| 1. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2019)
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2017, rapporterade i submission 2019. Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå. Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå).Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen.
|
|
| 2. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft under 2017
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2015. Emissionerna presenteras i 45 olika sektorer uppdelade på åtta huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och uppvärmning, Industri (energi och processer), Transporter, Produktanvändning, Avfall och avlopp, Internationell luftfart och sjöfart, Jordbruk samt Arbetsmaskiner. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år vad gäller industrins utsläpp samt utsläppen från energiförförsörjning, se avsnittet Förändringar i nationella totalemissioner samt sektorsindelning, jämfört med föregående år. De ämnen som ingår är växthusgaser, metaller, partiklar och övriga ämnen, totalt 29 ämnen.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata.
|
|
| 3. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2018)
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå. Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2016, rapporterade i submission 2018.Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. Uppdelningen är förändrad jämfört med föregående år. För huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt.Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”topdown”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Airviro. Ur Airviro exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via www.rus.lst.se. En presentation riktad mot allmänheten ges även på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott.
|
|
| 4. |
- Brodl, Ludvik, et al.
(författare)
-
Metod- och kvalitetsbeskrivning för geografiskt fördelade emissioner till luft (submission 2020)
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige rapporterar årligen nationella utsläpp till luft till UNFCCC (FN:s klimatkonvention) och CLRTAP (UNECE:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar), så kallade submissioner. SMED har sedan rapporteringsåret 2001 ansvaret att på uppdrag av Naturvårdsverket ta fram allt dataunderlag och tillhörande dokumentation för dessa rapporteringar. Förutom emissioner på nationell nivå finns även behov av data med högre geografisk upplösning. För regional uppföljning av miljömålen behövs emissioner på kommun- och länsnivå.Detta dokument utgör en metod- och kvalitetsbeskrivning av geografiskt fördelade emissioner för åren 1990, 2000, 2005 samt 2010-2018, rapporterade i submission 2020. Emissionerna presenteras i 55 olika sektorer uppdelade på nio huvudsektorer. Huvudsektorerna är El och fjärrvärme, Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, Industri (energi och processer), Transporter, Arbetsmaskiner, Produktanvändning (inkl. lösningsmedel), Jordbruk, Avfall (inkl. avlopp) samt Utrikes transporter. De ämnen som ingår ges nedan.Växthusgaser: CO2 (fossilt ursprung), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6Metaller: Pb, Cd, Hg, As, Cr, Cu, Ni, Se, ZnPartiklar: PM2.5, PM10, TSP (Partiklar total), BC (sot)Övriga luftföroreningar: NOx, SOX, NH3, NMVOC, CO, dioxin, benso(a)pyren, PAH-4, HCB, PCBFör huvudsektorn Utrikes transporter fördelas eller redovisas inga växthusgaser geografiskt. Den geografiska fördelningen utförs huvudsakligen enligt konceptet ”top-down”. Detta innebär att emissioner bryts ner från en nationell totalemission för att uppnå en högre rumslig upplösning på lokal nivå. Nedbrytningen till högre rumslig upplösning kräver en geografisk begränsning av emissionerna och statistik på regional nivå.Metoden för geografisk fördelning tillåter för vissa utsläppskällor en hög rumslig upplösning (t.ex. för vägtrafik och industriprocesser). För flera sektorer är emellertid resultaten otillförlitliga om de ska studeras med högre upplösning än kommunnivå (i vissa fall även länsnivå). Resultaten från den geografiska fördelningen lagras i årsvisa emissionsdatabaser i SMHIs tekniska system för luftvårdsarbete; Airviro. Ur Airviro exporteras emissionerna till Excel-tabeller på läns- och kommunnivå. Emissionerna presenteras även på karta, samt i diagram. Publicering av resultaten sker via www.rus.lst.se. En presentation riktad mot allmänheten ges även på http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/.Arbetet med geografisk fördelning av Sveriges utsläpp till luft är sedan 2007 ett årligt projekt. Projektet har ett långsiktigt perspektiv med målsättningen att stegvis förbättra kvaliteten på geografiskt upplösta emissionsdata. Resultaten för alla sektorer presenteras med samma geografiska upplösning även om kvaliteten varierar. På grund av detta krävs det att användare av dessa emissionsdata går igenom kvalitetsbeskrivningen och bedömer om osäkerheterna är acceptabla för den aktuella tillämpningen. Kvalitetsklassningen kan ge vägledning om de osäkerheter som finns på huvudsektornivå (en kvalitetsbeskrivning finns även i avsnitten i detta dokument för varje ingående undersektor). Genom retroaktiva omräkningar säkerställs att metodförändringar inte orsakar trendbrott. I vissa fall har dock tillgängliga grunddata (t.ex. statistik) förändrats, vilket kan leda till icke-reella trendbrott.
|
|
| 5. |
- Alexeyeva, Irina, 1973-
(författare)
-
Essays on Audit Fees and the Joint Provision of Audit and Non-Audit Services
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis examines the factors affecting audit and non-audit fees and the effects of the joint provision of audit and non-audit services on auditing.The first essay focuses on environmental factors. Using data for Swedish listed companies over a six year span, including pre-crisis, crisis and post-crisis periods, the essay investigates whether changing economic conditions affect the level of fees paid for audit and non-audit services. The finding suggests that auditors increase their risk premium for auditing during a financial crisis andtend to charge higher audit fees as a response to lower risk levels in the post-crisis period. On the other hand, a significant reduction in non-audit fees suggests that companies are less willing to invest in consulting services during thecrisis and post-crisis periods.The second essay also studies the effects of environmental factors on audit pricing. Using data for financial institutions in 24 European countries, the study examines whether the level of effort spent on the evaluation of fair values is higher for more uncertain fair values.The result suggests that an increasing level of complexity and risk requires greater audit effort. Furthermore, the results showthat the strength of a country’s institutional setting is positively associated with the effort spent on the evaluation of high uncertainty fair value estimates. The finding implies that auditors spend more effort in stronger regulated countries, possibly due to higher potential litigation costs.The third essay focuses on the factors related to an individual audit partner. Based on the data of publicly listed Swedish companies, it investigates whether partner special competencies are reflected in the prices charged for auditing. The findings show that partner industry expertise and client-specific expertise are associated with higher audit fees. A further finding isthat female partners are considerably under-represented among specialists. However,the under-representation of females among higher qualified partners does not seem to negatively affect their possibilities to earn higher fees.The fourth essay investigates how the joint provision of audit and non-audit services affects perceived knowledge spillover and audit efficiency. The essay makesuse of survey data from a large sample of Swedish auditors and finds that the levels of communication and trust are positively associated with knowledge spillover. The result further suggests that the information gained from the provision of non-audit services can reduce auditors’ effort (time) spent on different audit procedures, thereby increasing audit efficiency.
|
|
| 6. |
- Annelin, Alice, 1980-
(författare)
-
Audit teams and audit quality : a sustainable development goal perspective
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation investigates the influence of audit teams on audit quality and produces a conceptual analysis through the perspective of the Sustainable Development Goal (SDG) framework (United Nations, 2017). Four articles study four different audit team factors, namely audit team hierarchical structures, team stress, team psychological distances and team equality. The conceptual analysis approach has been chosen to address the increasing demand for a better understanding of the accounting research role in sustainable development (Bebbington & Unerman, 2018), which drove the research problem focus in each article. This dissertation summarises the work that has been conducted in the four studies and also makes propositions for an SDG perspective on the work and for future research based on their findings.A unique set of data has been collected that contains information about auditors who have worked on the same engagements in the same team. The data has been collected by interviews and questionnaire surveys conducted in a field study, which have provided information that can be analysed using a qualitative and quantitative approach. The data has also included proprietary information about audit team client characteristics from a Big 4 audit firm. More specifically, this research has contributed to audit team, audit quality and the role of accounting in the achievement of the UN’s SDGs by answering several research questions. Results find that hierarchical power and status as well as trust play a role in audit team structure; audit team stress triggers and consequences include 1) team planning, competence, autonomy, 2) team changes, coordination and leadership, communication and cooperation and team support, and 3) team stress cognition, physical and affective forms; and, audit team psychological distances and equality has a relation to team behaviour. Findings can contribute to an understanding of equality and well-being in audit teams and therefore to the audit team’s achievement of the UN’s SDGs.
|
|
| 7. |
- Anselm, Jonas, et al.
(författare)
-
Bannlys alla politiska beslut som ger mer klimatutsläpp
- 2014
-
Ingår i: Dagens Nyheter.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Torftig valdebatt. Dagspolitiken klarar inte att hantera ödesfrågan om klimatet, vilket oroar oss. Vi föreslår därför ett ”utsläppsmoratorium”: inga beslut får tas som ökar utsläppen av växthusgaser. Principen måste kopplas till mål om exempelvis förnybar energi och grön infrastruktur, skriver 23 forskare och debattörer.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Brånvall, Gunnar, et al.
(författare)
-
Teknikuppgifter och avloppsnät för reningsverk 2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom detta projekt har teknikuppgifter och koordinater sammanställts för totalt 1 237 större – i regel dimensionerade över 200 pe - svenska avloppsreningsanläggningar, som bedöms vara i drift år 2010. Av dessa bedöms ca 480 vara tillståndspliktiga. Dessa uppgifter innebär en uppdatering av en liknande opublicerad lista som användes i samband med den svenska rapporteringen till PLC5. Dessutom publiceras för första gången på riksnivå en approximativ beskrivning av anläggningarnas avloppsnät i form av en lista över vilka reningsverk som betjänar vilka tätorter och småorter. Dessa kopplingar kan också studeras i kartform på http://www.gis.scb.se/plan/VA/Avlopp2010/index.asp1I samband med EU:s avloppsdirektiv används begreppet ”agglomeration” om ”bebyggda områden lämpade för gemensam avloppsrening”. Direktivet ställer krav om avloppsreningen i agglomerations större än 2 000 personekvivalenter och begär också regelbundet information om berörda agglomerations och reningsverk. Sveriges senaste rapportering enligt detta direktiv omfattade 347 agglomerations, som betjänas av 353 reningsverk. Avloppsnäten beskrevs dock högst summariskt genom namnet på den förmodat största anslutna tätorten inom området. I den här rapporten redovisas mottagande reningsverk för 2 573 tätorter och småorter. I dessa orter folkbokfördes 2008 7 804 000 personer, av vilka mot bakgrund av registerräkningar, 7 702 000 personer beräknades vara anslutna till kommunalt WC-avlopp. Mot bakgrund av kända data om avloppsreningen från fastighetstaxeringsregistret bedöms att ytterligare 800 orter med en sammanlagd befolkning på 132 000 personer torde ha tillgång till kommunal avloppsrening. Alla utom 165 av dessa orter har mindre än 200 invånare. En indelning av de kopplade orterna i agglomerations har också gjorts. Dessa agglomerations har en mycket sned storleksfördelning: de 350 största agglomerations har nästan 95 procent av de anslutna personerna och de tre allra största - Stockholm, Göteborg och Malmö - står ensamma för 35 procent. Teknikuppgifter och storleksmått för reningsverk av B- och C-typ redovisas i Bilaga 8 tillsammans med andra variabler. För mindre reningsverk planeras dessa uppgifter användas i belastningsberäkningar.1Motsvarande länk – men med färre kända kopplingar – användes av uppgiftslämnarna som kartstöd vid besvarandet av webbenkäten
|
|
| 10. |
- Constantino, Sebastian, et al.
(författare)
-
Ekonomisk statistik om sektorer som är beroende av havet : Underlag till inledande bedömning 2018 inom havsmiljöförordningen
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den totala omsättningen i de maritima näringarna är omkring 160 000 miljoner kronor, vilket utgör cirka 2,2 procent av Sveriges totala omsättning. I dessa näringar uppgår den totala anställningen till omkring 73 000 som utgör 2,8 procent av Sveriges totala anställningar. I en uppdelning av maritima näringar i sektorer är marin turism den största, följt av sjöfart och hamnar och stödtjänster.Vi gav Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att identifiera och redovisa den ekonomiska betydelsen av Sveriges maritima näringar. Resultatet redovisas i denna rapport. Det kommer också att användas som en del i vår inledande bedömning för havsmiljöförordningen (havsmiljödirektivet).
|
|
| 11. |
- Eriksson, Marie, et al.
(författare)
-
Avloppsvatten : Rening av avloppsvatten i Sverige
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utvecklingen de senaste 200 åren har gått från nedgrävda latriner via underjordiska kloaker som släpptes ut i närmaste sjö eller kustvatten till avancerade avloppsreningsverk. Avloppsfrågan har förändrats från att vara lösningen på ett lokalt sanitärt problem till att bli en global miljöfråga.Rening av avloppsvatten i Sverige ges ut av Naturvårdsverket och beskriver hur reningen av avloppsvatten från tätorter utvecklats i Sverige under 1900- och 2000-talen. Skriften ges ut vartannat år och har uppdaterats med senaste statistiken från 2014 angående utsläpp och slam från reningsverk.Informationen presenteras enligt artikel 16 i avloppsdirektivet (91/271/EEG). Direktivet omfattar allt avloppsvatten som samlas upp i ledningsnät, men kvantitativa krav ställs bara för de reningsverk som betjänar mer är 2 000 personer. I Sverige motsvarar det drygt 400 anläggningar. De gamla medlemsländerna i EU (EU15) skulle ha uppfyllt alla åtgärder inom ramen för direktivet vid utgången av 2005. De 12 nya EU-länderna har olika övergångsregler.
|
|
| 12. |
- Giunti, Giulia, 1984-
(författare)
-
The impact of increased standard flexibility on disclosure practices : a comparison of the introduction of IFRS 8 in the UK, Germany, France and Italy and its impact on companies' segment disclosures
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Following a series of reporting scandals in the early 2000s, several researchers studied the gradual shift toward more principles-based accounting systems. There seems to be a general belief that the adoption of international principles-based accounting standards will improve financial reporting quality worldwide, although little evidence is provided for this claim. At the same time several studies claim that heterogeneity in countries’ environmental factors will not lead to harmonized accounting practices and that important differences will remain even though there is common international accounting system.This study contributes to the literature regarding a shift toward more principles-based standards by investigating the effect of increased requirements’ flexibility on disclosure practices in an international environment characterized by harmonized accounting regulations but heterogeneous disclosure practices. The standards that are used are IFRS 8 Operating segment and its predecessor IAS 14R Segment Reporting. IFRS 8 took effect from January 1 2009. The countries included in the study represent the four largest economies in Europe, namely the UK, Germany, France and Italy.The methodology used is quantitative and follows a positivistic research approach. This study investigates the impact that a regulatory change has on disclosure practices by observing data reported in the annual reports and asserts the eventual differences between the two standards and across the four countries.The study provides evidence of only a marginal change in segment disclosure practices after the introduction of IFRS 8. The change is mostly characterized by a loss of key information indicating that more flexible requirements negatively impact accounting practices. This implies that if the purpose of a regulatory change is to assure a certain level of information, more rigid requirements are to be preferred. Further, this study shows that, opposed to expectations; disclosure practices are more heterogeneous under more rules-based standards. However, there is indication that the reason for increased homogeneity is that companies listed in the UK and Germany, presenting a higher amount of segment information under IAS 14R, have decreased the information under IFRS 8. It seems thus that standard enforceability decreases under more flexible disclosure requirements.
|
|
| 13. |
- Roos, Sandra, et al.
(författare)
-
An inventory framework for inclusion of textile chemicals in life cycle assessment
- 2019
-
Ingår i: The International Journal of Life Cycle Assessment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0948-3349 .- 1614-7502. ; 24:5, s. 838-847
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: Toxicity impacts of chemicals have only been covered to a minor extent in LCA studies of textile products. The two main reasons for this exclusion are (1) the lack of life cycle inventory (LCI) data on use and emissions of textile-related chemicals, and (2) the lack of life cycle impact assessment (LCIA) data for calculating impacts based on the LCI data. This paper addresses the first of these two. Methods: In order to facilitate the LCI analysis for LCA practitioners, an inventory framework was developed. The framework builds on a nomenclature for textile-related chemicals which was used to build up a generic chemical product inventory for use in LCA of textiles. In the chemical product inventory, each chemical product and its content was modelled to fit the subsequent LCIA step. This means that the content and subsequent emission data are time-integrated, including both original content and, when relevant, transformation products as well as impurities. Another key feature of the framework is the modelling of modularised process performance in terms of emissions to air and water. Results and discussion: The inventory framework follows the traditional structure of LCI databases to allow for use together with existing LCI and LCIA data. It contains LCI data sets for common textile processes (unit processes), including use and emissions of textile-related chemicals. The data sets can be used for screening LCA studies and/or, due to their modular structure, also modified. Modified data sets can be modelled from recipes of input chemicals, where the chemical product inventory provides LCA-compatible content and emission data. The data sets and the chemical product inventory can also be used as data collection templates in more detailed LCA studies. Conclusions: A parallel development of a nomenclature for and acquisition of LCI data resulted in the creation of a modularised inventory framework. The framework advances the LCA method to provide results that can guide towards reduced environmental impact from textile production, including also the toxicity impacts from textile chemicals. Recommendations: The framework can be used for guiding stakeholders of the textile sector in macro-level decisions regarding the effectiveness of different impact reduction interventions, as well as for guiding on-site decisions in textile manufacturing.
|
|
| 14. |
- Sofla, Amin Salimi, 1979-
(författare)
-
Lead auditors, their client portfolios and performances
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis focuses on lead auditors' differences in terms of client portfolios and performances. First, lead auditors are surveyed and their responses on professional scepticism linked to their performances. Second, survey and archival data are combined to check whether self-control is related to performance. Third, lead auditors' client portfolios are examined with regard to industry similarity, portfolio dispersion and client grouping. Finally, auditors' independence is tested in the private firm setting. Overall, the findings indicate that performance is not homogenous across lead auditors in the same (tier) audit firm(s), and that the characteristics of lead auditors and accounting firms are determinants that partly explain the differences.
|
|
| 15. |
- Sormunen, Nina, et al.
(författare)
-
Harmonisation of Audit Practice : Empirical Evidence from Going-Concern Reporting in the Nordic Countries
- 2013
-
Ingår i: International Journal of Auditing. - : Wiley-Blackwell. - 1090-6738 .- 1099-1123. ; 17:3, s. 308-326
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The study uses a sample of 2,941 bankrupt firms from Denmark, Finland, Norway and Sweden in the period 2007 to 2011, and investigates the harmonisation of audit behaviour in terms of going-concern reporting. Even though the Nordic countries have similar legal systems and, for all practical purposes, identical audit requirements regarding going-concern reporting, the study findings show significant differences in going-concern reporting before bankruptcy between the Nordic countries. One key result is that Danish and Norwegian companies get a going-concern opinion prior to bankruptcy more frequently than companies in Sweden and Finland. Although, this is an interesting finding, it should be interpreted with caution, particularly as it has not been possible to empirically test the reasons behind this variation. Potential reasons are discussed, such as differences in when the going-concern standard was introduced and implemented in each country. Alternatively, the formal requirement for becoming an authorised or approved auditor, the demand for continuing education and the risk of disciplinary sanctions could all drive national variance in reporting quality in favour of a higher quality in Denmark and Norway compared to Sweden and Finland. Finally, the study findings also indicate that differences in audit reporting behaviour are moderated by international audit firm networks.
|
|
| 16. |
- Sundgren, Stefan, 1962-, et al.
(författare)
-
Audit office size, audit quality and audit pricing : Evidence from small- and medium-sized enterprises
- 2013
-
Ingår i: Accounting and Business Research. - : Taylor & Francis. - 0001-4788 .- 2159-4260. ; 43:1, s. 1-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Using Swedish data, we investigate how audit quality and audit pricing vary with audit firm and office size. In contrast to prior studies, we use disciplinary sanctions issued against auditors not meeting the quality requirement as the measure of audit quality. We find no significant differences in the likelihood of sanctions between Big 4 audit firms and the fifth and sixth largest audit firms in Sweden (Grant Thornton and BDO). We refer to these collectively as ‘Top 6’. However, we find that the probabilities of warnings or exclusions from the profession are much higher for non-Top 6 auditors in Sweden than for Top 6 auditors. Furthermore, we find a strong negative association between the likelihood of sanctions and audit office size for non-Top 6 auditors. This association is insignificant for Top 6 audit firms. Audit fees follow a similar pattern and indicate that larger audit firms and offices put in more effort or have greater expertise. These results suggest that audit quality is differentiated in the private segment market. However, contrary to prior studies, our results suggest that the important dimensions are Top 6 versus non-Top 6 and the office size of non-Top 6 audit firms.
|
|
| 17. |
- Sundgren, Stefan, et al.
(författare)
-
Auditor-in-Charge Characteristics and Going-concern Reporting
- 2014
-
Ingår i: Contemporary Accounting Research. - : The Canadian Academic Accounting Association. - 0823-9150 .- 1911-3846. ; 31:2, s. 531-550
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We examine the effect of auditor-in-charge characteristics on audit quality using the propensity to issue a going-concern opinion as the measure of audit quality. We extend the sparse literature on auditor-in-charge characteristics by investigating how audit quality is related to the number of audit assignments and the age of the auditor. First, there is a concern that a very large number of assignments negatively affect the time and effort invested in each assignment and that the auditor may take shortcuts in important audit procedures in order to save time. Second, based on theories on career stage, older auditors may lack inherent motivation to invest enough effort in training activities and learning auditing standards. We use a sample of 1,145 privately held small and medium-sized enterprises (SMEs) that filed for bankruptcy between October 2008 and September 2009. Our results show a negative association between the number of audit assignments held by the auditor-in-charge and audit quality, and we find that the age of the auditor-in-charge is negatively associated with audit quality. This study shows that auditor-in-charge characteristics are important determinants for audit quality in private companies and suggests that regulators should pay attention to these quality concerns and evaluate whether an upper limit on the number of assignments held would be an effective way of improving audit quality.
|
|
| 18. |
- Sundgren, Stefan, 1962-, et al.
(författare)
-
Avskaffad plikt kräver ökad fokus på rådgivning
- 2010
-
Ingår i: Balans. - Stockholm : Far. - 0346-8208. ; :4, s. 50-53
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Revisionsbyrån är den viktigaste källan för råd, framför allt i små och medelstora bolag. Revisionsbyråerna får dessutom högt betyg avseende rådgivningen. Det visar resultaten av en enkätstudie som Tobias Svanström och Stefan Sundgren redogör för i denna artikel. En viktig faktor till att revisorn anlitas för rådgivning är den kontakt som etablerats genom revisionsuppdraget.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Sundgren, Stefan, 1962-, et al.
(författare)
-
Is the public oversight of auditors effective? : the impact of sanctions on loss of clients, salary and audit reporting
- 2017
-
Ingår i: The European Accounting Review. - : Routledge. - 0963-8180 .- 1468-4497. ; 26:4, s. 787-818
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examines the consequences of sanctions against individual Swedish auditors issued by the Supervisory Board of Public Accountants (SBPA). The results provide no support for individual auditor client loss after receiving a sanction. However, we find that Big 4 auditors have a lower salary after the sanction than before. Finally, we do not find that auditors become more conservative in their reporting after being sanctioned. Collectively, our results support that public oversight sanctions have relatively limited consequences for auditors of private companies.
|
|
| 22. |
- Sundgren, Stefan, 1962-, et al.
(författare)
-
Regulatory sanction risk and going-concern reporting practices : evidence for privately held firms
- 2022
-
Ingår i: Accounting and Business Research. - : Routledge. - 0001-4788 .- 2159-4260. ; 52:4, s. 377-416
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We study the temporal evolution of going-concern reporting from 2004 to 2013 and test whether sanction risk is related to the likelihood of a going-concern opinion using samples of privately held firms. In 2009, the Supervisory Board of Public Accountants (SBPA) in Sweden started to issue significantly more going-concern-related disciplinary sanctions, and we test whether and how auditors at different audit firms adjust their reporting practices (Type I and Type II errors) in response to the increased sanction risk. Our findings reveal that auditors are more likely to issue going-concern opinions to bankrupt and non-bankrupt firms when the sanction risk is higher, suggesting that sanction risk is positively associated with conservatism in auditors’ reporting. Furthermore, we find that auditors at Big 4 firms alter their reporting to conservative more than non-Top 7 firms when sanction risk increases. Finally, results on the informativeness of going-concern opinions indicate that a going-concern opinion increases the bankruptcy probability during both the lower and higher sanction risk periods, but the impact is higher under the higher sanction risk period.
|
|
| 23. |
- Svanström, Henrik, et al.
(författare)
-
Use of liraglutide and risk of major cardiovascular events: a register-based cohort study in Denmark and Sweden.
- 2019
-
Ingår i: The lancet. Diabetes & endocrinology. - 2213-8595. ; 7:2, s. 106-114
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Trial evidence shows that the glucagon-like peptide-1 receptor agonist liraglutide significantly reduces the risk of major cardiovascular events among patients with type 2 diabetes who have established cardiovascular disease or are at high cardiovascular risk. We aimed to assess the cardiovascular effectiveness of liraglutide in routine clinical practice.We used data from nationwide registers in Denmark and Sweden for the period from Jan 1, 2010, to Dec 31, 2016, to investigate the risk of major cardiovascular events associated with use of liraglutide, compared with an active comparator drug class, dipeptidyl peptidase-4 (DPP-4) inhibitors, in patients with type 2 diabetes. The cohort included incident users of liraglutide or DPP-4 inhibitors, who were also using metformin at baseline, matched 1:1 on age, sex, and propensity score. The main outcome was major cardiovascular events, a composite outcome consisting of myocardial infarction, stroke, and cardiovascular death. Other outcomes assessed were the individual components of the main composite outcome, heart failure, death from any cause, and an expanded composite major cardiovascular events outcome that also included other ischaemic heart disease, coronary revascularisation, and peripheral arterial disease.The study population consisted of 23402 users of liraglutide and 23402 matched users of DPP-4 inhibitors; patients were followed up for a mean of 3·3 years (SD 2·0). A major cardiovascular event occurred in 1132 users of liraglutide (incidence rate 14·0 per 1000 person-years) and in 1141 users of DPP-4 inhibitors (15·4 per 1000 person-years; hazard ratio [HR] 0·90, 95% CI 0·83-0·98). The HRs were 0·81 (0·71-0·92) for patients with a history of major cardiovascular disease and 0·96 (0·86-1·06) for patients without such a history (p=0·057 [test of homogeneity], suggesting no statistical evidence of heterogeneity). Compared with use of DPP-4 inhibitors, use of liraglutide was associated with a significantly lower risk of cardiovascular death (HR 0·78, 95% CI 0·68-0·91), but no significant differences were identified for risk of myocardial infarction (0·94, 0·84-1·06) or stroke (0·88, 0·77-1·01). Furthermore, use of liraglutide was associated with a significantly lower risk of death from any cause (HR 0·83, 95% CI 0·77-0·90), but no significant differences were identified for risk of heart failure (0·90, 0·80-1·03) or for the expanded major cardiovascular events outcome (0·95, 0·89-1·01).In this large Scandinavian cohort, use of liraglutide, as compared with use of DPP-4 inhibitors, was associated with significantly reduced risk of major cardiovascular events. Patients with history of cardiovascular disease seemed to derive the largest benefit from treatment with liraglutide. These data provide support for the cardiovascular effectiveness of liraglutide in routine clinical practice.Swedish Heart-Lung Foundation, Novo Nordisk Foundation, and Swedish Society for Medical Research.
|
|
| 24. |
- Svanström, Stefan, et al.
(författare)
-
Förbättrade koordinater av tillståndspliktiga anläggningar i svenska miljörapporteringsportalen
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av HaV, Havs- ochvattenmyndigheten. Varje år lämnar tillståndspliktiga verksamheter in miljörapporterenligt miljöbalken. Miljörapporterna granskas av tillsynsmyndigheter viasvenska miljödataportalen (SMP).I SMP samlas allt mer och allt bättre information om tillståndspliktiga verksamheter.En av informationsmängderna som framgår via miljörapporterna är(uppgifter om) det geografiska läget för verksamheternas anläggningar medtillhörande utsläppspunkter. Vad gäller den geografiska kvalitén avseendekoordinater för anläggningar och utsläppspunkter har det visat sig att den inteförbättrats i samma omfattning.När beräkningar på förfinade områdesindelningar efterfrågas alltmer ställer detockså högre krav på att koordinaterna i SMP är korrekta för att undvika felklassningarav områden. Både anläggningskoordinater och utsläppskoordinater ärrelevanta i samband med beräkningar och rapportering. Anläggningskoordinater ärrelevanta i samband med rapportering enligt E-PRTR. Vid beräkningar av utsläpptill vattenområden är utsläppskoordinater mest relevanta för att utsläppen skakunna räknas till rätt vattenområde.I projektet har 556 punktkällor från SMP, vilka anses ha en större påverkan påutsläpp till vatten, granskats maskinellt utifrån kvalitén på de angivnakoordinaterna för anläggningspunkter och utsläppspunkter. Via granskningen har25 procent av anläggningspunkterna försetts med uppdaterade koordinater. Förutsläppspunkterna har 55 procent försetts med koordinater eller påpekanden och ettberäknat avstånd till närmaste vatten har tagits fram (se tabell nedan).Koordinaterna för utsläppspunkter har kunnat anges via studier av miljörapportereller i de fall koordinatpar förväxlats i SMP.Inom projektet har även 104 miljörapporter, främst industrianläggningar, granskatsför att finna utsläppskoordinater. I 88 av fallen kunde recipienter utläsas viamiljörapporterna.I samband med granskningen har även andra fel i rapporteringen upptäckts vilkettas upp i rapporten.Tabell 1: Antal intakta och förändrade koordinater för anläggnings- och utsläppspunkterTyp av koordinat Antal ProcentAnläggningskoordinat intakt 417 75Anläggningskoordinat förändrad 139 25Utsläppskoordinat intakt 250 45Utsläppskoordinat förändrad 306 55
|
|
| 25. |
- Svanström, Stefan
(författare)
-
Hur påverkas en förfinad områdesindelning av risken för röjande och kraven på indatakvalitet
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av HaV, Havs- ochvattenmyndigheten. I samband med HELCOM PLC6 finns önskemål om attförbättra underlaget i beräkningarna i både kvalitet och skala genom att använda enfinare indelning.När storleken på redovisningsområden förändras och en förfinad områdesindelninganvänds kommer resultatet att påverkas av följande:· Antalet områden som behöver röjandekontrolleras eller sekretessgranskasökar.· Den geometriska noggrannheten, eller skalnivån som underlaget bygger påinverkar. När grunddata i form av områdesindelningen bygger pågeneraliserat kartmaterial i en liten kartskala kommer noggrannheten attpåverkas negativt.· Indatas geometriska noggrannhet och hur det är uppbyggt påverkarredovisningsmöjligheten och därmed kvalitén på resultatet.Indata för främst fastigheter med enskilda avlopp analyseras men även indata fördjurbesättningar hanteras i rapporten. Statistisk sekretess och hantering avröjandekontroll redovisas mot två olika skalnivåer för områdesindelningar. Dåresultatet påverkas av den geometriska noggrannheten på såväl indata somgrunddata i form av områdesindelning förs även en diskussion om hur indata kanförbättras samt orsaker till att vissa områden påverkas av röjandekontroll.Antalet enskilda avlopp är cirka 780 000 i landet. Att fördela de enskilda avloppenpå två olika detaljerade områdesindelningar kräver röjandekontroller av resultatet.Antalet områden som påverkas av röjanderisk för PLC6 indelningen(vattenförekomster SVAR 2012_2) motsvarar tretton procent av antalet PLC6-områden. För delavrinningsområdena påverkas elva procent. Sett till faktiskaantalet enskilda avlopp är det 0,8 procent av fastigheterna som berörs för PLC6-indelningen och 1,2 procent av fastigheterna för delavrinningsområden. Rapportenger förslag på hur detta kan hanteras.Tabell 1: Antal delområden vid två olika områdesindelningar som påverkas av sekretess förenskilda avlopp.Vattendistrikt PLC6 DelaroPLC6SVAR 2012_2Bottenviken 1 010 1 469Bottenhavet 2 026 2 567Västerhavet 321 656Norra Östersjön 144 675Södra Östersjön 160 468Totalt 3 661 5 835
|
|
| 26. |
- Svanström, Stefan, et al.
(författare)
-
Tätortsbegreppet i nya avloppsdirektivet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket ville genom detta projekt utvärdera hur EU-kommissionens förslag till ny definition av tätort (agglomeration) i avloppsdirektivet skulle påverka Sverige, men även undersöka alternativa definitioner som skulle passa Sverige bättre utifrån våra specifika förutsättningar. Tätort definieras i Europeiska kommissionens förslag till uppdaterat avloppsdirektiv som ett område där föroreningsbelastningen av avloppsvatten från tätbebyggelse är så koncentrerad (10 pe per hektar eller mer) att avloppsvatten från området kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk.Projektet genomfördes i ett testlän (Dalarna) och i en större testkommun (Uppsala) och hade som mål att kartlägga vad en tätortsindelning baserad på 10, 25 respektive 50 pe per hektar skulle innebära jämfört med SCB:s ”vanliga” tätortsdefinition respektive Sveriges befintliga ”EU-tätorter”. I detta arbete ingick att ta fram tillgängliga geografiska verksamhetsområden för avlopp genom kontakter med länsstyrelser och kommunerna. Projektet skulle också om relevant föreslå en alternativ EU-tätortsdefinition som passar Sverige bättre.Projektet visade att tillgång till geodata över va-verksamhetsområden för spillvatten i de undersökta kommunerna var god. Detaljeringsgraden för va-verksamhetsområdena varierade dock mellan kommunerna; från information på fastighetsnivå till mer generaliserad geografisk information täckande stora delar av tätorten. Vid en eventuell uppskalning av analysen till hela Sverige, vilket föreslogs på workshopen för att få bättre underlag, är det därför viktigt att insamlingen av va-verksamhetsområden inte bara gäller den geografiska avgränsningen utan också att kvalitetsbeskrivningar följer med från respektive kommun.Anslutningen till kommunalt avloppsnät för tätorterna/småorterna och va-verksamhetsområdena ligger högt både inom Dalarnas län och Uppsala kommun. När invånarantalet stiger kan man också som förväntat se en högre anslutningsgrad.EU:s föreslagna tätortsdefinition med minst 10 pe per hektar påverkas av hur man väljer att hantera belastningen från fritidshus. I landet finns det drygt 610 000 fritidshus, av dessa återfinns drygt 75 procent utanför rena fritidshusområden. När projektet räknade med en belastning på 5 pe/fritidshus (uppskattad maximal genomsnittlig veckobelastning) uppstår det ett antal förtätningsområden som ligger utanför såväl tätorter som va-verksamhetsområden. Den verkliga totala belastningen från dessa rutor blir dock låg jämfört med belastningen inom tätorter och va-verksamhetsområden med permanent befolkning.Beräkningen för fritidshus skulle kunna förfinas genom att ta hänsyn till andra typer av anläggningar med bäddar. Att också lyfta in turismnäringens campingar, stugbyar, vandrarhem och hotell skulle ge en mer korrekt bild av hur belastningen varierar mellan olika platser i landet.GIS-analysen och diskussionerna under workshopen som genomfördes med sakägare inom projektet visar dock att inte ens denna högupplösta täthetsdefinition (10 pe/hektar) skulle vara drivande för va-utbyggnaden i Sverige och ses inte som någon större utmaning för kommunerna där andra faktorer som lagen om allmänna vattentjänster (LAV), de nya vattentjänstplanerna som ska implementeras 2024 och miljökvalitetsnormerna blir drivande för utbyggnaden av de kommunala spillvattennäten. Artikel 18 i direktivet: ”även mindre orter (under 1 000 pe) kan omfattas av kraven på rening om en riskbedömning påvisar behov av åtgärder” kommer också troligen bli mer drivande i Sverige än tätortskriteriet.Projektet ser inget behov av att införa någon ny geografisk indelning för de täthetskluster som bildas där flera intilliggande celler har befolkningstäthet över 10 pe/hektar utan menar att nuvarande tätortortsindelningar räcker.
|
|
| 27. |
- Svanström, Tobias, 1978-
(författare)
-
Revision och rådgivning : Efterfrågan, kvalitet och oberoende
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Auditing is common in many organizations and a legal requirement for all limited liability companies in Sweden (ABL 9:1). In directives from the government it is clearly stated that small firms will be exempted from the statutory audit requirement. In light of this forthcoming change in regulations, this thesis is used to analyze which factors are associated with a demand for auditing. Analysis in this thesis is based on a national survey including 900 Small and Medium-sized Enterprises (SMEs). Around 2/3 of respondent’s (CEO or CFO) state that the firm will choose to have audited accounts even in the absence of such a legal requirement. Based on responses from 421 firms, logistic regression results indicated that firms purchasing advisory services from an audit firm will choose to have their accounts audited to a higher extent than those firms not receiving advisory services. This finding, not identified in prior studies, is linked to advisory services being of higher quality when the audit firm also performs audit work. The demand for auditing is further positively associated with firm size, use of a Big 4 audit firm and firms located in the county of Småland. From these findings it follows that the traditional view of auditing as merely a control mechanism needs to be complemented by consideration of aspects of the internal value of auditing.The approaches of SME’s when engaging an audit firm for different types of advisory services is examined in this study based upon survey data. It is shown that the majority of advisory services provided are related to core competencies of an auditor such as tax, accounting and law. Logistic regression results show a positive association between firms purchasing advisory services and the length of the relationship with the provider as well as with the respondent’s perception of the audit quality. The latter association further confirms the close connection between audit and advisory services. It should be noted that when an audit firm recommends advisory services their use is significantly higher. There is also support for the demand for advisory services being positively related to firms that are corporate subsidiaries and located in Småland and Norrland, but negatively associated with the respondent’s level of education. It follows that factors related to demand for advisory services on an aggregate level could be categorized as being dependent on firm characteristics, audit firm characteristics and the relationship between the parties.Provision of non-audit services (NAS), such as different types of advisory services, to audit clients and the potential consequences for auditor independence and audit quality have been discussed in public debates and research as well as being subject of regulation. OLS regression results show that reporting quality is higher when the audit firm provides advisory services as well as preparing accounts. These findings hold for both discretionary accruals and a respondent’s perception of reporting quality. The provision of NAS improves the reporting quality due to better knowledge of the client and its operations. From the perspective of reporting quality this finding implies that there is no necessity to further restrict the possibility for an audit firm to provide advisory services as well as preparing accounts for audit clients.
|
|
| 28. |
- Svanström, Tobias, 1978-, et al.
(författare)
-
The demand for non-audit services and auditor-client relationships : evidence from Swedish small and medium-sized enterprises
- 2012
-
Ingår i: International Journal of Auditing. - : Blackwell Publishing. - 1090-6738 .- 1099-1123. ; 16:1, s. 54-78
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The joint provision of audit and non-audit services byincumbent auditors has been intensively debated in theliterature. The basic issue is that, while non-audit services canimpair auditor independence, knowledge spillovers from theseservices can reduce the audit cost. This is an importanttrade-off for small and medium-sized enterprises (SMEs) thatdepend on their auditors for non-audit services. Using datafrom 322 Swedish SMEs, this study investigates the choice ofpurchasing non-audit services from the incumbent auditor andother audit firms. We hypothesize, and find, that the lengthof the auditor-client relationship is positively related to thepurchase of non-audit services from incumbent auditors. Also,we find a positive association between perceived quality ofaudit services and the likelihood of a client purchasingnon-audit services from the auditor. However, unlike studiesof publicly traded companies, agency variables do not drive thepurchase of non-audit services by SMEs.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Wallsten, Björn, et al.
(författare)
-
To prospect an urban mine - assessing the metal recovery potential of infrastructure "cold spots" in Norrkoping, Sweden
- 2013
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 55, s. 103-111
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In conventional mining, prospecting methods are used to increase the degree of certainty with regard to the stock of metals. Similarly, prospecting in terms of "urban mining" aims to increase the information about metal stocks available for recovery in the built environment. Infrastructure systems, such as for power supply and heating, are rich in copper, aluminum and iron (including steel). For a number of reasons, pipes and cables remain in the ground after being taken out of use or disconnected. This is also true for entire obsolete systems. In this paper, these infrastructures "cold spots" are viewed as hibernating stock with a significant potential for urban mining. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanThe infrastructure systems for AC and DC power, telecommunication, town gas and district heating in the city of Norrkoping, Sweden, have been quantified and spatially allocated with a GIS-based approach of Material Flow Analysis (MFA). About 20% of the total stock of aluminum and copper in these systems is found to be in hibernation. The findings also indicate that cables have been disconnected to a larger extent than pipes. As an example, cables for DC power, taken out of use in the late 1930s yet still in the ground, consist of 230 tonnes of copper. The results illustrate a clear tendency for larger stocks of hibernating copper and aluminum to be found in the central rather than the outer parts of the city. A reverse, ring-like pattern is true for iron, mostly because the central parts of the town gas pipes are used for fiber optics. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanParticular focus has been placed on the industrial area of Sodra Butangen, which is slated for redevelopment and re-zoning from industrial to residential. Since the ground will be dug up for sanitation purposes anyway, the entire metal stock can be taken into prospecting consideration. Analysis shows that the chances of finding aluminum here are 28 times higher than in the rest of the city. less thanbrgreater than less thanbrgreater thanWe argue for an increased MFA focus on the heterogeneous complexity found in the details of the specific locale, rather than striving for generalized assumptions about the broader picture. In doing so, MFA could very well provide a tool for a future business line of urban mining of hibernating metal stocks.
|
|
