
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis explores preschool class children’s meaning making processes when they encounter evolution. By adopting social semiotic and sociocultural perspectives on meaning making, three group-based tasks were designed. Video data from the activities were analysed using a multimodal approach. The analysis focuses on how the communicated science content affects the science focus of the tasks, how different materials function as semiotic resources and influence meaning making, and interactive aspects of doing science in the meaning-making processes.The findings reveal that, by using the provided materials and their previous experiences, the children argue for different reasons for animal diversity and evolution. Throughout the tasks, a child-centric view of life emerged in a salient manner. This means that, apart from the science focus, the children also emphasise other aspects that they find important. The child-centric perspective is suggested to be a strength that enables children to engage in science activities.The results show that the provided materials had three functions. Children use materials as resources providing meaning. This means that the children draw on the meaning potential of the materials, a process that is influenced by their previous experiences. Moreover, in interaction with peers, the materials also serve as communicative and argumentative tools. Thus, access to materials influences the children’s meaning making and enables them to discuss evolution and “do science”.The findings also reveal an intimate relationship between task context and interaction. More scripted tasks convey more child–adult interaction (scaffolding) while less scripted tasks, during which children build on previous experiences instead of communicated science content, stimulates child–child interaction (mutual collaboration). In scaffolding interactions, a greater emphasis is placed on the science topic of the task due to guidance from the adult. Consequently, meanings made by children in more scripted tasks are more likely to be “scientifically correct”. However, if the teacher or the adult steps back and allows the children to engage in mutual collaboration, they engage in multiple ways of doing science through evaluating, observing, describing and comparing.Overall, the research reported in this thesis suggests that task contexts and materials have a great impact on children’s meaning making and how science is done.
|
|
| 8. |
- Frejd, Johanna, 1986-, et al.
(författare)
-
Making a fictitious animal : 6-7 year-old Swedishchildren’s meaning making about evolution duringa modelling task
- 2022
-
Ingår i: Journal of Biological Education. - : Taylor & Francis Group. - 0021-9266 .- 2157-6009. ; 56:3, s. 323-339
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Whereas previous studies show that children are able to make meaningabout evolutionary concepts within read-aloud contexts, little is knownabout how semiotic resources and interaction influence children’s meaningmaking about evolution. This study investigates children’s meaning makingabout evolutionary concepts during a modelling activity conducted after aninteractive storybook read-aloud describing the evolution of a foraging traitof a fictitious mammal (the pilose). Forty children (13 groups) were videotapedas they produced a clay pilose model, while explaining how theythought their pilose would appear after inhabiting a ‘future’ environment(mountainous, snowy or forest). A multimodal analysis focused on howchildren demonstrated their meanings of seven evolutionary conceptsdescribed in the book. An eighth concept, ‘adaptation to environment’,was also often discussed. While all eight concepts emerged, the mostfrequent concerned survival and adaptation. The eighth concept appearedto serve as a synthesis of children’s interpretation of the storybook thathighlighted the visible consequences of evolution. The children engagedfive interactional resources, dominated by the interactional resource ofcommunicating the concepts in direct relation to their produced pilosemodels. The findings shed light on how children’s representational andrelational practices impact making meaning about evolution.
|
|
| 9. |
-
Från forskning till fysikundervisning : Bidrag från konferensen 10– 11 april 2018 i Lund arrangerad av Nationellt Resurscentrum för Fysik
- 2019
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konferensen ”Från forskning till fysikundervisning” har som syfte att låta lärare möta forskning som på olika sätt kan påverka undervisningen. Det kan både handla om fysikdidaktisk forskning och exempel på hur aktuell forskning inom fysik kan komma in i undervisningen. Det senare nämns exempelvis i högstadiets kursplan i fysik.”Från forskning till fysikundervisning” är en konferensserie som arrangeras av Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF). NRCF har till uppgift att stödja lärares undervisning i fysik, från förskola till gymnasienivå. Vi strävar efter att överbrygga gapet mellan skolans praktik och forskning och att sprida resultat av forskningsbaserade utvecklingsarbeten. Den andra konferensen i serien ägde rum i Lund den 10-11 april 2018 och samlade 56 lärare och forskare från hela landet. Under konferensen varvades föreläsningar med parallella sessioner där deltagarna presenterade sina bidrag.Hur fysik kan bli ett viktigt verktyg för att rädda liv genom att låta solljus desinficera vatten1 var temat för det första inbjudna föredraget som gavs av Pilar Fernandez-Ibáñez från Ulster University i NordirlandKonrad Schönborn från Linköpings universitet visade under den andra föreläsningen exempel på hur interaktiva visualiseringar kan göra det osynliga synligt, både inom fysik och andra delar av naturvetenskapen. Deltagarna fick sedan möjlighet att under en workshop själva prova hur en värmekamera kan användas i klassrummet.Claudia Haagen-Schützenhöfer från University of Graz i Österrike berättade under det tredje föredraget om designbaserad forskning som syftade till att elever ska uppnå bättre förståelse av begreppet ljus (Haagen-Schützenhöfer, 2017).Den avslutande föreläsningen gavs av Stan Micklavzina från University of Oregon, USA. Han har utvecklat ett mycket stort antal demonstrationsexperiment för att illustrera olika fysikaliska fenomen. Han har även samarbetat med bland annat skådespelare och cirkusartister. Föreläsningen innehöll experiment som varit en del av en teaterföreställning om Nicola Tesla.Även några av deltagarnas bidrag presenterades under plenarsessionerna. Linda Gunnarsson, Fredrik Nordling och Fredrik Olofsson från Hulebäcksgymnasiet demonstrerade ett lektionsupplägg för aktivt lärande. I ett sådant upplägg flyttas fokus i planeringen från frågan ”Vad ska läraren göra?” till ”Vad ska eleverna göra?” De använde undervisningsmetoden 5E: Engage, Explore, Explain, Elaborate, Evaluate. Som ett exempel på metoden fick deltagarna på konferensen se ett klipp från filmen Kill Bill. Därefter fick deltagarna, i smågrupper, med hjälp av en liten skrivtavla, analysera om det som visades i filmen kunde vara rimligt ur fysikalisk synvinkel.Jakob Lavröd berättade om tävlingen International Young Physicists’ Tournament (IYPT)2 och hur denna tävling kan knytas till gymnasiearbetet. Under den följande pausen fick deltagarna möjlighet att träffa gymnasister som deltagit i tävlingen. De presenterade också några av sina experiment.I den här konferensboken presenterar vi några av de bidrag som presenterades under konferensen – med fysiken i centrum.
|
|
| 10. |
- Hultén, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Animerad kemi : Elever i grundskolans tidiga år förklarar kemiska samband
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kemi har under stora delar av 1900-talet varit ett ämne som elever tidigast mötte i årskurs 5. Då behandlades ofta fenomen som smältning, stelning, kokning och avdunstning. Dessutom studerades egenskaper hos luft och vatten. Att elever innan de börjar högstadiet skulle resonera kring dessa fenomen i termer av vad som sker på submikronivå, med hjälp av antaganden om enkla partikelmodeller, har aldrig varit ett uttalat mål för undervisningen i kemi förrän introduktionen av Lgr 11. I den här studien har en grupp bestående av två lärare, en rektor och fyra forskare utformat och genomfört undervisning om egenskaper hos luft samt fenomenen smältning och stelning med elever i årskurs 3 och 4. Eleverna har inte bara beskrivit det som skett med egna ord, utan också lärt sig att beskriva det som sker på submikronivå i ord och bild. För att kunna göra detta har de, tillsammans med läraren, utvecklat enkla partikelmodeller. Projektet har kallats "Animerad kemi” och är ett forskningsprojekt finansierat av Skolforskningsinstitutet.
|
|
| 11. |
- Larsson, Andreas, Ph.D, 1977-, et al.
(författare)
-
Analysing the elements of a scene : An integrative approach to metaphor identification in a naturalistic setting
- 2022
-
Ingår i: Cognitive Semiotics. - Berlin/Boston : Mouton de Gruyter. - 1662-1425 .- 2235-2066. ; 15:2, s. 223-248
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper addresses the challenges of exploring metaphor use in a naturalistic environment. We employed an integrative approach to the analysis of metaphor in video-recorded classroom observations of a teacher lecturing on computer programming. The approach involved applying the Procedure for Identifying Metaphorical Scenes (PIMS) and the Metaphor Identification Guidelines for Gesture (MIG-G) both individually and jointly. Our analysis of the data shows that the teacher primarily uses metaphors that evoke experiences of manipulating physical objects while using his hands to add spatiality to these ‘objects’. Furthermore, it indicates that specific gestures may serve as ’anchoring-points’ for larger scenes, enabling the speaker to form a scene in which to place smaller concepts. Throughout the analysis, our integrative approach to metaphor analysis provided opportunities to both support and refute results from each of the procedures employed. Moreover, the PIMS procedure has both served as an efficient tool for identifying central concepts of a scene and a way to validate the results of the gesture analysis. We suggest that this integrative approach to metaphor may be used to provide clues about the embodied motivation of a metaphor at an individual level.
|
|
| 12. |
- Larsson, Andreas, Ph.D, 1977-, et al.
(författare)
-
Hands on programming : Teachers use of Metaphors in gesture and Speech make Abstract concepts tangible
- 2023
-
Ingår i: International journal of technology and design education. - : Springer. - 0957-7572 .- 1573-1804. ; 33, s. 901-919
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Metaphors in gesture and speech play a pivotal role in the way that programming concepts are presented in the classroom. However, little is known about the function of teachers metaphors in practice. This study aims to explore teachers use of metaphors in gesture and speech in a lecture on programming. Based on video observations of three upper secondary teachers, we employ Metaphor Identification Procedure (MIP) and Metaphor Identification for Gesture Guidelines (MIG-G) as methodological tools for identifying metaphoric speech and gestures related to programming concepts. The results of the study reveal that the gestures of the three teachers mainly function in two ways: (1) to add spatial properties to a programming concept and (2) to provide additional imagery for a programming concept. Consequently, the gestures identified in this study reduce the communicative burden of teachers speech. Furthermore, the study reveals that teachers gestures serve as means for making abstract concepts more tangible. For example, gestures concerning the abstract term "data" can generally be related to an object that could be received or moved. Hence, despite its metaphorical origin, data could be considered a graspable aspect of programming. Furthermore, spatial gestures enable the teachers to communicate programming processes in a tangible way, for example assigning programming processes a forward direction. Theoretical implications, potential implications for teaching and future research are discussed in the paper.
|
|
| 13. |
- Larsson, Andreas, et al.
(författare)
-
Vart tar tekniken vägen när svenska lärare arbetar med SNI?
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I drygt tjugo år har forskning med fokus på Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) haft en naturlig plats i didaktikens korridorer. SNI tar sin utgångspunkt i kontroversiella samhällsproblem som kan ha flera olika lösningar. Inte sällan kräver sådana problem också att eleverna gör etiska ställningstagande och tar hänsyn till frågor som rör ekonomi och hållbar utveckling. Trots detta blir dock SNI-frågor något som hamnar på NO-lärarens bord. I en internationell kontext, där dimensioner av teknik och/eller ingenjörsvetenskap inkluderas i naturvetenskapen, ser detta dock annorlunda ut. Därför ställer vi oss nu frågan: Vart tar tekniken vägen när svenska forskare skriver om SNI? Studien baseras på svensk didaktisk forskning, publicerad i internationella tidskrifter. Studiernas empiriska innehåll (exempelvis utdrag ur dialoger eller intervjuer) har analyserats med avseende på ämnesinnehåll för att skapa en bild av hur svensk SNI-undervisning formeras i praktiken. Tidiga resultat visar att: (1) SNI ofta utgår från tekniska problemformuleringar eller effekterna av teknikanvändning, (2) i de fall eleverna diskuterar fritt relaterar de till egna erfarenheter av att använda teknik och (3) att eleverna sällan diskuterar naturvetenskaplig kunskap utan att denna ”serveras” av läraren. Utifrån detta drar vi slutsatsen att teknikämnet utgör en stor del i dagens SNI-undervisning. Resultaten visar även att undervisning utifrån samhällsfrågor har större potential att utveckla elevers generella tekniska kompetens än de naturvetenskapliga kunskaper som akronymen antyder. Utifrån detta argumenterar vi att den svenska synen på SNI bör förändras så att den bättre överensstämmer med skolans praktik.
|
|
| 14. |
- Lundström, Mats, et al.
(författare)
-
Konsumtionsuppsatser som ny bedömningspraktik för lärarutbildare [Systematic reviews as new assessment practice for teacher educators]
- 2019
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnaeus University. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 24:1, s. 25-45
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vid den senaste lärarutbildningsreformen beslutades att på de flesta lärarutbildningsprogrammen ska lärarstudenter skriva självständiga arbeten omfattande totalt 30 högskolepoäng. Vid många lärosäten har detta lett till en uppdelning i två olika självständiga arbeten: en konsumtions- och en produktionsuppsats. Denna studie undersöker om konsumtionsuppsatser – en typ av kunskapsöversikter – innebär en ny bedömningspraktik för lärarutbildare som examinatorer. Examinatorer vid lärosäten med lärarutbildning har blivit intervjuade och fått besvara en enkät rörande dessa bedömningskriterier. Resultaten indikerar att en majoritet av examinatorerna inte ser stora skillnader mellan att bedöma en konsumtionsuppsats och en mer traditionell produktionsuppsats där egen empiri i form av till exempel intervjuer samlas in och analyseras. Vid intervjuerna framkom dock några skillnader mellan de två uppsatstyperna. Dessa hänger huvudsakligen ihop med antingen hur strukturen byggs upp, vad som är metod eller hur forskningsförankringen är framskriven. Slutsatsen blir att den nya form av uppsatser som konsumtionsuppsatser innebär inte tycks ha renderat i någon stor förändring av bedömningspraktiken hos examinatorerna.
|
|
| 15. |
- Lundström, Mats, et al.
(författare)
-
Once again? - How an upcoming vaccination debate is portrayed in (Swedish) media
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Different kinds of vaccinations are lively discussed in media. This is not a new situation, but has been intensified with break-outs of pandemics or unexpected side effects of a vaccination, such as the swine flu vaccination. The starting point in this project is the vaccination against human papillomavirus (HPV). The virus can cause cervical cancer and the vaccination is nowadays a part of the vaccination programme in Sweden and is offered all Swedish girls. During the last year some side effects of the HPV-vaccination have been reported. The decision about the vaccination can in science education be regarded as a socio-scientific issue (SSI). A socio-scientific issue can be described ‘‘to be one which has basis in science and has a potentially large impact on society’’. These SSI’s are often reported in media. The capacity to follow and evaluate discussions about science in media is often emphasized and reported as a deficit in the scientific literacy among students. This study focus media reports in the risk society, since side effects are risks both for the society and the individual. The purpose with this study is to investigate how media reports about the vaccination against HPV. This is the first step in a larger study where the purpose is to investigate how young people deal with the vaccination discourse. A qualitative content analysis was conducted on the six largest daily newspapers in Sweden. The content analysis resulted in eight categories. The categories were facts, scientific knowledge, medical knowledge, risks, worry and alarm, emotional arguments, economy, individual versus society. Even if medical or scientific knowledge are common the media reports demonstrate a wider repertoire of arguments. For instance is emotional arguments a part of how media presents a problem. In this way the use of media reports can broaden the arguments when discussing the subject. In addition, the worries and alarms are interesting from an educational perspective, since these can be critically analysed and discussed in science education. In our presentation we will describe the categories more thoroughly to illustrate the different categories. We will also compare the categories to those texts students meet in their biology textbooks.
|
|
| 16. |
- Stolpe, Karin, PhD, 1981-, et al.
(författare)
-
Artificial Intelligence Literacy for Technology Education
- 2024
-
Ingår i: Computers and Education Open. - : Elsevier. - 2666-5573. ; 6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The interest in artificial intelligence (AI) in education has erupted during the last few years, primarily due to technological advances in AI. It is therefore argued that students should learn about AI, although it is debated exactly how it should be applied in education. AI literacy has been suggested as a way of defining competencies for students to acquire to meet a future everyday- and working life with AI. This study argues that researchers and educators need a framework for integrating AI literacy into technological literacy, where the latter is viewed as a multiliteracy. This study thus aims to critically analyse and discuss different components of AI literacy found in the literature in relation to technological literacy. The data consists of five AI literacy frameworks related to three traditions of technological knowledge: technical skills, technological scientific knowledge, and socio-ethical technical understanding. The results show that AI literacy for technology education emphasises technological scientific knowledge (e.g., knowledge about what AI is, how to recognise AI, and systems thinking) and socio-ethical technical understanding (e.g., AI ethics and the role of humans in AI). Technical skills such as programming competencies also appear but are less emphasised. Implications for technology education are also discussed, and a framework for AI literacy for technology education is suggested.
|
|
| 17. |
- Stolpe, Karin, PhD, 1981-
(författare)
-
Biology teachers’ conceptions about research use for teaching evolution
- 2024
-
Ingår i: Revisioning STEAM education in times of Climate Change.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In this symposium, we explore prerequisites for science teachers’ development of research literacy. We present three papers that all contribute with different aspects related to research use for science teaching, both among science teachers and science teacher educators. Even though research-based teaching has long been encouraged in the Nordic countries, there are still challenges left to be solved. The first paper presents the tension between natural science research and science education research. The second paper investigates teachers’ development of research literacy during participation in a professional learning community (PLC). The third paper examines teacher educators’ reflections on how their own practice as researchers affects their role when they meet student teachers. This symposium will discuss where we are now, but also potential ways forward.
|
|
| 18. |
- Stolpe, Karin, PhD, 1981-, et al.
(författare)
-
Different profiles for the assessment of student theses in teacher education
- 2021
-
Ingår i: Higher Education. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0018-1560 .- 1573-174X.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Previous research shows a discrepancy between different teachers’ assessment of student theses. This might be an even larger problem in the context of teacher education, since teacher trainers originate from different disciplines. This study aims to investigate how different assessors prioritise between criteria for assessment. Criteria were elucidated using repertory grid interviews with teacher trainers. These criteria formed the basis for a web-based Qsort that was distributed to teacher trainers at three different universities. The 66 teacher trainers in this study represented different disciplines, but were all engaged in the supervision and examination of student theses from teacher education programmes. The analysis revealed three different factors, which have been labelled: logic text structure as product, research process as product and results as product. The differences may not be explained by the background (e.g. discipline, university or gender) of the teacher trainers. Together, these three factors explain why teachers assessing student theses may accentuate different personal criteria. Hence, this might impact on their grading practice and also the interrater reliability.
|
|
| 19. |
- Stolpe, Karin, PhD, 1981-, et al.
(författare)
-
(Dis-)continuity between educational levels : Classrooms and materials as prerequisites for technology education
- 2024
-
Ingår i: Revisioning STEAM education in times of Climate Change.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- To engage students in STEM education and careers has been a question emphasised by policymakers worldwide. However, research has shown that students lose interest in technology and science studies in adolescence. Discontinuity in transitions between educational levels could be one explanation. Therefore, the aim of this study is to investigate possible (dis-) continuities in students’ technology education transition between upper primary and secondary school levels. More specifically, differences in classroom furniture, materials and tools have been investigated. Fifty-two teachers have answered a questionnaire about discontinuities in how the classrooms are equipped and what kinds of tools and construction materials differ between upper primary and secondary education technology classrooms. This may lead to altering possibilities regarding what technology education will become in the different communities of practice.
|
|
| 20. |
- Stolpe, Karin, PhD, 1981-, et al.
(författare)
-
Kemi för alla - Bidrag från konferensen i Stockholm 1-2 oktober 2018, arrangerad av KRC
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2010 anger skollagen att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att detta ska ske behöver forskare och verksamma lärare kommunicera på flera olika sätt. Konferensen ”Kemi för alla” och denna skrift är ett bidrag till denna kommunikation.Under år 2017 kontaktade NATDID Kemilärarnas resurscentrum (KRC) och undrade om det fanns intresse för att tillsammans producera en skrift med fokus på kemididaktik. Tidigare hade ett samarbete mellan NATDID och Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF) lett fram till en skriftsamling.Idén om att göra något liknande, men med fokus på kemi, ledde fram till att konferensen ”Kemi för alla” arrangerades 1–2 oktober 2018 av KRC och NATDID i samverkan med Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) vid Stockholms universitet. Målet med konferensen var att skapa en mötesplats kring kemiundervisning mellan verksamma lärare och forskare i kemi-/NV-didaktik, samt att producera en skrift som kan ge stöd till lärare som vill forskningsbasera sin undervisning i kemi.Under konferensen hölls åtta föreläsningar med olika kemididaktiska infallsvinklar. Den här skriften innehåller artiklar som utgår från sex av föreläsningarna. Dessa handlar om alltifrån kemisk bindning, språkutvecklande kemiundervisning, vardagsanknuten och relevant kemiundervisning till mer abstrakta begrepp som kemins karaktär och didaktisk modellering av kemi. Dessutom hölls två föredrag om animeringar respektive virtual reality i kemiundervisningen.I anslutning till varje föreläsning genomfördes workshops med ambitionen att ta tillvara konferensdeltagarnas undervisningsidéer. Resultaten skrevs ned av i förväg utsedda ”sekreterare” och delar av dessa anteckningar har författarna till denna skrift använt i sina artiklar.De möten och samtal mellan forskning och skolans praktik som sker bland annat på konferenser som ”Kemi för alla” är viktiga för skolans utveckling på vetenskaplig grund. Vi tror på vikten av att långsiktigt bygga relationer mellan skolan och forskningen och hoppas kunna genomföra ytterligare en ”Kemi för alla” hösten 2020. Denna konferensbok syftar till att sprida de erfarenheter som presenterades vid konferensen i Stockholm till fler än de som var närvarande.
|
|
| 21. |
- Stolpe, Karin, PhD, 1981-, et al.
(författare)
-
Lärares erfarenheter av att använda forskning för undervisning
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien är att undersöka lärares och förskolläraresbeskrivningar av hur de använder sig av forskning i sin dagligaverksamhet. Med tanke på att skolan ska bygga på vetenskaplig grundbehövs kunskap om hur lärare kan operationalisera detta i sin profession.Som utgångspunkt för studien används begreppet forskningslitteracitet,alltså lärares förmåga att förstå, använda och värdera vetenskapligkunskap för undervisning. Data utgörs av 13 intervjuer och 62 enkäter medlärare, förskollärare och rektorer. Materialet har analyserats ochtematiserats i fyra olika teman: lärares syn på vad forskning är, lärareserfarenheter av att använda forskning, kollegiala perspektiv påforskningsanvändning samt skolledningens roll för läraresforskningsanvändning. Studien visar att även om lärare till viss del harkunskap om forskning, uttrycker de en osäkerhet kring vad som faktiskt ärforskning och hur den ska användas i och för undervisningen. Det är ocksåsvårt för lärarna att sätta ord på vad de faktiskt gör när de använder sig avforskning. Samtidigt visar studien att Skolverkets moduler blir ett sätt förlärare att konkret arbeta med att systematiskt utveckla sin undervisningutifrån forskningsbaserad kunskap
|
|
| 22. |
- Stolpe, Karin, PhD, 1981-, et al.
(författare)
-
Tre terminer av pandemi – professionellt lärande i det ”nya vanliga”
- 2021
-
Ingår i: ATENA Didaktik. - Linköping : Linköpings Univ.:Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik. - 2003-3486. ; 3:2
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under tre terminer har hela utbildningsväsendet i Sverige varit hårt prövat av pandemin covid-19. Vi är fortfarande långt ifrån att kunna summera dess långsiktiga effekter. Utöver belastningen så har situationen också fört med sig nya sätt att arbeta, tänka och vara. Redaktionen för ATENA Didaktik vill med detta temanummer uppmärksamma och stödja det professionella lärande som under den senaste tiden har aktualiserats. I den här texten presenteras också hur skolan och forskning om undervisning har påverkats.
|
|
| 23. |
- Stolpe, Karin, PhD, 1981-, et al.
(författare)
-
”Vi går in och tittar i mappen” [“Let’s go look inside the folder”] : En lärares språkliga strukturering av rumslighet i programmeringsundervisning [A teacher’s way of structuring spatiality when teaching programming]
- 2023
-
Ingår i: NorDiNa. - Oslo, Norway : Naturfagsenteret. - 1504-4556 .- 1894-1257. ; 19:2, s. 134-147
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Spatial abilities are one of many predictors for students’ learning of programming. This exploratory stu-dy aims to investigate how a teacher structure spatiality by means of verbs that indicate motion. Data consists of transcribed talk from YouTube videos that the teacher recorded for teaching purposes. The three most common verbs, surf, drive and go, were chosen for systematic identification of metaphors in scenes. The results indicate that “köra” (‘drive’) has divergent meanings in the context of web server programming, compared to their most basic meaning. However, since “drive” has its specific meaning in the context of programming, the metaphor has been conventionalised. For the verbs “surf” and “go” the metaphoric use indicate a motion into a confound area. The motion has the direction “in” or “out”, which gives some indications of spatiality. Overall, the clues on the spatiality of programming from the teachers’ linguistic utterances are sparce. Implications for education are discussed.
|
|
| 24. |
- Stolpe, Karin, PhD, 1981-, et al.
(författare)
-
Visual Programming as a Tool for Developing Knowledge in STEM Subjects : A Literature Review
- 2023
-
Ingår i: Programming and Computational Thinking in Technology Education: Swedish and International Perspectives. - Leiden : Brill Academic Publishers. - 9789004687912 - 9789004687905 ; , s. 130-169
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- There is currently a trend toward introducing computational thinking in schools, and one popular tool to carry this out is through visual programming. A literature review focusing on visual programming and its effects on learning is still lacking, however; especially in STEM (science, technology, engineering, and mathematics) subjects. The aim of this literature review is to investigate and synthesise the findings of research studies on what students potentially learn in STEM subjects from visual programming. Database searches resulted in 25 studies that were analysed qualitatively. Results showed that by engaging in visual programming students do learn to code, but several basic programming concepts are still challenging. Visual programming for learning in STEM subjects is limited concerning science education, whereas it seems as if visual programming could work as a methodical glue for other STEM subjects. By introducing visual programming, our findings indicate that mathematics, technological, and engineering knowledge and skills, as well as basic programming knowledge and skills, are practised and reinforced. However, teachers need to be aware of which competences are in play in the specific teaching and learning modules, in order to support students’ learning.
|
|
