SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Sundblad Göran) "

Sökning: WFRF:(Sundblad Göran)

  • Resultat 1-50 av 79
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Ahlbeck Bergendahl, Ida, et al. (författare)
  • Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2017 : Resursöversikt
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och sju skaldjursarter.Nytt för i år är att vi även beskriver fritidsfisket mer utförligt. Det fisket får allt större betydelse för utvecklingen av många av Sveriges bestånd av fisk- och skaldjur, till exempel sötvattens- och kustlevande arter som abborre, gädda, gös, lax, röding och öring, liksom marina arter som torsk och hummerÖversikten är utarbetad av SLU Aqua på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
  •  
3.
  • Andersson, Mathias, et al. (författare)
  • Management Measures to Reduce Continuous Underwater Noise from Shipping
  • 2023
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Underwater radiated noise (URN) from commercial ships is a significant source of elevated noise levels in the oceans and can have a negative impact on marine wildlife. Noise from commercial shipping places additional stress on the oceans, but is one of the least studied environmental pollutants, and there is an urgent need to reduce the aggregate stress levels. Until recently, reduction of underwater noise has not been prioritised by ship designers, shipowners, or crews. Even within the field of marine management, noise has received limited interest. However, the International Maritime organization (IMO) has adopted global guidelines on URN reduction, which are currently being updated. Within the EU, the Marine Strategy Framework Directive (MSFD 2008/56/EC) Descriptor 11 criteria 11.2, now provides a framework for marine administrators to manage noise by establishing threshold values. Marine management focuses on the total noise load on the marine environment. Management entails several considerations before recommendations can be made. As a first step, interdisciplinary teams need to assess the aggregated noise levels and determine acceptable thresholds based on the local ecosystem, then assess which existing mandates and management tools can be used, and finally assess how effective these mandates have been in improving the environment. These activities must also be managed in a way that is acceptable to various relevant stakeholders, who would need to follow the decisions. The URN from a ship can be affected by the vessel’s design, either during its construction or during upgrades, and balances a trade-off against fuel efficiency. However, the URN can also depend on how the ship is operated. Regulating ship speed is one potential management tool, and its effectiveness needs to be assessed. Other management measures include how shipping lanes are drawn, areas to avoid, financial support, information, etc. This report focuses on possible policy measures that the Swedish authorities could adopt to lower URN by regulating the speed of ships. The report presents an interdisciplinary analysis, using a case study of an area in the southern Kattegat that covered several maritime zones, different national jurisdictions, intensive traffic, and high natural values. An important part of the work was to assess whether existing source models for ship noise could be used for the type of ships that are common in waters around Sweden. In this study, the JOMOPANS-ECHO (J-E) model was used.The J-E model was validated by comparing measurement data from a hydrophone station at Vinga on the Swedish coast that collected data from ships (254 passages) that used the port of Gothenburg. The analysis showed some deviation between the J-E model and measurement data, which could be due to differences in the length and speed of ships in waters around Sweden compared to the ships used in the development of the J-E model. However, this was likely to have negligible impact on the outcome of the case study.Analyses of ship traffic in 2021 showed that 4,511 unique vessels visited the study area at least once. Most ships followed the main routes, but no part of the study area was completely free from ship traffic. About 68% of the ships visited the study area for 1-4 days, while about 32% visited the area more regularly. The most common ship types were General Cargo Ships, Dry Bulk Ships, and Tankers. The ships that on average travelled at highest speeds were RoPax Ships, RoRo Ships, Vehicle Carriers, and Container Ships. The ships were registered in 64 countries. About two percent of the ships were registered in Sweden and about four percent in Denmark.Legal analysis showed that Sweden has the right and the responsibility to take measures to reduce underwater noise from ships to the extent that the noise can be deemed to pollute the marine environment. However, this mainly applies to Sweden’s territorial seas, which cover roughly half the area being studied for this report. In the portion that constitutes Danish territorial sea, Denmark has comparable opportunities for managing URN. In areas that are Swedish or Danish exclusive economic zones (EEZs), the ability to introduce mandatory speed limits is significantly limited. There, the most realistic option would be to request the IMO to establish speed limits, or alternatively to issue a recommendation to navigate at lower speeds, although such guidance could not be enforced on ships that do not voluntarily reduce their speed.It was estimated that lowering the ships' speeds to a hypothetical limit of 11 kn would reduce the average URN levels by 4.4 ± 2 dB, as registered by local receivers in the study area. This speed limit would affect approximately 44% of the ships in the area. A maximum speed of 13 kn would instead reduce the level by 1.9 ± 0.5 dB and would affect 11% of the ships on average. The reduction in noise levels may temporarily be much higher in the immediate vicinity of individual fast ships, and there might be a high degree of variation between different ships.The study and report make it clear that it is a complex task to assess the feasibility and benefit of introducing a specific marine management tool, in this case an enforceable local speed limit. But it is also clear that there are reliable methods to make the preliminary assessments, and that it requires interdisciplinary analyses and competence.
  •  
4.
  • Axenrot, Thomas, et al. (författare)
  • Behovsanalys och förslag på övervakning av fisk och kräfta : Underlag för beståndsbedömningar i Hjälmaren, Mälaren, Vänern och Vättern
  • 2024
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under 2021-2023 hade SLU Aqua ett uppdrag från HaV att utvärdera den data som finns för fisk och kräftor i Sveriges stora sjöar. Projekten Miljöövervakning stora sjöarna och Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar lyfter fram datainsamlingen utifrån olika syften och olika sätt.Denna rapport presenterar resultat från ett av dessa uppdrag.Eftersom uppdragen går ihop gällande inriktning och syfte är detta en sammanfattning av bägge uppdragen. Inom projektet Bestånds- och ekosystemanalys i stora sjöar gjordes en fördjupning i nuvarande datainsamling för att hitta förbättringar på hur man förvaltar fisket och ekosystemen.Inom projektet Miljöövervakning stora sjöarna utvärderades datainsamlingen och hur den utförs utifrån krav och behov inom följande direktiv:VattendirektivetArt- och habitatdirektivetEU:s förordning gällande invasiva arterBåda uppdragen gällde stora delar av den löpande fiskerioberoende datainsamlingen av fisk och kräftor i de stora sjöarna. Man har särskilt fokuserat på de stora, långsiktiga uppdragen HaV har gett till SLU Aqua – Institutionen för akvatiska resurser:hydroakustiska expeditioner med tillhörande provtrålning i den fria vattenmassan för bedömning av status hos pelagisk fisk och kvantitativ uppskattning av beståndsstorlekprovfisken med bottensatta översiktsnät för bedömning av status för bentiska arterkräftprovfisken med standardiserade betade burar.Den fiskerioberoende datainsamlingen har varit särskilt viktig för resursförvaltningen. Bedömningar av statusen hos de viktigaste fisk- och kräftbestånden baseras på data från programmen och publiceras kontinuerligt i SLU:s webbportal Fiskbarometern https://fiskbarometern.se/rapport/2023.Den fiskeriberoende datainsamlingen (till exempel fångststatistik från fisket) är också viktig för resursförvaltningen. Resultaten används inom flera områden som styr fisket, exempelvis licensprövningar, utfärdande av redskapsdispenser, utformning av tekniska fiskeregler, prioritering av fiskevårdsåtgärder med mera.Vattenförvaltningsförordningen ställer krav på kontrollerande och operativ övervakning av en rad biologiska kvalitetselement som används för bedömning av ekologisk status. Ett av dessa är fisk.Resultat från fiskundersökningar används därför också inom ramen för vattenförvaltningen. Enligt vattendirektivet ska särskild hänsyn tas till det som kallas betydande vatten, i Sverige handlar det om sjöar med en areal överstigande 100 km2. Storleken på sjöarna, att de ofta delas upp i flera vattenförekomster som fisk kan migrera mellan, den höga artrikedomen samt den ofta komplexa kombinationen av påverkanskällor medför utmaningar för bedömning av ekologisk status. I dagsläget saknas lämpliga bedömningsgrunder för fisk i betydande vatten och ofta används istället expertbedömningar.Viktigt hitta synergier mellan behov inom resurs- och vattenförvaltningÖvervakningen av fisk och kräftor ska möta behoven inom både resurs- och vattenförvaltningen. Dessa två uppdrag som nu rapporteras kan ses som ett första steg i att optimera övervakningen så att den på sikt kan tillfredsställa behov inom bägge områdena. I många fall finns betydande överlapp mellan behoven inom resurs- och vattenförvaltningen och därför behöver framtidens övervakning hitta välavvägda upplägg som genererar synergieffekter. Utvecklingen av övervakningen och dess användning inom olika förvaltningsområden behöver också samordnas med länsstyrelser, vattenvårdsförbund och andra relevanta aktörer.Betydelsen av målbilder och referenstillståndEn utmaning inom både resurs- och vattenförvaltningen är att definiera målbilder och referenstillstånd i sjöar som under lång tid varit lokalt påverkade av mänskliga aktiviteter. De stora sjöarna saknar dessutom referensområden som är opåverkade av lokala påverkanskällor. Påverkan går ofta långt tillbaka i historien, långt innan man började med datainsamling på fisk, därför är det också svårt att jämföra med opåverkade referensperioder.De båda uppdragen poängterar därför betydelsen av dels tydliga och välformulerade målbilder som tar hänsyn till lämpliga tidsperspektiv och dels att målformuleringar och uppföljning förankras med berörda aktörer som är involverade i resurs- och vattenförvaltningen. Viktigt är också att identifiera och hantera mål som står i konflikt med varandra, exempelvis gällande övergödning som sänker vattenkvalitet men i gengäld kan ge ökad resursproduktion.Betydelsen av geografisk täckningResultaten från de parallella uppdragen understryker behovet av övervakning med en god täckning av olika delområden i sjöarna. Det är statistiskt fördelaktigt med undersökningar i många olika delområden jämfört med en hög ansträngning i ett fåtal delområden. Förbättrad täckning ökar dessutom möjligheten att kunna följa och bedöma ekologisk status i de mindre vattenförekomster inom de stora sjöarna där det just nu inte sker någon datainsamling med avseende på fisk.En god täckning ger även data om fler geografiskt avgränsade delbestånd vilket kan ge bättre bedömningar av fiskresurserna. Då kan programmen också på ett bättre sätt fånga upp olika typer av habitat och olika miljö- och påverkansgradienter. Det kan bli lättare att bedöma effekter av fiske och andra påverkanskällor och även att identifiera och bevara de viktigaste områdena för fisken. Bättre täckning kan också öka sannolikheten att upptäcka och följa upp förekomsten av invasiva arter.Utveckling av indikatorer för uppföljningBåde inom resurs- och vattenförvaltningen används indikatorer för att bedöma status (hos fisk- och kräftbestånden samt miljön) och hur fiskbestånden utvecklas över tid. Indikatorerna som används är idag olika för resurs- respektive vattenförvaltningen men det finns tematiskt överlapp och behov av samordning i utvecklingen av indikatorer och tillhörande referensnivåer.De indikatorer som hittills har utvecklats för att bedöma ekologisk status i svenska sjöar kan inte tillämpas i större sjöar. Därför finns ett behov att utveckla nya indikatorer specifikt för dessa. Vissa påverkanskällor bedömdes vara särskilt viktiga att fånga upp. Dessa var övergödning, hydromorfologisk påverkan och påverkan på konnektivitet. Framtida arbete behöver identifiera hur dessa påverkanskällor påverkar enskilda fisk- och skaldjursbestånd och ekosystemet samt utveckla lämpliga indikatorer som kan följa utvecklingen.Det sker för tillfället en utveckling av indikatorer för att bättra kunna bedöma bestånden av fisk och kräfta (Nadaffi med flera 2023). Förhoppningsvis kan en del av dessa metoder och ansatser även tillämpas i utvecklingen av indikatorer inom vattenförvaltningen. Exempelvis används indikatorer för uppföljning av havsmiljödirektivet också för bedömning av beståndens status ur ett resursperspektiv (Östman med flera 2023).Urvalet av indikatorer som används inom förvaltningen kan få betydelse för prioriteringar inom datainsamlingen. Kraven på data kan skilja sig mellan olika indikatorer vilket innebär att olika indikatorer har olika behov vad gäller provtagningsdesign.Utveckling av nya metoder för datainsamlingÖkade krav och behov när både vatten- och resursförvaltning ska optimeras, i kombination med ytterligare aspekter som införande av ekosystembaserad förvaltning och krav på att antalet fiskar som dödas i undersökningarna ska minska, innebär att övervakningens metoder behöver utvecklas. Detta kan delvis lösas genom att man ser över utformning, inriktning och omfattning av befintlig övervakning men det kan också innebära att man behöver komplettera datainsamlingen med andra, nya, metoder.Nuvarande övervakning fångar dessutom inte upp alla relevanta arter, exempelvis gädda som är viktig för både fisket och ekosystemen, varför alternativa metoder som kan följa fler arter behövs. De senaste åren har det skett en teknisk utveckling av insamlings- och analysmetoder för fisk och kräftor (e-DNA, akustik till exempel) vilket kan vara aktuellt att implementera. Revidering av metodik inom övervakning tar dock tid och innebär, initialt, högre kostnader.Förutom fiskerioberoende metoder och den fiskeriberoende datainsamlingen som görs idag lyfter bägge rapporterna möjligheten att samla in ytterligare data från fisket som en alternativ metod. Trots att det finns skillnader i val av metoder, upplägg och prioriteringar kan dessutom samverkan med våra grannländer också vara ett sätt att utveckla datainsamlingen och dess tillämpningar inom både vatten- och resursförvaltningen.
  •  
5.
  •  
6.
  • Bergek, Sara, 1979-, et al. (författare)
  • Population differentiation in perch Perca fluviatilis : environmental effects on gene flow?
  • 2010
  • Ingår i: Journal of Fish Biology. - : Wiley. - 0022-1112 .- 1095-8649. ; 76:5, s. 1159-1172
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Environmental parameters were used to investigate barriers to gene flow and genetic differentiation in the Eurasian perch (Perca fluviatilis L.) at a small geographical scale in an archipelago system. Significant genetic differentiation was found among locations. Distance per se did not play a major role in the reduction of gene flow. Instead, the largest genetic differences between populations correlated with major changes in environmental conditions, such as temperature at time of spawning. The results show that genetic divergence can arise between populations in habitats thought to be highly connected, and that environmental variables can influence the level of gene flow between populations, including those that are at small spatial scales (tens of kilometres). The importance of a landscape approach when investigating genetic differentiation and defining barriers to gene flow is highlighted.
  •  
7.
  • Berggren, Terese, et al. (författare)
  • Warmer water increases early body growth of northern pike (Esox lucius), but mortality has larger impact on decreasing body sizes
  • 2021
  • Ingår i: Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences. - : Canadian Science Publishing. - 0706-652X .- 1205-7533. ; 79, s. 771-781
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Large fish species often display truncated size distributions related to harvest. In addition, temperature, food availability and density dependence affect body growth and together with natural mortality influence population size structure. Here we study changes in body growth, size distributions and mortality in both harvested and nonharvested populations of northern pike (Esox Lucius) over 50 years along the Baltic Sea coast and in Lake Malaren, Sweden. For coastal pike, body growth has increased coincidentally with increasing water temperatures, yet in the last two decades there has been a decrease of larger individuals. In Lake Malaren, in contrast, size distributions and body growth were stationary despite similar increases in water temperature. A dominance of slow-growing individuals in older age classes was evident in all studied populations, also in the no-take zone, suggesting other factors than fishing contribute to the mortality pattern. We propose that increasing temperatures have favoured body growth in coastal areas, but this has been counteracted by increased mortality, causing pike sizes to decline. To regain larger coastal pike, managers need to consider multiple measures that reduce mortality.
  •  
8.
  • Bergström, Lena, et al. (författare)
  • Ekologisk kompensation i kustmiljön : Hur kan man uppväga förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med mänsklig verksamhet i kustområdet?
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sveriges kustmiljöer är utsatta för olika typer av mänsklig påverkan, med negativa effekter på arter, livsmiljöer och ekosystemtjänster. Enligt skadelindringshierarkin ska negativa effekter från mänsklig verksamhet i första hand undvikas, minimeras eller avhjälpas. I de kvarstående fall där skada trots dessa åtgärder är oundviklig, kan ekologisk kompensation vara ett sätt att mildra effekterna i syfte att bibehålla eller öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster.I projektet ECOCOA har vi undersökt om och hur ekologisk kompensation skulle kunna användas i förvaltningen av kustområden. Vår målsättning har varit att bidra till en vetenskapligt grundad syn på hur ekologisk kompensation skulle kunna medverka till att stoppa nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Eftersom kompensation kan beröra en mängd aktörer och sakägare med olika intressen och perspektiv är det viktigt med en transparent process som hanteras på ett jämförbart sätt mellan olika områden och fall. En viktig flaskhals idag är brist på praktisk erfarenhet hos aktörer om hur kompensationen ska kunna tillämpas. Vi har utvecklat ett ramverk utifrån de steg som man behöver beakta i en bedömning av skada och kompensationsbehov, med fokus på att öka förutsättningarna för en transparent bedömningsprocess. Det föreslagna ramverket bygger på fyra steg: 1) skadebedömning; 2) bedömning av kompensationsbehov; 3) val av kompensationsåtgärder; och 4) utvärdering av resultat. Ramverket baserar sig på att tydliggöra samband mellan ekosystemets strukturer och de nyttigheter dessa kan medföra för människan, där nyttigheter är beroende av ekosystemtjänster, ekosystemtjänster av funktioner, och funktioner av strukturer. Vi kopplar ramverket till en utvärdering av aktuellt kunskapsläge kring åtgärders effektivitet i kustområdet. Viktiga livsmiljöer som ingår är ålgräs, grunda vegetationsklädda mjukbottnar, naturligt vegetationsfria mjukbottnar, tångbälten, musselbankar, stenrev och kustnära våtmarker.Vi har med hjälp av ramverket utvärderat nuvarande och möjliga tillämpningar av ekologisk kompensation. Utvärderingen har gjorts dels genom ett fullständigt exempel som beskriver förlust av ålgräsängar och dels genom att undersöka befintliga fall och sammanhang där kompensation är eller skulle kunna bli relevant. Fallen bygger på i) domslut gällande tillståndspliktig vattenverksamhet, ii) dagens hantering av småskalig exploatering i kustområden, samt iii) tillämpningen av särskild fiskeavgift ur ett kompensationsperspektiv. Slutligen har vi utvecklat förslag på hur liknande tillämpningar skulle kunna se ut för ytterligare livsmiljöer i tillägg till ålgräs.Våra resultat visar det finns fortsatt stor osäkerhet kring hur kompensationsprocesser och kompensationsåtgärder fungerar i praktiken. Samtidigt är det en realitet att man idag i de allra flesta fall exploaterar utan kompensation, eller med otillräcklig kompensation. Detta innebär i praktiken att förluster värderas till noll, det vill säga att man accepterar förluster på biologisk mångfald, ekosystemtjänster och nyttigheter, och att de skador som uppstår inte uppmärksammas i form av åtgärdsbehov som ska täckas av den som orsakar skadan. Eftersom tillämpningen av vårt ramverk synliggör värdet av att förvalta biologisk mångfald och ekosystemtjänster tillsammans kan det även stödja förvaltningen av kustområden i enlighet med ekosystemansatsen på en mer generell nivå.Våra resultat synliggör vikten av att värna biologisk mångfald. Vår genomgång av potentiella kompensationsåtgärder, som redogörs för i rapporten, visar med tydlighet att det är kostsamt att först förstöra och sedan restaurera, i stället för att skydda och undvika skada i första hand. Vi ser dock ett utrymme och ett behov av att förbättra användningen av ekologisk kompensation som ett av många verktyg för att värna biologisk mångfald och ekosystemtjänster i svenska kustmiljöer i enlighet med miljöbalken. ECOCOAs ramverk tillsammans med kaskadmodeller för viktiga livsmiljöer och information om potentiella åtgärder, kunde här fungera som en gemensam utgångspunkt vid diskussioner, samrådsprocesser och bedömningar.
  •  
9.
  •  
10.
  • Bergström, Ulf, et al. (författare)
  • Evaluating eutrophication management scenarios in the Baltic Sea using species distribution modelling
  • 2013
  • Ingår i: Journal of Applied Ecology. - : Wiley. - 1365-2664 .- 0021-8901. ; 50:3, s. 680-690
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Eutrophication is severely affecting species distributions and ecosystem functioning in coastal areas. Targets for eutrophication reduction have been set in the Baltic Sea Action Plan (BSAP) using Secchi depth, a measure of water transparency, as the main status indicator. Despite the high economic costs involved, the potential effects of this political decision on key species and habitats have not been assessed. In a case study including species central to coastal ecosystem functioning, we modelled the effects of changing Secchi depth on the distribution of bladderwrack Fucus vesiculosus and eelgrass Zostera marina vegetation as well as recruitment areas of the main predatory fish species, perch Perca fluviatilis and pikeperch Sander lucioperca. Specifically, we explored the effects of changing Secchi depth on species distributions under a set of scenarios based on the BSAP, using three fundamentally different modelling techniques: maximum entropy, generalized additive and random forest modelling. Improved Secchi depth (reduced eutrophication) was predicted to cause a substantial increase in the distribution of bladderwrack, while the distribution of eelgrass remained largely unaffected. For the fish, a large increase in perch recruitment areas was predicted and a concurrent decrease in recruitment areas of pikeperch. These changes are likely to have effects on biodiversity and ecosystem services. The three modelling methods exposed differences in the quantitative predictions for species with a weaker coupling to Secchi depth. Qualitatively, however, the results were consistent for all species. Synthesis and applications. We show how ecological effects of environmental policies can be evaluated in an explicit spatial context using species distribution modelling. The model-specific responses to changes in eutrophication status emphasize the importance of using ensemble modelling for exploring how species distributions may respond to alternative management regimes. A pronounced difference in response between species suggests that eutrophication mitigation will have consequences for ecosystem functioning, and thus ecosystem goods and services, by inducing changes in the simple food webs of the Baltic Sea. These model predictions form a basis for spatially explicit cost-benefit estimates under different scenarios, providing valuable information for both decision-makers and the wider society.
  •  
11.
  • Bergström, Ulf, et al. (författare)
  • Kartor över fiskrekryteringsområden : Ett viktigt underlag för kustfiskövervakningen
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Naturvårdsverket uppdrog 2006–01–26 åt Fiskeriverkets Kustlaboratorium att inom ramen förprogramområdet Kust och Hav genomföra ett specialprojekt för utveckling och utvärdering avmöjligheter för ett samordnat nationellt–regionalt kustfiskprogram för Östersjön och Västerhavet.Syftet med projektet är:• Att starta ett samarbete med marina centra, länsstyrelser och vattenmyndigheter kring en samordnadkustfiskövervakning.• Att genomföra en analys av pågående övervakningsprogram i de aktuella kustlänen. Analysen börresultera i ett förslag till hur pågående program kompletterar varandra och var eventuella bristerförekommer.• Att få till stånd ett samordnat nationellt – regionalt kustfiskprogram längs hela Sveriges kust. Nyaövervakningsprogram inleds om och där så anses vara nödvändigt. Pågående program kompletterasmed rekryteringsundersökningar (engångsinsats) om så anses nödvändigt.• Att vidareutveckla indikatorer och faktablad baserade på kustfiskövervakning.• Att öka kunskapen om fiskrekrytering i en eller flera övervakningslokaler genom inventering avrekryteringsmiljöer.Arbetet inleddes under 2006 och skulle enligt avtalet slutrapporteras 31 mars 2007. Efter godkännandeav uppdragsgivaren förlängdes tiden för slutlig rapportering till 30 juni 2007. Rapporteringen delashär upp i en del som omfattar en utredning av möjligheter till utveckling och samordning avkustfiskövervakning och indikatorer och en fristående del som beskriver resultaten frånrekryteringsutredningar och betydelsen av sådan för tolkning av övervakningens resultat (Bergströmet al. 2007).
  •  
12.
  •  
13.
  • Bergström, Ulf, et al. (författare)
  • Kompensation för miljöpåverkan vid kustexploatering – dagens tillämpning av ekologisk kompensation och särskild fiskeavgift samt möjlig vidareutveckling
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kustekosystemen är mycket viktiga för både biologisk mångfald och ekosystemtjänster, men påverkas samtidigt negativt av ett kontinuerligt ökat nyttjande av kustzonen för boende och olika verksamheter. Ekologisk kompensation är ett förvaltningsverktyg som syftar till att gottgöra oundviklig skada på naturmiljöer, exempelvis arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden, i samband med mänsklig verksamhet. Verktyget har dock hittills använts i mycket begränsad omfattning i grunda kustmiljöer.Inom projektet ECOCOA, finansierat av Naturvårdsverket, har vi fokuserat på att utvärdera förutsättningarna för ökad användning av ekologisk kompensation i kustområden, som ett av flera verktyg som kan stöda miljövården. Projektets slutrapport (Bergström m.fl. 2021) ger en övergripande bild av samtliga resultat, medan vi i föreliggande rapport ger en fördjupning av de mer konkreta problem som kan uppstå vid handläggning av miljöärenden i förvaltningen, och möjliga lösningar på kort och lång sikt. Rapporten riktar sig i första hand till handläggare som vill utveckla tillämpningen av ekologisk kompensation vid vattenverksamhetsärenden, till tekniska råd vid markoch miljödomstolar, samt miljökonsulter och andra som kan behöva insyn i hur ekologisk kompensation kan användas och vidareutvecklas inom svensk kustmiljöförvaltning. I rapporten återger vi hur man hanterar ekologisk kompensation i svenska kustområden idag, till exempel hur handläggare arbetar med att mäta skada och bedöma omfattningen av kompensationsbehov. Vi beskriver även problematiken med småskaliga anmälningspliktiga ärenden, där den sammanlagda påverkan från många små exploateringar ger upphov till betydande förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Slutligen beskriver vi hur den så kallade särskilda fiskeavgiften, som syftar till att tillvarata fiskeintresset i samband med vattenverksamhetsfrågor, tillämpas idag, samt analyserar hur beräkningsgrunderna skulle kunna utvecklas för att stärka användningen av ekologisk kompensationen som verktyg. Vår sammanställning och utvärdering utgår från ett generellt ramverk som utvecklats inom ECOCOA för att skatta skada och identifiera kompensationsbehov. Ramverket baseras på en kaskadmodell, som visar kopplingar mellan ekosystemets struktur, funktion, ekosystemtjänster och nyttigheter för människor. Modellen kan användas för att synliggöra hur verksamheter påverkar arter och livsmiljöer och vilka kostnader och förluster detta medför. Ramverket kan även användas för att bedöma i vilken omfattning en föreslagen åtgärd faktiskt kompenserar för de förluster som verksamheten innebär.Här följer en kort sammanfattning av resultaten som presenteras i rapporten: • En enkätundersökning riktad till aktörer inom kustförvaltningen visar att ekologisk kompensation i praktiken tillämpas mycket sällan inom kustmiljöförvaltningen idag, och att det finns ett stort behov av att ta fram riktlinjer för dess tillämpning, som stöd till handläggare, konsulter, domstolar och andra aktörer. På en mer generell nivå omfattar detta även ett behov av att förbättra kunskapen om restaureringsmetoder samt att ta fram metoder för värdering av skador på naturvärden. Det finns även ett behov av resurser för Sammanfattning 6 handläggare i form av tid och stöd för att tillämpa ekologisk kompensation i kustförvaltningen. • En utvärdering av befintliga domslut för ett antal tillståndspliktiga (dvs. storskaliga) vattenverksamhetsärenden visar att biologisk mångfald och ekosystemtjänster mycket sällan beaktas på ett sätt som är i linje med Sveriges åtaganden inom till exempel konventionen för biologisk mångfald och EU:s biodiversitetstrategi, där en bärande princip är att ingen nettoförlust ska ske. Det finns ett förbättringsutrymme som borde kunna mötas direkt genom en ökad kunskapsdelning mellan aktörer, och en förbättrad praxis gällande tillämpning av ekologisk kompensation. Samtidigt uppstår flera mer komplexa frågor som berör till exempel behovet av en gemensam fysisk planering och identifiering av lämpliga kompensationsåtgärder, där ett kunskapsbyggande behövs. • Småskalig kustexploatering, exempelvis bryggbyggen och små muddringar, är en särskilt utmanande fråga. Enskilda små ingrepp är anmälningspliktiga (dvs. sällan tillståndspliktiga), och trots att det vid handläggningen av dessa ärenden ställs krav på miljöhänsyn kan det ofta inte bedömas som skäligt att kräva att exploatören själv utför ekologisk kompensation. Den sammanlagda påverkan av dessa många små ingrepp är dock betydande, och det är angeläget att utforma ett system där även småskalig vattenverksamhet kompenserar för sina miljökostnader. Vi undersöker hur ett system för ekologisk kompensation som även omfattar småskalig exploatering skulle kunna se ut, i relation till konceptet habitatbanker eller kompensationspooler, där exploatören kan bidra ekonomiskt till habitatrestaureringar i stället för att själv utföra dem. • Den särskilda fiskeavgiften syftar till att kompensera för skador från vattenverksamheter på fisket och skulle kunna betraktas som ett förvaltningsverktyg för kompensation av en viss typ av förlust. I rapporten utvärderar vi hur det rådande fiskeavgiftssystemet fungerar och utforskar hur det kan fungera ur ett kompensationsperspektiv, samt ger förslag på hur beräkningsmodellen kan utvecklas.Sammantaget finns det ett stort behov av att utveckla ekologisk kompensation som ett av de verktyg som kan bidra till att motverka den allt snabbare förlusten av biologisk mångfald och ekosystemfunktioner. Parallellt behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av de känsligaste livsmiljöerna i kustzonen, eftersom bevarande av fungerande livsmiljöer är att föredra som ett mer kostnadseffektivt verktyg än restaurering av störda miljöer.
  •  
14.
  •  
15.
  • Bergström, Ulf, et al. (författare)
  • Long-term decline in northern pike (Esox lucius L.) populations in the Baltic Sea revealed by recreational angling data
  • 2022
  • Ingår i: Fisheries Research. - : Elsevier BV. - 0165-7836 .- 1872-6763. ; 251
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In the Baltic Sea, the large predatory fish northern pike (Esox lucius L.) is important for both recreational fisheries and ecosystem functioning. As existing fishery-independent surveys do not adequately monitor pike populations, a general lack of knowledge on population status and trends poses challenges for management. Here we use recreational angling data as an alternative method to describe pike population development along the Swedish Baltic Sea coast from 1938 onwards and assess the change over time in potential mortality factors by estimating harvest by fisheries and consumption by large predators. Data from a Swedish national register on trophy-sized pike (>12 kg) showed that numbers and maximum sizes peaked in 1990-1995, after which declines in both metrics are evident. In logbooks from a sport fishing club in the Stockholm archipelago, a simultaneous decrease in maximum sizes of pike was observed, together with a decrease in the total number of pike caught per fishing day. Jointly, these data indicate a decline in the abundance of large pike since around 1990. While commercial pike fisheries in the Baltic Sea have decreased continuously since the 1950s, recreational fishing increased after 1985, when Swedish coastal waters were made open access to anglers. The declines in large pike starting in the 1990s could, thus, have been driven by an increase in mortality from recreational fisheries, which at the time primarily practiced catch and kill. Since the 2000s, bag and slot length limits, spawning closures, and a general increase in catch-and-release fishing has reduced the landings of pike in recreational fisheries. Despite these fisheries regulations and higher release rates the decline in catches of large pike has continued, indicating an effect of other mortality factors. The strong growth of grey seal (Halichoerus grypus) and great cormorant (Phalacrocorax carbo sinensis) populations suggest that predation pressure on pike has increased over time. In the Stockholm archipelago these two predators were estimated to remove 5-18 times (range based on different diet composition estimates) more pike biomass than total fisheries landings in 2014-2017. To improve the situation for northern pike in the Baltic Sea managers need to consider both fisheries restrictions and measures to decrease predation pressure and increase recruitment. Catch data from recreational fisheries may be used to evaluate such management efforts by providing information on the population development of this keystone species.
  •  
16.
  • Bergström, Ulf, et al. (författare)
  • Predation and spatial connectivity interact to shape ecosystem resilience to an ongoing regime shift
  • 2024
  • Ingår i: Nature Communications. - 2041-1723. ; 15
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Ecosystem regime shifts can have severe ecological and economic consequences, making it a top priority to understand how to make systems more resilient. Theory predicts that spatial connectivity and the local environment interact to shape resilience, but empirical studies are scarce. Here, we use >7000 fish samplings from the Baltic Sea coast to test this prediction in an ongoing, spatially propagating shift in dominance from predatory fish to an opportunistic mesopredator, with cascading effects throughout the food web. After controlling for the influence of other drivers (including increasing mesopredator densities), we find that predatory fish habitat connectivity increases resilience to the shift, but only when densities of fish-eating top predators (seals, cormorants) are low. Resilience also increases with temperature, likely through boosted predatory fish growth and recruitment. These findings confirm theoretical predictions that spatial connectivity and the local environment can together shape resilience to regime shifts.
  •  
17.
  •  
18.
  •  
19.
  •  
20.
  •  
21.
  • Bryhn, Andreas, et al. (författare)
  • Biologiska aspekter av rums- och tidsskalor i genomförandet av ekosystembaserad fiskförvaltning
  • 2019
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Ekosystembaserad fiskförvaltning (EBFF) är ett sätt att förvalta fisk- och skaldjursbestånd på tvärvetenskaplig grund genom att låta förvaltningen omfatta hela ekosystem, inklusive mänsklig påverkan, och göra lämpliga avgränsningar i tid och rum. Liksom vid traditionell fiskförvaltning påverkas de avgränsningar som väljs för EBFF av rums- och tidsspecifika ekologiska, ekonomiska och sociala förutsättningar. Denna rapport om de biologiska aspekterna av tid- och rumsskalor för EBFF kan därvidlag ge insikter om var förvaltningsskalorna skiljer sig från de viktigaste ekologiska skalorna. De rumsspecifika ekologiska förutsättningarna för EBFF kan i praktiken beröra avgränsningar av olika fisk- eller skaldjurspopulationers utbredningsområden. Därutöver påverkas ett val av lämplig förvaltningsskala av andra biologiska aspekter som till exempel spridningsfaser, rörlighet, växlingar mellan olika habitat under olika livsstadier eller under olika delar av årscykeln, kopplingar till andra arter, samt naturlig dödlighet. Därtill påverkas ekosystemen av mänskliga aktiviteter som till exempel fiske, habitatdegradering, klimatförändringar och försurning, vilka har olika rumsliga och tidsmässiga skalor. För stationära arter som abborre, gädda och gös föreslås små rumsliga förvaltningsskalor. För långvandrande arter som ål och lax krävs stora rumsliga förvaltningsskalor som omfattar hela utbredningsområdet. De tidsspecifika förutsättningar som måste tas hänsyn till i en EBFF är bland annat populationsdynamik. De biologiska förvaltningsmål som ställs upp inom en EBFF blir avgörande för hur väl de ekologiska skalorna överensstämmer med förvaltningsskalan. Fiskpopulationer har en årlig reproduktionscykel och eftersom variationer i årsklasser starkt kan påverka fiskpopulationernas storlek och rekryteringsframgång rekommenderar denna rapport generellt en ettårig förvaltningskala. Det är dock viktigt med flexibilitet och adaptivitet i förvaltningen så att förändringar i miljön och hela ekosystemet, som har en längre cykel än ett år, beaktas. Andra ekologiska faktorer som exempelvis sjukdomar kan verka på ännu kortare tidsskalor, vilket förvaltningen också behöver ta hänsyn till. Den mest betydelsefulla mänskliga påverkansfaktorn på fisk och skaldjur i större svenska sjöar och i havet är fisket, som typiskt sett är säsongsbundet. Samtidigt verkar många andra mänskliga påverkansfaktorer som övergödning, försurning och klimatförändringar, på en kontinuerlig tidsskala. Att åtgärda sådana faktorer tar ofta längre tid än ett år för att komma till stånd och ytterligare tid innan de ger effekt i ekosystemen. Sammantaget ger vi i denna rapport en rekommendation avseende en huvudsaklig förvaltningscykel på sex år, i enlighet med Vattendirektivet och Havsmiljödirektivet
  •  
22.
  • Bryhn, Andreas, et al. (författare)
  • Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2019 : Resursöversikt
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Fisken i havet är en resurs som rör sig fritt över nationella gränser. EU har därför en gemensam fiskeripolitik (GFP). Många arter som är viktiga för Sverige regleras inte i GFP och förvaltas därför nationellt.Denna rapport syftar till att:beskriva utvecklingen av fiskeripolitikenförklara den nuvarande politikens mål och regelverk och dess relation till mål och regler på miljöområdetförklara politikens nationella genomförande och det nationella handlingsutrymmetexemplifiera hur Havs- och vattenmyndigheten arbetat med att reglera fisket.
  •  
23.
  • Bryhn, Andreas, et al. (författare)
  • Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020 : Resursöversikt
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Totalt redovisas underlag och råd för 48 fisk- och skaldjursarter.De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.
  •  
24.
  • Cole, Scott, et al. (författare)
  • Environmental compensation for biodiversity and ecosystem services : A flexible framework that addresses human wellbeing
  • 2021
  • Ingår i: Ecosystem Services. - : Elsevier BV. - 2212-0416 .- 2212-0416. ; 50
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Environmental compensation should address negative impacts from human activities on nature, including loss of biodiversity and ecosystem services. However, successful compensation, achieving no net loss, requires broad quantitative information on different types of losses and gains. We find that the scope of compensatory schemes varies in what is considered compensable, which makes it challenging to apply a conceptual approach consistently across schemes with different needs. We propose a flexible yet structured framework for determining which values should be compensated and how. Our framework focuses specifically on habitat deterioration and is illustrated with a case study involving loss of eelgrass habitat. The framework helps identify compensation needs and selects among suitable compensation options, merging science-based information with normative issues and local concerns. By integrating the ecosystem services cascade model, it encompasses aspects from biodiversity structure to human wellbeing. The framework prefers in-kind compensation because this targets the structure level and thus meets compensation needs in all subsequent levels of the cascade model; further, it is more likely to capture non-instrumental values (i.e. in nature) and reduce exposure to uncertainty. We highlight the importance of spatial aspects of ecosystem functions, services and their subsequent impacts on wellbeing. Although our selection hierarchy assumes a similar and nearby principle for habitat restoration (preference for in-kind/on-site), this criterion is not universal. We underscore the hierarchy's implicit normative assumptions and suggest that apparent disagreement about who should benefit may be traced to an unresolved conflict between egalitarianism and utilitarianism.
  •  
25.
  • Eklöf, Johan S., et al. (författare)
  • A spatial regime shift from predator to prey dominance in a large coastal ecosystem
  • 2020
  • Ingår i: Communications Biology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2399-3642. ; 3:1
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Regime shifts in ecosystem structure and processes are typically studied from a temporal perspective. Yet, theory predicts that in large ecosystems with environmental gradients, shifts should start locally and gradually spread through space. Here we empirically document a spatially propagating shift in the trophic structure of a large aquatic ecosystem, from dominance of large predatory fish (perch, pike) to the small prey fish, the three-spined stickleback. Fish surveys in 486 shallow bays along the 1200 km western Baltic Sea coast during 1979–2017 show that the shift started in wave-exposed archipelago areas near the open sea, but gradually spread towards the wave-sheltered mainland coast. Ecosystem surveys in 32 bays in 2014 show that stickleback predation on juvenile predators (predator–prey reversal) generates a feedback mechanism that appears to reinforce the shift. In summary, managers must account for spatial heterogeneity and dispersal to better predict, detect and confront regime shifts within large ecosystems.
  •  
26.
  • Eklöf, Johan, et al. (författare)
  • Size matters : relationships between body size and body mass of common coastal, aquatic invertebrates in the Baltic Sea
  • 2017
  • Ingår i: PeerJ. - : PeerJ. - 2167-8359. ; 5
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background. Organism biomass is one of the most important variables in ecological studies, making biomass estimations one of the most common laboratory tasks. Biomass of small macroinvertebrates is usually estimated as dry mass or ash-free dry mass (hereafter `DM' vs. 'AFDM') per sample; a laborious and time consuming process, that often can be speeded up using easily measured and reliable proxy variables like body size or wet (fresh) mass. Another common way of estimating AFDM (one of the most accurate but also time-consuming estimates of biologically active tissue mass) is the use of AFDM/DM ratios as conversion factors. So far, however, these ratios typically ignore the possibility that the relative mass of biologically active vs. non-active support tissue (e.g., protective exoskeleton or shell)-and therefore, also AFDM/DM ratios-may change with body size, as previously shown for taxa like spiders, vertebrates and trees.Methods. We collected aquatic, epibenthic macroinvertebrates (>1 mm) in 32 shallow bays along a 360 km stretch of the Swedish coast along the Baltic Sea; one of the largest brackish water bodies on Earth. We then estimated statistical relationships between the body size (length or height in mm), body dry mass and ash-free dry mass for 14 of the most common taxa; five gastropods, three bivalves, three crustaceans and three insect larvae. Finally, we statistically estimated the potential influence of body size on the AFDM/DM ratio per taxon.Results. For most taxa, non-linear regression models describing the power relationship between body size and (i)DM and (ii) AFDM fit the data well (as indicated by low SE and high R-2). Moreover, for more than half of the taxa studied (including the vast majority of the shelled molluscs), body size had a negative influence on organism AFDM/DM ratios.Discussion. The good fit of the modelled power relationships suggests that the constants reported here can be used to quickly estimate organism dry-and ash-free dry mass based on body size, thereby freeing up considerable work resources. However, the considerable differences in constants between taxa emphasize the need for tax on specific relationships, and the potential dangers associated with ignoring body size. The negative influence of body size on the AFDM/DM ratio found in a majority of the molluscs could be caused by increasingly thicker shells with organism age, and/or spawning-induced loss of biologically active tissue in adults. Consequently, future studies utilizing AFDM/DM (and presumably also AFDM/wet mass) ratios should carefully assess the potential influence of body size to ensure more reliable estimates of organism body mass.
  •  
27.
  • Eriksson, Britas Klemens, et al. (författare)
  • Habitat segregation of plate phenotypes in a rapidly expanding population of three-spined stickleback
  • 2021
  • Ingår i: Ecosphere. - : Wiley. - 2150-8925 .- 2150-8925. ; 12:6
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Declines of large predatory fish due to overexploitation are restructuring food webs across the globe. It is now becoming evident that restoring these altered food webs requires addressing not only ecological processes, but evolutionary ones as well, because human-induced rapid evolution may in turn affect ecological dynamics. We studied the potential for niche differentiation between different plate armor phenotypes in a rapidly expanding population of a small prey fish, the three-spined stickleback (Gasterosteus aculeatus). In the central Baltic Sea, three-spined stickleback abundance has increased dramatically during the past decades. The increase in this typical mesopredator has restructured near-shore food webs, increased filamentous algal blooms, and threatens coastal biodiversity. Time-series data covering 22 years show that the increase coincides with a decline in the number of juvenile perch (Perca fluviatilis), the most abundant predator of stickleback along the coast. We investigated the distribution of different stickleback plate armor phenotypes depending on latitude, environmental conditions, predator and prey abundances, nutrients, and benthic production; and described the stomach content of the stickleback phenotypes using metabarcoding. We found two distinct lateral armor plate phenotypes of stickleback, incompletely and completely plated. The proportion of incompletely plated individuals increased with increasing benthic production and decreasing abundances of adult perch. Metabarcoding showed that the stomach content of the completely plated individuals more often contained invertebrate herbivores (amphipods) than the incompletely plated ones. Since armor plates are defense structures favored by natural selection in the presence of fish predators, the phenotype distribution suggests that a novel low-predation regime favors stickleback with less armor. Our results suggest that morphological differentiation of the three-spined stickleback has the potential to affect food web dynamics and influence the persistence and resilience of the stickleback take-over in the Baltic Sea.
  •  
28.
  • Flink, Henrik, et al. (författare)
  • Recreational fisheries selectively capture and harvest large predators
  • 2024
  • Ingår i: Fish and Fisheries. - : John Wiley & Sons. - 1467-2960 .- 1467-2979.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Size- and species-selective harvest inevitably alters the composition of targeted populations and communities. This can potentially harm fish stocks, ecosystem functionality, and related services, as evidenced in numerous commercial fisheries. The high popularity of rod-and-reel recreational fishing, practiced by hundreds of millions globally, raises concerns about similar deteriorating effects. Despite its prevalence, the species and size selectivity of recreational fisheries remain largely unquantified due to a lack of combined catch data and fisheries-independent surveys. This study addresses this gap by using standardised monitoring data and over 60,000 digital angling catch reports from 62 distinct fisheries. The findings demonstrate a pronounced selectivity in recreational fisheries, targeting top predators and large individuals. Catch-and-release practices reduced the overall harvest by 60% but did not substantially alter this selectivity. The strong species- and size-specific selectivity mirror patterns observed in other fisheries, emphasising the importance of managing the potential adverse effects of recreational fisheries selective mortality and overfishing.
  •  
29.
  • Florin, Ann-Britt, et al. (författare)
  • Characterisation of juvenile flatfish habitats in the Baltic Sea
  • 2009
  • Ingår i: Estuarine, Coastal and Shelf Science. - : Elsevier BV. - 0272-7714 .- 1096-0015. ; 82:2, s. 294-300
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Survival and growth of the earliest life-stages is considered a key factor in determining the abundance of many marine fish species. For flatfishes, the availability of high quality nursery areas is essential for successful recruitment. Regarding the Baltic Sea, there are large gaps in knowledge on factors that influence the distribution of flatfishes during this sensitive stage. To identify the characteristics of important nursery areas in the Baltic for flounder (Platichthys flesus) and turbot (Psetta maxima), a field survey with push net sampling was conducted in the northern Baltic proper during autumn 2006. The sampling stations were stratified to cover several different habitat types defined by substrate and wave exposure. Apart from density of young-of-the-year (YOY) flatfishes, a number of ecological characteristics of the habitat were recorded. Physical habitat variables included substrate type, salinity, depth, turbidity, vegetation and habitat structure. Variables describing biotic processes, such as prey availability and abundance of competitors, were also sampled. The relationships between the spatial distribution of species and these ecological characteristics were fitted to presence/absence data of juvenile flatfish using generalized additive models (GAM). The best habitat descriptors for flounder in order of contribution were: substrate, habitat structure, salinity, wave exposure and occurrence of filamentous algae. Positive effects of increasing wave exposure, salinity and structure were detected while a high cover of filamentous algae had a negative effect. Sand and gravel were preferred over soft and stony substrates. For turbot the best habitat descriptors in order of contribution were: occurrence of filamentous algae, substrate and turbidity. Turbot showed a preference for areas with a low cover of filamentous algae, high turbidity and sandy substrate. Prey availability and abundance of competitors were not included in the models, indicating that the distribution of flatfishes at the scales studied (tens of kilometres) is mainly governed by physical habitat properties. These results constitute the basis for future efforts on mapping of essential flatfish habitats in the Baltic Sea.
  •  
30.
  • Florin, Ann-Britt, et al. (författare)
  • Local conditions affecting current and potential distribution of the invasive round goby - Species distribution modelling with spatial constraints
  • 2018
  • Ingår i: Estuarine, Coastal and Shelf Science. - : Elsevier BV. - 0272-7714 .- 1096-0015. ; 207, s. 359-367
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The establishment of non-indigenous species (NIS) has become a global phenomenon and is acknowledged as one of many potential threats against biodiversity and the functioning of marine ecosystems. To support effective management there is a need to predict NIS distribution and identify areas with the highest invasion risk. In this study we have developed local species distribution models by combining observations of one of the top-tier invasive NIS, the round goby Neogobius melanostomus, with high resolution maps of environmental conditions along the Baltic Sea coast of south-eastern Sweden. By applying the model with and without spatial constraints we estimate the current and potential distribution. The difference between these two maps outlines high risk areas for potential colonization, should round goby continue to spread in accordance with environmental preference in the area. We additionally highlight the significance of scale for distribution modelling by comparing the importance of local environmental conditions to variables important on a regional scale. (C) 2017 Elsevier Ltd. All rights reserved.
  •  
31.
  • Gullström, Martin, et al. (författare)
  • Utvärdering av videoteknik som visuell undervattensmetod för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter : Metodsäkerhet, precision och kostnader
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Svensk naturvård är idag starkt kopplad till naturvårdsarbetet inom EU och styrs till en väsentlig del av olika direktiv. EU:s art- och habitatdirektiv är ett viktigt sådant direktiv som fokuserar på bevarande av den biologiska mångfalden. Den här rapporten presenterar en nationell studie, där det främsta syftet har varit att utvärdera undervattensvideo som visuell metod för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter definierade i EU:s art- och habitatdirektiv. Det övergripande målet är att utveckla ett väl fungerande och harmoniserat miljöövervakningsprogram i syfte att skydda och följa upp våra kuster och hav. Projektet är utfört inom ramarna för ett samarbetsprojekt mellan Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och ArtDatabanken (SLU). Resultaten ligger till grund för undersökningstypen Visuella undervattensmetoder för uppföljning av marina naturtyper och typiska arter (Havs- och vattenmyndigheten manus) samt bidrar till det övergripande projektet Biogeografisk uppföljning (uppdragsavtal 2574-13). Studien utfördes under sommaren 2012 med huvudsyftet att jämföra och utvärdera data insamlat genom fyra olika fotografiska metoder: två videoanalysmetoder och två bildanalysmetoder, sinsemellan samt mot data insamlat genom dykning. Variabler som testades inkluderade taxonomisk upplösning, möjlighet att skatta olika organismers täckningsgrad med god precision samt de olika metodernas kostnadseffektivitet. För att få en helhetsbild av Sveriges kustzon så valdes fem geografiskt väl utspridda områden (från Bottenviken i norra Östersjön till Kosterarkipelagen nära den norska gränsen). Inom varje område gjordes undersökningarna på hård- respektive mjukbotten och inkluderade fem replikat per bottentyp. Resultaten visar att dykmetoden ger en högre taxonomisk upplösning än samtliga fotografiska metoder, och skattning av hela videofilmen (videoanalysmetoder) ger en högre taxonomisk upplösning än en skattning av stillbilder från filmen (bildanalysmetoder). Intressant ur ett miljöövervakningsperspektiv är att videoanalysmetoder visade likvärdig precision och replikerbarhet som dykmetoden. Kostnadsmässigt visade resultaten att video- och bildanalysmetoderna är klart fördelaktiga i jämförelse med dykning. För att skapa ett harmoniserat miljöövervakningsinstrument och för att följa upp marina naturtyper och typiska arter enligt EU:s art- och habitatdirektiv kan undervattensvideo således anses vara ett intressant och lämpligt alternativ, vilket även andra nyligen utförda studier (t.ex. Sundblad m.fl. 2013 a, b, c) indikerar.  
  •  
32.
  • Hansen, Joakim P., et al. (författare)
  • Recreational boating degrades vegetation important for fish recruitment
  • 2019
  • Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 48:6, s. 539-551
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Recreational boating increases globally and associated moorings are often placed in vegetated habitats important for fish recruitment. Meanwhile, assessments of the effects of boating on vegetation, and potential effects on associated fish assemblages are rare. Here, we analysed (i) the effect of small-boat marinas on vegetation structure, and (ii) juvenile fish abundance in relation to vegetation cover in shallow wave-sheltered coastal inlets. We found marinas to have lower vegetation cover and height, and a different species composition, compared to control inlets. This effect became stronger with increasing berth density. Moreover, there was a clear positive relationship between vegetation cover and fish abundance. We conclude that recreational boating and related moorings are associated with reduced cover of aquatic vegetation constituting important habitats for juvenile fish. We therefore recommend that coastal constructions and associated boating should be allocated to more disturbance tolerant environments (e.g. naturally wave-exposed shores), thereby minimizing negative environmental impacts.
  •  
33.
  •  
34.
  • Karlsson, Erik, et al. (författare)
  • Strong positive relationships between eDNA concentrations and biomass in juvenile and adult pike (Esox lucius) under controlled conditions: Implications for monitoring
  • 2022
  • Ingår i: Environmental DNA. - : Wiley. - 2637-4943. ; 4, s. 881-893
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Reliable abundance information is the foundation for managing aquatic resources. Species with low catchability are, however, often overlooked in monitoring programmes. Thus, governing bodies lack the data necessary to make well-informed management decisions. Environmental DNA (eDNA) can produce quantitative estimates of fish abundances, but the precision varies greatly depending on the species and system. It is, therefore, necessary to evaluate its performance and investigate how fish biomass and density affects eDNA dynamics on a case-by-case basis before eDNA-based monitoring can be a viable option. Here, we evaluate how biomass and density of an ecologically and socioeconomically important top predator, the Northern pike (Esox lucius), relate to eDNA concentrations in controlled aquarium and mesocosm experiments. We carried out experiments using both juvenile and adult individuals and evaluated eDNA, biomass and density relationships at three different time points using a previously developed TaqMan assay, targeting the cytochrome oxidase I gene. We also evaluated the performance of multiple extraction methods (DNeasy Blood & Tissue kit, DNeasy PowerWater kit, and Chelex 100), and filtering systems (single- vs. double-membrane filters). The results from both pike experiments showed a strong positive linear relationship between eDNA concentration and pike biomass (R2 = 0.74 – 0.87). Levels of eDNA dropped drastically within the initial 24 h of juvenile pike being removed from the aquaria, and low levels were detectable for up to 308 h. Of the extraction methods, Chelex 100 yielded the highest DNA concentration, offering a quick and cost-effective alternative compared with existing widely used extraction methods. Using double membrane filters of different material showed no increase in DNA yield regardless of the extraction method but it allowed more water to be processed. Although several challenges remain, our results show that eDNA holds promise to become a useful tool for monitoring fish biomass in natural environments.
  •  
35.
  • Kraufvelin, Patrik, et al. (författare)
  • Essential coastal habitats for fish in the Baltic Sea
  • 2018
  • Ingår i: Estuarine, Coastal and Shelf Science. - : Elsevier BV. - 0272-7714 .- 1096-0015. ; 204, s. 14-30
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • Many coastal and offshore fish species are highly dependent on specific habitat types for population maintenance. In the Baltic Sea, shallow productive habitats in the coastal zone such as wetlands, vegetated flads/lagoons and sheltered bays as well as more exposed rocky and sandy areas are utilized by fish across many life history stages including spawning, juvenile development, feeding and migration. Although there is general consensus about the critical importance of these essential fish habitats (EFH) for fish production along the coast, direct quantitative evidence for their specific roles in population growth and maintenance is still scarce. Nevertheless, for some coastal species, indirect evidence exists, and in many cases, sufficient data are also available to carry out further quantitative analyses. As coastal EFH in the Baltic Sea are often found in areas that are highly utilized and valued by humans, they are subjected to many different pressures. While cumulative pressures, such as eutrophication, coastal construction and development, climate change, invasive species and fisheries, impact fish in coastal areas, the conservation coverage for EFH in these areas remains poor. This is mainly due to the fact that historically, fisheries management and nature conservation are not integrated neither in research nor in management in Baltic Sea countries. Setting joint objectives for fisheries management and nature conservation would hence be pivotal for improved protection of EFH in the Baltic Sea. To properly inform management, improvements in the development of monitoring strategies and mapping methodology for EFH are also needed. Stronger international cooperation between Baltic Sea states will facilitate improved management outcomes across ecologically arbitrary boundaries. This is especially important for successful implementation of international agreements and legislative directives such as the Baltic Sea Action Plan, the Marine Strategy Framework Directive, the Habitats Directive, and the Maritime Spatial Planning Directive, but also for improving the communication of information related to coastal EFH among researchers, stakeholders, managers and decision makers. In this paper, efforts are made to characterize coastal EFH in the Baltic Sea, their importance and the threats/pressures they face, as well as their current conservation status, while highlighting knowledge gaps and outlining perspectives for future work in an ecosystem-based management framework. (C) 2018 Elsevier Ltd. All rights reserved.
  •  
36.
  • Larsson, Stefan, et al. (författare)
  • Bedömning av status för nationellt förvaltade fisk- och skaldjursbestånd
  • 2024
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) presenterar årligen statusbedömningar för nationellt förvaltade fisk- och skaldjursbestånd i svenska vatten på webbportalen www.fiskbarometern.se. Fiskbarometerns statusbedömningar av fisk- och skaldjursbestånd, utgör ett viktigt underlag för hållbart nyttjande, bevarandeåtgärder och uppföljning inom fisk-, vatten- och miljöförvaltningen. I denna rapport redovisas metodiken för dessa statusbedömningar. Metodiken bidrar till en standardiserad och kvalitetssäkrad bedömningsprocess som är transparent och som vilar på vetenskaplig grund. För de flesta bestånd i Fiskbarometern baseras bedömningen på indikatorer indelade i dödlighet, biomassa/abundans och storleks-/åldersstruktur, vilka motsvarar Havsmiljödirektivets tre kriterier för bedömning av kommersiellt nyttjade bestånd (2008/56/EC). Baserat på sammanvägningen av de tre kriterierna ges respektive bestånd sedan en av fem möjliga statusbedömningar:• kan ej bedömas • mycket sannolikt inte inom biologiskt säkra gränser • sannolikt inte inom biologiskt säkra gränser • sannolikt inom biologiskt säkra gränser • mycket sannolikt inom biologiskt säkra gränserFör några nationellt förvaltade bestånd finns eller pågår arbete med att utveckla analytiska beståndsmodeller. I den här rapporten presenteras riktlinjer för kvalitetssäkring och tillämpning av dem översiktligt, men den vetenskapliga granskningen av sådana modeller hanteras separat inom en process som kallas riktmärkning, vilken inte beskrivs i denna rapport. Utfall från dessa modeller översätts till samma statuskategorier som för de indikatorbaserade bedömningarna.
  •  
37.
  •  
38.
  • Lindegarth, Mats, 1965, et al. (författare)
  • Testing the Potential for Predictive Modeling and Mapping and Extending Its Use as a Tool for Evaluating Management Scenarios and Economic Valuation in the Baltic Sea (PREHAB)
  • 2014
  • Ingår i: Ambio. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 43:1, s. 82-93
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • We evaluated performance of species distribution models for predictive mapping, and how models can be used to integrate human pressures into ecological and economic assessments. A selection of 77 biological variables (species, groups of species, and measures of biodiversity) across the Baltic Sea were modeled. Differences among methods, areas, predictor, and response variables were evaluated. Several methods successfully predicted abundance and occurrence of vegetation, invertebrates, fish, and functional aspects of biodiversity. Depth and substrate were among the most important predictors. Models incorporating water clarity were used to predict increasing cover of the brown alga bladderwrack Fucus vesiculosus and increasing reproduction area of perch Perca fluviatilis, but decreasing reproduction areas for pikeperch Sander lucioperca following successful implementation of the Baltic Sea Action Plan. Despite variability in estimated non-market benefits among countries, such changes were highly valued by citizens in the three Baltic countries investigated. We conclude that predictive models are powerful and useful tools for science-based management of the Baltic Sea.
  •  
39.
  • Ljunggren, Lars, et al. (författare)
  • Recruitment failure of coastal predatory fish in the Baltic Sea coincident with an offshore ecosystem regime shift
  • 2010
  • Ingår i: ICES Journal of Marine Science. - : Oxford University Press (OUP). - 1054-3139 .- 1095-9289. ; 67:8, s. 1587-1595
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The dominant coastal predatory fish in the southwestern Baltic Sea, perch and pike, have decreased markedly in abundance during the past decade. An investigation into their recruitment at 135 coastal sites showed that both species suffered from recruitment failures, mainly in open coastal areas. A detailed study of 15 sites showed that areas with recruitment problems were also notable for mortality of early-stage larvae at the onset of exogenous food-intake. At those sites, zooplankton abundance predicted 83 and 34% of the variation in young of the year perch and pike, respectively, suggesting that the declines were caused by recruitment failure attributable to zooplankton food limitation. Incidences of recruitment failure match in time an offshore trophic cascade that generated massive increases in planktivorous sprat and decreases in zooplankton biomass in the early 1990s. Therefore, sprat biomass explained 53% of the variation in perch recruitment from 1994 to 2007 at an open coastal site, where three-spined stickleback also increased exponentially after 2002. The results indicate that the dramatic change in the offshore ecosystem may have propagated to the coast causing declines of the dominating coastal predators perch and pike followed by an increase in the abundance of small-bodied fish.
  •  
40.
  • Ljunggren, Lars, et al. (författare)
  • Rekryteringsproblem hos Östersjöns kustfiskbestånd
  • 2005
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Acidification of lakes exposed to acid deposition is generally accompanied by a severe decrease in production (oligotrophication). In this study, we examined sediment from Lakes Gårdsjön and Härsvatten, Sweden, to determine whether sediment phosphorus (P) retention increased during the years corresponding to lake acidification. Sediment from both lakes had increases in aluminum (Al) in the upper 10 cm, and dating of Lake Gårdsjön sediment revealed that the Al increase occurred from 1950 to 2001 in this lake. The increase in Al input caused an increase inAl-bound P (Al–P) formation and overall sediment total phosphorus retention during the same period. Lake Gårdsjön received an additional 12.9 g·m–2 of Al, above preacidification background levels, that bound 1.1 g·m–2 of P and removed it from the in-lake P cycle from 1950 to 2001. A substantial portion (up to 76%) of the total external P load eventually was converted to Al–P and buried in the sediment over this period. The increase in sediment P burial due to increased formation of Al–P in systems similar to Lake Gårdsjön may have detrimental effects on nutrient cycling, and as a result, on productivity within the lake, leading to acido-oligotrophication.
  •  
41.
  • Naddafi, Rahmat, et al. (författare)
  • Developing management goals and associated assessment methods for Sweden’s nationally managed fish stocks : a project synthesis
  • 2023
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • This report summarizes and synthesizes results from the Swedish Agency of Marine and Water Management (SwAM, or HaV) funded project “Förvaltningsmål för nationella arter (Management goals for nationally managed species)”. The objectives of the project have been to promote the development of management goals and associated status assessment methods and indicators, as well as reference points, for some nationally managed fish stocks both in coastal as well as freshwater areas. The report focusses largely on species and stocks that can be defined as data-poor. Such stocks are characterised by marked limitations in data availability and/or resources allocated to detailed analytical stock projections. Data-poor stocks also often lack carefully formulated management goals and associated methods and indicators for assessing stock status. In this report, we provide an overview of potential assessment methods and indicators and try to synthesise how they work and what the strengths and weaknesses are by applying them to selected data poor stocks such as pikeperch, pike, whitefish, and vendace. We also discuss how they relate to different potential management goals and provide recommendations for their application. We grouped the indicators and assessment methods by the three categories that are now used in the yearly status assessment framework provided by SLU Aqua (Resursöversikten/Fiskbarometern) – i) mortality, ii) abundance/biomass and iii) size/age structure. The results are also described for these three main categories of assessment indicators. Included is also a status report from a size- and age-based population dynamics model (Stock Synthesis 3) that is being developed for pikeperch in Lake Hjälmaren.An important experience from the project is that to improve the assessment methods for Swedish national fish stocks, it is important that managers develop both general as well as more detailed quantitative goals for the individual stocks. This should ideally be conducted in various forms of collaboration with the main stakeholders and scientists involved with assessment as participatory processes foster legitimacy. Carefully articulated management goals, which are possible to translate into quantitative targets, will facilitate the development of various approaches and methods to monitor stock statuses. Given the strong and complex interactions of fish and their environments it is also important to consider other pressures than fisheries when developing indicators and assessment methods.Our synthesis highlights a number of areas where the assessment of data-poor stocks can be improved:1. Apply precautionary principles for data-limited stocks, particularly ones that are known to be vulnerable to exploitation.2. Tailor approaches to how fisheries are managed in Sweden. Swedish nationally managed fish stocks are not managed by quotas (with one exception, vendace in the Bothnian Bay) and do not aim for maximum sustainable yield. Instead, the coastal and inland fisheries are managed by regulating the effort in the small-scale commercial fisheries (number of fishers/licenses and amount of gear). Regulation of recreational and subsistence fisheries effort, in terms of licenses or number of fishers) is not applied, nor possible since the fisheries is lacking obligatory notification and reporting systems. All national fisheries, however, are regulated by various technical measures (closed areas, size-limits, bag-limits, gear restrictions etc). Thus, goals and assessment methods that result in harvest limits or quota recommendations expressed in e.g. biomass/numbers are difficult to use as basis for management. Instead, there is a need for alternative management goals and associated assessment methods.3. Use best practice methods and indicators and adapt as scientific knowledge is developed. Data-limited methods are developing rapidly, and new methods/approaches are proposed in the scientific literature every year. It is thus important to be updated on the most recent developments. 4. Clearly describe limitations/assumptions of methods used. It is important to be aware of and critically evaluate the assumptions underlying the analyses, and to carefully communicate uncertainty together with the stock status assessment.5. Be particularly careful with low sample numbers. Many indicators and methods can be applied also on small sample sizes, however, the accuracy and precision of the estimates risk being low in such cases.6. Accept that there is no "gold standard" for fisheries assessment. Each case study is unique and needs to be balanced against data availability, local needs and other important factors. This also means that analysts need to be careful when using generic reference levels or “borrowing” data from other stocks.7. If possible, use several different methods/indicators. Although several indicators aim to measure similar aspects of the stock, small methodological differences can support the overall interpretation of individual indicator values. It is particularly important to incorporate many aspects and indicators (size/age/abundance/mortality) in order to produce a balanced assessment.8. Develop means of communication. Indicators and goals should be easy to understand. However, interpretation of results from multi-indicator frameworks can be challenging. There is thus a need for finding ways of communication that can convey complicated results in a simple-to-understand manner.9. For details on additional improvements, we refer the reader to the sub-header “recommendations for the future” found under each chapter.The implementation of Stock Synthesis for pikeperch in Lake Hjälmaren showed that it is possible to develop a more ambitious and detailed stock assessment model for a relatively data-poor stock. The model results partly support earlier interpretations of the development of the stock and the importance of the changes in regulations in 2001 (increased minimum size, increased mesh size and reduced mortality of undersized pikeperch). Before the model can be implemented and used for practical management, a number of actions for improvement are needed, which are highlighted in the relevant chapter. The most important next step is establishing management goals and reference levels for this stock. We recommend that such a dialogue is initiated by managers. The fisheries management goals should consider both biomass, fisheries mortality and size-based targets.To conclude, we stress the importance of improving all ongoing aspects related to the assessments of data-poor Swedish stocks. Strong local stocks and sustainable fisheries are vital for a variety of fisheries-related businesses and practices, particularly in rural areas, providing economical and societal value. Fishes also have important roles in aquatic food-webs and it is important that ecological values are managed wisely in order to reach targets for water quality, ecosystem structure and diversity. Given the strong and complex interactions of fish and their environments it is also important to consider other pressures than fisheries when developing indicators and assessment methods.
  •  
42.
  • NYSTRÖM SANDMAN, ANTONIA, et al. (författare)
  • VALUES – värdering av akvatiskta livsmiljöers ekosystemtjänster
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. Värdet av ekosystemtjänster behöver också tydligt och systematiskt integreras i politiska beslut och i förvaltningen av våra gemensamma naturresurser, på alla dess nivåer.Övergödningen av Östersjön är ett fortsatt stort problem. Projektet Values har visat hur kartering, kvantifiering och värdering av ekosystemfunktioner kan användas för att visa på värde och nytta av olika typer av ekosystemtjänster i relation till mänsklig påverkan i form av invasiva arter och övergödning i två studiesystem, djupa sedimentbottnar och grunda kustområden.I rapporten visas att vi för att kunna ta hänsyn till ekosystemtjänster i beslutsfattande och förvaltning, behöver kartlägga dem och övervaka förändringar i deras tillstånd. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta.Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid AquaBiota Water Research, SLU och SU Östersjöcentrum. Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.
  •  
43.
  • Ogonowski, Martin, et al. (författare)
  • Temperature moderates eDNA-biomass relationships in northern pike
  • 2023
  • Ingår i: Environmental DNA. - 2637-4943. ; 5, s. 750-765
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Support for eDNA as a quantitative monitoring tool is growing worldwide. Despite ad-vances, there are still uncertainties regarding the representability of the eDNA signal over varying spatiotemporal scales, the influence of abiotic forcing, and phenological changes affecting the behavior of the study organism, particularly in open environ-ments. To assess the spatiotemporal variability and predictive power of quantitative eDNA analysis, we applied species-specific real-time quantitative PCR on water fil-trates during two visits to 22 coastal bays in the Baltic Sea. Within bays, we col-lected water along four transects across each bay and compared the pooled eDNA concentration to temporally matched catches from standardized angling targeting the northern pike (Esox lucius), a species for which reliable monitoring data is lacking. We found the variability in eDNA concentrations between transects to be moder-ate (21%) but still considerably lower than across bays and visits (52%), suggesting small-    scale spatial differences are of less importance during spring when pike spawn. Standardized angling catches, bay area, and water temperature together explained 48% of the variance in eDNA concentrations. DNA concentrations decreased with the increasing bay area, likely indicating a dilution effect. Notably, the relationship be-tween eDNA and standardized catches was positive but varied with temperature and the eDNA-abundance relationship was only significant at higher temperatures, which also coincided with a higher proportion of spawning/spent fish. We conclude that temperature is a key moderating factor driving changes in pike behavior and spring DNA-    dynamics. We recommend that future surveys focus on larger spatiotemporal scales during times when the influence of changing temperatures is minimized.
  •  
44.
  • Olve, Nils-Göran, 1947-, et al. (författare)
  • Slutrapport UsersAward2 : utvecklad kvalitetssäkring av IT-användning
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Hur användardialoger och användarundersökningar kan säkerställa att informationssystem blir användbara, och hur visualisering av logiken för hur de ger nytta kan ske med strategikartor och balanserade styrkort.
  •  
45.
  •  
46.
  •  
47.
  • Sandström, Alfred, et al. (författare)
  • Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2018 : Resursöversikt
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den 14:e utgåvan av den samlade resursöversikten av fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten.I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 41 fiskarter och åtta skaldjursarter.Nytt för i år är att flodkräftan och signalkräftan har fått egna presentationer. Vi har även ett nytt kapitel "Hållbarhetsbedömning av fisk- och skaldjursbestånd i havsområden runt Sverige”. Det består av en sammanfattning av den årliga bedömningen av hållbarheten i nyttjandet av fisk- och skaldjursbestånd i kust och hav runt Sverige. Bedömningenär baserad på de senaste tre åren vilket möjliggör en jämförelse över tid iantalet hållbart nyttjade bestånd. Jämförelsen visar inga tydliga förändringar över de senaste tre åren.Det finns ett nytt avsnitt i kapitlet ”Från biologi till förvaltning” om hur Havs- och vattenmyndighetens tillståndsgivning går till, och hur bedömningen baseras på resursöversikten vid ansökan om fiskelicens eller annan tillståndsgivning. Kapitlet har också utökats med ett avsnitt där SCB:s fritidsfiskeundersökning beskrivs och hur resultatet används i beståndsanalyserna.
  •  
48.
  •  
49.
  • Snickars, Martin, et al. (författare)
  • Habitat selectivity of substrate-spawning fish: modelling requirements for the Eurasian perch Perca fluviatilis
  • 2010
  • Ingår i: Marine Ecology Progress Series. - : Inter-Research Science Center. - 0171-8630 .- 1616-1599. ; 398, s. 235-243
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Substrate spawning fish are believed to be selective in their choice of spawning habitat,yet few studies have shown the relative importance of different characteristics in terms of habitatquality. We used an extensive and detailed dataset to identify the factors that govern both large-scale(1 000 to 100 000 m) and local-scale (10 to 100 m) selection by a substrate-spawning fish, the Eurasian perchPerca fluviatilis L. Distribution of spawning habitat was strongly dependent on habitat characteristicsdefined by substrate, wave exposure, temperature and depth. The most important predictor was thetype of spawning substrate, which generally consisted of different types of vegetation. Substratesproviding rigidity and structural complexity were preferred, despite abundant presence of other substratetypes. Shallow depth and sheltered areas were also selected habitat characteristics. Theresponse to temperature was scale-dependent, with a stronger selection expressed at the local scale.The specific selectivity suggests that spawning patterns can be successfully modelled with sufficientdetail using only a few fundamental environmental variables. Wave exposure and depth are readilyavailable for large-scale spatial predictions, while temperature and substrate require further developmentin most coastal areas. The high specificity of the characteristics determining habitat qualitysuggests that it should be possible to apply this modelling approach for identification and conservationof spawning habitats of Eurasian perch and other substrate-spawning fishes in coastal waters.
  •  
50.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-50 av 79
Typ av publikation
tidskriftsartikel (33)
rapport (32)
annan publikation (5)
doktorsavhandling (3)
forskningsöversikt (2)
bokkapitel (2)
visa fler...
bok (1)
konferensbidrag (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (36)
refereegranskat (36)
populärvet., debatt m.m. (7)
Författare/redaktör
Sundblad, Göran (65)
Bergström, Ulf (33)
Sandström, Alfred (14)
Florin, Ann-Britt (9)
Ogonowski, Martin (9)
Axenrot, Thomas (8)
visa fler...
Sundelöf, Andreas (7)
Larsson, Stefan (6)
Bergström, Lena (6)
Bryhn, Andreas (6)
Lundström, Karl (6)
Fredriksson, Ronny (6)
Sundin, Josefin (6)
Donadi, Serena (6)
Ahlbeck Bergendahl, ... (5)
Bergenius, Mikaela (5)
Edsman, Lennart (5)
Lövgren, Johan (5)
Petersson, Erik (5)
Ulmestrand, Mats (5)
Hekim, Zeynep (5)
Östman, Örjan (5)
Samuelsson, Göran, 1 ... (5)
Bohman, Patrik (5)
Kraufvelin, Patrik (5)
Olsson, Jens (4)
Bergek, Sara (4)
Lindmark, Max (4)
Lingman, Anna (4)
Wickström, Håkan (4)
Halling, Christina (4)
Wennerström, Lovisa (4)
Sandblad, Bengt (4)
Strömberg, Helena (4)
Erlandsson, Mårten (4)
Johansson, Gustav (3)
Karlsson, Erik (3)
Kaljuste, Olavi (3)
Ljunggren, Lars (3)
Casini, Michele (3)
Dekker, Willem (3)
Johansson, Mona (3)
Hasselström, Linus (3)
Söderqvist, Tore (3)
Eklöf, Johan S. (3)
Wennhage, Håkan (3)
Yngwe, Rickard (3)
Hansen, Joakim P. (3)
Renman, Ola (3)
Wikström, Sofia A. (3)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (46)
Uppsala universitet (12)
Stockholms universitet (8)
Umeå universitet (7)
Naturvårdsverket (7)
Havs- och vattenmyndigheten (7)
visa fler...
Göteborgs universitet (4)
Kungliga Tekniska Högskolan (4)
Linnéuniversitetet (2)
Linköpings universitet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (41)
Svenska (38)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (60)
Lantbruksvetenskap (21)
Samhällsvetenskap (5)
Teknik (1)
Medicin och hälsovetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy