SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Svensson Tommy 1950 ) "

Sökning: WFRF:(Svensson Tommy 1950 )

  • Resultat 1-21 av 21
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Biong, Stian, et al. (författare)
  • Metaphors of a shifting sense of self in men recovering from substance abuse and suicidal behavior
  • 2008
  • Ingår i: Journal of Psychosocial Nursing and Mental Health Services. - : SLACK, Inc.. - 0279-3695 .- 1938-2413. ; 46:4, s. 35-41
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The purpose of this descriptive study was to explore and interpret men's experience of sense of self within the context of recovery from substance abuse and suicidal behavior. A secondary analysis of data from a previous study of four young Norwegian men revealed how a shifting sense of self was constructed through the use of metaphors. The analysis identified three themes related to the participants' sense of self: The Meaning of Being Isolated, The Meaning of Being Close to the Point of No Return, and The Meaning of Still Being on the Edge. By acknowledging metaphorical expressions as a source of important knowledge, this study reflects on how mental health professionals can use metaphors in the recovery process. As part of the treatment alliance and therapeutic communication, we suggest that metaphors may aid the assessment of suicidal ideation, promote a sense of a more active self, and signal acceptance and recognition of subjectivity.
  •  
2.
  • Björklund, Anita, et al. (författare)
  • A longitudinal study on the transformation of 15 occupational therapist students'paradigms into occupational therapists' paradigms
  • 2006
  • Ingår i: Australian Occupational Therapy Journal. - : Wiley. - 0045-0766 .- 1440-1630. ; 53:2, s. 87-97
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background and Aim: This study describes the transformation of 15 occupational therapist students'paradigms into occupational therapists'paradigms according to Törnebohm's theory of paradigms over a period of 6 years. This research particularly considers the paradigm components world view and field of action view in Törnbohm's sense. Method: Qualitative data were collected using essay questions on three occasions: First week and last semester at the Occupational Therapy Programme at the School of Health Sciences, Jönköping, Sweden, and after 3 years of occupational therapy practice. A content analysis of the collected materials was performed. Conclusion: The transformation of the informants'views could be characterised as comprising three different perspectives: A 'public'view in 1995, a 'theoretical' view in 1998 and an 'experiential/contextual' view in 2001. © 2006 The Authors Journal compilation © 2006 Australian Association of Occupational Therapists.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  • Björklund, Anita, et al. (författare)
  • Holistic and biomedical concepts of health : A study of health notions among Swedish occupational therapists and a suggestion for developing an instrument for comparative studies
  • 2006
  • Ingår i: Scandinavian Journal of Occupational Therapy. - : Informa UK Limited. - 1103-8128 .- 1651-2014. ; 13:3, s. 141-150
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The objectives of this study were to inquire into notions of health among a group of 439 Swedish occupational therapists and to test a model derived from a qualitative study by Björklund & Svensson with a representative sample of occupational therapists in Sweden. The data were collected through a questionnaire and were analyzed using descriptive statistics, cluster analysis, and confirmatory factor analysis. The means and ranking of the health notions showed that Swedish occupational therapists most frequently hold holistic notions of health, and to a lesser extent biostatistical ones. Most Swedish occupational therapists indicate that being clearly conscious of one's health notions is important both to themselves and to their profession. The test of the model provides a step towards developing an instrument for measuring notions of health that clearly distinguishes between holistic and biomedical ones and that could possibly be used for comparative studies.
  •  
6.
  • Bülow, Per, et al. (författare)
  • Att vara sin sjukdom : Om psykiskt funktionshinder och åldrande
  • 2008. - 1
  • Ingår i: Att åldras med funktionshinder. - Lund : Studentlitteratur. ; , s. 165-193
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vi har hittills haft begränsad kunskap om funktionshindrade människors liv över tid och om innebörden i att leva med funktionshinder under många år. Vad innebär det att åldras med funktionshinder? Hur gestaltar sig "äldreblivandet" om man redan har betydande funktionsnedsättningar sedan tidigare i livet och kanske tvingats lämna arbetslivet långt före gängse pensionsålder? Hur är det att, som en till åren kommen förälder, fortfarande vara den som hjälper sitt vuxna, funtionshindrade barn? Hur ser den formella och informella omsorgssituationen ut? Det är frågor som den här boken belyser och den fyller därmed ett viktigt kunskapsbehov. Boken utgår från ett livsloppsperspektiv. Den centrala frågan är sålunda hur livet idag gestaltar sig för funktionshindrade människor som vuxit upp och levt under vissa historiska villkor. Här ryms även ett anhörigperspektiv där denna fråga studeras på motsvarande sätt. Bokens sex kapitel diskuterar de här frågorna med olika tonvikt och med utgångspunkt från både fysiskt och psykiskt funktionshindrades förhållanden. Samtliga författare bedriver forskning med anknytning till bokens huvudfråga. Att åldras med funktionshinder riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteendevetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet. Den kan också vara värdefull för en intresserad allmänhet.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  • Fredriksen, Sven-Tore D., et al. (författare)
  • Body, strength and movement - Intensive care patients' experience of body
  • 2008
  • Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. - : Informa UK Limited. - 1748-2623 .- 1748-2631. ; 3:2, s. 77-88
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This study is about intensive care patients' experience of strength, body and movement during critical illness in an intensive care unit. The aim of the study is to inquire and understand the ways the body and its experience appear when the phenomena of strength and movement are altered. The data were collected through in-depth interviews with seven patients and analysed from a phenomenological-hermeneutical point of view. The findings showed a body that refuses to cooperate and is often marginally able to cope with the situation at all. It showed relational bonding between the patients and health personnel and/or significant others where the patients were overlooked and at the same time dependent on the same persons. They were waving between life and death through dimension of existence, which is contrasted to earlier experiences. They showed feeling responsible for the family through a role in to reduce their fears. At the same time, they are in a continuous struggle for life in which they balance between vague hope and a situation so challenging that the only thing left is grim humour. They showed progressing and expectations where the slightest changes in the situation in a positive direction create a hope in them.
  •  
10.
  • Gustafsson Stolt, Ulrica, 1965-, et al. (författare)
  • Information and informed consent in a longitudinal screening involving children : a questionnaire survey
  • 2005
  • Ingår i: European Journal of Human Genetics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1018-4813 .- 1476-5438. ; 13, s. 376-383
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This empirical study explores participants' perceptions of information and understanding of their children's and their own involvement in a longitudinal screening, the ABIS Study. ABIS (All Babies In Southeast Sweden) is a multicentre, longitudinal research screening for Type 1 diabetes and multifactorial diseases involving 17 005 children and their families. For this study, a random selection of mothers was made, using perinatal questionnaire serial numbers from the ABIS study. In total, 293 of these mothers completed an anonymous questionnaire (response rate 73.3%). Our findings from the questionnaire indicate a marked difference between the reported satisfaction with and understanding of the information provided on the one hand and the significant lack of knowledge of some of the aims and methods of the ABIS screening on the other, namely concerning high-risk identification of involved children, potential prevention and future questionnaires. Two questions evoked by our results are: (1) what information is required for participants in longitudinal studies involving children? and (2) how do we ensure and sustain understanding, and thus in a prolonging, informed consent in these studies? This study underlines the importance of an increased understanding of the ethical issues that longitudinal research on children raise and the need to discuss how information and informed consent strategies should be analysed and designed in longitudinal studies.
  •  
11.
  •  
12.
  • Liss, Per-Erik, 1941-, et al. (författare)
  • Målsättningar och verklighet – vård och omsorg i kommunal regi : Del I Mål och prioriteringar
  • 2006
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Hur bra är vården och omsorgen i kommunal regi? Det är en vidsträckt fråga där svaren åtminstone delvis måste vara av rent subjektiv karaktär. ”Bra” respektive ”dålig” är inga objektiva egenskaper som saker bara har, utan de är något som vi människor tillskriver dem genom att relatera till våra personliga värderingar. Det blir lite mer lätthanterligt ur vetenskaplig synvinkel om vi istället frågar oss hur vården och omsorgen lever upp till de målsättningar som verksamheten själv ställt upp.Att diskutera och utvärdera vården inom landstingen är ju något vi vant oss vid under de senare decennierna. Men idag sker det faktiskt en hel del vård i kommunernas regi. Inom kommunerna har man bland annat ett uppdrag att sköta äldrevården. Hur ser det ut där? Hur bra lever man upp till sina egna ofta mycket ambitiösa målsättningar? I den här rapporten kommer vi inte att kunna ge något uttömmande svar på hur verkligheten stämmer med idealen men den innehåller en hel del intressanta indikationer och ledtrådar.När vi – Per-Erik Liss, Tommy Svensson och undertecknad – diskuterade upplägget för det här projektet sade vi oss att det var viktigt att angripa problemet från två håll samtidigt; dels att titta närmare på kommunernas målsättningar, dels att dyka ned i verkligheten och försöka ta reda på hur omsorgen fungerar i praktiken. Uppgiften rörande målsättningarna var först och främst att ta reda på vilka de var och hur de var formulerade. Det var bl a väsentligt att se hur målen var relaterade ”uppåt”, d v s hur de stämmer överens med de mål och prioriteringar som görs på ett nationellt plan. Inte minst borde prioriteringsprinciperna i Hälso- och sjukvårdslagen vara central, inte bara för hur landstingen, utan även kommunerna väljer att fördela sina vårdresurser. I vilken mån spelar exempelvis rättviseprincipen om att fördela efter ”vårdbehov” en roll inom den kommunala sektorn? Och vad utgör ”behov” när det gäller äldre människor? Vad behövs det för hjälp för att vara gammal på ett bra sätt?En annan väsentlig fråga är hur de kommunala vård- och omsorgsmålsättningarna relaterar till varandra internt. Vilka är de övergripande målsättningarna och vilka är blott operativa mål eller delmål? Om det exempelvis fastställs ett delmål att hemtjänsten skall vara behjälplig med städning men inte med att sitta ned och prata så har det därmed bestämts att det förra är nödvändigare än det andra för att nå övergripande syften. Det har gjorts en bedömning att den första åtgärden bättre fyller ett väsentligt behov hos de äldre än den andra.Men hur har man gått tillväga för att komma fram till denna slutsats? Är det så säkert att de olika delmålen verkligen leder mot de stolta proklamationerna i den övergripande visionen? När vi sedan kontemplerade dykt ner i verkligheten så stod det ganska snart klart att det borde bli en djupdykning snarare än blott ett snorklande vid ytan. Det vill säga, vi skulle kanske inte se så mycket av den övergripande statistiken beträffande budgetar och antal människor under åtgärd. Men för att nå de intressanta skikten där vi kan hoppas på att få syn på enskilda människors, i synnerhet äldre människors, behov av vård, trygghet och värdighet så måste vi dyka på djupet. Vi måste lyssna på enskilda människors berättelser om vilka de är, hur de ser på sina liv och vad som är viktigt för dem. Det är ju först på denna nivå som vi kan börja förstå vilka problem och behov det finns, och hur dessa sedan kan relateras till vårdens och omsorgens målsättningar. Hur betydelsefull är överhuvudtaget den kommunala omsorgsservicen i en människas liv på äldre dagar?I detta sammanhang är det också viktigt att beakta det vi kan kalla för ”mellangruppens” erfarenheter, d v s de som har att implementera målen i sin verksamhet; vårdare, biträden och assistenter. Detta är en grupp som ofta hamnar i kläm mellan politiker och allmänhet. I sin dagliga gärning möter de människorna som behöver vård och omsorg. Samtidigt skall deras verksamhet bedrivas i enlighet med de direktiv och riktlinjer som politikerna ställt upp. Går dessa krav ihop? Hur bedömer vårdaren att han/hon kan möta upp mot de dubbla kraven? Deras observationer, erfarenheter och intressen skiljer sig tydligt från de båda andra gruppernas, det utgör ett eget perspektiv.När jag, vid slutet av projekttiden, sträckläste först Per-Eriks analytiska diskussion om mål och prioriteringar och sedan Tommys djupintervjuer med hemtjänstens vårdbiträden och gamla, hade jag en stark impuls att vi skulle låta studierna stå helt okommenterade. De utgör alla en del av verkligheten, och jämförelsen inbjuder till många frågor och tankar. Varför inte låta läsaren själv dra sina slutsatser? Hur går dessa vitt skilda bilder ihop?Men, trots allt är det här en vetenskaplig rapport och forskare bör kommentera och dra slutsatser. Det hör väl ändå till? Så Per-Erik gör några avslutande kommentarer där han jämför målsättningar med verklighet. Men dessa kommentarer är blott en liten hjälp på traven. Studien om de officiella målsättningarna å ena sidan och studierna av verksamheten bland personal och mottagare å den andra står på egna ben. Att läsa dem tillsammans ger en stark läsupplevelse och mycket att fundera vidare på.
  •  
13.
  •  
14.
  •  
15.
  • Ståhl, Christian, 1980-, et al. (författare)
  • From Cooperation to Conflict? Swedish Rehabilitation Professionals' Experiences of Interorganizational Cooperation.
  • 2011
  • Ingår i: Journal of occupational rehabilitation. - : Springer. - 1053-0487 .- 1573-3688. ; 21:3, s. 441-448
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Purpose This article analyses Swedish rehabilitation professionals' experiences of interorganizational cooperation in return-to-work and labour market reintegration. Method Two groups (n = 15) from different organizations met on a regular basis to discuss their practice from a cooperation perspective. The participants had experience of cooperation in the organizational setting of Coordination Associations. The groups worked with a tutor according to a problem-based methodology, to discuss how their practice is influenced by new structures for cooperation. The material was analysed inductively using qualitative content analysis. Results Interorganizational cooperation in rehabilitation is generally perceived as promoting coherence and communication. Nevertheless, there are several contradictory factors in the implementation of such work forms, primarily inflexible sickness insurance regulations and inability of managers to implement cooperation in regular practice. Conclusions While interorganizational cooperation promotes professional discretion and tailored solutions, the insurance system contradicts such ambitions through increased governance. Ultimately, the contradictory tendencies of cooperative initiatives and the stricter governance of sickness insurance regulations are political matters. If political attempts to promote interorganizational cooperation are to succeed, the increasing sectorization that results from strict governance of sickness insurance regulations needs to be targeted on a system level.
  •  
16.
  • Svensson, Tommy, 1950- (författare)
  • Målsättningar och verklighet - vård och omsorg i kommunal regi. Del II : Ålderdom, omsorgsberoende och livsperspektiv samt Mål, prioriteringar och omsorgsarbetets vardag
  • 2006
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Hur bra är vården och omsorgen i kommunal regi? Det är en vidsträckt fråga där svaren åtminstone delvis måste vara av rent subjektiv karaktär. ”Bra” respektive ”dålig” är inga objektiva egenskaper som saker bara har, utan de är något som vi människor tillskriver dem genom att relatera till våra personliga värderingar. Det blir lite mer lätthanterligt ur vetenskaplig synvinkel om vi istället frågar oss hur vården och omsorgen lever upp till de målsättningar som verksamheten själv ställt upp.Att diskutera och utvärdera vården inom landstingen är ju något vi vant oss vid under de senare decennierna. Men idag sker det faktiskt en hel del vård i kommunernas regi. Inom kommunerna har man bland annat ett uppdrag att sköta äldrevården. Hur ser det ut där? Hur bra lever man upp till sina egna ofta mycket ambitiösa målsättningar? I den här rapporten kommer vi inte att kunna ge något uttömmande svar på hur verkligheten stämmer med idealen men den innehåller en hel del intressanta indikationer och ledtrådar.När vi – Per-Erik Liss, Tommy Svensson och undertecknad – diskuterade upplägget för det här projektet sade vi oss att det var viktigt att angripa problemet från två håll samtidigt; dels att titta närmare på kommunernas målsättningar, dels att dyka ned i verkligheten och försöka ta reda på hur omsorgen fungerar i praktiken. Uppgiften rörande målsättningarna var först och främst att ta reda på vilka de var och hur de var formulerade. Det var bl a väsentligt att se hur målen var relaterade ”uppåt”, d v s hur de stämmer överens med de mål och prioriteringar som görs på ett nationellt plan. Inte minst borde prioriteringsprinciperna i Hälso- och sjukvårdslagen vara central, inte bara för hur landstingen, utan även kommunerna väljer att fördela sina vårdresurser. I vilken mån spelar exempelvis rättviseprincipen om att fördela efter ”vårdbehov” en roll inom den kommunala sektorn? Och vad utgör ”behov” när det gäller äldre människor? Vad behövs det för hjälp för att vara gammal på ett bra sätt?En annan väsentlig fråga är hur de kommunala vård- och omsorgsmålsättningarna relaterar till varandra internt. Vilka är de övergripande målsättningarna och vilka är blott operativa mål eller delmål? Om det exempelvis fastställs ett delmål att hemtjänsten skall vara behjälplig med städning men inte med att sitta ned och prata så har det därmed bestämts att det förra är nödvändigare än det andra för att nå övergripande syften. Det har gjorts en bedömning att den första åtgärden bättre fyller ett väsentligt behov hos de äldre än den andra.Men hur har man gått tillväga för att komma fram till denna slutsats? Är det så säkert att de olika delmålen verkligen leder mot de stolta proklamationerna i den övergripande visionen? När vi sedan kontemplerade dykt ner i verkligheten så stod det ganska snart klart att det borde bli en djupdykning snarare än blott ett snorklande vid ytan. Det vill säga, vi skulle kanske inte se så mycket av den övergripande statistiken beträffande budgetar och antal människor under åtgärd. Men för att nå de intressanta skikten där vi kan hoppas på att få syn på enskilda människors, i synnerhet äldre människors, behov av vård, trygghet och värdighet så måste vi dyka på djupet. Vi måste lyssna på enskilda människors berättelser om vilka de är, hur de ser på sina liv och vad som är viktigt för dem. Det är ju först på denna nivå som vi kan börja förstå vilka problem och behov det finns, och hur dessa sedan kan relateras till vårdens och omsorgens målsättningar. Hur betydelsefull är överhuvudtaget den kommunala omsorgsservicen i en människas liv på äldre dagar?I detta sammanhang är det också viktigt att beakta det vi kan kalla för ”mellangruppens” erfarenheter, d v s de som har att implementera målen i sin verksamhet; vårdare, biträden och assistenter. Detta är en grupp som ofta hamnar i kläm mellan politiker och allmänhet. I sin dagliga gärning möter de människorna som behöver vård och omsorg. Samtidigt skall deras verksamhet bedrivas i enlighet med de direktiv och riktlinjer som politikerna ställt upp. Går dessa krav ihop? Hur bedömer vårdaren att han/hon kan möta upp mot de dubbla kraven? Deras observationer, erfarenheter och intressen skiljer sig tydligt från de båda andra gruppernas, det utgör ett eget perspektiv.När jag, vid slutet av projekttiden, sträckläste först Per-Eriks analytiska diskussion om mål och prioriteringar och sedan Tommys djupintervjuer med hemtjänstens vårdbiträden och gamla, hade jag en stark impuls att vi skulle låta studierna stå helt okommenterade. De utgör alla en del av verkligheten, och jämförelsen inbjuder till många frågor och tankar. Varför inte låta läsaren själv dra sina slutsatser? Hur går dessa vitt skilda bilder ihop?Men, trots allt är det här en vetenskaplig rapport och forskare bör kommentera och dra slutsatser. Det hör väl ändå till? Så Per-Erik gör några avslutande kommentarer där han jämför målsättningar med verklighet. Men dessa kommentarer är blott en liten hjälp på traven. Studien om de officiella målsättningarna å ena sidan och studierna av verksamheten bland personal och mottagare å den andra står på egna ben. Att läsa dem tillsammans ger en stark läsupplevelse och mycket att fundera vidare på.
  •  
17.
  • Svensson, Tommy, 1950-, et al. (författare)
  • Nya kulturer i psykiatrin
  • 1998
  • Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)
  •  
18.
  • Svensson, Tommy, 1950- (författare)
  • On the notion of mental illness : Problematizing the medical-model conception of certain abnormal behaviour and mental afflictions
  • 1990
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This study inquires into some polemics concerning the notion of mentalillness or disease. Some central arguments in the debate on psychiatry, of the 1960's and early 70's, are focused on.The analysis is performed in two steps. Important theoretical dimensionsof the early debate are analyzed in the context of a discussion of thepolemics surrounding Thomas Szasz's criticism of psychiatry. Then anattempt is made to take the analysis further by taking into account recentdevelopments in the philosophy of medicine. The theoretical line of criticism of the mental-illness notion is tested against two elaborate andarticulate medical models, with regard to their application to abnormal behaviour and mental afflictions.The conclusion is that the medical-model conception of so-called mental-illness phenomena appears problematic from theoretical points of view.In a final chapter some ideological dimensions of the debate on the notion of mental illness are touched upon.
  •  
19.
  • Svensson, Tommy, 1950- (författare)
  • Psykiatri eller inte? Radikal psykiatrikritik under 1960- och 1970-talen
  • 2005. - 1
  • Ingår i: Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad. - Lund : Studentlitteratur. - 9144031343 - 9789144031347 ; , s. 195-216
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad belyser de förändrin gar som ägt rum inom den svenska psykiatrin sedan början av 1990-talet , med speciell tyngdpunkt på psykiatrireformen 1994 och dess konsekven ser. Denna reform har bland annat lett till att den kommunala socialtj änsten fått ett allt större ansvar för omsorgen om personer med långva riga och svåra psykiska funktionshinder. Teman som lyfts fram är försk jutningen från begreppet ?psykisk sjukdom? till ?psykiskt funktionshin der?, vår kunskap kring psykiska funktionshinder och hur drabbade pers oner hanterar dessa i sin vardag. Vidare diskuteras de nya roller som anhöriga och frivilligorganisationer fått efter avvecklingen av de gam la mentalsjukhusen; de krav på delaktighet och inflytande över det egn a livet som psykiskt funktionshindrade ställer, något som också föränd rar villkoren för dem som arbetar med dessa frågor. Boken vänder sig s peciellt till personer som utbildar sig inom vård och omsorg.
  •  
20.
  • Svensson, Tommy, 1950-, et al. (författare)
  • Shame-inducing encounters. Negative emotional aspects of sickness-absentees' interactions with rehabilitation professionals
  • 2003
  • Ingår i: Journal of occupational rehabilitation. - 1053-0487 .- 1573-3688. ; 13:3, s. 183-195
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • There is little knowledge on how sickness absentees experience encounters with rehabilitation professionals. This paper explores and describes negative emotions ("shame " in a broad sense) experienced by individuals on sick leave in their interactions with rehabilitation professionals. We performed a qualitative analysis of data from five focus-group interviews. The participants had experience of sickness absence with back diagnoses and discussed factors that facilitate or impede return to work. Reports of demeaning experiences in encounters with rehabilitation workers were frequent and could be divided into two major categories: 1) subjects perceived the behavior of rehabilitation professionals as distanced in a negative way, and felt that they were treated in an indifferent and nonchalant manner or fairly routinely, 2) subjects felt that they were disqualified, which included being discredited or belittled. This explorative study indicates the need for further, more directed investigations of emotional aspects of interactions between sickness absentees and rehabilitation professionals.
  •  
21.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-21 av 21

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy