| 1. |
|
|
| 2. |
- Kvarnström, Lasse, et al.
(författare)
-
Historia i Linköping
- 1999
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsinriktningen vid den historiska avdelningen vid Linköpings universitet har sedan länge en stark socialhistorisk profil. kollektivens vardag studeras på en rad områden, på olika nivåer och över sinsemellan skilda tidsperioder. Det gäller inom såväl agrara som industriella miljöer, på samhällelig liksom på grupp-, familje- och individnivå samt över tid som omspänner senantiken till det sena 1900-talets historia. Hur identiteter skapas, tillägnas och förändras är en alltmer växande inriktning, liksom anknytningen till socialpolitiska ideer, normsystem, attityder, värderingar och mentaliteter. Även den rättshistoriska och ekonomiskhistoriska forskningen ryms inom detta fält. Den historiska demografin utgör också traditionellt en stark del av det socialhistoriska fältet. Studier av arbeta och ohälsa, sjuklighet, dödlighet och hälsopolitik ligger långt framme. Bredden i den socialhistoriska profilen morsvaras av en mångfald melodologiska inslag.Skriftserien Socialhistoria i Linköping uppmärksammar denna profil och vilka uttryck den tar sig i grundutbildningen. I serien publiceras i första hand uppsatser skrivna på C- och D- nivå, men även bidrag från lärare och doktorander vid avdelningen förekommer.Detta nummer av Socialhistoria i Linköping är en specialutgåva till Svenska historikermötet i Linköping 23-25 april 1999
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Svidén, John
(författare)
-
En jämförelse av två transportsystem : Kanaler och järnvägar i Östergötland 1832–1902
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Relativt mycket forskning har genomförts om Sveriges inrikes sjöfart, och järnvägstransporter var och en för sig och i ett nationellt perspektiv. Däremot verkar regionala studier där samspelet och konkurrensen mellan olika transportsystem vara ovanligare. Det är lätt att ett efterhandsperspektiv resulterar i ett förnumstigt utpekande av historiens vinnare och förlorare, eller en dom i termer av bra och dåligt istället för att uteslutande fokusera på varför-frågorna. Syftet med denna rapport är att analysera två olika transportsystems historiska utveckling med hjälp av Thomas P. Hughes teori om stora tekniska systems gemensamma utvecklingsmönster. Varför utvecklades kanal- och järnvägssystemen olika i Östergötland under tidsperioden 1832-1902? I samband med detta kommer även kanalernas och järnvägarnas regionalekonomiska nytta att beröras i korthet.
|
|
| 7. |
- Svidén, John
(författare)
-
Industrialisering och förändrad miljöpåverkan : Råvaruflöden samt svavel- och kvicksilverutsläpp vid bruk i norra Kalmar län 1655-1920
- 1996
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis was to analyse the industrialization of some ironworks with a material flow perspective. The ironworks studied were established at the end of the 17th and 18th centuries in the Tjust district in the Southeast of Sweden. The research questions were: Did the foundation of several ironworks in the region result in resource scarcities and initiate an increase in the use of fossil fuels during industrialization? I assumed that the industrialization of the ironworks resulted in more open material flows and increased sulphur and mercury emissions. Charcoal scarcity at the ironworks was regarded as a result of local wood scarcity and transportation problems. As a result the export of timber carried out by farmers in the region was restricted. Complaints over charcoal scarcity and conflicts over the wood allocation ceased at the beginning of the 19th century as a result of the government abandoning iron production regulations. Three of the ironworks in the Tjust region expanded quickly during the 19th century and introduced new, more mechanized and specialized production processes. Production of manufactured goods increased at these ironworks and dependency on local vicinities for raw-material supply lessened as the use of imported coal, coke and pig-iron increased from the 1840's. Four other ironworks in the region continued to use more manual production methods and a more areal mode of production. Their main product continued to be bar-iron for export. These small ironworks were closed down at the end of the 19th century. The increased use of fossil fuels resulted in a large increase of sulphur- and mercury emissions. The production emissions have been compared with the weathering of the mentioned substances from an average area of the same size as Tjust. The production emissions of mercury exceeded weathering after 1850's so it's concluded that the environmental impact became significant during industrialization. The non-antropogenic weathering of sulphur far exceeded production emissions during the whole period so the environmental impact is regarded as small. The number of point sources in Tjust decreased during the industrialisation. Transportation emissions from transporting the raw-materials grew but were small compared with production emissions during the whole period 1830-1910.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Svidén, John, et al.
(författare)
-
Urban Metabolism of Mercury : Turnover, Emissions and Stock in Stockholm 1795-1995
- 2001
-
Ingår i: Water, air, & soil pollution. Focus. - 1567-7230. ; 1:3-4, s. 179-196
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article accounts for the use of mercury (Hg) in different activities in Stockholm during the time period 1795-1995.Turnover of Hg is estimated to 122-440 tons, amounts recycled: 27-50 tons and total emissions of Hg are estimated to 90-390 tons. The stock was approximately 4.4-8.1 tons in 1995. 19th century handicraft occupations and medical treatment emitted a large part of the Hg, emission sources that hitherto have been unknown in Sweden. Emissions peaked around 1960, thereafter the emissions plummeted, being the result of decreased use of Hg for dental fillings and in products such as batteries, while recycling efforts had a limited effect on reducing total emissions. Based on this finding, the current focus on collectionof Hg containing products for long term storage in bedrock is questioned. If the aim is to reduce the potential for environmental hazards because of Hg it might be better to focusmore attention on the already emitted amounts since these are nearly 30 times greater than the amount of Hg in stock.
|
|
