↓ Direkt till sidans innehåll
↓ Direkt till sidans sekundära innehåll (sidomenyn)

Träfflista för sökning "WFRF:(Svensson Sven Erik) "

Sökning: WFRF:(Svensson Sven Erik)

Resultat 1-50 av 122

Sortera/gruppera träfflistan

Sortering: Träffar per sida:

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Almqvist, Erik, et al. (författare) Increased plasma concentrations of N-terminal pro-B-type natriuretic peptide in patients with mild primary hyperparathyroidism. 2006 Ingår i: Clinical endocrinology. - : Wiley. - 0300-0664 .- 1365-2265. ; 65:6, s. 760-6 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract OBJECTIVE: Primary hyperparathyroidism (PHPT) is associated with heart disease. The aims of the present study were to evaluate how cardiac function and secretion of N-terminal pro-B-type natriuretic peptide (NT-proBNP) correlate in patients with mild PHPT, and how the plasma level of NT-proBNP is influenced by cure of the parathyroid disease. DESIGN AND PATIENTS: Forty-two patients with PHPT without symptoms of heart disease were examined before and 1 year after curative parathyroidectomy. MEASUREMENTS: Plasma or serum concentrations of NT-proBNP, calcium, PTH, creatinine, oestradiol, testosterone and SHBG were measured. Cardiac function was evaluated by equilibrium radionuclide angiography (ERNA). RESULTS: At baseline, NT-proBNP levels correlated negatively with systolic function [left ventricular ejection fraction (LVEF), P < 0.001]. Twelve per cent of the patients had NT-proBNP levels above normal reference values preoperatively. One year postoperatively, the corresponding proportion was 21%. The mean plasma concentration of NT-proBNP increased after parathyroidectomy (P < 0.01) in parallel with a dip in diastolic function (peak filling rate, P < 0.05) and a falling trend in systolic function (LVEF, P = 0.08). The postoperative percentage changes in circulating NT-proBNP and total oestradiol correlated positively (P < 0.05). CONCLUSIONS: Patients with mild PHPT and normal renal function may have high levels of circulating NT-proBNP despite the absence of symptomatic heart disease. Cure of the parathyroid disease is followed by a further increase in NT-proBNP secretion in parallel with ERNA measures, indicating subclinical changes in heart function. These results are in line with data indicating an association between PHPT and increased risk of premature death.
2.	Belitsky, Victor, 1955, et al. (författare) Facility Heterodyne Receiver for the Atacama Pathfinder Experiment Telescope 2007 Ingår i: Proceedings of Joint 32nd International Conference on Infrared Millimeter Waves and 15th International conference on Terahertz Electronics, Sept 3-7, 2007, City Hall, Cardiff, Wales, UK. ; , s. 326-328 Konferensbidrag (refereegranskat)
3.	Carlsson, Georg, et al. (författare) Artrika vallar ger hållbar energiråvara och gynnar den biologiska mångfalden 2015 Ingår i: LTV-fakultetens faktablad. Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract Detta faktablad utgör slutrapport för projektet "Användning av outnyttjade gräsmarker för biodiversitet och bioenergi - nätverk och fältförsök", som har genomförts under 2011-2014. Projektet har fört samman många aktörer med intresse för jordbruk, naturvård och bioenergi, och visat att nyetablering och extensiv hävd av artrika vallar kan generera värdefulla synergieffekter mellan minskad klimatpåverkan, minskad övergödning och ett rikt odlingslandskap.
4.	Carlsson, Georg, et al. (författare) Perennial species mixtures for multifunctional production of biomass on marginal land 2017 Ingår i: GCB Bioenergy. - : Wiley. - 1757-1693 .- 1757-1707. ; 9:1, s. 191-201 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Multifunctional agriculture provides noncommodity functions and services along with food, feed and bioenergy feedstocks, for example by preserving or promoting biodiversity, improving soil fertility, mitigating climate change and environmental degradation, and contributing to the socio-economic viability of rural areas. Producing biomass for bioenergy from low-input perennial species mixtures on marginal land has the potential to support biodiversity and soil carbon sequestration in synergy with greenhouse gas mitigation. We compared biomass production in species-rich mixtures of perennial grasses, legumes and forbs with pure-stand grasses and relatively species-poor mixtures under different nitrogen fertilization regimes. Field experiments were performed on different types of marginal land, that is agricultural field margins and land with poor soil fertility, at four sites in southernmost and western Sweden. Biomass production was measured for three years in perennial grasses grown as pure stands, in legume-grass mixtures, and legume-grass-forb mixtures across a species richness gradient. In unfertilized species-rich mixtures, average biomass yields per experimental site and year were in the range from 3 to 9 metric ton DM ha−1 yr−1. While the most productive pure-stand grasses fertilized with 60–120 kg N ha−1 yr−1 often produced higher biomass yields than unfertilized mixtures, these differences were generally smaller than the variations between years and sites. Calculations of climate impact using the harvested biomass for conversion to biogas as vehicle fuel showed that the average greenhouse gas emissions per energy unit were about 50% lower in unfertilized systems than in treatments fertilized with 100–120 kg N ha−1 yr−1. Our findings thereby show that unfertilized species-rich perennial plant mixtures on marginal land provide resource-efficient biomass production and contribute to the mitigation of climate change. Perennial species mixtures managed with low inputs thus promote synergies between productivity and biodiversity in the perspective of climate-smart and multifunctional biomass production.
5.	Gissén, Charlott, et al. (författare) Comparing energy crops for biogas production Yields, energy input and costs in cultivation using digestate and mineral fertilisation 2014 Ingår i: Biomass & Bioenergy. - : Elsevier BV. - 1873-2909 .- 0961-9534. ; 64, s. 199-210 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Analyses of six crops grown in southern Sweden for biogas production (hemp, sugar beet, maize, triticale, grass/clover ley, winter wheat) showed varying performance regarding methane yield per hectare and energy input and costs in the production and supply of crops as biogas feedstock. The highest biomass and biogas yield was observed for sugar beet. Crops with lower risk of negative environmental impact in cultivation, such as ley and hemp, produced less than half the methane energy yield per hectare. Triticale, also having less risk of negative environmental impact, gave an energy yield similar to that of winter wheat grain and maize. Replacing most of the mineral fertiliser with biogas digestate did not, with the exception for hemp, influence crop yields per hectare, but energy input in cultivation decreased by on average 34% for the six crops tested. For hemp and sugar beet the biogas feedstock costs for the freshly harvested crop per GJ methane were close to that of the economic reference crop, winter wheat grain. For maize, beet tops and first and second year ley, the feedstock costs were lower, and for triticale much lower. When ensiled crops were used for biogas the feedstock costs increased and only those of triticale silage remained slightly lower than the cost of dried wheat grain. However, all feedstock costs were so high that profitable biogas production based solely on ensiled crops would be difficult to achieve at present Swedish biogas sales prices. (c) 2014 Elsevier Ltd. All rights reserved.
6.	Gustavsson, Carl Gunnar, et al. (författare) Thrombotic occlusion of all left coronary branches in a young woman with severe ulcerative colitis 2011 Ingår i: ISRN Cardiology. - : Hindawi Limited. - 2090-5580 .- 2090-5599. Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Background. The thrombosis risk is increased in active ulcerative colitis. The limited number of reported complications have predominantly been cerebrovascular but other vessel territories may also be affected. Patient. During a severe attack of ulcerative colitis a 37-year-old woman suffered occlusion of all left coronary artery branches. Serial angiographies showed progressive recanalisation of the coronary arteries during anticoagulation, but no atherosclerotic stenosis. The cause of infarction was thus considered to be an extensive coronary thrombosis. However, a large battery of blood tests failed to identify any procoagulant abnormality. Conclusion. Evidence is now accumulating that the increased thrombosis risk also may involve the coronary arteries, even in young patients. To the best of our knowledge this is the third reported case ofmyocardial infarction despite angiographically normal coronary arteries in a patient with active ulcerative colitis. The extent of affected myocardiumwas in this case exceptionally large.
7.	Gustavsson, Karl-Erik, et al. (författare) Different types of organic pop-up fertilizers in carrot cultivation: Effects on the concentrations of polyacetylenes and sugars 2018 Ingår i: Scientia Horticulturae. - : Elsevier BV. - 0304-4238 .- 1879-1018. ; 230, s. 126-133 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The effects on the concentration of falcarinol-type of polyacetylenes and sugars at harvest and after storage of carrots after application of different types (powder, digestate, two micro-granular) of organic pop-up fertilizer, where the fertilizer was placed in small amounts together with the seeds, were studied. Both groups of investigated compounds reflect important sensory attributes of the carrots, while polyacetylenes are considered as potentially health-promoting compounds. Results showed that the type of pop-up organic fertilizer as well as the dose can affect the concentrations of polyacetylenes and sugars. The dose of nitrogen applied did not seem to alone affect the concentration of polyacetylenes in carrots, while low amounts of applied phosphorus could be related to higher amounts of falcarindiol. The liquid digestate resulted in the highest concentrations of poly acetylenes in two of the treatments, even though the applied doses of digestate contained among the lowest amounts of nutrients. Storage resulted in both increases and decreases of total polyacetylenes, falcarindiol and falcarinol, while falcarindiol-3-acetate generally increased during storage. The sugars showed less variation due to the type or dose of fertilizer applied, as compared with the polyacetylenes.
8.	Heiden, Marina, 1974-, et al. (författare) Mismatch between actual and preferred extent of telework: cross-sectional and prospective associations with well-being and burnout 2023 Ingår i: BMC Public Health. - : Springer. - 1471-2458. ; 23 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Background: This study aimed to determine whether telework mismatch, i.e., lack of fit between actual and preferred extent of telework, is cross-sectionally and prospectively associated with well-being and burnout.Methods: A questionnaire was sent to employees in a Swedish manufacturing company in November 2020 (baseline) and September 2021 (follow-up). It contained questions about well-being (WHO-5 Well-Being Index) and burnout (Copenhagen Psychosocial Questionnaire III), as well as the preferred extent of telework and extent of telework performed. Telework mismatch was calculated as the difference between the actual and preferred extent of telework. Change in mismatch over time was categorized as 1) less mismatch at follow-up than at baseline, 2) more mismatch at follow-up, and 3) identical levels of mismatch at baseline and follow-up. Multivariate and univariate analyses of variance were used to determine the effects of mismatch and change in mismatch over time on baseline ratings and changes in ratings of well-being and burnout. All analyses were performed with and without adjustment for age, sex, marital status, children, type of employment, commuting time and extent of telework performed.Results: The response rate was 39% at baseline (n=928, 67% men, mean(SD) age: 45(11) years) and 60% at follow-up (n=556, 64% men, mean(SD) age: 46(11) years). A cross-sectional association was found between telework mismatch and well-being, showing that employees who teleworked more than they would like reported worse well-being than those who teleworked less than they would like. No statistically significant association was found between telework mismatch and burnout. The ability of telework mismatch at baseline to predict changes in well-being or burnout over 10 months was small and non-significant. No association was found between change in telework mismatch over the 10-month period and corresponding changes in well-being or burnout.Conclusion: Our results suggest that telework should be thoughtfully practiced in companies/organizations to avoid negative consequences for employees who already telework more than they prefer. Studies are needed to determine how long-term changes in match between preferred and actual extent of telework is associated with employee well-being, including how the association is modified by the nature of the job and the work environment.
9.	Johansson, Christina, et al. (författare) Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs : rapportering för åren 2007 och 2008 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det långsiktiga målet för projekt ”Växtnäring från trekammarbrunnar för hållbar produktion av energigräs” är att visa på hållbara metoder för produktion av fleråriga energigräs på energiåkrar som gödslas med trekammarbrunnsslam. Uppnås projektets långsiktiga mål innebär det en mer hållbar odling av energigräs för produktion av fordonsbränsle (biogas och bioetanol) eller fastbränsle. I större skala innebär det en ökad återföring av växtnäring från samhället till jordbruket, via trekammarbrunnsslam från landsbygden. Det innebär en minskad användning av fossil energi genom minskade transporter av trekammarbrunnsslam till reningsverk, minskat behov av konstgödsel vid odling av energigräsen och genom att energigräsen kan ersätta fossil energi. Växtnäringen i trekammarbrunnsslammet uppgraderas via odling och användning av energigräsen som biogassubstrat alt. som fastbränsle när de växtnäringsrika restprodukterna (biogödsel eller aska) blir så rena att de kan användas som gödselmedel vid livsmedels- och foderproduktion. Se rapportens framsida som schematiskt visar hur trekammarbrunnsslam kan ingå i ett kretslopp. Det kortsiktiga målet för projektet är att utvärdera möjligheterna att nyttiggöra trekammarbrunnsslam som en växtnäringsresurs vid odling av fleråriga energigräs såsom rörflen och biogasvall på energiåkrar i jämförelse med ett nytt högavkastande energigräs Szarvasi-1. Detta sker genom odlingsförsök med energigräsen, analyser och värdering av dessa för olika energiändamål, hygieniska studier på trekammarbrunnsslammet samt kemiska analyser av åkermarken och av trekammarbrunnsslammet som används i odlingsförsöken. I denna rapport redovisas resultat från 1)Etablering av energigräsen i odlingsförsök 2)Utvärdering av trekammarbrunnsslammet som en växtnäringsresurs 3)Utvärdering av hygienisering av trekammarbrunnsslammet med tillsats av urea 4)Studier av produktion av bioetanol och biogas baserad på energigräs. Trekammarbrunnsslammet har en betydligt sämre kvalitet ur växtnärings- och metallsynpunkt än både nötflytgödsel och klosettvatten från slutna avloppstankar. Koppar- och zinkhalterna i trekammarbrunnsslam kan överskrida gränsvärdena enligt reglerna för spridning av avloppsslam på åkermark. Hygienisering med 0,6 % urea i 3 månader visade sig ge en acceptabel hygienisk kvalitet för användning av trekammarbrunnsslam i energiodling. Halterna av miljöstörande organiska ämnen ligger långt under riktvärdena för avloppsslam. Kombinerad produktion av etanol och biogas från ångbehandlad hampa gav i labskala 20-25% högre bruttoproduktion av drivmedel jämfört med att endast göra biogas från finhackad hampa. Det som återstår att studera är: a)Hygieniseringens effektivitet på indikatororganismerna vid olika doser av urea b)Hygieniska gränsvärden vid spridning av trekammarbrunnsslam i växande energigröda c)Energigräsens potential för produktion av bioetanol och biogas vid olika skördetidpunkter d)Energigräsens potential som stråbränsle vid olika skördetidpunkter e)Gödslingseffektiviteten och energibalansen vid olika användningar av energigräsen f)Eventuell ackumulation av metaller och organiska föroreningar i energiåkern. The long-term objective of the project ‘Plant nutrients from three-chamber septic tanks in sustainable production of energy grass’ is to demonstrate sustainable methods for the production of perennial grass leys on arable land dedicated to energy crops fertilised with sewage sludge from three-chamber septic tanks. Achievement of this long-term objective will allow more sustainable production of energy grass for use as vehicle fuel (biogas and bioethanol) or solid fuel. On a larger scale it will increase recycling of plant nutrients from society to agriculture via three-chamber septic tank sludge from rural homes. That will decrease the use of fossil energy indirectly by decreasing the need for mineral fertilisers and for sludge transport to sewage plants, and directly through biofuel made from the energy grass replacing fossil energy. The plant nutrients in the sludge are upgraded through the cultivation of energy grass and its use as a biogas substrate or solid fuel, since the nutrient-rich residues (biodigestate or ash) are so well-sanitised that they can be used as a fertiliser in food and feed production. The diagram on the front cover shows how three-chamber septic tank sludge can be incorporated into nutrient recycling. The short-term objective of the project was to assess the potential for utilising three-chamber septic tank sludge as a plant nutrient resource in the cultivation of perennial energy grasses such as reed canarygrass and biogas leys on arable land dedicated to energy crops, in comparison with the high-yielding energy grass Szarvasi-1. This was achieved through cropping trials with the energy grasses, analyses and evaluations of these for different energy purposes, hygiene studies on the three-chamber septic tank sludge and chemical analyses of the soil and the sludge used in the cropping trials. This report presents results on: 1)Establishment of energy grass in cropping trials. 2)Evaluation of three-chamber septic tank sludge as a plant fertiiser. 3)Evaluation of sludge sanitation through the addition of urea. 4)Preliminary studies of bioethanol and biogas production based on energy grass The three-chamber septic tank sludge is of much lower quality from a nutrient and metal perspective than cattle manure or blackwater from holding tanks. The copper and zinc concentrations in the sludge can exceed the permissible values for spreading sewage sludge on arable land. Sanitation with 0.6% urea for three months was shown to give acceptable hygiene quality for use of the three-chamber septic tank sludge in energy crops. The concentrations of organic environmental pollutants were well below the permissible values for sewage sludge. The next phase of the project will examine: a)The efficacy of sanitation at different doses of urea. b)Permissible hygiene values for spreading three-chamber septic tank sludge in growing energy grass. c)The potential of energy grasses for production of bioethanol and biogas at different harvesting times. d)The potential of energy grasses as a solid fuel at different harvesting times. e)The fertiliser efficiency and energy balance for energy grass. f)The incidence of metal and organic pollutant accumulation in energy grass fields.
10.	Johansson, Christina, et al. (författare) Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract En slutsats som dragits inom projektet är att själva kretsloppet för växtnäringsinnehållet i trekammarbrunnsslam inte är den viktigaste frågan ur hållbarhetssynpunkt vid odling av energigräs, eftersom återföringen av växtnäring med trekammarbrunnsslam, främst fosfor och kalium, är mycket begränsad. I stället är själva nyttjandet av energigräset som råvara för produktion av förnybara drivmedel mycket viktigare ur hållbarhetssynpunkt. Hållbarheten i systemet ligger i att energigräset kan omvandlas till förnybara drivmedel, såsom biogas och bioetanol, vilka ersätter bensin och diesel, som har en mycket stor klimatpåverkan. Enligt litteraturuppgifter ger en vallgröda på ca 9 ton torrsubstans (ts) per ha och år, en reduktion av växthusgasemissioner med ca 6 ton CO2-ekv. per hektar och år, under förutsättning att fordonsgas i form av metan produceras av vallgrödan och biogödseln, som kvarstår efter rötningen av vallgrödan, ersätter mineralgödsel på produktiv åkermark. Inom projektet har vi uppnått skördar på 5 - 15 ton ts per ha och år beroende på odlingslokal och vilket energigräs som odlats, om gräset varit gödslat eller ogödslat samt om baljväxter ingått i ”biogasvallen”. Skördenivåer i detta intervall tyder på att man kan uppnå ett hållbart system för produktion av biogas baserat på energigräs, enligt EU:s nuvarande hållbarhetskriterier (en CO2-reduktion på minst 35 %) för förnybara drivmedel, oberoende om gräset gödslas med trekammarbrunnsslam eller ej. Särskilt stor klimatnytta uppnås vid användning av biogasvallar som innehåller både gräs och baljväxter, eftersom dessa ger hög biomassaavkastning helt utan kvävegödsling. Biogaspotentialen hos de energigräs och biogasvallar som studerats i projektet ligger normalt i intervallet 250 – 350 l CH4 per kg VS, beroende på skördetidpunkt och förbehandlingsmetod. Att använda energiåkrar för odling av fleråriga energigräs där biomassan används för produktion av biogas, bioetanol eller fastbränsle innebär flera miljövinster, mest påtagligt genom minskad klimatpåverkan, eftersom fossil energi ersätts, men även genom att fleråriga grödor har lägre behov av insatser i form av jordbearbetning och ogräsbekämpning och lagrar in mer kol i rötterna och marken än ettåriga grödor. Ytterligare miljövinster kan erhållas om biomassa skördas på ogödslade energiåkrar nära känsliga vattenmiljöer, eftersom man då kan transportera bort växtnäring till produktiv åkermark, som annars skulle kunna orsaka övergödning. Vid användning av energigräs som biogassubstrat kan biogödseln, som blir kvar efter rötningen, användas som ett värdefullt gödselmedel inom ekologisk eller konventionell odling. Biogödseln innehåller lättillgänglig växtnäring och om den används för gödsling av livsmedelsgrödor på åkermark sker en stor miljövinst genom ersättning av mineralgödsel. För att trekammarbrunnsslam skall kunna användas som ett gödselmedel till energigräs så krävs det en hygienisering genom t.ex. tillsats av minst 0,6 % urea och lagring i minst 3 månader. Hygienisering med urea medför dock att trekammarbrunnsslammet får ett relativt högt kväveinnehåll i jämförelse med andra viktiga växtnäringsämnen, såsom fosfor och kalium. Detta innebär att fosfor och kalium måste tillföras med andra gödselmedel för att energiåkern inte skall lida brist på dessa växtnäringsämnen på längre sikt. Tillförseln av tungmetaller med det hygieniserade trekammarbrunnsslammet till energiåkern bedöms vara något större jämfört med om källsorterat klosettvatten eller nötflytgödsel används som gödselmedel till energigräsen. Halterna av miljöstörande organiska ämnena i trekammarbrunnsslam ligger dock långt under riktvärdena för avloppsslam enligt slamöverenskommelsen. Allt detta visar att hygieniserat trekammarbrunnsslam kan användas som en växtnäringsresurs vid odling av energigräs eller biogasvallar på energiåkrar, men att hygieniserat klosettvatten skulle vara ett väl så bra alternativ.
11.	Mattsson, Jan Erik, et al. (författare) Halmaska i kretslopp 2010 Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad. Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract Analyser på vetehalm från fyra platser i Skåne samt danska erfarenheter från återföring av halmaska i stor skala visar att halmaska kan användas som gödselmedel på åkermark och klassas som ett kaliumgödselmedel med viss fosfor- och kalkverkan. Med halmbärgning och halmeldning bortförs växtnäringen i halmen från åkermarken, men den finns i halmaskan, förutom kvävet som följer med rökgaserna. Askan innehåller dock även andra ämnen som tagits upp av växten, t. ex. kadmium. Kadmiumhalten var högre i vetehalm från gårdar med högre kadmiumhalt i matjorden. Om endast bottenaskan efter förbränning av halm används som gödselmedel, bör metoder utvecklas för utvinning av kalium ur flygaskan, eftersom den innehåller hälften av halmaskans kalium. Fortsatta studier bör inriktas på växttillgängligheten hos kalium, fosfor och kadmium i halmaska samt utvärdering av ny teknik för spridning av små mängder halmaska per hektar
12.	Prade, Thomas, et al. (författare) Biomass and energy yield of industrial hemp grown for biogas and solid fuel 2011 Ingår i: Biomass and Bioenergy. - : Elsevier BV. - 0961-9534 .- 1873-2909. ; 35, s. 3040-3049 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This study examined the energy yield of hemp (Cannabis sativa L.) cultivated for energy purposes under cold climate conditions in Northern Europe. Split-plot field trials were carried out over three consecutive years to investigate different nitrogen fertilisation regimes. Dry matter yield per hectare, moisture content, hydrogen content and heating value were determined at roughly monthly intervals from July until the following spring every season. The energy yield was calculated and adjusted for a fair comparison with those of other energy crops commonly grown in the study region. Two harvest periods for optimal energy yield have been determined; harvest in September to October, when the hemp is used for biogas production, yielded 14.4 Mg ha??1 and 296 GJ ha??1; harvest in February to April, when the hemp is used as a solid fuel, yielded 9.9 Mg ha??1 and 246 GJ ha??1. For biogas production, the adjusted biomass energy yield of hemp was similar to that of maize and sugar beet and 24 and 14% greater than that of lucerne and clover-grass ley, respectively. As a solid fuel, the adjusted biomass energy yield of hemp was 120% higher than that of wheat straw and similar to that of reed canary grass. Annual variations in dry matter yield depending on weather conditions and sowing dates exceeded variations due to nitrogen fertilisation. Hemp is suitable as an energy crop in cold climate regions of Northern Europe, as it has similar or often higher energy yields than other common energy crops grown in these regions
13.	Prade, Thomas, et al. (författare) Effect of harvest date on combustion related fuel properties of industrial hemp (Cannabis sativa L.) 2012 Ingår i: Fuel. - : Elsevier BV. - 0016-2361 .- 1873-7153. ; 102, s. 592-604 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Energy crops can increase biomass availability for large-scale biomass-fired heat, power and CHP plants, which can contribute greatly to mitigation of greenhouse gas emissions. Industrial fibre hemp (Cannabis sativaL.) is a potential high biomass and energy yielding crop intended for use as solid biofuel, but its fuel properties are insufficiently characterised. Hemp was grown in two independently planned field studies 900km apart, in southern and northern Sweden. The northern field trials comprised two seasons, two locations and four different cultivars of hemp, while the southern field trial included one hemp variety and one season. Mineral elemental composition (C, H, O, N, S, Cl, Al, B, Ba, Ca, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Hg, K, Mg, Mn, Mo, Na, Ni, P, Pb, Rb, Se, Si, Sn, Sr and Zn), heating value, moisture content and initial ash deformation temperature were determined on samples taken between autumn and spring. Spring harvesting significantly improved relevant combustion fuel properties such as moisture content, alkali and ash content and heating value in comparison with autumn harvest. Major fuel properties were not influenced by choice of cultivar or geographical location. Spring-harvested industrial hemp was found to have high initial ash deformation temperatures and a mineral composition similar to that of willow and coniferous wood, indicating that the ash resulting from its combustion will have a low risk of slagging and fouling. Relevant combustion fuel properties were superior to those of other available agricultural biomass feedstocks, such as cereal straw, miscanthus and reed canary grass (straw fuels). Therefore, hemp is a suitable solid biofuel for large-scale CHP plants and small-scale heating boilers as pellets or briquettes. This study characterised hemp as a solid biofuel, but large-scale combustion tests and an economic analysis are needed to determine the competitiveness of hemp compared with other sources of biomass.
14.	Prade, Thomas, et al. (författare) Energy balances for biogas and solid biofuel production from industrial hemp 2012 Ingår i: Biomass and Bioenergy. - : Elsevier BV. - 0961-9534 .- 1873-2909. ; 40, s. 36-52 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
15.	Prade, Thomas, et al. (författare) EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate 2013 Ingår i: Grassland Science in Europe. ; 18, s. 528-530 Konferensbidrag (refereegranskat)abstract Ley crops can be grown to provide a substrate for biogas vehicle-fuel production on a range of soils including marginal land. According to EU regulations, such biofuel currently has to achieve an emission reduction of 35%, but tightened goals of 50 and 60% will come into effect as early as 2017. In two field trials (one on marginal soil, one on productive soil) ley crop mixtures were tested and the biomass DM yield was determined. In a life-cycle assessment approach, the emissions of the production chain for biogas-vehicle-fuel were estimated for a range of biomass DM yields. The results show that the emission intensity per energy unit of fuel produced is an asymptotic function of the DM yield. Currently, marginal lands not competing with food production can provide biofuels fulfilling the emission reduction requirements. However, a tightening of the goals to 50 or 60% is likely to cause a shift in biomass production towards better soils, potentially causing competition with food and feed production. Alternatively, the CO2 emissions from biomass production of marginal soils need to be further reduced, e.g. by increased nitrogen fixation or reduced machinery use.
16.	Prade, Thomas, et al. (författare) Vall och helsäd ger mycket biogas! : hacka fint eller grovt med exakthacken? 2015 Ingår i: LTV-fakultetens faktablad. Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract I ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet har en forskargrupp undersökt hur snittlängden vid hackning av vall och helsäd, som biogasgrödor, påverkar metanpotentialen, energiavkastning och produktionskostnad. Resultaten visar på ett högt energiutbyte både hos vall och helsäd. Vidare är sambandet mellan snittlängd och metanpotential mer komplext än förväntat. Det verkar inte alltid vara lönt att hacka fint – tvärtom ser det i vissa fall ut till att både leda till minskat energiutbyte och kosta mer. Den viktigaste slutsatsen är att optimera metanpotential hos biogasråvaran först genom att välja rätt skördetidpunkt. Resultaten visar att det är möjligt att spara diesel och arbetstid genom att välja en längre snittlängd.
17.	Prade, Thomas, et al. (författare) Vall och helsäd som biogassubstrat : utvärdering av skördetidpunktens och snittlängdens påverkan på energiutbytet och substratkostnaden 2015 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Vall samt råg och vete skördad som helsäd används idag som biogasråvara i Sverige. Tidigare studier har visat att metanpotentialen, energiutbytet och även substratkostnaderna skiljer sig beroende på när grödorna skördas samt hur fint materialet hackas. Målet med detta projekt var därför att undersöka hur vall och helsäd effektivare kan utnyttjas som biogassubstrat genom att optimera skördetidpunkt och snittlängd. Andra forskningsfrågor var hur biomassaavkastning i fält samt snittlängdsinställningar hos exakthacken påverkar dieselförbrukning och skörde¬kapacitet vid skörd av vall och helsäd. Med hjälp av dynamiska skörde- och transportlogistikmodeller som, baserat på uppgifter om dieselförbrukning och tidsåtgång från ett skördeexperiment, gav dieselförbrukning och skörde¬kapacitet vid olika snittlängdsinställningar, skördetidpunkter och val av grödor. Resultaten visade att när snittlängden ökade från 3,5 till 9 mm, minskade diesel- och tids-åtgången med 17 respektive 33 %. Snittlängdställningar påverkar även metanpotentialen som bestämdes i labbtest. Sambandet är dock mer komplext än tidigare väntat. I våra studier har det visat sig att det inte alltid är lönt att hacka fint – tvärtom kan det både leda till minskat energiutbyte och kosta mer. För vall och vete ledde en finare hackning (4 istället för 12 mm) till att metanpotentialen minskade med 9 respektive 13 %, medan den ökade med 12 % när råg hackades finare. Det behövs fler detaljstudier som undersöker mekanismerna bakom de resultat som presenterats här samt sätter det i samband med skördetidpunkten, t.ex. med grödans mognadsgrad och TS-halt som faktorer. Potentiella energivinster och substratkostnader beräknades med hjälp av livscykelmetodologi. Energivinsten för råg och vete var mycket hög, 36 respektive 33 MWh/ha. Detta motsvarar en energiuppväxling på drygt 5 gånger den insatta energin. Energivinsten från vall blev 24 % lägre än för råg, 28 MWh/ha. Detta baserades på de skördenivåer för vall, råg och vete på 12,2, 12,1 och 12,1 ton torrsubstans per hektar och år, vilka mättes i fältexperiment. Siffrorna har justerats för förluster vid skörd, transport och lagring, som också mättes i projektet. Energivinsten för råg och vete kan vara ännu större, eftersom andra studier, som gjorts i samarbete mellan SB3 och SLU Alnarp, har visat att skördeökningar på 25-30 % är möjliga. Däremot förväntas biomassaavkastningen av vall inte utvecklas på samma sätt, tvärtom, så visar tidigare studier att andra årets skördar av vall kan vara upp till 30 % lägre än första årets. De undersökta biogassubstraten hade lägre kostnader än betalningsförmågan från en potentiell biogasanläggning. Under de bästa förutsättningarna hade råg och vete de lägsta total-kostnaderna (514 respektive 521 kr/MWh) för produktion av fordonsgas. Fordonsgas från vall i 3-skördesystem hamnade ca 10 % högre, på 570 kr/MWh. Vallens funktion som avbrottsgröda och dess goda egenskaper vad gäller markkolsuppbyggnad bidrar med att koldioxid binds i marken samtidigt som markens bördighet höjs potentiellt. Dessutom kommer fordonsbränsle producerad av vall förmodligen att räknas som andra generationens avancerade biobränslen, som är berättigat till skattereduktion, samt vars produktion, enligt EU-regler under förhandling 2015, får räknas dubbelt i den nationella statistiken för produktion av förnybar energi.
18.	Prade, Thomas, et al. (författare) Vall som biogassubstrat : utvärdering av skördesystemets och odlingsintensitetens påverkan på biogasutbytet 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I ett fältförsök på marginalmark odlades och skördades olika vallblandningar som biogassubstrat. Syftet med studien var att (a) undersöka biomassa- och metanavkastningen för de olika vallblandningarna och (b) analysera spridningen av metanpotentialbestämningarnas resultat för att undersöka möjligheter till minskning av analyskostnaderna genom annan provtagnings- och provberedningsstrategi. En gödslad kommersiell vall gav med 8,1 ton ts/ha den högsta biomassaavkastningen vid två skördar per år. Vid bara en skörd per år var det den gödslade kommersiella vallen och den befintliga vegetationen som gav högst biomassaavkastning. Metanpotentialsskillnaderna mellan vallblandningarna var ganska små vid samma skördetidpunkt. Däremot ökar den specifika metanpotentialen (liter metan per kg VS) med två skördar per år. Beräkningarna visade att antalet analyser för metanpotentialbestämningen kan reduceras betydligt när samlingsprover används i analyserna. På detta sätt minskar man variationen inom leden, vilket bidrar till att skillnader mellan olika behandlingar enklare kan upptäckas.
19.	Risacher, Christophe, 1976, et al. (författare) A 0.8 mm heterodyne facility receiver for the APEX telescope 2006 Ingår i: Astronomy & Astrophysics. ; 454, s. L17-L20 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
20.	Risacher, C., et al. (författare) A 279-381 GHz SIS Receiver for the APEX Telescope 2006 Ingår i: Proceedings of the 16th International Symposium on Space Terahertz Technology, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden, May 2-4, 2005. ; , s. 432-437 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
21.	Svensson, Sven-Erik, et al. (författare) Förstudie – halmaska i ett kretslopp 2009 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This report aims at presenting the basis for recycling ash from energy crops, primarily straw ash, to the agricultural soil from which the biomass has been harvested. The Danish experience with recycling ash is reviewed and the composition of ash with respect to nutrients and trace elements is reviewed. A balance is computed and recommendations for methods to recycle straw ash in Sweden are given.
22.	Svensson, Sven-Erik, et al. (författare) Metoder för vårskörd av stråbränslen 2010 Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad. Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract Hampa och rörflen skördas på våren främst för att bränslet är torrt då och för att halterna av ämnen som kan ställa till problem vid eldning, främst kalium och klor, har minskat under vintern. Ett problem är dock att hampa och rörflen blivit sprött under vintern, vilket gör att skördespillet blir oacceptabelt högt. Spillet uppkommer till största delen då stråbränslet lagts på marken vid strängläggningen och pressens pickup inte kan samla upp allt finmaterial igen. Flera undersökningar i dessa stråbränslegrödor visar att skördespillet vid flerstegsmetoder kan vara upp till 40-50%. Därför studerades metoder och tekniska lösningar för enstegsskörd där stråbränslena vårskördas på rot och pressas i storbal, för att på så sätt utreda om man uppnår ett minskat spill och samtidigt får en bättre skördeekonomi jämfört med flerstegsskördemetoder
23.	Svensson, Sven-Erik, et al. (författare) Park- och trädgårdsavfall : en resurs för fastbränsle och biogas 2015 Ingår i: LTV-fakultetens faktablad. Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract Park- och trädgårdsavfall hanteras i ansenliga mängder i Sverige, ca 450 000 ton per år. Normalt används den mer vedartade delen i (kraft)värmeverk och den resterande mängden komposteras. Den del som går till förbränning ger i dagsläget relativt god ekonomisk utdelning, om den är fri från föroreningar och har hög torrsubstanshalt. Den resterande mer lättnedbrytbara delen av avfallet borde dock kunna utnyttjas bättre, då kompostering leder till höga behandlingskostnader utan att någon energi kan tas tillvara. Här kan biogasproduktion vara en möjlighet. Detta projekt har bestått av tre delar där en framsiktad kompostråvara ur krossat park- och trädgårdsavfall har utvärderats utifrån möjligheten att använda en större andel av materialet som fastbränsle, dess biogaspotential och möjligheten att använda rötresten från denna biogasproduktion som biogödsel i jordbruket.
24.	Svensson, Sven-Erik, et al. (författare) Utvärdering av metoder för vårskörd av stråbränslen 2010 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Detta projekt syftar till att, i det lite längre perspektivet, visa på metoder och tekniska lösningar som medför att stråbränslen kan vårskördas på rot och pressas i storbal med minskat spill samtidigt som en bättre skördeekonomi uppnås jämfört med idag när flerstegsmetoder tillämpas. Flera undersökningar visar att skördespillet vid pressning av vårskördade stråbränslen såsom hampa och rörflen, i rund- eller fyrkantsbal, kan vara mycket stort, upp till 40-50 %, när pressningen av stråbränslena sker genom flerstegsskördemetoder. Spillet uppkommer till största delen då det torra och spröda stråbränslematerialet lagts på marken vid strängläggningen och pressens pickup inte kan samla upp allt finmaterial igen. Detta stora spill påverkar odlingsekonomin i mycket hög grad, när stråbränslegrödorna odlas specifikt som en huvudprodukt för försäljning som fastbränsle. Spill t.ex. vid halmbärgning är inte alls lika allvarligt ur ekonomisk synpunkt, eftersom halmen är en biprodukt vid spannmålsodling. Ett spill vid halmpressning kan givetvis resultera i ökade bärgningskostnader, eftersom fler hektar måste utnyttjas för att få den mängd halm man tänkt bärga. Hypotesen är att enstegsskörd (direktskörd på rot) resulterar i betydligt mindre spill och därigenom en förbättrad skördeekonomi, ”skördeteknisk intäkt”, jämfört med de flerstegsmetoder som hitintills använts när stråbränslen vårskördats och pressats i balar. Projektets studier har avgränsats till hampa, eftersom spillet enligt genomförd litteraturgenomgång är mycket stort vid skörd av hampa samtidigt som hampan ställer mycket stora krav på skördetekniken, för att klara av de kraftiga fibrerna i grödan. Projektets resultat visar att enstegsskörd vid pressning av vårskördad hampa i fyrkantsbal både kan resultera i ett starkt reducerat skördespill, ner till ca 20 %, och att skördeekonomin kan förbättras. Den skördade arealen per år måste dock överstiga ca 50 ha för energihampa eller ca 35 ha för ekologisk fiberhampa för att den högre investeringskostnaden i enstegsskördesystemet skall kunna räknas hem skördeekonomiskt, genom det minskade spillet. Dessa brytpunkter för arealerna har beräknats via traditionell maskinkostnadskalkylering. Odlingsekonomin förbättras genom att den skördetekniska intäkten ökar vid enstegsskörd jämfört med tvåstegsskörd, pga. det kraftigt minskade spillet för enstegsmetoden. Den skördetekniska intäkten definieras här som den potentiella bruttointäkten per hektar för grödan minskad med skördekostnaden per hektar och intäktsbortfallet från skördespillet som hamnar på marken vid skörden. Den skördetekniska intäkten kan också beskrivas som den potentiella bruttointäkten per hektar från hampan när den står på rot, minskat med intäktsbortfallet från spillet (20 % för enstegsskörd resp. 40 % för flerstegsskörd) samt skördekostnaden för aktuellt skördesystem per ha. För att inte hamna i ekonomiska beräkningar och diskussioner om odling av hampa överhuvudtaget är en lönsam gröda, så är de ekonomiska kalkylerna i projektet i huvudsak avgränsade till att beräkna den skördetekniska intäkten från hampan per ha, när den ligger balad vid fältkant och klar för borttransport för användning eller lagring. En känslighetsanalys för de i kalkylen ingående parametrarna, när de ökar med 20 %, visar att den skördetekniska intäkten vid skörd av konventionell energihampa påverkas mest av skördens storlek per hektar (en ökning med 24 till 32 %), försäljningspriset för hampan (en ökning från 30 till 39 %) och skördespillet (som minskar intäkten med 3 till 16 % beroende på vilket system och areal som undersöks). Övriga parametrar i kalkylen påverkar den skördetekniska intäkten mer marginellt, om de ökar 20 %. Känslighetsanalysen visar att det är viktigt att se till att skörden blir stor per hektar och att priset på försålt stråbränsle hålls uppe, parallellt med ett minskat spill för att odlingsekonomin för stråbränsle skall förbättras. Projektets mål i det korta perspektivet var även att undersöka om de skördemetoder och skördetekniker som används vid vårskörd av elefantgräs (miscanthus) i balad form även kan tillämpas vid vårskörd av hampa och rörflen. Den metod som Lohnunternehmen Humer i Heiligenberg i Österrike har utvecklat för enstegsskörd av elefantgräs i balad form fungerar även för vårskörd av hampa, vilket har visats inom projektet. Det visade sig även att avverkningsförmågan var mycket hög för Humers enstegsskördesystem, i den relativt glesa hampan. Arbetshastigheten uppmättes till ca 8 km per timme. Detta gav en praktisk arbetskapacitet på ca 2 ha per timme med det 3 m breda skärbordet. Denna enstegsskördemetod resulterar också i ett mycket rent stråbränsle med minimalt med föroreningar i form av sand, grus och jordpartiklar. Detta bör medföra att stråbränslet lättare kan vidareförädlas från hela balar till andra fastbränsleprodukter, såsom briketter eller pellets. Eftersom enstegsskörd blir ekonomiskt lönsamt i jämförelse med flerstegsskörd redan vid en så liten användning som i ca 50 ha energihampa per år, vilket motsvaras av ca 35 timmars användning per år, så bör det vara relativt lätt att introducera denna nya skördeteknik för vårskörd av hampa. Ett skördespill på 20 % vid enstegsskörd ger en kostnad för hampabalar vid värmeverk på ca 0,90 kr/kg vid en skördenivå på 10 ton/ha och en skördad areal på 100 ha/år. Denna kostnad motsvarar samma prisnivå, ca 200 kr/MWh, som skogsflis hade under första kvartalet 2010. Enstegsskördemetoden för vårskörd av elefantgräs och hampa bör även vara utvecklingsbar för vårskörd av rörflen som skall balas, för att minska spillet, öka renheten i det balade materialet samt förbättra odlingsekonomin även i denna gröda.
25.	Ahlén, Ingemar, et al. (författare) Nya järnvägen hotar unikt naturområde 2002 Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
26.	Ahlén, Ingemar, et al. (författare) Nya järnvägen hotar unikt naturområde 2002 Ingår i: Aftonbladet. - 1103-9000. Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
27.	Andersson, Eva, 1955, et al. (författare) [Whirlpool cleaning caused diffuse granulomatous pulmonary disease. Mycobacteria in water aerosol the cause of whirlpool alveolitis]. : Rengöring av bubbelpool gav diffus granulomatös lungsjukdom. Mykobakterier i vattenaerosol orsak till bubbelpoolsalveolit. 2011 Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205. ; 108:4, s. 142-5 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract ”Hot tub lung” är en allergisk alveolit-liknande diffus granulomatös lungsjukdom orsakad av icke-tuberkulösa mykobakterier, ofta tillhörande Mycobacterium avium-komplexet. Möjligheten av ”hot tub lung” (bubbelpoolsalveolit) bör övervägas vid misstanke om t.ex. atypisk pneumoni, sarkoidos och allergisk alveolit samt vid oklar dyspné, särskilt med hypoxi. Diagnosen ställs via anamnes på typiska symtom och exponering för vattenaerosol, interstitiella lungförändringar på lungröntgen/HRCT och växt av icke-tuberkulösa mykobakterier i luftvägsprover. PAD-bilden liknar den vid allergisk alveolit. I de flesta fall är avbruten exponering tillräckligt för bot. Vid rengöring av utrustning där mykobakterier kan förekomma bör aerosolbildning undvikas. Högtryckstvätt bör inte användas.
28.	Aronsson, Helena, et al. (författare) Mellangrödor i växtföljden - för kolinlagring och effektivt kväveutnyttjande 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten beskriver mellangrödors funktion för kolinlagring i jordbruksmark i relation till andra funktioner och miljörisker. Den består av en kunskapsgenomgång, en inventering av data från fältförsök samt en sammanfattning av odlares erfarenheter vid en workshop. Vår definition av mellangröda är: En gröda som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor, och där syftet med att odla mellangrödan kan variera.Mellangrödan ger kolinlagring, särskilt rötternaKolinlagringen av en mellangröda har uppskattats till ca 320 kg kol i medeltal per ha och år, men variationen är stor. Vi sammanställde resultat från fältförsök med mellangrödor under 30 år. För insådda gräsfånggrödor skiljer sig biomassaproduktionen i medeltal inte så mycket åt mellan olika regioner, medan variationen är större för eftersådda mellangrödor. Det saknas kunskap för att kunna ge konkreta råd om hur artval och jordbearbetningsstrategier m.m. för mellangröda kan användas för att optimera stabiliseringsprocesserna för kol i marken. Mellangrödans rötter bidrar med ca 2,5 gånger större inlagring än den ovanjordiska grönmassan. Mätningar vi funnit visar en stor variation i viktförhållandet mellan skott och rot, som beror på arters variation, men också på osäkerheter i provtagning och metoder.Utmaningar för odlarnaBåde försök och odlares erfarenheter vittnar om utmaningar med sådd av mellangrödor efter skörd, särskilt på jordar med hög lerhalt. Det handlar om att hinna så direkt efter huvudgrödans skörd för att lyckas med etableringen och för att utnyttja hösten för tillväxt. Att ge sådd av mellangrödan lika hög prioritet som en huvudgröda var ett råd som erfarna odlare poängterade vid en workshop. Det finns olika tankesätt och strategier kring val av arter, beroende på syftet med mellangrödan. Genom artblandningar kan man också kombinera funktioner. Det finns inga tydliga råd för arter som särskilt främjar kolinlagring utan det viktigaste är stor tillväxt, hög kol-kväve-kvot (C/N-kvot), stor rotbiomassa samt baljväxtinslag. Hushållning med kvävet En nordisk sammanställning visade att mellangrödor i medeltal minskade kväveläckaget med drygt 40 %. Tidpunkt för nedbrukning eller kemisk avdödning är metoder för att styra återmineraliseringen och kväveverkan i nästa gröda. För frostkänsliga mellangrödor med låg C/N-kvot finns en risk att kvävet frigörs så snabbt att det hinner utlakas innan våren. Under sådana förhållanden ökar också risken för lustgasemissioner. Mer kunskap behövs om hur kväveomsättning påverkas och hur lustgasemissioner kan minimeras, för att kunna anpassa mellangrödesystemen efter olika odlingskrav och klimatets förändring.
29.	Bergstrand, Karl-Johan, et al. (författare) Kan vi använda juice och fibrer från fraktionerade tomatblad som växtnäringskälla och odlingssubstrat? 2023 Ingår i: LTV-fakultetens faktablad. Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract Vid odling av tomater i växthus avlägsnas cirka tre blad per planta varje vecka. I större odlingar blir det en betydande mängd biomassa som produceras kontinuerligt. Hittills har dessa blad oftast lämnats till den kommunala avfallshanteringen, med en kostnad för odlaren och förlust av näringsämnen som följd. Med modern separeringsteknik är det möjligt att fraktionera ut fibrer och proteiner ur bladen. Fibrerna kan användas för biogasframställning eller som komponent i odlingssubstrat. Vidare fås efter proteinextraktionen en vätskefraktion, brunjuice, som skulle kunna användas t.ex. som gödselmedel. I aktuellt projekt användes fiberfraktionen som substratkomponent i odlingssubstrat, och brunjuicen som bas för en organisk näringslösning.
30.	Björnsson, Lovisa, et al. (författare) Förbehandling av lignocellulosarika råvaror för biogasproduktion : Nyckelaspekter vid jämförande utvärdering 2014 Rapport (refereegranskat)
31.	Björnsson, Lovisa, et al. (författare) Förbehandling av lignocellulosarika råvaror vid biogasproduktion - Nyckelaspekter vid jämförande utvärdering 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I biogassektorn finns ett ökande behov av och en ökande konkurrens om råvaror, och intresset för användning av odlingsrester, vall, mellangrödor mm som biogasråvara ökar. Gemensamt för dessa råvaror är att de är fiberrika, dvs. har ett högt innehåll av lignocellulosa, vilket gör att det är osannolikt att de skulle användas för biogasproduktion utan förbehandling. Ett antal förbehandlingstekniker har introducerats på marknaden under senare år, och både företagsdrivna projekt och forskningsprojekt kring utvärdering av en eller flera förbehandlingstekniker pågår. Utvärderingarna läggs dock upp med olika utgångspunkter och metoder så att utkomster från olika projekt blir omöjliga att jämföra. Att utreda frågan om hur man utvärderar och jämför olika förbehandlingsmetoder ur teknik-, ekonomi-, energi- och miljöperspektiv är därför angeläget. Syftet med denna förstudie är att peka ut nyckelaspekter som är viktiga för att möjliggöra jämförande utvärdering av olika förbehandlingsmetoder samt att inspirera aktörer till att vilja medverka till att ta ett samlat grepp i frågan. Ett förslag till upplägg för vidare forskning, utveckling och demonstration presenteras. Arbetet med förstudien har finansierats genom Energimyndigheten.
32.	Björnsson, Lovisa, et al. (författare) Impact of biogas energy crops on greenhuse gas emissions, soil organic matter and food crop production - a case study on farm level 2013 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
33.	Björnsson, Lovisa (creator_code:cre_t) Pretreating non-wood lignocellulosic material (e.g. bagasse) to produce ethanol, comprises adding organic acid or organic acid-producing bacteria to lignocellulosic material, and storing and heating the organic acid-impregnated material 2012 Patent (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract NOVELTY - Pretreating non-wood lignocellulosic material containing less than 5 wt.% starch or sugar for producing ethanol from lignocellulose, comprises: (a) adding organic acid or organic acid-producing bacteria to the lignocellulosic material; (b) storing the lignocellulosic material in presence of organic acid for at least 2 weeks in an atmosphere of less than 5% oxygen to obtain organic acid-impregnated material; and (c) heating the organic acid-impregnated material at a temperature of at least 190 degrees C for at least 5 minutes to obtain pretreated lignocellulosic material. USE - The method is useful for pretreating non-wood lignocellulosic material to produce ethanol, where the non-wood lignocellulosic material is bagasse (preferably sugar cane bagasse or sweet Sorghum bagasse), sugar cane trash, wheat straw, rice straw, Sorghum species, Arundo, Miscanthus or agricultural residues (all claimed). ADVANTAGE - The method: avoids the need of inorganic acid or base (sulfur dioxide), and utilizes containers which are less corrosion resistant, hence economical; has higher net energy gain; utilizes organic acid which is biodegradable, and produces degradation products (e.g. 5-hydroxymethylfurfural and furfural which acts as inhibitory substances in the subsequent fermentation process), thus environmentally friendly. DETAILED DESCRIPTION - Pretreating non-wood lignocellulosic material containing less than 5 wt.% starch or sugar for producing ethanol from lignocellulose, comprises: (a) adding organic acid or organic acid-producing bacteria to the lignocellulosic material; (b) storing the lignocellulosic material in the presence of organic acid for at least 2 weeks in an atmosphere of less than 5% oxygen to obtain organic acid-impregnated material; and (c) heating the organic acid-impregnated material at a temperature of at least 190 degrees C for a period of at least 5 minutes to obtain pretreated lignocellulosic material, where no inorganic acid or base including sulfur dioxide is added in the method.
34.	Blomquist, Jens, et al. (författare) Structure liming reduces draught requirement on clay soil 2023 Ingår i: Soil and Tillage Research. - 0167-1987 .- 1879-3444. ; 231 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Liming with ‘structure lime’, comprising approximately 80–85% ground limestone and 15–20% slaked lime, has been promoted in subsidised environmental schemes in Sweden since 2010 to increase clay aggregate stability and mitigate particulate phosphorus losses to surface waters. To date, approximately 65,000 ha have been structure-limed. Apart from stabilising aggregates, liming may also improve other physical properties, such as soil strength. This study examined the effect of increasing application rate (0–16 t ha-1) of structure lime on soil strength, approximated by horizontal (draught requirement) and vertical (penetrometer resistance) measurements, in eight field soils (clay content 26–38%) to which structure lime had been applied two, three, four or six years previously. Draught requirement when cultivating with a multipurpose cultivator significantly decreased (by 11%) with the highest application rate of structure lime (16 t ha-1) compared with an unlimed control. This reduced the wheel power requirement by 7.1 kW and diesel consumption by 1.2–1.4 L ha-1, and lowered CO2 emissions by 3–4 kg ha-1. To clarify the general effect of structure liming, the mean value of all limed treatments was compared with that of the unlimed control. This showed that structure liming in general significantly reduced the draught requirement (by 7%). However, penetrometer resistance measurements revealed no significant effects of structure liming and no relation between draught requirement and penetrometer resistance measurements. Overall, the results indicate that structure liming can reduce fuel consumption, due to easier soil tillage, and thus lower CO2 emissions.
35.	Boström, Pontus, 1982, et al. (författare) The SNARE protein SNAP23 and the SNARE-interacting protein Munc18c in human skeletal muscle are implicated in insulin resistance/type 2 diabetes. 2010 Ingår i: Diabetes. - : American Diabetes Association. - 1939-327X .- 0012-1797. ; 59:8, s. 1870-8 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract OBJECTIVE: Our previous studies suggest that the SNARE protein synaptosomal-associated protein of 23 kDa (SNAP23) is involved in the link between increased lipid levels and insulin resistance in cardiomyocytes. The objective was to determine whether SNAP23 may also be involved in the known association between lipid accumulation in skeletal muscle and insulin resistance/type 2 diabetes in humans, as well as to identify a potential regulator of SNAP23. RESEARCH DESIGN AND METHODS: We analyzed skeletal muscle biopsies from patients with type 2 diabetes and healthy, insulin-sensitive control subjects for expression (mRNA and protein) and intracellular localization (subcellular fractionation and immunohistochemistry) of SNAP23, and for expression of proteins known to interact with SNARE proteins. Insulin resistance was determined by a euglycemic hyperinsulinemic clamp. Potential mechanisms for regulation of SNAP23 were also investigated in the skeletal muscle cell line L6. RESULTS: We showed increased SNAP23 levels in skeletal muscle from patients with type 2 diabetes compared with that from lean control subjects. Moreover, SNAP23 was redistributed from the plasma membrane to the microsomal/cytosolic compartment in the patients with the type 2 diabetes. Expression of the SNARE-interacting protein Munc18c was higher in skeletal muscle from patients with type 2 diabetes. Studies in L6 cells showed that Munc18c promoted the expression of SNAP23. CONCLUSIONS: We have translated our previous in vitro results into humans by showing that there is a change in the distribution of SNAP23 to the interior of the cell in skeletal muscle from patients with type 2 diabetes. We also showed that Munc18c is a potential regulator of SNAP23.
36.	Byrne, Eoin, et al. (författare) Reduced use of phosphorus and water in sequential dark fermentation and anaerobic digestion of wheat straw and the application of ensiled steam-pretreated lucerne as a macronutrient provider in anaerobic digestion 2018 Ingår i: Biotechnology for Biofuels. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1754-6834. ; 11:1 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Background: Current EU directives demand increased use of renewable fuels in the transportation sector but restrict governmental support for production of biofuels produced from crops. The use of intercropped lucerne and wheat may comply with the directives. In the current study, the combination of ensiled lucerne (Medicago sativa L.) and wheat straw as substrate for hydrogen and methane production was investigated. Steam-pretreated and enzymatically hydrolysed wheat straw [WSH, 76% of total chemical oxygen demand (COD)] and ensiled lucerne (LH, 24% of total COD) were used for sequential hydrogen production through dark fermentation and methane production through anaerobic digestion and directly for anaerobic digestion. Synthetic co-cultures of extreme thermophilic Caldicellulosiruptor species adapted to elevated osmolalities were used for dark fermentation. Results: Based on 6 tested steam pretreatment conditions, 5 min at 200 °C was chosen for the ensiled lucerne. The same conditions as applied for wheat straw (10 min at 200 °C with 1% acetic acid) would give similar sugar yields. Volumetric hydrogen productivities of 6.7 and 4.3 mmol/L/h and hydrogen yields of 1.9 and 1.8 mol/mol hexose were observed using WSH and the combination of WSH and LH, respectively, which were relatively low compared to those of the wild-type strains. The combinations of WSH plus LH and the effluent from dark fermentation of WSH plus LH were efficiently converted to methane in anaerobic digestion with COD removal of 85-89% at organic loading rates of COD 5.4 and 8.5 g/L/day, respectively, in UASB reactors. The nutrients in the combined hydrolysates could support this conversion. Conclusions: This study demonstrates the possibility of reducing the water addition to WSH by 26% and the phosphorus addition by 80% in dark fermentation with Caldicellulosiruptor species, compared to previous reports. WSH and combined WSH and LH were well tolerated by osmotolerant co-cultures. The yield was not significantly different when using defined media or hydrolysates with the same concentrations of sugars. However, the sugar concentration was negatively correlated with the hydrogen yield when comparing the results to previous reports. Hydrolysates and effluents from dark fermentation can be efficiently converted to methane. Lucerne can serve as macronutrient provider in anaerobic digestion. Intercropping with wheat is promising.
37.	Campana, Pietro Elia, 1984-, et al. (författare) Evaluation of the first agrivoltaic system in Sweden 2023 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Photovoltaic (PV) systems in Sweden have primarily been seen as an energy efficiency measure to reduce the amount of purchased electricity for buildings, both residential and commercial. Only recently utility-scale solar systems have begun to increase their share of the solar market to support national energy and emissions targets. Due to the economies of scale, conventional ground-mounted PV (CGMPV) installations represent the best solution for producing electricity at the lowest specific initial investment costs. This relatively new solar market segment, with large-scale ground-mounted solar farms on agricultural land, has faced several challenges with the permitting process. Agricultural land that is suitable for cultivation is of "national importance" according to the Swedish Environmental Code. Cultivable agricultural land may be exploited for other purposes on a permanent basis only if it is necessary to satisfy essential societal interests and there is no other possible land to use within the area in question. Traditionally, ground-mounted solar farms have increased competition for land resources for food production and drawn criticism in the so-called "food-versus-fuel (electricity)" debate over whether agricultural land should be used for electricity generation or food production. Agrivoltaic (APV) systems represent an intelligent solution to avoid land use competition by combining arable farming and electricity production on the same agricultural land. The main objective of this project was to study how APV systems perform from an energy, agricultural and economic perspective compared to CGMPV systems and agriculture production. The project aimed to highlight advantages and disadvantages of APV systems at northern latitudes with an energy-food-water perspective. The aim was pursued by establishing an APV test site, the first APV system in Sweden, monitoring its performance both from an energy and agricultural point of view, and developing new techno-economic models. Data from the APV test site were used to better understand how APV systems at northern latitudes affect: 1) the efficiency of the solar modules; 2) crop productivity, and 3) the financial return for ground-based solar PV systems. The first agrivoltaic system in Sweden has been built on a permanent ley grass field, at Kärrbo Prästgård, Västerås, and research activities have been carried out on the ley grass during 2021 and 2022. As in previous research studies in other countries, we defined three sub-fields: 1) a sub-field is covered only by the ley grass (reference area), 2) a sub-field is a CGMPV system 11.8 kWp solar PV system with two rows of solar modules with a 30° tilt and 3) the last subfield is a 22.8 kWp APV system with three rows of vertically mounted solar modules, with ley grass between the modules. This field set-up allowed for comparisons between practices (agriculture and electricity generation) and technologies (CGMPV systems versus APV systems). The calculated specific electricity production during a typical meteorological year for the APV system and the CGMPV system was 1,067 kWh/kWp/year and 1,116 kWh/kWp/year, respectively. Nevertheless, the APV system tends to have higher efficiency than the CGMPV systems due to the solar irradiation patterns on the solar cell surfaces and wind cooling of the PV modules. The main results of the project in terms of shadow effects on the ley grass showed that the APV system did not significantly affect the productivity of the forage grass in 2021-2022. There was no statistically significant difference between the yield of the samples taken in the APV system and the reference area. Even so, the yield per hectare is reduced by approximatively 10%, when the distance between the vertically mounted solar modules is 10 meters, due to the area under the solar modules that cannot be mechanically harvested. The measurements performed at the test site allowed us to validate the earlier developed model for both electricity production and the effects of shading on crop production. Having a model to assess crop yields under APV systems is of utmost importance to be able to pre-assess the system's effects on food production, which is one of the main goals of APV system regulations worldwide. From an economic perspective, APV systems cannot compete with CGMPV systems due to lower electricity production per hectare, lower density of the solar modules per hectare, and higher investment costs per hectare. Nevertheless, APV systems can be the solution to overcome the legal obstacles that prohibit or hinder the use of agricultural land for electricity generation with PV systems.
38.	Campana, Pietro Elia, 1984-, et al. (författare) Experimental results, integrated model validation, and economic aspects of agrivoltaic systems at northern latitudes 2024 Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier Ltd. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 437 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Agrivoltaic systems, which allow the coexistence of crop and electricity production on the same land, are an integrated water–energy–food nexus solution that allows the simultaneous attainment of conflicting Sustainable Development Goals. This study aims to analyse experimental results on the responses of ley grass yield and quality to shadings in the first agrivoltaic system in Sweden. It also aims to validate an integrated modelling platform for assessing agrivoltaic systems' performances before installation. An economic analysis is carried out to compare the profitability of agrivoltaic versus conventional ground-mounted photovoltaic systems and, using a Monte Carlo Analysis, to identify the parameters that most affect the profitability. Despite the agrivoltaic systems’ supporting structures and photovoltaic modules producing an average ∼25% reduction in photosynthetically active radiation at ground level, no statistically significant difference was observed between the yield of the samples under the agrivoltaic system compared to the yield of the samples in the reference area. The agrivoltaic system attained land equivalent ratios of 1.27 and 1.39 in 2021 and 2022, respectively. The validation results of the integrated modelling platform show that the sub-model concerning the crop yield response to shading conditions tends to underestimate ∼7% the actual average crop yield under the agrivoltaic system. The results of the economic analysis show that, from a net present value perspective, agrivoltaic systems have a profitability that is ∼30 times higher than a conventional crop rotation in Sweden.
39.	Carlsson, Georg, et al. (författare) Alternativa skötselmetoder för ängs- och betesmarker och användning av skördat växtmaterial 2014 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Ängs- och betesmarker utgör unika livsmiljöer och är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden. I dagsläget är utmaningarna stora i Sverige för att kunna hävda ängs- och betesmarkerna med hög kvalitet, till stor del beroende på det minskande antalet betesdjur och minskat behov av fodermarker. Denna rapport sammanställer aktuell kunskap kring möjliga nya skötselmetoder för våra ängs- och betesmarker samt hur skördat material kan användas som en resurs i samhället. Sammanställningen bygger på vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur, författarnas erfarenheter inom området, samt information om pågående teknikutveckling och praktisk tillämpning. Utmaningarna för att utveckla hävden av ängs- och betesmarker består i huvudsak i att hitta rationella system, dels för hantering av betesdjur och dels för effektiv insamling och användning av biomassa. Vi har identifierat följande skötselmetoder och användningsområden som särskilt intressanta för vidare analyser: 1. Flexibel hävd genom till exempel extensivt bete, varierad hävd genom olika skötselmetoder olika år (hävdföljd), kombination av olika metoder genom till exempel maskinell skörd och bränning eller slåtter i kombination med bete. 2. Maskinanpassad hävd av skogsbeten och lövängar – kombinationen av ängsväxter och träd för såväl biologisk mångfald som kolinlagring och produktion av biomassa (både gräs och träd). 3. Småskalig och situationsanpassad teknik – slåtter och borttransport av biomassa från små och hinderrika fält genom en kombination av motormanuella och rationella lösningar. Detta kräver viss metodutveckling och logistik lämpad för avslagning, uppsamling och transport. 4. Samordning och utveckling av avsättning för biomassan för bioenergiändamål. Användning av ängsbiomassa som biogassubstrat har särskilt stor miljönytta och möjliggör effektivt resursutnyttjande genom att man både utvinner energi och en växtnäringsrik rötrest (biogödsel) samtidigt som markerna hävdas. Flera nya studier visar på små eller inga skillnader när slåtter genomförs med skärande eller klippande redskap (lie och knivslåtterbalk) jämfört med roterande redskap (rotorslåttermaskiner med vassa knivar eller röjsnöre). Denna kunskap öppnar upp för maskinell skötsel av slåtterängar som annars hotas av utebliven hävd.
40.	Elm Svensson, Erik, et al. (författare) Catalytic combustion of methane over perovskite supported on lanthanum hexaaluminate prepared through the microemulsion method 2007 Ingår i: Studies in Surface Science and Catalysis. - 0167-2991. ; 172, s. 465-468 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
41.	Elm Svensson, Erik, et al. (författare) High-surface-area lanthanum hexaaluminates by carbon templating Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
42.	Elm Svensson, Erik, et al. (författare) Microemulsion synthesis of MgO-supported LaMnO3 for catalytic combustion of methane 2006 Ingår i: Catalysis Today. - : Elsevier BV. - 0920-5861 .- 1873-4308. ; 117:4, s. 484-490 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Catalysts with 20% LaMnO3 supported on MgO have been prepared via CTAB-1-butanol-iso-octane-nitrate salt microemulsion. The preparation method was successfully varied in order to obtain different degrees of interaction between LaMnO3 and MgO as shown by TPR and activity tests after calcination at 900 degrees C. Activity was tested on structured catalysts with 1.5% CH4 in air as test gas giving a GHSV of 100,000 h(-1). The activity was greatly enhanced by supporting LaMnO3 on MgO compared with the bulk LaMnO3. After calcination at 1100 degrees C both the surface area and TPR profiles were similar, indicating that the preparation method is of little importance at this high temperature due to interaction between the phases. Pure LaMmO(3) and MgO were prepared using the same microemulsion method for comparison purposes. Pure MgO showed an impressive thermal stability with a BET surface area exceeding 30 m(2)/g after calcination at 1300 degrees C. The method used to prepare pure LaMnO3 appeared not to be suitable since the surface area dropped to 1.1 m(2)/g already after calcination in 900 degrees C.
43.	Elm Svensson, Erik, 1976- (författare) Nanomaterials for high-temperature catalytic combustion 2007 Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Katalytisk förbränning är en lovande teknik för användning vid kraftgenerering, särskilt för gasturbiner. Genom att använda katalytisk förbränning kan man nå mycket låga emissioner av kväveoxider (NOX), kolmonoxid (CO) och oförbrända kolväten (UHC) samtidigt, vilket är svårt vid konventionell förbränning. Förutom att man erhåller låga emissioner, kan katalytisk förbränning stabilisera förbränningen och kan därmed användas för att uppnå stabil förbränning för gaser med låga värmevärden. Denna avhandling behandlar huvudsakligen högtemperaturdelen av den katalytiska förbränningskammaren. Kraven på denna del har visat sig svåra att nå. För att den katalytiska förbränningskammaren ska kunna göras till ett alternativ till den konventionella, måste katalysatorer med bättre stabilitet och aktivitet utvecklas. Målet med denna avhandling har varit att utveckla katalysatorer med högre aktivitet och stabilitet, lämpliga för högtemperaturdelen av en katalytisk förbränningskammare för förbränning av naturgas. En mikroemulsionsbaserad framställningsmetod utvecklades för att undersöka om den kunde ge katalysatorer med bättre stabilitet och aktivitet. Bärarmaterial som är kända för sin stabilitet, magnesia och hexaaluminat, framställdes med den nya metoden. Mikroemulsionsmetoden användes också för att impregnera de framställda materialen med de mer aktiva materialen perovskit (LaMnO3) och ceriumdioxid (CeO2). Det visade sig att mikroemulsionsmetoden kan användas för att framställa katalysatorer med bättre aktivitet jämfört med de konventionella framställningsmetoderna. Genom att använda mikroemulsionen för att lägga på aktiva material på bäraren erhölls också en högre aktivitet jämfört med konventionella beläggningsstekniker. Eftersom katalysatorerna ska användas under lång tid i förbräningskammaren utfördes också en åldringsstudie. Som jämförelse användes en av de mest stabila materialen som rapporterats i litteraturen: LMHA (mangan-substituerad lantan-hexaaluminat). Resultaten visade att LMHA deaktiverade mycket mer jämfört med flera av katalysatorerna innehållande ceriumdioxid på hexaaluminat som framställts med den utvecklade mikroemulsionstekniken.
44.	Elm Svensson, Erik, 1976- (författare) Nanotemplated High-Temperature Materials for Catalytic Combustion 2008 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Catalytic combustion is a promising technology for heat and power applications, especially gas turbines. By using catalytic combustion ultra low emissions of nitrogen oxides (NOX), carbon monoxide (CO) and unburned hydrocarbons (UHC) can be reached simultaneously, which is very difficult with conventional combustion technologies. Besides achieving low emission levels, catalytic combustion can stabilize the combustion and thereby be used to obtain stable combustion with low heating-value gases. This thesis is focused on the high-temperature part of the catalytic combustor. The level of performance demanded on this part has proven hard to achieve. In order to make the catalytic combustor an alternative to the conventional flame combustor, more stable catalysts with higher activity have to be developed. The objective of this work was to develop catalysts with higher activity and stability, suitable for the high-temperature part of a catalytic combustor fueled by natural gas. Two template-based preparation methods were developed for this purpose. One method was based on soft templates (microemulsion) and the other on hard templates (carbon). Supports known for their stability, magnesia and hexaaluminate, were prepared using the developed methods. Catalytically active materials, perovskite (LaMnO3) and ceria (CeO2), were added to the supports in order to obtain catalysts with high activities and stabilities. The supports were impregnated with active materials by using a conventional technique as well as by using the microemulsion technique. It was shown that the microemulsion method can be used to prepare catalysts with higher activity compared to the conventional methods. Furthermore, by using a microemulsion to apply active materials onto the support a significantly higher activity was obtained than when using the conventional impregnation technique. Since the catalysts will operate in the catalytic combustor for extended periods of time under harsh conditions, an aging study was performed on selected catalysts prepared by the microemulsion technique. The stability of the catalysts was assessed by measuring the activity before and after aging at 1000 C in humid air for 100 h. One of the most stable catalysts reported in the literature, LMHA (manganese-substituted lanthanum hexaaluminate), was included in the study for comparative purposes. The results showed that LMHA deactivated much more strongly compared to several of the catalysts consisting of ceria supported on lanthanum hexaaluminate prepared by the developed microemulsion method. Carbon templating was shown be a very good technique for the preparation of high-surface-area hexaaluminates with excellent sintering resistance. It was found that the pore size distribution of the carbon used as template was a crucial parameter in the preparation of hexaaluminates. When a carbon with small pores was used as template, the formation of the hexaaluminate crystals was strongly inhibited. This resulted in a material with poor sintering resistance. On the other hand, if a carbon with larger pores was used as template, it was possible to prepare materials with hexaaluminate as the major phase. These materials were, after accelerated aging at 1400 C in humid air, shown to retain surface areas twice as high as reported for conventionally prepared materials.
45.	Elm Svensson, Erik, et al. (författare) Preparation of hexaaluminate 2008 Patent (populärvet., debatt m.m.)abstract A method for preparing a hexaaluminate. The method comprises the steps of a) providing a porous template material, wherein pores having a pore size of about 5-200 nm form at least about 50% of the total pore volume; b) impregnating the material with a liquid comprising metal elements corresponding to the elements of said hexaaluminate to provide an impregnated material; c) drying the impregnated material to provide a dried material; d) optionally, repeating at least once step b), using the dried material, and step c); e) calcining the dried material in an inert atmosphere to provide a calcined material; and f) recovering the hexaaluminate by removing template material from the calcined material. A composition obtainable by such a method. A catalyst composition comprising a hexaaluminate, wherein the composition has an average surface area of at least about 9 m2/g after ageing of the composition in a moist high-temperature atmosphere. A supported catalyst comprising such a composition. Use of such a composition as a catalyst in a high-temperature application.
46.	Elm Svensson, Erik, et al. (författare) Stability of hexaaluminate-based catalysts for high-temperature catalytic combustion of methane 2008 Ingår i: Applied Catalysis B. - : Elsevier BV. - 0926-3373 .- 1873-3883. ; 84:1-2, s. 241-250 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Lanthanum hexaaluminate with a nominal composition of LaAl11O18 Was used to support 20 wt.% of LaMnO3 and CeO2. LaAl11O18 was prepared through co-precipitation of metal nitrates within the water phase of an isooctane/CFAB/1-butanol microemulsion. The stabilities of the prepared catalysts were assessed by measuring the activities for combustion of methane before and after aging at 1000 degrees C for 100h in air with 10 vol.% H2O. The activities were compared with LaMnAl11O19, due to its well-documented stability. It was shown that by using hydrothermal treatment of the microemulsion, a significantly higher surface area was obtained for the LaAl11O18. For LaMnO3, the reference support (Al2O3) was shown to be superior to LaAl11O18 as support, both in terms of activity and stability. Reactions between LaMnO3 and support were observed for all supports included in the study. For CeO2, LaAl11O18 was superior to Al2O3 as support. Deactivations of the CeO2 catalysts were linked to crystal growth of CeO2. LMHA deactivated strongly during aging; LaMnO3 on Al2O3 and several of the catalysts with CeO2 supported on LaAl11O18 showed a much more stable behavior.
47.	Elm Svensson, Erik, et al. (författare) Synthesis of barium hexaaluminate by co-precipitation in microemulsion Ingår i: Materials Chemistry and Physics. - 0254-0584 .- 1879-3312. Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
48.	Emilsson, Tobias, et al. (författare) Artrik energiutvinning – energiutvinning och ökad biologisk mångfald inom väg- och järnvägsområden 2017 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
49.	Emilsson, Tobias, et al. (författare) Omvandling av slåttermaterial från vägkanter till biogas : Utvärdering av energipotential och teknik 2024 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Detta forskningsprojekt syftar till att undersöka hur vägkantsslåtter med uppsamling kan fungera i relation till energiutvinning och främjande av biologisk mångfald längs vägkanterna. Forskningen inriktar sig på att utvärdera energipotentialen i det samlade materialet, speciellt som biogassubstrat, och att optimera insamling, förbehandling och omvandling av materialet till biogas och biogödsel.Trafikverket hanterar stora ytor längs vägar och järnvägar, vilka har blivit värdefulla för biologisk mångfald men som också kan ha en potential för biomasseutvinning. Att samla och använda denna biomassa för energiproduktion kan vara ett steg mot ett fossilfritt samhälle. Tidigare forskning visar att vägkanter har potential för biologisk mångfald, men skötseln måste anpassas för att bevara värden och restaurera områden med potential.Projektets huvudmål inkluderar utvärdering av vägkantsslåtterteknik, kvantifiering av energiinnehåll i samlad biomassa, analys av klimatpåverkan, och undersökning av biogasanläggningens kvalitetskrav på vägkantsbiomassa. Projektet genomfördes med en specifik slåtterteknik som använder rotorslåtter, som är mer skonsam mot växterna jämfört med slaghack, och skonsam uppsugning av växtmaterialet för att minska risken för att insekter och frön sugs upp. Slåtteraggregatet på redskapsbäraren hade en arbetsbredd på 1,5 m.Totalt levererades 156 ton vägkantsgräs, med ett torrsubstansinnehåll på ca 25 %, till Gasum i Jordberga. Av dessa levererades 104 ton direkt, medan 52 ton först mellanlagrades vid olika platser. Materialets bedömdes som tillräckligt rent av Gasum Jordberga, med avseende på skräp och innehållet av tungmetaller. Analys av energiåtgången visar på en stor potential till minskning av fossila koldioxidutsläpp genom detta nya slåtterförfarande. Det finns en stor energipotential i materialet och ur klimatgassynpunkt visar beräkningarna att det är ca 4,3 gånger bättre att använda biomassan för produktion av fordonsgas och biogödsel, än att bara slå av den, när skörden varierar från 0,5 till 1,75 ton ts per ha vägkant. Vidare får vi en klimatgasreduktion på 0,3 till 1,2 ton CO2-e per ha, vid dessa skördar, vilket indikerar att uppsamling av materialet ej bör ske vid för låga skördemängder per ha. Totala kostnaderna för skörden under hela år 2022 blev 350 000 kr, vilket innebär 2,25 kr per kg levererad biomassa, eller 621 kr per skördad kmSlåtter med uppsamling har enligt litteraturen hög potential till att skapa biologisk mångfald i fråga om kärlväxtmångfald i trafikmiljöer om slåttern utförs kontinuerligt en till två gånger per år. Det finns i nuläget få långtidsstudier och även få studier som undersöker hur insekter påverkas av slåtter. Slåtteraggregat som användes i detta projekt har i andra studier visat sig vara mer skonsam än slaghack. Inventeringarna som gjordes i detta projekt visade inga tydliga effekter på biologisk mångfald efter två säsongers slåtterarbete.
50.	Fidjeland, Jörgen, et al. (författare) Ammonia sanitization of blackwater for safe use as fertilizer 2015 Ingår i: Water Science and Technology. - : IWA Publishing. - 0273-1223 .- 1996-9732. ; 71, s. 795-800 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Source-separated blackwater from low-flush toilets contains plant-available nutrients and can be used as a fertilizer. The aim of the study was to evaluate the impact on pathogen inactivation when treating blackwater with urea and/or lime. Blackwater was spiked with Salmonella typhimurium, Escherichia coli O157, Enterococcus faecalis, and Ascaris suum eggs, and treated with urea and/or lime in concentrations up to 0.1% w/w. The bottles were kept in a storage facility (manure slurry tank) for 102 days while monitoring the pathogen concentrations. The treatment time needed to meet the requirement for Salmonella and E. coli reduction could be reduced at least six-fold. The enterococci were more persistent, and only the highest treatment doses had a significantly higher inactivation than the controls. The Ascaris egg viability was only reduced by around 50%, so higher urea/lime doses and/or longer treatment times are required to fulfill the treatment requirements of 3 log(10) reductions of parasite eggs.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Resultat 1-50 av 122

Avgränsa träffmängd

Typ av publikation: tidskriftsartikel (42); rapport (40); annan publikation (22); konferensbidrag (11); doktorsavhandling (3); patent (2); visa fler...; forskningsöversikt (1); licentiatavhandling (1); visa färre...

Typ av innehåll: övrigt vetenskapligt/konstnärligt (55); refereegranskat (46); populärvet., debatt m.m. (21)

Författare/redaktör: Prade, Thomas (38); Björnsson, Lovisa (11); Johansson, Eva (9); Boutonnet, Magali (8); Mathiassen, Svend Er ... (5); Bergström, Gunnar, P ... (5); visa fler...; Lantz, Mikael (4); Emanuelsson, Urban (4); Monje, Raquel, 1979 (3); Pavolotskiy, Alexey, ... (3); Belitsky, Victor, 19 ... (3); Gunnarsson, Carina (3); Börjesson, Pål (3); Zacchi, Guido (3); Vassilev, Vessen, 19 ... (3); Campana, Pietro Elia ... (2); Bensch, Staffan (2); Karlsson, Mikael (2); Nilsson, Daniel (2); Pärt, Tomas (2); Ahlén, Ingemar (2); Angelstam, Per (2); Elmberg, Johan (2); Enemar, Anders (2); Fagerström,, Torbjör ... (2); Green, Martin (2); Gustafsson, Lars (2); Gustafsson, Lena (2); Mikael, Hake (2); Dennis, Hasselquist, (2); Hedenström, Anders (2); H-Lindgren, Christin ... (2); Lindberg, Peter (2); Lindström, Åke (2); Michanek, Gabriel (2); Nilsson, Leif (2); Nilsson, Sven G (2); Sundberg, Jan (2); Svensson, Sören (2); Tjernberg, Martin (2); Ulfstrand, Staffan (2); Brusewitz, Gunnar (2); Edman, Stefan (2); Jonsson, Lars (2); Landell, Nils-Erik (2); Wahlstedt, Jens (2); Ingelög, Torleif (2); Kristoferson, Lars (2); Lindell, Lars (2); Tahir, Ibrahim (2); visa färre...

Lärosäte: Sveriges Lantbruksuniversitet (81); Lunds universitet (20); Kungliga Tekniska Högskolan (9); Mittuniversitetet (6); Högskolan i Gävle (5); Karolinska Institutet (4); visa fler...; Göteborgs universitet (3); Uppsala universitet (3); Chalmers tekniska högskola (3); RISE (3); Högskolan Kristianstad (2); Stockholms universitet (2); Mälardalens universitet (2); Linköpings universitet (1); Södertörns högskola (1); Linnéuniversitetet (1); Högskolan Dalarna (1); visa färre...

Språk: Engelska (64); Svenska (58)

Forskningsämne (UKÄ/SCB): Lantbruksvetenskap (75); Teknik (38); Samhällsvetenskap (11); Medicin och hälsovetenskap (10); Naturvetenskap (6)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

LIBRIS.kb.se

Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy