| 1. |
- Palm, David, et al.
(författare)
-
Analys av lämpliga åtgärder för att öka återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall : Underlagsrapport för samhällsekonomisk analys
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns relativt stora mängder bygg och rivningsavfall som idag deponeras eller förbränns i blandade fraktioner. Genom att göra avfallshanteringen mer resurseffektiv finns det en stor potential att styra dessa mängder mot återanvändning och materialåtervinning. Uppgifter om hur stora mängder avfall som uppkommer inom bygg-, riv- och anläggningssektorn är relativt osäkra vilket medför att det är svårt att redogöraför hur mycket som skulle kunna återvinnas om rätt åtgärder och styrmedel införs.Syftet med projektet har varit att genomföra uppskattningar av de avfallsmängder som har påverkan på etappmålet för bygg- och rivningsavfall. Målet med projektet har varit att ta fram ett vetenskapligt underlag för åtgärder som kan användas för att nå etappmålet om minst 70 viktprocent förberedande till återanvändning, återanvändning och återvinning senast år 2020.I projektet har elva åtgärder analyserats, varav sju i detalj och fyra endast översiktligt, och föreslagits som underlag till Naturvårdsverkets fortsatta arbete med att styra marknaden i önskad riktning till 2020. Analysen visar dock att mängderna som ingår i återvinningsmålet för bygg- och rivningsavfall i verkligheten troligen är betydligt högre än vad som tidigare har rapporterats.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Tova, et al.
(författare)
-
Ekonomisk jämförelse av två system för fastighetsnära insamling av avfall
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fyrfack och optibag är två system för fastighetsnära insamling (FNI) av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall. De är olika uppbyggda och har olika för- och nackdelar, vilket beskrivits i ett flertal tidigare rapporter. Fyrfacksystemet finns idag i 30 svenska kommuner och har utvecklats där under knappt två decennier, medan optibag varit vanligare i till exempel Norge och bara finns i tre svenska kommuner. Statistik och erfarenheter från optibag-systemet har varit mindre tillgängliga än för fyrfacksystemet, vilket försvårat jämförelser. Denna rapport bygger till stor del på data från rapporten Beräkning av avfallshanteringskostnader i svenska kommuner från Avfall Sverige. Dock används även uppdaterade data från Eskilstuna kommun, den enda i Sverige med lång erfarenhet av optibag-systemet. Genom att basera beräkningar på faktiska förhållanden i Eskilstuna erbjuder denna rapport en mer verklighetsnära uppskattning av kostnaderna för optibag-systemet och utgör därmed ett värdefullt komplement till tidigare rapporter. Speciellt för denna rapport är att kostnader beräknas utifrån två fall. Fall A – initiering, efterliknar situationen i Eskilstuna där befintliga kärl och insamlingsfordon kunde användas för optibag, vilket inte hade varit möjligt för fyrfacksystemet. I Fall B – barmark, beräknas kostnader om all utrustning hade köpts in ny i bägge systemen. Fall A representerar sannolikt förhållandena i många svenska kommuner som överväger att inför någon form av fastighetsnära insamling av förpacknings- och tidningsavfall samt matavfall. Optibag-systemet framstår som ett billigare system än fyrfack, sett till både investeringar och årskostnader, framförallt om befintliga kärl och fordon kan användas. Kapitalkostnaderna skiljer sig kraftigt mellan de två systemen medan driftkostnaderna är snarlika. Vilka kostnader som dominerar varierar stort mellan systemen, sorteringsanläggning och påsar för optibag eller kärl, fordon (inklusive drift) och eventuellt omlastningsstation för fyrfack. Möjligheten att påverka de kostnaderna varierar vilket gör att totala kostnader skulle se annorlunda ut i andra kommuner, resultaten är alltså inte helt generella. Att optibag-systement normalt inte hanterar glasförpackningar verkar inte vara ett avgörande problem ur användarsynpunkt eller sett till sorteringsgrad. Baserat på tillgänglig statistik verkar det som att sorteringsgraden över lag är bättre för fyrfacksystemet, men skillnaderna är små och påverkas även av lokala förhållanden såsom anslutningsgrad.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Arushanyan, Yevgeniya, et al.
(författare)
-
Environmental Assessment of Possible Future Waste Management Scenarios
- 2017
-
Ingår i: Energies. - : MDPI AG. - 1996-1073. ; 10:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Waste management has developed in many countries and will continue to do so. Changes towards increased recovery of resources in order to meet climate targets and for society to transition to a circular economy are important driving forces. Scenarios are important tools for planning and assessing possible future developments and policies. This paper presents a comprehensive life cycle assessment (LCA) model for environmental assessments of scenarios and waste management policy instruments. It is unique by including almost all waste flows in a country and also allow for including waste prevention. The results show that the environmental impacts from future waste management scenarios in Sweden can differ a lot. Waste management will continue to contribute with environmental benefits, but less so in the more sustainable future scenarios, since the surrounding energy and transportation systems will be less polluting and also because less waste will be produced. Valuation results indicate that climate change, human toxicity and resource depletion are the most important environmental impact categories for the Swedish waste management system. Emissions of fossil CO2 from waste incineration will continue to be a major source of environmental impacts in these scenarios. The model is used for analyzing environmental impacts of several policy instruments including weight based collection fee, incineration tax, a resource tax and inclusion of waste in a green electricity certification system. The effect of the studied policy instruments in isolation are in most cases limited, suggesting that stronger policy instruments as well as combinations are necessary to reach policy goals as set out in for example the EU action plan on circular economy.
|
|
| 6. |
- Edborg, Per, et al.
(författare)
-
Förbättring av beräkningsunderlag för metangasberäkningar avseende avfallsdeponering
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanställning av ett nytt förbättrat beräk-ningsunderlag för metanutsläpp från avfalls-deponierBefintligt beräkningsunderlag för metanutsläpp från avfallsdeponier för rapporte-ring till UNFCCC bygger både på årligt och regelbundet producerad statistik. I de delar för vilka uppgifter inte tas fram årligen används istället uppgifter från en-skilda studier, framskrivningar och expertbedömningar. Dessa uppgifter har med tiden förlorat sin aktualitet, och lyckas inte på ett väl underbyggt och dokumenterat sätt beskriva de förändringar som deponeringsförbuden av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall medfört för avfallsdeponeringen i Sverige. Därför har ett nytt beräkningsunderlag tagits fram.Det nya beräkningsunderlaget bygger på att uppgifter om deponerade avfallsmäng-der hämtas från WStatR-rapporteringen och används i beräkningsunderlaget för åren fr.o.m. 2006 och framåt. WStatR-data avseende år 2006 och år 2008 för de utvalda avfallsslagen har använts till beräkningsunderlaget. Uppgifter avseende år 2007 är framtagna med linjär interpolering.Resultat av provberäkningarResultaten av provberäkningarna med nuvarande beräkningsunderlag och det nya förbättrade beräkningsunderlaget visar följande: Båda beräkningsunderlagen ger för åren 2006-2008 väldigt lika skattningar av metangasemissioner från avfallsde-ponier. Skillnaderna är mindre än vad som skulle kunna förväntas med avseende på de kända brister som finns i det nuvarande beräkningsunderlaget. Detta beror till viss del på den fördröjningseffekt som finns inbyggd i beräkningsmodellen – metan genereras av avfall som deponerats historiskt. Skillnaden i beräkningsunderlaget kommer dock att slå igenom tydligare om några år. Det nya beräkningsunderlaget minskar osäkerheterna jämfört med det gamla.RekommendationerProjektet rekommenderar att man från och med referensår 2006 för avfallsmängder helt övergår till WStatR-uppgifter som beräkningsunderlag till beräkningsmo-dellen. Fördelarna är bl.a. att det nya beräkningsunderlaget: är komplett med avseende på omfattning. produceras fortlöpande (vartannat år). använder avfallsslag med tydligare beskrivningar (definitioner) av vad som ingår, än vad det nuvarande beräkningsunderlaget gör. i mindre omfattning än nuvarande beräkningsunderlag bygger på fram-skrivningar och expertbedömningar, framför allt avseende avfallsmängder. är mer känsligt för de snabba förändringar som har skett och sker avseende avfallsdeponering, beroende på möjligheten att uppdatera såväl DOC-halter som avfallsmängder oftare än tidigare.Övriga uppgifter i det nya beräkningsunderla-getWStatR kan förse det nya beräkningsunderlaget med uppgifter om avfallsmängder och (indirekt via skattningar) DOC-halter. Övriga uppgifter, bl.a. uppgifter om återtagning av deponigas, måste fortfarande hämtas från samma datakällor som tidigare (i detta exempel från Avfall Sverige).Förslag till förändringar i befintliga datain-samlingarFör att ytterligare förbättra underlaget (och möjligheterna att skatta DOC-halter) bör uppgifter i WStatR, åtminstone de avseende deponering så långt det är möjligt hanteras genom ökat användande av LoW-nomenklaturen. F.n. har det varit god-tyckligt att använda LoW eller EWC-Stat, då uppgifterna slutligen ändå aggregeras ihop till EWC-Stat-kategorier.Det vore även en förbättring om övriga statistikinsamlingar använde sig av LoW-koder som standard. I enkäterna för dispensdeponering förekommer t.ex. egna beteckningar och inte minst sammanslagningar av vitt skilda avfallsslag. Detta försvårar analyser av DOC-halter.För WStatR:s avfallskategorier 03.2 "Avloppsslam från industrier" och 11A "Van-ligt slam (exkl. 11.3)" föreslås att man i beräkningsmodellen använder sig av torr-vikten på slammet. Detta eftersom man då kan anta att DOC-halten på slammet är densamma mellan åren oberoende av variationer av vattenhalter i slammet.De satta DOC-värdena bör inte ses som statiska. För flera av EWC-Stat-avfallsslagen har DOC beräknats genom att vikta ihop från de ingående LoW. Denna LoW-fördelning kan ändras med tiden, så att även DOC-värdet för EWC-Stat kommer att ändras. Om data om deponering samlas in på LoW-nivå kan man göra en uppdaterad DOC-beräkning för EWC-Stat vid varje rapporteringsomgång. Det bedöms vara relativt lite merarbete att samla in konsekvent på LoW-nivå, och beräkningarna kan genomföras ganska enkelt.
|
|
| 7. |
- Edborg, Per, et al.
(författare)
-
Förbättring av beräkningsunderlag för metangasberäkningar avseende avfallsdeponering : Inför submission 2011
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanställning av ett nytt förbättrat beräk-ningsunderlag för metanutsläpp från avfalls-deponierBefintligt beräkningsunderlag för metanutsläpp från avfallsdeponier för rapporte-ring till UNFCCC bygger både på årligt och regelbundet producerad statistik. I de delar för vilka uppgifter inte tas fram årligen används istället uppgifter från en-skilda studier, framskrivningar och expertbedömningar. Dessa uppgifter har med tiden förlorat sin aktualitet, och lyckas inte på ett väl underbyggt och dokumenterat sätt beskriva de förändringar som deponeringsförbuden av utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall medfört för avfallsdeponeringen i Sverige. Därför har ett nytt beräkningsunderlag tagits fram.Det nya beräkningsunderlaget bygger på att uppgifter om deponerade avfallsmäng-der hämtas från WStatR-rapporteringen och används i beräkningsunderlaget för åren fr.o.m. 2006 och framåt. WStatR-data avseende år 2006 och år 2008 för de utvalda avfallsslagen har använts till beräkningsunderlaget. Uppgifter avseende år 2007 är framtagna med linjär interpolering.Resultat av provberäkningarResultaten av provberäkningarna med nuvarande beräkningsunderlag och det nya förbättrade beräkningsunderlaget visar följande: Båda beräkningsunderlagen ger för åren 2006-2008 väldigt lika skattningar av metangasemissioner från avfallsde-ponier. Skillnaderna är mindre än vad som skulle kunna förväntas med avseende på de kända brister som finns i det nuvarande beräkningsunderlaget. Detta beror till viss del på den fördröjningseffekt som finns inbyggd i beräkningsmodellen – metan genereras av avfall som deponerats historiskt. Skillnaden i beräkningsunderlaget kommer dock att slå igenom tydligare om några år. Det nya beräkningsunderlaget minskar osäkerheterna jämfört med det gamla.RekommendationerProjektet rekommenderar att man från och med referensår 2006för avfallsmängder helt övergår till WStatR-uppgifter som beräkningsunderlag till beräkningsmo-dellen. Fördelarna är bl.a. att det nya beräkningsunderlaget:är komplett med avseende på omfattning.produceras fortlöpande (vartannat år).använder avfallsslag med tydligare beskrivningar (definitioner) av vad som ingår, än vad det nuvarande beräkningsunderlaget gör.i mindre omfattning än nuvarande beräkningsunderlag bygger på fram-skrivningar och expertbedömningar, framför allt avseende avfallsmängder.6 är mer känsligt för de snabba förändringar som har skett och sker avseende avfallsdeponering, beroende på möjligheten att uppdatera såväl DOC-halter som avfallsmängder oftare än tidigare.Övriga uppgifter i det nya beräkningsunderla-getWStatR kan förse det nya beräkningsunderlaget med uppgifter om avfallsmängder och (indirekt via skattningar) DOC-halter. Övriga uppgifter, bl.a. uppgifter om återtagning av deponigas, måste fortfarande hämtas från samma datakällor som tidigare (i detta exempel från Avfall Sverige).Förslag till förändringar i befintliga datain-samlingarFör att ytterligare förbättra underlaget (och möjligheterna att skatta DOC-halter) bör uppgifter i WStatR, åtminstone de avseende deponering så långt det är möjligt hanteras genom ökat användande av LoW-nomenklaturen. F.n. har det varit god-tyckligt att använda LoW eller EWC-Stat, då uppgifterna slutligen ändå aggregeras ihop till EWC-Stat-kategorier.Det vore även en förbättring om övriga statistikinsamlingar använde sig av LoW-koder som standard. I enkäterna för dispensdeponering förekommer t.ex. egna beteckningar och inte minst sammanslagningar av vitt skilda avfallsslag. Detta försvårar analyser av DOC-halter.För WStatR:s avfallskategorier 03.2 "Avloppsslam från industrier" och 11A "Van-ligt slam (exkl. 11.3)" föreslås att man i beräkningsmodellen använder sig av torr-vikten på slammet. Detta eftersom man då kan anta att DOC-halten på slammet är densamma mellan åren oberoende av variationer av vattenhalter i slammet.De satta DOC-värdena bör inte ses som statiska. För flera av EWC-Stat-avfallsslagen har DOC beräknats genom att vikta ihop från de ingående LoW. Denna LoW-fördelning kan ändras med tiden, så att även DOC-värdet för EWC-Stat kommer att ändras. Om data om deponering samlas in på LoW-nivå kan man göra en uppdaterad DOC-beräkning för EWC-Stat vid varje rapporteringsomgång. Det bedöms vara relativt lite merarbete att samla in konsekvent på LoW-nivå, och beräkningarna kan genomföras ganska enkelt.
|
|
| 8. |
- Edborg, Per, et al.
(författare)
-
Livsmedelsindustrins matavfall
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I studien har vi kartlagt uppkomst och hantering år 2009 av biprodukter och matavfall och jämförligt avfall från livsmedelsindustrin.Mängden matavfall uppgick till 534 000 ton och mängden biprodukter till 1 300 000 ton.Det mesta av avfallet har behandlats biologiskt genom rötning och kompostering, nämligen 288 000 ton respektive 93 000 ton, dvs. totalt 71 %. Endast 46 000 ton,8 %, behandlades genom förbränning eller deponering, medan resten behandlats genom annan typ av återvinning, t.ex. spannmålsrester till pellets, vegetabiliskt fett till biodiesel eller gödsel på åkrar. Det avfall som förbrändes var spannmålsavrens, animaliska biprodukter kategori 1 och mindre mängder av kasserade chips.Förutom det egentliga avfallet har det uppkommit stora mängder biprodukter inom livsmedelsindustrin, 1,3 miljoner ton. Övervägande del av biprodukterna har använts till djurfoder, 95 %. Biprodukterna uppkommer i de flesta delbranscher inom livsmedelsindustrin, såsom foder- eller gränsmjölk från mjölkindustrin, fisk- och skaldjursrens till minkfoder från fiskberedningsindustrin och slaktavfall från slakterier.Av resultatet kan man dra följande slutsatser:1. Det är 71 % som behandlas biologiskt samt ytterligare ca 5 % som kan användas som gödselmedel utan föregående behandling. Det är dock en relativt stor andel av återstående avfall där det är svårt att säga om biologisk behandling är lämpligaste metoden.2. Av det som används som bränsle eller materialåtervinns är det en del som möjligen skulle kunna behandlas biologiskt. Det skulle behövas ett klargörande av hur man ska ställa sig till torra energirika material (spannmålsavrens) eller fetter som används till bränsle. Är det beslutsfattarnas mening att detta ska behandlas biologiskt, eller är återvinning eller användning som bränsle en godtagbar behandling?I projektet ingick även att ta fram uppgifter avseende 2009 för att kunna användas till rapporteringen WStatR 2012. Förutom matavfall uppkom enligt denna undersökning 29 000 ton farligt och 879 000 ton icke-farligt avfall inom livsmedelsindustrin.
|
|
| 9. |
- Ek, Mats, et al.
(författare)
-
Avfall från skogsindustrin- mängder, sammansättning och omhändertagande
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En genomgång av mängder, sammansättning och omhändertagande av vissa typer av avfall från den svenska massa- och pappersindustrin har gjorts. I rapporten finns en tabell som sammanfattar de viktigaste resultaten. Övrigt omhändertagande för kemiskt slam och bioslam är huvudsakligen som jordförbättringsmedel. Det uttagna överskottet av elfilterstoft från sodapannan går till avlopp. Metallanalyser har utförts på ett stort antal slam för att ge underlag för bedömningar av lämpligt omhändertagande. Mängden lakvatten från egna deponier uppskattades 1994 till ca 2 000 000 m3. Av den mängden går 25-30 % till brukens biologiska rening, där den akuta toxiciteten troligen elimineras. Rapporten innehåller beskrivning av förbehandling (t ex avvattning), diskussion av alternativt omhändertagande av de olika avfallen, och en liten internationell utblick.
|
|
| 10. |
- Ek, Mats, et al.
(författare)
-
Skogsindustriellt avfall, idèer angående utnyttjande och omhändertagande
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En sammanställning av den svenska skogsindustrins viktigaste fasta avfall har gjorts. Totala mängder och nuvarande hantering anges i rapporten. Utgående från detta har man sökt nya möjligheter till utnyttjande eller kvittblivning av de olika restprodukterna. Bakgrund till arbetet är det ökade kretsloppstänkandet, den aviserade deponeringsskatten och kommande förbud att deponera organiskt avfall. De flesta skogsföretagen har i större eller mindre omfattning arbetat med avfalls/-restprodukt frågan. Här behandlas inte interna åtgärder för att minska bildningen av restprodukter, utan främst strävan att minska deponeringen och att utvinna energi. I båda fallen är avvattning ett viktigt moment, men konventionell avvattningsteknik behandlas inte i rapporten. Några fall av alternativt utnyttjande finns också, och andra som utreds på olika håll nämns.
|
|
| 11. |
- Ekvall, Tomas, et al.
(författare)
-
Bridging the gap between the sustainability pillars
- 2012
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A thorough assessment of the sustainability performance of a product, a system, or a decision requires expertise on environmental, economic, and social aspects. In an assessment that involves researchers from different disciplines, communication is challenging because of different background knowledge, terminology, research traditions, etc.In the research program Towards Sustainable Waste Management, a new approach to interdisciplinary interaction was tested. The program included a group of researchers on life cycle assessment (LCA) and systems analysis of waste management. To this group, specialists in national economy, environmental psychology, and ethnology were linked in various projects. In each specific research project at least 20% of the budget was allocated to a waste LCA expert, who, through participating actively in the project, would be an interpreter, a two-way bridge between the disciplines. The first purpose of this LCA expert was to interpret the sustainability questions and to help make the research relevant for the overall purpose of the research program. The second purpose was to interpret the results of the specialists’ research and to help making the results useful for the overall program.Our experience demonstrates that this set-up forces the specialists and their interpreters/bridges to face the challenge of understanding each other. Establishing such an interdisciplinary interaction requires that the researchers share a mutual interest in trying to reach understanding. However, despite this interest and despite the significant resources made available for the participation, our collaboration was restricted by the fact that it can be difficult for the specialists to find suitable tasks in their projects for the LCA expert. The chance of the interaction being successful increases if the background knowledge of the researchers in the project overlaps, if they have similar research cultures, if they share a common interest in the research questions, and/or if the disciplinary scientists are accustomed to interdisciplinary collaboration.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Elander, Maria, et al.
(författare)
-
Potentialer för materialåtervinning av byggplast från rivning - erfarenheter utifrån två fallstudier
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige uppkommer årligen runt 43 000 ton plastavfall från byggbranschen, varav endast 150 ton sorteras ut för materialåtervinning. Detta trots att livscykelanalyser visar att materialåtervinning generellt är betydligt resurseffektivare än tillverkning av plast från jungfruliga råvaror. I många andra europeiska länder materialåtervinns idag plast från byggsektorn, vilket skapat en marknad för den upparbetade plasten. Polyvinylklorid (PVC) utgör den vanligaste plasttypen inom byggbranschen. Totalt samlades år 2013 i Europa sammanlagt 435 000 ton PVC-avfall in för materialåtervinning, varav Tyskland och Storbritannien står för ca 50 procent. Det insamlade materialet utgjordes huvudsakligen av kabelskrot, styv PVC-folie, rör, golv och profiler. IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) har på uppdrag av Stiftelsen IVL (SIVL) och PVC Forum/IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige undersökt potentialerna för en ökad insamling och materialåtervinning av byggplast i Sverige. Projektet genomfördes i form av två fallstudier, där plastavfall från en totalrivning respektive en ombyggnation sorterades ut, eftersorterades och delvis analyserades med avseende på materialegenskaper. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
|
|
| 15. |
- Eriksson, Ola, et al.
(författare)
-
ORWARE : a simulation tool for waste management
- 2002
-
Ingår i: Resources, Conservation and Recycling. - 0921-3449 .- 1879-0658. ; 36:4, s. 287-307
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A simulation model, ORWARE (ORganic WAste REsearch) is described. The model is mainly used as a tool for researchers in environmental systems analysis of waste management. It is a computer-based model for calculation of substance flows, environmental impacts, and costs of waste management. The model covers, despite the name, both organic and inorganic fractions in municipal waste. The model consists of a number of separate submodels, which describes a process in a real waste management system. The submodels may be combined to design a complete waste management system. Based on principles from life cycle assessment the model also comprises compensatory processes for conventional production of e.g. electricity, district heating and fertiliser. The compensatory system is included in order to fulfil the functional units, i.e. benefits from the waste management that are kept constant in the evaluation of different scenarios. ORWARE generates data on emissions, which are aggregated into different environmental impact categories, e.g. the greenhouse effect, acidification and eutrophication. Throughout the model all physical flows are described by the same variable vector, consisting of up to 50 substances. The extensive vector facilitates a thorough analysis of the results, but involves some difficulties in acquiring relevant data. Scientists have used ORWARE for 8 years in different case studies for model testing and practical application in the society. The aims have e.g. been to evaluate waste management plans and to optimise energy recovery from waste.
|
|
| 16. |
- Finnveden, Göran, et al.
(författare)
-
Kretslopp av pappersförpackningar: materialåtervinning eller energiåtervinning? En miljöstudie baserad på fem verkliga fall.
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie har gjorts en jämförelse mellan materialåtervinning och energiutvinning av förpackningspappersavfall med avseende på resursförbrukning, miljöpåverkan och kostnader. Vi har utnyttjat LCA-metodik för målformulering, inventering, analys och värdering av miljöpåverkan. Vid jämförelsen har vi utgått från faktiska förhållanden i fem olika praktikfall. För att studera olika parametrars inverkan har för dessa fall gjorts en känslighetsanalys med ca 6 scenarier utöver normalfallet. Dessa scenarier berör metod för elproduktion, insamlingsgrad, transportavstånd och energianvändning. Vidare har ett antal olika metoder för analys och värdering av miljöpåverkan använts.
|
|
| 17. |
- Finnveden, Göran, et al.
(författare)
-
Policy instruments towards a sustainable waste management
- 2013
-
Ingår i: Sustainability. - Basel : MDPI AG. - 2071-1050. ; 5:3, s. 841-881
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to suggest and discuss policy instruments that could lead towards a more sustainable waste management. The paper is based on evaluations from a large scale multi-disciplinary Swedish research program. The evaluations focus on environmental and economic impacts as well as social acceptance. The focus is on the Swedish waste management system but the results should be relevant also for other countries. Through the assessments and lessons learned during the research program we conclude that several policy instruments can be effective and possible to implement. Particularly, we put forward the following policy instruments: “Information”; “Compulsory recycling of recyclable materials”; “Weight-based waste fee in combination with information and developed recycling systems”; “Mandatory labeling of products containing hazardous chemicals”, “Advertisements on request only and other waste minimization measures”; and “Differentiated VAT and subsidies for some services”. Compulsory recycling of recyclable materials is the policy instrument that has the largest potential for decreasing the environmental impacts with the configurations studied here. The effects of the other policy instruments studied may be more limited and they typically need to be implemented in combination in order to have more significant impacts. Furthermore, policy makers need to take into account market and international aspects when implementing new instruments. In the more long term perspective, the above set of policy instruments may also need to be complemented with more transformational policy instruments that can significantly decrease the generation of waste.
|
|
| 18. |
- Fråne, Anna, et al.
(författare)
-
Framtida avfallsmängder och avfallsbehandlingskapacitet
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SMED har på uppdrag av Naturvårdsverket uppskattat hur stor mängd avfall som förväntas uppkomma fram till 2030 baserat på prognos från Konjunkturinstitutet för 2035. SMED har även satt de förväntade avfallsmängderna i relation till befintlig och planerad avfallsbehandlingskapacitet i Sverige för samma period, och bedömt huruvida behandlingskapaciteten är tillräcklig för att ta hand om de avfallsmängder som förväntas uppkomma. Hur avfall kommer att behandlas i framtiden beror dels på vilka styrmedel som sätts in både nationellt och på EU-nivå, dels på hur marknaderna för avfall och för sekundära råvaror utvecklas.Storleksordningen på den sammanlagda deponikapaciteten i Sverige är svårbedömd. SMED uppskattar dock att återstående kapacitetet väl överstiger de avfallsmängder som deponeras idag och att det finns en återstående kapacitet som räcker längre än till 2030.SMED bedömer att kapaciteten för att använda avfall som bränsle fram till 2030 är tillräcklig för att täcka det svenska behovet förutsatt att befintlig kapacitet behålls. Idag byggs kapaciteten ut. Rötningskapaciteten kommer sannolikt, precis som idag, vara beroende av ekonomiska styrmedel för att nå lönsamhet. Idag sker dock en utbyggnad av rötningskapacitet, vilket är ett tecken på att branschen tror på en långsiktig lönsamhet.Marknadsförhållanden gör att materialåtervinning av svenskt aluminiumskrot, järn- och stålskrot samt returpapper sker både i Sverige och utomlands samtidigt som råvarorna både importeras och exporteras till och från Sverige. Handeln innebär en flexibilitet och att materialåtervinningen inte är beroende av att behandlingskapaciteten finns i just Sverige. Om mer avfall uppkommer i Sverige skulle det potentiellt kunna ersätta importerade mängder. Sverige har för tillfället inte tillräcklig kapacitet för att producera sekundär plastråvara av insamlade plastförpackningarna, export till Tyskland förekommer redan idag. Materialåtervinningskapaciteten för glasförpackningar kommer sannolikt fortsätta finnas i Sverige.
|
|
| 19. |
- Henriksson, Greger, 1963-, et al.
(författare)
-
Hållbar avfallshantering : utvärdering av styrmedel från ett psykologiskt och etnologiskt perspektiv
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom psykologi och etnologi studeras företeelser ur perspektiv som återfinns hos den enskilda individen samt i det lokala eller sociala sammanhanget. I studien har olika styrmedel bedömts från ett etnologiskt och psykologiskt perspektiv. Studien har därvid inneburit nya arbetsmetoder – i varken psykologi eller etnologi brukar man arbeta med att förutsäga hur olika medel (t.ex. styrmedel) påverkar människan, normalt arbetar man efter att beskriva hur människan upplever ett befintligt styrmedel. Nytt i arbetssättet är också att utvärdera styrmedlen i olika framtidsscenarier. De viktigaste slutsatserna om de studerade styrmedlen är enligt följande. Information är ett viktigt styrmedel, men bör främst ses i kombination med andra styrmedel. Information bör utformas så att den är anpassad för olika grupper, hellre än massutskick och glättiga kampanjer. Informationen bör vara både deklarativ (ge information om effekter och konsekvenser) och procedurell (beskriva hur man ska göra). Information är viktigast som styrmedel i de hållbara scenarierna, men är av betydelse i samtliga scenarier. Vad gäller verksamheter kan man skilja på information till företagsledningen och information till anställda. Styrmedlet ”Reklam ja tack” förväntas leda till minskad mängd pappersavfall och är lätt att förstå för hushållen. Styrmedlet är mest effektivt i de hållbara scenarierna. Styrmedlet bedöms verksamt även i scenariot regional marknad eftersom det då är större tryck på verksamheterna att föra ut sitt budskap. Negativ kemikaliemärkning bedöms vara ett effektivt styrmedel, och framför allt effektivare än positiv märkning. Negativ kemikaliemärkning bedöms också vara effektivt i alla scenarier. I styrmedlet viktbaserad avfallstaxa kan storleken på den rörliga delen av avfallstaxan påverka styrmedlets genomslagskraft. Viktbaserad avfallstaxa bedöms fungera bäst i de marknadsdrivna scenarierna där individen tar ett stort ansvar själv. I de hållbara scenarierna kan styrmedlet komma att upplevas negativ eftersom ansvaret för miljöfrågorna är mer överflyttade till staten från medborgarna. Miljödifferentierad avfallstaxa bedöms ge ytterst små styreffekter eftersom det med den givna utformningen kan vara svår att kommunicera med människorna. Med vissa ändringar skulle det däremot kunna bli kraftfullt. Utvecklade insamlingssystem bedöms leda till ökad källsortering i alla scenarier. Detta gäller både ökad fastighetsnära insamling och insamling i materialströmmar.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Johansson, Malin, et al.
(författare)
-
Den svenska avfallsstatistiken : Orsaker till skillnad över uppkomna och behandlade mängder
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverket undersöker Svenska MiljöEmissionsData (SMED) vartannat år uppkommet och behandlat avfall i Sverige. Undersökningen omfattar allt uppkommet avfall i samtliga branscher, inklusive hushållssektorn, samt all avfallsbehandling. Målen är dels att ta fram data för rapportering till EU enligt EU:s avfallsstatistikförordning, dels att ta fram underlag för att följa upp den svenska avfallspolitiken och miljömål som berör avfall.Vid undersökningarna hittills har de behandlade mängderna varit mindre än de uppkomna mängderna. För att få bättre förståelse varför siffrorna skiljer sig åt har SMED gjort en analys av resultat och metoder från undersökningen som avsåg år 2012.Rapporten syftar till att kortfattat presentera de metoder som används för att samla data om uppkomst och behandling av avfall, samt beskriva orsaker till skillnaderna mellan mängder avfall som uppkommer och behandlas, med utgångspunkt i data avseende 2012.
|
|
| 22. |
- Ljunggren Söderman, Maria, 1967, et al.
(författare)
-
Integrated Economic and Environmental Assessment of Waste Policy Instruments
- 2016
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 8:5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The need for new policy instruments supporting the on-going transition from end-of-pipe waste treatment to resource management has been recognized in European policy. Instruments need to be carefully assessed before implementation to promote the desired changes and avoid problem shifting. Mathematical models may assist policy makers in such assessments. This paper presents a set of soft-linked models for assessing the economic and environmental impacts of policy instruments for both the prevention and management of waste and discusses its strengths and limitations. Consisting of (1) a macro-economic model, (2) a systems engineering model for waste management and (3) a life cycle assessment model for waste management, the set is primarily suited to assessing market-based instruments and environmental regulations. Considerable resources were needed for developing and using the set, and there are clear limits as to what can be addressed. However, if only one of the models had been used, neither the range of instruments nor the scope of impacts would have been possible to cover. Furthermore, soft-linked models allow many disciplines to contribute within one harmonized framework. Such integrated assessments may become increasingly useful for continuing the implementation of policy for sustainable governance of society's material resources.
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Lätt, Ambjörn, et al.
(författare)
-
Avfallets roll i framtidens energisystem
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avfall uppkommer i alla sektorer i samhället och påverkar miljö-, klimat- och energiarbetet i dessa. Att ha ett systemperspektiv när man belyser avfallshantering och energiåtervinning av avfall är därför viktigt. Projektet avser att dess resultat ska komma att utgöra underlag för att möta de utmaningar energibranschen står inför kring energiåtervinning av avfall samt ge nya perspektiv i avfallsdebatten. Arbetet baseras på intervjuer, workshops samt konsekvens- och scenarioanalys, i vilken scenarier för framtida avfallshantering och dess roll i energisystemet utarbetas. Projektets övergripande mål är att utreda hur avfallets roll i energisystemet kan komma att förändras i framtiden och vad det får för konsekvenser för energibranschen. För att kunna svara på detta undersöker vi hur mycket svenskt avfall som finns tillgängligt för energiåtervinning i framtiden. Vi har inte undersökt hur själva energisystemet förändras utan fokuserat på hur mycket avfall som kan vara tillgängligt. Vi har också ämnat utreda vad energibolagen egentligen har för rådighet över avfallets sammansättning och hur fjärrvärmekunderna ser på detta. Från energibranschen och avfallsbranschen menar man att det handlar mycket om en styrmedelsfråga och att lägga ansvar i rätt del av kedjan om man ska nå ett fossilfritt samhälle och komma längre än idag med fossil plast i hushållsavfallet. Fjärrvärmekunderna håller i stort med om detta och framhäver att samhällets alla aktörer har delad rådighet och skyldighet i att minska plastanvändningen i samhället. Många fjärrvärmekunder har mål om fossilfrihet eller klimatneutralitet som inte går i linje med förbränning av fossil plast för energiåtervinning. Samtidigt är man eniga om att avfallsförbränning behövs, och kommer behövas under lång tid framöver, i det svenska energisystemet som en del av avfallshanteringssystemet. Fem scenarier för framtida avfallsmängder i Sverige har tagits fram i projektet, med utgångspunkt i Konjunkturinstitutets framtidsprognos och i resultatet från workshopen Målbilder 2030 för energiutvinning ur av avfall och osäkerheter för nå dem, som hölls med representanter från energi- och avfallsbranschen. Analysen visar att den svenska avfallsmängden kommer att öka i samtliga scenarier, men att det i alla scenarier utom ett samtidigt kommer leda till konstanta eller minskade avfallsmängder till energiåtervinning, på grund av ökade krav på materialåtervinning och förväntat hög måluppfyllnad. Förutsatt att kapaciteten för avfallsförbränning i Sverige hålls konstant fram till 2035 och utnyttjas fullt ut kommer behovet av importerat avfall som bränsle minska i endast ett scenario, där de framtida återvinningskraven inte är uppfyllda. Från energibranschen trycker man på att det är en internationell klimatfråga och att energiåtervinning av avfall i Sverige kan leda till stor klimatnytta genom att erbjuda avfallsbehandlingstjänster till länder med sämre förutsättningar. Resultat från projektet visar att en övergång från deponering i Europa till energiåtervinning ger stora direkta klimatvinster då utsläpp av deponigas minskar. Vidare visar resultaten att det spelar mindre roll om avfallet energiåtervinns i Sverige eller i ett annat europeiskt land, klimatnyttan blir ändå stor. Det är dock en mycket komplex frågeställning hur det internationella avfallssystemet påverkas av handel med avfall. Kortsiktigt kan frågan vara enklare att besvara, då man ser en direkt nytta med att undvika metanutsläpp från deponier genom att exportera avfall för energiåtervinning. Långsiktigt har handel med avfall dock troligen mer intrikata konsekvenser som inte är lika intuitiva att förutse, till exempel att utveckling av sortering och avfallsförbränning i avfallsexporterande länder påverkas för att incitamenten förändras.
|
|
| 25. |
- Maria Almasi, Alexandra, et al.
(författare)
-
Avfallets roll i framtidens energisystem -11 viktiga punkter om avfall
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avfall uppkommer i alla sektorer i samhället och påverkar miljö-, klimat- och energiarbetet i dessa. Att ha ett systemperspektiv när man belyser avfallshantering och energiåtervinning av avfall är därför viktigt. Projektet avser att dess resultat ska komma att utgöra underlag för att möta de utmaningar energibranschen står inför kring energiåtervinning av avfall samt ge nya perspektiv i avfallsdebatten. Arbetet baseras på intervjuer, workshops samt konsekvens- och scenarioanalys, i vilken scenarier för framtida avfallshantering och dess roll i energisystemet utarbetas. Projektets övergripande mål är att utreda hur avfallets roll i energisystemet kan komma att förändras i framtiden och vad det får för konsekvenser för energibranschen. För att kunna svara på detta undersöker vi hur mycket svenskt avfall som finns tillgängligt för energiåtervinning i framtiden. Vi har inte undersökt hur själva energisystemet förändras utan fokuserat på hur mycket avfall som kan vara tillgängligt. Vi har också ämnat utreda vad energibolagen egentligen har för rådighet över avfallets sammansättning och hur fjärrvärmekunderna ser på detta. Från energibranschen och avfallsbranschen menar man att det handlar mycket om en styrmedelsfråga och att lägga ansvar i rätt del av kedjan om man ska nå ett fossilfritt samhälle och komma längre än idag med fossil plast i hushållsavfallet. Fjärrvärmekunderna håller i stort med om detta och framhäver att samhällets alla aktörer har delad rådighet och skyldighet i att minska plastanvändningen i samhället. Många fjärrvärmekunder har mål om fossilfrihet eller klimatneutralitet som inte går i linje med förbränning av fossil plast för energiåtervinning. Samtidigt är man eniga om att avfallsförbränning behövs, och kommer behövas under lång tid framöver, i det svenska energisystemet som en del av avfallshanteringssystemet. Fem scenarier för framtida avfallsmängder i Sverige har tagits fram i projektet, med utgångspunkt i Konjunkturinstitutets framtidsprognos och i resultatet från workshopen Målbilder 2030 för energiutvinning ur av avfall och osäkerheter för nå dem, som hölls med representanter från energi- och avfallsbranschen. Analysen visar att den svenska avfallsmängden kommer att öka i samtliga scenarier, men att det i alla scenarier utom ett samtidigt kommer leda till konstanta eller minskade avfallsmängder till energiåtervinning, på grund av ökade krav på materialåtervinning och förväntat hög måluppfyllnad. Förutsatt att kapaciteten för avfallsförbränning i Sverige hålls konstant fram till 2035 och utnyttjas fullt ut kommer behovet av importerat avfall som bränsle minska i endast ett scenario, där de framtida återvinningskraven inte är uppfyllda. Från energibranschen trycker man på att det är en internationell klimatfråga och att energiåtervinning av avfall i Sverige kan leda till stor klimatnytta genom att erbjuda avfallsbehandlingstjänster till länder med sämre förutsättningar. Resultat från projektet visar att en övergång från deponering i Europa till energiåtervinning ger stora direkta klimatvinster då utsläpp av deponigas minskar. Vidare visar resultaten att det spelar mindre roll om avfallet energiåtervinns i Sverige eller i ett annat europeiskt land, klimatnyttan blir ändå stor. Det är dock en mycket komplex frågeställning hur det internationella avfallssystemet påverkas av handel med avfall. Kortsiktigt kan frågan vara enklare att besvara, då man ser en direkt nytta med att undvika metanutsläpp från deponier genom att exportera avfall för energiåtervinning. Långsiktigt har handel med avfall dock troligen mer intrikata konsekvenser som inte är lika intuitiva att förutse, till exempel att utveckling av sortering och avfallsförbränning i avfallsexporterande länder påverkas för att incitamenten förändras.
|
|
| 26. |
- Martin, Michael, et al.
(författare)
-
Beräkning av klimatvinster med återanvändning och återvinning
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har haft som mål att bedöma nuvarande och framtida potentiella årliga klimatvinster genom återvinning och återanvändning för ett antal olika avfallsflöden. Studien har varit avgränsad till att studera avfallsledet och vilka utsläppsminskningar som kan göras utifrån de avfallsmängder som uppkommer. Statistik och data från tidigare studier och från LCA-databaser har använts. Framtida avfallsflöden, återvinningsgrader samt återanvändningsgrader har uppskattats av IVL:s avfallsexperter i huvudsak med stöd av resultat från tidigare studier. Resultaten kan användas för att ge en uppfattning om storleksordningar och om vilka produktgrupper som är viktiga att prioritera när det gäller att öka återanvändning och återvinning. Genom att, som i denna rapport, visa på möjliga framtida scenarier vad gäller avfallsflöden, återvinning och återanvändning kan diskussioner kring möjliga styrmedel och deras effekter främjas. För att mer konkret kunna analysera olika specifika styrmedelseffekter krävs mer omfattande studier. Studien identifierar vilka produkt/avfallsflöden som har störst potential för minskade utsläpp av växthusgaser genom återvinning och återanvändning. I dagsläget och i de scenarier som studerats här är de potentiella klimatvinsterna som störst för förpackningar, textilier från hushåll, WEEE (elektriskt och elektroniskt avfall) och bilar, men även däck. Enbart en liten andel av de flöden som studerats går till återanvändning idag, det gäller textilier, däck och skor. Även i de framtida scenarierna antas andelen som går till återanvändning vara relativt liten. Potentialen för klimatvinster genom återanvändning av främst WEEE och textilier är tydlig. Det förutsätts då i beräkningen att nyproduktion kan ersättas. En övergripande slutsats som kan dras av studiens resultat är också att återvinning och återanvändning ger klimatvinster jämfört med förbränning i alla studerade scenarierna. I de scenarier där mer avfall genereras kan klimatvinsterna för återvinning och återanvändning bli större i och med att större mängder finns tillgängliga för avfallshantering. En minskad mängd avfall i samhället kan ge ytterligare potentiella klimatvinster som följd. Eventuella klimatvinster kopplade till minskad eller förändrad konsumtion eller ökad materialeffektivitet har inte studerats inom ramen för detta uppdrag. Det är komplicerat att resonera kring vilken produktion som ersätts, och om den faktiskt ersätts, när material återvinns och produkter återanvänds. I och med denna svårighet, och även begränsad tillgång till data gällande import och inhemsk produktion, är det svårt att avgöra vilka klimatvinster som sker inom Sveriges gränser. Inom ramen för studien har vi främst fört ett kvalitativt resonemang kring var klimatvinsterna kan tänkas ske. När det gäller avfallsstatistik finns idag begränsad kunskap om flöden av byggavfall, både vad gäller faktiska mängder och sammansättning och egenskaper. I studien har endast en begränsad del av byggavfall kunnat inkluderas. Det byggavfall som är med i studien är sådana fraktioner som är klimatrelevanta. Exempelvis är mineralavfall och schaktmassor som mest återvinns som anläggningsmaterial inte med. Data för återvinning av mer komplexa produkter som WEEE, bilar och batterier behöver egentligen utvecklas. Här kan det vara särskilt intressant att i kommande studier fokusera på kritiska metaller. Även genom återanvändning av bildelar och komponenter från WEEE kan det finnas ytterligare potential för klimatvinster, och det vore intressant för ytterligare studier. För de flesta studerade flöden saknas uppgifter om återanvändning i dag. Förutom att det finns begränsat med statistik finns även ett behov av metodutveckling när det gäller att studera miljöeffekter av återanvändning med ett livscykelperspektiv.
|
|
| 27. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(författare)
-
Cirkulär hantering av schaktmassor : Miljönytta eller miljöpåverkan?
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien är att öka medvetenheten om schaktmassor och framhäva potentialen för ökad klimat- och miljönytta genom en mer cirkulär användning samt en mer resurseffektiv och hållbar hantering. Rapporten beskriver den nuvarande situationen för hantering av schaktmassor och den motsvarande jungfruliga produktionen, samt vanligt förekommande begrepp i Sverige. Utvärderingen av återvinning av schaktmassor innefattar både kvantitativa och kvalitativa bedömningar jämfört med deponering eller jungfrulig produktion. Klimataspekterna utvärderas kvantitativt genom att mäta CO2e-utsläpp per ton av schaktmassor i olika scenarier. Andra miljöaspekter belyses kvalitativt genom litteraturanalys där återvinning jämförs övergripande med deponering och ny produktion.
|
|
| 28. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(författare)
-
Klimatnyttan med materialåtervinning av byggavfall
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Syftet med studien har varit att ta fram klimatnyckeltal för materialåtervinning av 15 bygg- och rivningsfraktioner jämfört med jungfrulig produktion. Energiutvinning som ett alternativ till materialåtervinning har också inkluderats för enstaka avfallsfraktioner. Studien är en generisk utvärdering av materialåtervinning med antagande att avfallshanteringen sker i Sverige. Ersatta jungfruliga material antas i de flesta fall vara producerade i Sverige eller i Europa, i enstaka fall används globala data beroende på datatillgänglighet och hur värdekedjor ser ut. Resultatet är inte fallspecifikt (beroende på avfallsåtervinnare, specifika transporteringssträckor) utan beräkningarna är generella och den faktiska klimatpåverkan kan skilja mellan olika återvinnare och kunder.Studien ska inte ses som en fullskalig LCA-analys, utan snarare som en mallbaserad utvärdering som illustrerar storleken och omfattningen av klimatnyttan som materialåtervinning av olika material medför.
|
|
| 29. |
- Miliute-Plepiene, Jurate, et al.
(författare)
-
Klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet för detta projekt var att i ett livcykelsperspektiv beskriva olika avfallsfraktioners klimatpåverkan från: avfallshantering (”nedströmsstudien”) och avfallsförebyggande åtgärder (”uppströmsstudien”). Koldioxidbesparingarna eller -belastningarna illustrerar vi sedan som motsvarande kilometer av transport som man skulle kunna köra med en genomsnittlig bensindriven personbil. Analysen täcker 32 olika fraktioner av hushållsavfall baserade på avfallsklassificeringen i Avfall Web. Matavfall, olika förpackningsavfall, textilier, flera typer av grovavfall, farligt och restavfall är bland de fraktioner som analyserades. Klimatpåverkan utrycks i CO2 ekvivalenter (CO2e) och baseras på resultat från olika livscykelanalysstudier. De högsta koldioxidbesparingarna genereras genom förebyggande av textil samt av elektriskt och elektroniskt avfall. Avfallsförebyggande genom minskad konsumtion ger större klimatvinster än återvinning. Samtidigt är materialåtervinning av hushållsavfall i de flesta fall bättre för klimatet än energiåtervinning. Den högsta klimatbelastningen (per kg avfall) kommer från farligt avfall. Resultaten får anses som överslagsmässiga, beräkningarna är baserade på data från flera olika källor, och ibland från källor där samma data skiljer sig åt. I vissa fall har schabloner använts (exempelvis transporter) eller grova uppskattningar.
|
|
| 30. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Användning av täta oorganiska restprodukter som tätskikt i deponier
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet syftar till att med laboratorietester och fältförsök i halvstor skala undersöka några olika restprodukters lämplighet som tätskikt i deponier, och att utveckla en metod för att bedöma olika avfalls möjligheter att användas som tätskiktsmaterial. De restprodukter som studeras är grönlutslam från skogsindustrin samt askor från biobränsleförbränning från såväl skogsindustri som energiindustri. De valda restprodukterna har undersökts avseende: * kemisk sammansättning: huvudelement, tungmetaller, TS-halt, halt organiskt material, askhalt, pH, alkalinitet, etc. * laktester - satsvisa, standardiserade laktester under olika förhållanden har genomförts. * laktester - ytlakning, för att studera utlakningen genom ytdiffusion. * hydraulisk permeabilitet * torktest - hur uppför sig materialen när det torkar Laboratorietesterna visade att flera av materialen kan vara lämpliga att använda som tätskikt. Testceller om 5*5 meter byggdes därför under sommaren 2003 upp på Skärnästippen på Iggesundsbruk. Fältförsöket gav dock så motsägelsefulla resultat att några slutsatser från det inte kan dras i någon riktning. Cellerna har sedan grävts upp och permeabilitetstester är gjorda på tätskikten.
|
|
| 31. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Förslag på metodik för förbättrade matavfallsdata från tjänstesektorn och hushåll
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avsnittet om matavfall innefattar fyra olika matavfallsalstrare:HandelnRestaurangerStorkökHushållI rapporten föreslås ny eller förbättrad metodik att genomföras inom produktions-projektet enligt följande:HANDELFör handeln hoppas vi att projektet finansierat av Nordiska Ministerrådet kommer att ta fram tillräckligt bra data för att det ska vara möjligt att ta fram förbättrade avfallsfaktorer för uppkommet matavfall.RESTAURANGERSMED gör bedömningen att kommuner med viktbaserad avfallstaxa och separat hämtning av matavfall är en möjlig väg att få fram uppgifter som kan ligga till grund för nya faktorer vad gäller uppkomna mängder matavfall. I rapporten tas uppgifter från några kommuner fram – för att göra underlaget tillräckligt behöver kontakt tas med ytterligare några kommuner. Avfallsfaktorer kan då skapas basera-de på avfall/ anställd för olika typer av restauranger. För att få en uppdelning på olika typer av matavfall föreslås ett antal restauranger att kontaktas och tillfrågas om fördelningen.STORKÖKÄven för storkök ses kommuner som en lämplig datakälla. Också här behöver kon-takt tas med fler kommuner för att få tillräckligt underlag för en framtagning av avfallsfaktor, Det bästa är troligen att göra en faktor totalt per portion, d.v.s. mäng-den matavfall per serverad portion. I vissa fall kommer data per portion från ett kök där man både har tillagning och servering och i andra fall kommer data per portion från två olika datakällor, en mängd från produktionsköket per portion och en mängd från det kök där maten serveras. Eftersom mängderna varierar mycket är det viktigt att göra ett relativt stort urval för att få bra data och att man om möjligt försöker få fram data över hur många elever som är knutna till olika typer av kök.I dagsläget bedömer vi att detta är en rimlig väg att ta fram uppgifter om matav-fallsmängder från storkök. Faktorn kan sedan baseras på antal serverade portioner.Däremot kan det bli mycket svårt att få data över total mängd från andra typer av storkök i till exempel vård och äldreomsorgen. Här är svårigheten att hitta något att använda som uppräknings tal, till exempel serverade portioner. SMED föreslår att man inom kommande produktionsprojekt ser över möjligheten till att hitta uppgif-6ter som skulle kunna användas som uppräkningsfaktor och om man hittar det an-vända samma faktor som för skolkök.Framtagandet av avfallsfaktorer för restauranger och storkök förutsätter att kom-munerna är villiga att lämna ifrån sig dessa uppgifter. De kommuner som vi varit i kontakt med under projektet har varit tillmötesgående.Det är också viktigt att försöka göra ett strategiskt urval av storkök, restauranger och butiker om man ska räkna upp data till nationell nivå. Man behöver försöka göra ett urval på basis av statistiska metoder för att få ett bra resultat och för att kunna bedöma osäkerheter.Det kan också vara av intresse att genomföra plockanalyser på restauranger och storkök – både på restavfallet för att se vad som inte sorteras ut och på det utsorte-rade avfallet för att se vad det är för matavfall som slängs.HUSHÅLLSMED rekommenderar att man för data avseende 2010 försöker medverka vid några kommuners plockanalyser för att på så sätt få bra uppgifter om mängder matavfall samt även uppdelat på svinn/ oundvikligt (vilket är intressant ur sam-hällssynpunkt och en viktig fråga). Man måste då ta hänsyn till den övriga insam-lingen i kommunen (om de har separat hämtning av matavfall behöver detta läggas till på mängderna) etc.Det är också viktigt att man försöker göra ett strategiskt urval av hushåll där man genomför plockanalyser om man ska räkna upp data till nationell nivå. Man behö-ver försöka göra ett urval på basis av statistiska metoder för att få ett bra resultat och för att kunna bedöma osäkerheter.När man har kontakt med kommunerna kan man också utreda möjligheterna att genomföra plockanalyser på restauranger och storkök.
|
|
| 32. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med projektet har varit att diskutera genomförbarheten i Sverige av insamling av förpackningar och tidningar i blandad fraktion med central eftersortering. Detta har belysts genom studiebesök på en anläggning i Storbritannien (Greenwich) och en anläggning i Norge. Kunskap har också samlats in genom litteratursökning, sökning på Internet och rundringning till avfallsföretag och organisationer samt forskare och konsulter i branschen både internationellt och nationellt. Resultaten kan sammanfattas i: ' Genomförbarhet - vad det gäller de tekniska aspekterna (insamling och sortering) ser vi inga hinder till att det skulle vara genomförbart i Sverige utan det är investeringsviljan hos svenska aktörer sp, är det stora hindret för ett införande. Detta har sitt ursprung i Producentansvarsförordningen (2006:1273) vilken innebär att producenten ensam tar ansvar för det genererade förpackningsavfallet och därmed blir materialägare på den totala marknaden. Vid ett införande skulle naturligtvis information till hushållen vara av största vikt. Det är omöjligt att förutspå en reaktion och flera tänkbara scenarier finns. ' Kvalitet - Tillräckliga uppgifter om kvaliteten på det utsorterade materialet har inte gått att få fram från någon ägare till en MRF (material recycling facility). De källor vi har frågat hävdar att materialet är 'säljbart'. ' Marknad - Vad gäller marknaden är våra källor eniga i det faktum att Kina sedan länge köpt upp det mesta på marknaden, framförallt plast och papper. Nu börjar dock Kina ställa högre krav på det material man köper och godtar inte material av alltför låg kvalitet. Eftersom det är en marknadsdriven export menar analytiker att den troligen inte skulle ske om det inte fanns behov av att återvinna material, d.v.s. en marknad för det återvunna materialet.
|
|
| 33. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion - en ekonomisk bedömning
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta projekt har varit att bedöma de ekonomiska förutsättningarna för ett system baserad på insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion i Sverige ur ett företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt perspektiv. Kostnadsbedömningen har gjorts för två fall med Halmstad som modellkommun: 1. Insamling och återvinning i dagens system, vilket innebär till största delen återvinningsstationer samt en mindre del fastighetsnära insamling. 2. Insamling och återvinning i ett fastighetsnära system där förpackningar och tidningar samlas in i blandad fraktion och behandlas i en MRF. Följande resultat har framkommit: ' Företagskostnaderna blir sammantaget något högre för system 2 än för system 1, resultatet är starkt beroende av intäkterna för materialförsäljning. Resultatet per ton avfall insamlat till återvinning varierar naturligt med den mängd som samlas in. Skillnaden mellan systemen får ses som liten. ' Intäkterna spelar stor roll för det slutgiltiga resultatet. ' Miljökostnaderna är i stort sett samma för de båda systemen
|
|
| 34. |
- Stenmarck, Åsa, et al.
(författare)
-
Underlag för utveckling av policy för förebyggande av avfall
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapen om vinsterna med att arbeta med avfallsförebyggande borde spridas mer. De organisationer, både privata och offentliga, som vi har pratat med i projektet säger entydigt är att det har lönat sig att arbeta med avfallsförebyggande. De har sparat pengar, tid och inte minst så har de skapat arbetsplatser som de som jobbar där är stolta över.
|
|
| 35. |
- Sundqvist, Jan-Olov
(författare)
-
How should municipal solid waste be treated - a system study of incineration, material recycling, anaerobic digestion and composting
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During 2000-2001 we made a system analysis study of waste management to assess different waste management strategies from an environmental, energetical and economic point of view. The study was financed by the Swedish National Energy Administration. I was project leader, but several other researchers made most of the work from other institutes and universities. The final report was in Swedish (Sundqvist et al 2002), because we aimed to reach Swedish municipalities, Swedish authorities and Swedish companies. However, since then I have found that the study also is of international interest. I have presented results in some conferences, workshops, and courses (Sundqvist 2001, 2002, 2004). Because of the international interest I have put together a shorter English version of our report. This report is focused on the method and the results. In the Swedish report there are also several sub-studies and more background data presented.
|
|
| 36. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Hur skall hushållsavfallet tas om hand? Utvärdering av olika behandlingsmetoder
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en systemanalys har konsekvenser rörande energiförbrukning, miljöpåverkan och ekonomi studerats för olika system för hantering av kommunalt avfall. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, deponering, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Studien baseras på en modellkommun. I en känslighetsanalys har inverkan av olika kommunspecifika parametrar och anläggningsspecifika parametrar studerats. Det slutliga resultatet bedöms täcka ett mycket stort antal kommuntyper. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi (i livscykelperspektiv) och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en viktning av företagsekonomi och miljöekonomi) - i grundfallet räknas hushållens arbete inte in i den samhällsekonomiska kalkylen. Vi har kommit fram till följande slutsatser. Deponering bör i allmänhet undvikas för avfall som kan förbrännas, rötas, komposte-ras eller materialåtervinnas. Möjlighet till förbränning av avfall bör alltid finnas. Detta gäller även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Eftersom det inte går att uppnå 100 % återvinningsgrader för exempelvis plast, kartong och returpapper, kommer det alltid att finnas en viss mängd brännbart avfall som måste tas omhand vid sidan av materialåtervin-ningssystemen och eventuella system för biologisk behandling. Materialåtervinning, rötning och förbränning bör inte ses som konkurrerande metoder, utan mer som kompletterande metoder. Det är svårt att dra entydiga slutsatser om vilken metod som är 'bäst'. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. I systemperspektivet för en hel kommun ger materialåtervinning eller rötning mycket små skillnader mot förbränning. Kompostering (strängkompostering) av lättnedbrytbart avfall har nästan inga miljömässiga fördelar gentemot förbränning eller gentemot rötning. Om man räknar in hushållens arbete i den samhällsekonomiska kalkylen blir materialåtervinning samhällsekonomiskt dyrare än förbränning. Förbränning, rötning och kompostering kräver ungefär lika mycket arbete av hushållen och skillnaderna mellan dessa påverkas mycket lite av om hushållens arbete räknas in. Transporter av avfall, sedan det väl är insamlat, är av begränsad betydelse vad gäller miljöpåverkan, energiförbrukning och kostnader, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Hushållens transporter (med personbil) kan påverka både resultatet (i ogynnsam riktning för källsortering). Olika insamlingssystem påverkar det totala resultatet i mycket liten utsträckning beträffande miljöpåverkan och energiförbrukning. En förtätning av återvinningsstationer från områdesnära till återvinningsgårdar som är mer kvartersnära ger ingen avgörande påverkan på miljöpåverkan eller samhällsekonomi (exklusive hushållens arbete) men leder till mindre arbete för hushållen.
|
|
| 37. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Impregnerat trä i kretsloppet - rekommendationer för restprodukthantering
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten ges en översikt av hur utrangerat impregnerat virke (inkl. spill vid tillverkning, spill vid byggnadsverksamhet och rivningsvirke) bör klassas som farligt avfall eller icke-farligt avfall. Rapporten syftar till att ge anvisningar för hur omhändertagande av impregnerat trä bör göras från ett miljöperspektiv. Baserat på en systemanalytiskt insikt är det viktigt att för impregnerat trä bedöma miljöpåverkan som uppstår vid restprodukthanteringen, dvs främst utsläpp från förbränning och hantering av askor. Ett speciellt fokus i rapporten är nya kopparbaserade medel, då det främst är denna typ av impregnerat virke som idag produceras för byggsektorns användning. Baserat på de bedömningar som gjorts av dessa nya kopparbaserade medel konstateras i rapporten att inga av de AB-medel som används idag klassas som farligt avfall, vilket bl.a. underlättar och möjliggör att flera förbränningsanläggningar kan ta emot detta avfall som bränsle. I rapporten beskrivs vilka metallutsläpp som kan uppkomma från förbränning samt vilka halter som kan förväntas i askorna. Utsläpp från förbränning regleras av Naturvårdsverkets föreskrifter om förbränning, medan användning av askor saknar allmänna bedömningsgrunder. För kopparbaserade medel används därför Skogsstyrelsens krav på askåterföring som relevanta jämförelsetal och för askor från CCA används erfarenhetsdata från olika avfallsaskor. I rapporten finns en lista framtagen som anger alla förbränningsanläggningar som kan ta emot impregnerat virke som klassas som farligt avfall.
|
|
| 38. |
- Sundqvist, Jan-Olov
(författare)
-
Kort om byggavfallsstatistik : Vad är byggavfall, och vad finns det för statistik om byggavfall?
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Begreppen ”byggavfall” och ”byggavfallsstatistik” kan ofta innebära olika saker. Därför syftar denna rapport till att försöka förklara vad ”byggavfall” är och vad ”byggavfallsstatistiken” omfattar och hur den tas fram.Begreppet ”Byggavfall” är ett vitt och omfattande begrepp som har olika innebörd i olika sammanhang. Därför försöker SMED och Naturvårdsverket att i avfallsstatistiken använda begreppet ”byggavfall” endast i generell betydelse, och i stället uttrycka det som bygg- och rivningsavfall (enligt kapitel 17 i avfallsförteckningen), avfall från byggbranschen (SNI 41 – 43) eller bygg- och rivningsavfall för uppföljning av återvinningsmålet.Det finns också flera olika typer av statistik för ”byggavfall” som inte ska blandas ihop.Uppkommet avfall från byggbranschen (SNI 41 – 43) omfattar både bygg- och rivningsavfall (enligt kapitel 17 i avfallsförteckningen) och annat avfall som uppkommer i branschen. Det omfattar dock inte bygg- och rivningsavfall som uppkommer i andra branscher.Bygg- och rivningsavfall (enligt kapitel 17 i avfallsförteckningen) omfattar bygg- och rivningsavfall i alla branscher. Detta redovisas inte separat, men ingår i flödesdiagrammet för bygg- och rivningsavfall, samt ingår som en del i statistiken över uppkommet avfall i varje bransch inklusive ”branschen” hushåll.Uppföljning av återvinningsmålet omfattar bygg- och rivningsavfall (enligt kapitel 17 i avfallsförteckningen) förutom jordmassor, muddermassor och farligt avfall. Dessutom ingår i uppföljningen även nya avfallsslag som uppkommer genom sortering, separering och mekanisk bearbetning av bygg- och rivningsavfall och som skickas till materialåtervinning.I flödesdiagrammet för bygg- och rivningsavfall ingår både uppkomst och behandling baserat på mängderna enligt kapitel 17 i avfallsförteckningen.I samtliga dessa fall utgör den utökade rapporteringen av bygg- och rivningsavfall en viktig grund. Denna rapportering innebär att tillståndspliktiga anläggningar (så kallade A- och B-anläggningar) i en bilaga till miljörapporten ska ange det bygg- och rivningsavfall (enligt kapitel 17 i avfallsförteckningen) som tagits emot och hur det hanterats. Dessa bilagor kallas i detta PM ”BRA-bilagor” och själva rapporteringen kallas ”BRA-rapportering”. Statistik över behandling av bygg- och rivningsavfall presenteras inte separat, utan all avfallsbehandling redovisas ihop utan hänsyn till vilken i bransch avfallet uppkommit. Det är dock möjligt att för vissa avfallsslag som bara uppkommer som bygg- och rivningsavfall kunna urskilja behandlingen, exempelvis jordmassor, muddermassor och mineraliskt bygg- och rivningsavfall.
|
|
| 39. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Miljömålsindikatorer baserade på avfallsstatistik
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljömål Mål som berör avfallshanteringen finns dels som delmål i de svenska nationella miljömålen, dels som mål i EUs avfallsdirektiv. De svenska målen berör bland annat biologisk behandling av matavfall, total återvinningsnivå för hushållsavfall och fosforåterföring. Målen i avfallsdirektivet berör återvinning av hushållsavfall och av byggavfall.I rapporten har dessa mål gåtts igenom och hur avfallsstatistikinsamlingen kan anpassas för att följa upp dessa mål. Vi har förutsatt att de delmål som gällde för 2010 kommer att ersättas av nya etappmål, t.ex. för 2015, med liknande innebörd som delmålen hittills. Bedömningen är att uppgifter går att få fram genom avfalls-statistiken men att vissa speciella data kan behöva samlas in beroende på vilken beräkningsmetodik man väljer.
|
|
| 40. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Miljöpåverkan från avfall. Underlag för avfallsprevention och förbättrad avfallshantering
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande studie har syftat till att ' Översiktligt bedöma miljöpåverkan från olika avfallsströmmar. ' Översiktligt bedöma klimatpåverkan för olika materialströmmar som blir avfall, inkl. uppströmsleden med utvinning och tillverkning samt nedströmsdelen med avfallshantering. De avfallsslag som i avfallshanteringen ger störst klimatpåverkan per år (FA står för farligt avfall): 1. Plastavfall (exkl. biprodukter) 2. Vanligt slam 3. Oljeavfall (FA) De avfallsslag som i avfallshanteringen ger störst viktad miljöpåverkan per år (klimatpåverkan, övergödning, försurning, fotooxidantbildning och tungmetaller har viktats ihop): 1. Gruvavfall 2. Avfall från förbränning (FA) 3. Mineralavfall (FA) När man studerar den sammanlagda klimatpåverkan per år 'uppströms' (från utvinning, tillverkning) och 'nedströms' (från avfallshantering) får man en rangordning av olika avfallsslag enligt följande: 1. Blandade ej differentierade material 2. Hushållsavfall och liknande avfall 3. Avfall från förbränning I de flesta fall är påverkan från utvinning och tillverkning mycket större än påverkan från avfallshanteringen. Det innebär att fördelarna med förebyggande av avfall snarare ligger i 'uppströmsledet' i form av ökad materialeffektivitet, än i själva avfallsledet. Ökad materialeffektivitet och ökad energieffektivitet kan dock leda till andra konsekvenser när det gäller andra miljöaspekter än dem som inte analyserats i studien, till exempel human- och ekotoxicitet
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Model for future waste generation
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The research presented in this report is part of the effort to estimate future Swedish waste quantities in the research programme Towards Sustainable Waste Management. More specifically, we estimate future waste coefficients that are designed to be fed into EMEC, which describes the Swedish economy in terms of 26 industrial sectors, a public sector, and households. Production in the model of industry and public sector requires input of labour, capital, energy, and other commidities. With waste-intensity coefficients added to each production parameter in each sector, EMEC can calculate the future waste quantities generated in different economic scenarios. To produce the waste-intensity coefficients, we make a survey of the current Swedish waste statistics. For each waste category from each sector we estimate whether the quantity depends primarily on the production in the sector, on the inputs of commodities, on the depreciation of capital goods, or on the size of the workforce in the sector. We calculate current waste-intensity coefficients by dividing the waste quantities by the parameter(s) to which they are assigned. We also present five different scenarios to describe how the waste intensity can develop until the year 2030. As far as possible and when deemed to be relevant, we have set the industrial waste generation to depend on the use of a commodity or an energy carrier. The quantity of spent vehicles and most equipment is set to depend on the depreciation of capital goods. Some wastes have been allocated to the staff, for example household waste from business. The quantities of wastes from households have a similar approach where every waste category is assigned to a combination of 26 different commodities.
|
|
| 43. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Proceedings from Workshop on System Studies of Integrated Solid Waste Management in Stockholm 2 - 3 April 2001
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This international workshop was held to discuss results and experience from system studies of waste management system and methodological questions and issues based on case studies. The workshop gathered more than 40 participants. These proceedings document more than 20 presentations as well as six discussion sessions. An overall aim of the workshop was to draw some general conclusions from the presented studies concerning - waste strategies that generally seem to be favourable or not favourable - methodological approaches and assumptions that can govern the results - lack of knowledge.Considering the environmental aspects, the presented studies indicated that the waste hierarchy seems to be valid: * Paper and plastic: Material recycling < Incineration < Landfilling * Biodegradable waste: Incineration » Anaerobic digestion < Composting < Landfilling A number of key aspects that can influence the results were identified: * Avoided products (heat, electricity, material, fertiliser produced from waste). * Efficiency in power plants, heating plants etc. and also recycling plants. * Emissions and impacts from recycling plants - Landfilling models, e.g. time frames.* Final sinks: there should be a distinction between temporary sinks (landfills) and final sinks - Local conditions and local impacts are often neglected. * Electricity production * Choice of alternatives to compare can have an influence on the conclusions drawn. - Stakeholders' influence. * Linear modelling. * Data gaps. Especially data on toxic substances where identified as an important data gap
|
|
| 44. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Syntes av systemanalyser av avfallshantering
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande studie har gjorts en genomgång av de systemstudier som genomförts i Energimyndighetens forskningsprogram Energi från Avfall. De olika studierna har i de flesta fall visat upp ett likartat resultat. I de flesta fall är resultaten samstämmiga när samma frågeställningar besvarats. I de fall då olika resultat visas upp, beror det på att man valt olika systemgränser så att det egentligen är olika saker man beräknar. Skillnader kan också uppstå på grund av reella eller antagna skillnader i omgivande system, exempelvis vad gäller fjärrvärmesystem och konkurrerande energikällor. Ur de genomgångna studierna har ett antal generella slutsatser kunna dragits, bl.a.: * Deponering av avfall som kan förbrännas, rötas, komposteras eller materialåtervinnas är i allmänhet i sämre alternativ än andra behandlingsformer ur både ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv * Rötning och förbränning (av nedbrytbart avfall från hushållen) är svåra att jämföra. Ingendera är miljömässigt entydigt bättre än det andra. * Kompostering (strängkompostering) av lättnedbrytbart avfall har nästan inga miljömässiga fördelar gentemot förbränning. * Materialåtervinning är generellt miljömässigt bättre än förbränning i de fall som studerats. * Transporter av avfall, sedan det väl är insamlat, är av begränsad energimässig, miljömässig och ekonomisk betydelse. Hushållens transporter (med personbil) kan påverka resultatet
|
|
| 45. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Systemanalys av energiutnyttjande från avfall - utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Stockholm
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en systemanalys har energimässiga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika system för hantering av kommunalt avfall i Stockholm studerats. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats och även jämförts med deponering. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att minskad deponering till förmån för ett ökat utnyttjande av energi och material i avfall är positivt från såväl miljömässig och energimässig synpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energi- och materialutnyttjandet och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas i Stockholms avfallssystem. Det är också gynnsamt ur många energimässiga, miljömässiga och ekonomiska aspekter att ta emot avfall från en vidare region - i synnerhet avfall som annars skulle deponeras. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektivt sätt. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan.Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. * Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning, detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast.*Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. * Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. Det energimässiga resultatet beror på hur rötgasen används.
|
|
| 46. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Systemanalys av energiutnyttjande från avfall - utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Uppsala
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en systemanalys har energimässiga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika system för hantering av kommunalt avfall i Uppsala studerats. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats och även jämförts med deponering. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att minskad deponering till förmån för ett ökat utnyttjande av energi och material i avfall är positivt från såväl miljömässig och energimässig synpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energi- och materialutnyttjandet och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas i Uppsalas avfallssystem. Det är också gynnsamt ur många energimässiga, miljömässiga och ekonomiska aspekter att ta emot avfall från en vidare region - i synnerhet avfall som annars skulle deponeras. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektiv sätt. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. * Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning - detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast. * Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. * Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. Det energimässiga resultatet beror det på hur rötgasen används. * Kompostering av lättnedbrytbart organiskt avfall är samhällsekonomiskt jämförbar med rötning, men ger högre energiförbrukning och större miljöpåverkan
|
|
| 47. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Systemanalys av energiutnyttjande från avfall - utvärdering av energi, miljö och ekonomi Fallstudie - Älvdalen
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en systemanalys har energimässiga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika system för hantering av kommunalt avfall i Älvdalen studerats. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats och även jämförts med deponering. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att minskad deponering till förmån för ett ökat utnyttjande av energi och material i avfall är positivt från såväl miljömässig och energimässig synpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energi- och materialutnyttjandet och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas för Älvdalens avfallssystem. Detta gäller även om avfallet måste transporteras till en annan region för behandling - i synnerhet om avfallet annars skulle deponeras. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektiv sätt. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. * Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning, detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast. * Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. * Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. * Kompostering av lättnedbrytbart organiskt avfall är samhällsekonomiskt jämförbar med rötning, men ger högre energiförbrukning och större miljöpåverkan
|
|
| 48. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Systemanalys av energiutnyttjande från avfall - utvärdering av energi, miljö och ekonomi Översiktsrapport
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en systemanalys har energimässiga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av olika system för hantering av kommunalt avfall studerats. I systemanalysen har olika kombinationer av förbränning, materialåtervinning av utsorterad plast och kartong, och biologisk behandling (rötning och kompostering) av utsorterat lättnedbrytbart organiskt avfall studerats och även jämförts med deponering. I studien har en datormodell baserad på livscykelanalysmetodik (ORWARE) använts. Tre olika kommuner har studerats: Uppsala, Stockholm och Älvdalen. Följande parametrar har använts för att utvärdera olika lösningar: förbrukning av energiråvaror, växthuseffekt, försurning, övergödning, bildning av marknära ozon, tungmetallflöden, företagsekonomi och samhällsekonomi (samhällsekonomi innebär en hopviktning av företagsekonomi och miljöekonomi). Studien visar att minskad deponering till förmån för ett ökat utnyttjande av energi och material i avfall är positivt från såväl miljömässig och energimässig synpunkt som samhällsekonomisk synpunkt. Detta beror framför allt på att valet av behandlingsmetod har en påverkan utanför avfallssystemet på framställning av fjärrvärme, elektricitet, fordonsbränsle, plast, kartong och gödselmedel. Denna slutsats innebär att deponering av energiinnehållande avfall ska undvikas i största möjliga utsträckning, p.g.a. det låga energi- och materialutnyttjandet och den miljöpåverkan som erhålls vid deponering. Förbränning bör utgöra en bas i avfallssystemet för vardera av de tre kommunerna, även om avfallet måste transporteras till en regional anläggning. Då avfallet väl är insamlat har även längre regionala transporter liten betydelse, under förutsättning att transporterna genomförs på ett effektiv sätt. Vid jämförelse mellan materialåtervinning och förbränning, samt mellan biologisk behandling och förbränning, har inga entydiga slutsatser kunnat dras vad gäller miljöpåverkan. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. * Materialåtervinning av plast är samhällsekonomiskt jämförbar med förbränning och ger mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning - detta under förutsättning att den återvunna plasten ersätter jungfrulig plast. * Materialåtervinning av kartong är samhällsekonomiskt och energimässigt jämförbar med förbränning, men har både miljömässiga fördelar och miljömässiga nackdelar. * Rötning av lättnedbrytbart organiskt avfall ger en högre samhällsekonomisk kostnad än förbränning och har både fördelar och nackdelar vad gäller miljöpåverkan. Det energimässiga resultatet beror det på hur rötgasen används. *Kompostering av lättnedbrytbart organiskt avfall är samhällsekonomiskt jämförbar med rötning, men ger högre energiförbrukning och större miljöpåverkan
|
|
| 49. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Utvecklingsprojekt Avfallsbehandlingsanläggningar Delprojekt 2. Att använda miljörapporter som datakälla för avfallsbehandling
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I projektet har utvärderats hur miljörapporter ska användas vid framtagande av statistik om avfallsbehandling, främst för rapporteringen enligt EU:s avfallsstati-stikförordning. Resultatet visar att miljörapporterna normalt innehåller de viktigas-te uppgifterna, t.ex. om behandlat avfall, men att det ofta även saknas flera uppgif-ter som behövs, t.ex. uppkommet avfall för vissa behandlingsslag och uppkommet allmänt avfall. Användning av miljörapporter måste därför kombineras med använ-dande av avfallsfaktorer eller återanvändning av gamla data. Anledningen att upp-gifter saknas i miljörapporterna torde bero på att de inte krävs enligt miljörapport-föreskriften.En översikt av föreslagen metodik för att ta fram data om behandlat avfall, och uppkommet avfall vid behandlingen, visas i nedanstående tabell. Uppkommet avfall vid behandlingsan-läggningen Behandlat avfall Kapacitet GenerelltUppkommet avfall redovisas nationellt och i sektorer enligt WStatRBehandlat avfall redovisas nationellt, NUTS 1-nivå och länsvis (d.v.s. NUTS 3-nivå), undantag för av-fallsförbränning enligt nedan.Kapacitet och antal anläggningar redo-visas nationellt och på NUTS 2-nivåBehandlingsan-läggningar i NACE 05-33 (Utvinnings- och tillverkningsin-dustri)Ingår i inventering-en av genererat avfall. Om data saknas återanvänds tidigare data.Miljörapporter, enligt nedan, samt data från Skogsin-dustriernas och Jernkontorets under-sökningar.Miljörapporter eller schablonberäkning-ar.NACE 35 Energi-försörjning: för-bränningsanlägg-ningarIngår ej i projektet att utredaIngår ej i projektet att utredaIngår ej i projektet att utredaNACE 35 övrigt. Ingår ej i projektet att utredaIngår i undersök-ningen av genererat avfall. Sekundärt avfall särskiljs ejGenomförs på samma sätt som för NACE 38Genomförs på samma sätt som för NACE 38NACE 36, 37, 39 Vattenförsörjning, Avloppsrening,Särskilda undersök-ningar för huvud-gruppernaSärskild undersök-ning i den mån av-fallsbehandlingSärskild undersök-ning i den mån av-fallsbehandling
|
|
| 50. |
- Sundqvist, Jan-Olov, et al.
(författare)
-
Återvinning av plastfavfall från byggsektorn
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det långsiktiga målet är att utveckla ett återvinningssystem för plastavfall från byggsektorn. Projektet genomfördes som en förstudie för att identifiera och undersöka möjligheter och hinder för ett sådant system. Projektet visade på ett stort intresse för utökad materialåtervinning av plast från byggsektorn bland plasttillverkare, återvinningsföretag, byggföretag och fastighetsföretag. De tillfrågade aktörerna tror att ett återvinningssystem för byggplast kan byggas upp. Förutsättning är att olika frågeställningar analyseras och hinder och problem löses på vägen. Detta gäller bland annat rivningsteknik, logistik, upparbetningsteknik, kvalitetssäkring, kunskaper om kvalitet och kvantitet samt finansiering. Projektet visade även att det finns relevanta erfarenheter från andra länder att bygga vidare på.
|
|
