| 1. |
- Liu, Linn, et al.
(författare)
-
Exploring indoor climate and comfort effects in refurbished multi-family dwellings with improved energy performance
- 2012
-
Ingår i: Smart innovations, systems and technologies. - Berlin Heidelberg : Springer Berlin/Heidelberg. - 9783642366444 - 9783642366451 ; , s. 463-478
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The building stock in Sweden includes many older residential dwellings often with inadequate building envelopes and poor insulation resulting in high energy use and uncomfortable indoor climate. Improving energy performance in multi-family dwellings by refurbishment processes is the key factor to success in order to meet national and European energy goals to reduce energy use in the building sector by 50 % through 2050. How is indoor environment affected when dwellings are refurbished to become low-energy dwellings? This paper aims to explore parameters for indoor climate and comfort in refurbished dwellings transformed into low-energy dwellings from an inter-disciplinary perspective, taking into account both quantitative and qualitative aspects of indoor climate using technical measurements, a questionnaire survey, and qualitative interviews. Based on a combination of methods, the results show that the indoor climate has largely been improved and user satisfaction was high in the refurbished dwellings. Results also showed that however indoor temperatures were too high during summer, resulting in dissatisfaction from residents. Overheating can be prevented by providing information to the residents about the functionality of the heating system and by adding shade in front of the windows.
|
|
| 2. |
- Palm, Jenny, 1973-, et al.
(författare)
-
Strategies and implications for network participation in regional climate and energy planning
- 2014
-
Ingår i: Journal of Environmental Policy and Planning. - : Routledge. - 1523-908X .- 1522-7200. ; 16:1, s. 3-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Regional climate and energy planning in Sweden has long been fairly weak. Starting in 2008, however, the regional administrative level was strengthened, when the County Administrative Boards (CABs) were commissioned to develop regional climate and energy strategies. Coordinating and involving various stakeholders in the strategy work was essential to the assignment. The process of developing these strategies is the present focus. The paper analyzes CAB use of various participation approaches when establishing networks, in order to examine how these strategies have influenced the implementation of regional climate and energy strategies and, consequently, the realization of their goals. From case studies of four Swedish counties, we conclude that different network participation approaches result in different implementation outcomes. A meta-governor using a policy participation strategy when establishing networks facilitates implementation, while a meta-governor using deliberative or learning strategies for network participation has few opportunities for implementation.
|
|
| 3. |
- Thoresson, Josefin, 1983-, et al.
(författare)
-
När tiden är mogen : innovativ energieffektivisering hos fastighetsbolag? en analys av socio-tekniska regimer
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energianvändningen i sektorn bostäder och service står för en tredjedel av Sveriges energianvändning och har ett stort ansvar för att minska sin energianvändning och därmed sin klimatpåverkan. I dagsläget ser dock inte sektorn ut att klara av att minska sin energianvändning med 20 % till 2020 enligt de nationellt uppsatta målen. En viktig komponent i fastighetssektorn är fastighetsförvaltning som handlar lika mycket om människorna som använder byggnaden som dess tekniska delar samt den fysiska byggnaden. Syftet med den här rapporten är att presentera en kartläggning och analys av fyra fallstudier som utgörs av fyra fastighetsorganisationer som alla arbetar med olika upplåtelseformer och har olika ägandeform. Rapporten behandlar fallstudieorganisationernas arbete med avseende på energieffektiviseringar och energisparåtgärder i drift, förvaltning och renovering av byggnader, samt möjligheter och hinder för arbetet.Den övergripande teoretiska utgångspunkten är att byggnaders energisystem är socio-tekniska system och implementering av innovationer för ökad hållbarhet och minskad energianvändning måste ta hänsyn till såväl social organisation som tekniska installationer. Den grundar sig i en tvärvetenskaplig flernivåmodell där förutsättningar på samhällsnivå, företags-/organisationsnivå, och fastighets- och tekniknivå analyseras och bildar en stomme för att kunna undersöka möjlighetsutrymmet för implementering av innovationer. Vi har genomfört studien som en kvalitativ intervjustudie med totalt 25 intervjuer med medarbetare i de fyra fallstudieorganisationerna, samt med ytterligare en representant från vardera nio referensorganisationer med syfte att undersöka liknande organisationers energiarbete med liknande ägandeform och fastighetsinnehav.Resultaten från studien visar att så gott som samtliga organisationer i studien har ekonomiska motiv till att försöka minska sin energianvändning. Att minska användningen av energi ses både som en konkurrensfördel genom att det kan spara pengar, samt att det kan attrahera nya hyresgäster och fylla vakanser i mindre populära bostadsområden. Flera medarbetare i fallstudieorganisationerna drivs också av ett stort personligt intresse för energifrågor. Hinder för arbetet med att minska energianvändningen var generellt brist på kunskap och förståelse bland både medarbetare som hyresgäster för att energianvändningen behöver minska. Brist på tid och personella resurser var andra hinder.En slutsats från studien är att alla fallstudieorganisationer har satt upp någon form av energi- eller miljömål. Målen är dock i flera fall mycket högt satta utan djupare undersökningar vad som är möjligt att genomföra, och vi uppfattar dem i vissa fall som svåra att nå. Organisationerna saknar generellt en strategi för arbetet med att nå sina mål. Vetskap och kunskap om målens existens samt innehåll skiftar också beroende på organisation.Flertalet fallstudieorganisationer har identifierat att hyresgästernas energianvändning påverkar byggnadernas och därmed organisationens energianvändning. Få fallstudieorganisationer har dock gjort en ansats till att arbeta med att inkludera sina hyresgäster i arbetet med att spara energi. Flera medarbetare i fallstudieorganisationerna har också ett bristfälligt intresse samt saknar kunskap för energi- och miljöfrågor. Ett visst undantag är en fallstudieorganisation som har identifierat att hela organisationen behöver öka sin kunskap och arbetar med att stimulera ett växande intresse för energifrågor bland medarbetarna. Ett externt hinder är fjärrvärmebolagens avgifter och taxor som i och med att de rörliga kostnaderna minskar och de fasta ökar, gör att återbetalningstiden för energisparande åtgärder ökar. Fjärrvärmebolagen försvårar på så sätt för fastighetsbolagen att sänka sin energianvändning.Generellt har fallstudieorganisationerna svårt att ta till sig nya innovationer som är relevanta för verksamheten. Organisationerna har svårt att passa in nya innovationer i befintlig verksamhet och verksamheten består vidare av ett flertal tekniska inriktningar som är vägledande för vilka energisparande åtgärder som organisationen sedan prioriterar och genomför. Organisationerna är också generellt skeptiska mot forskningsinstitutioner och teoretiska ansatser gällande energisparande åtgärder.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Thoresson, Josefin, 1983-, et al.
(författare)
-
Regionala klimat och energistrategier i Skåne och Västra Götalands län : Planering, aktörer och samverkan
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelserna har under en längre tid arbetet med att konkretisera de nationella miljömålen i länen men i och med regleringsbrevet för 2008 fick Länsstyrelserna också uppdraget att driva ett strategiskt planeringsarbete att ta fram regionala klimat- och energistrategier i respektive län. Det är dock flera aktörer i länen som arbetar med klimat- och energifrågor, såsom kommunerna, kommunalförbunden och energikontoren. Skåne och Västra Götaland har också inrättat regionkommuner som bland annat ska arbeta med regionala utvecklingsfrågor. Syftet med detta arbetsnotat är att diskutera och analysera Länsstyrelsens arbetsuppgifter för klimat- och energifrågor med avseende på ansvar och legitimitet i förhållande till övriga aktörer i länen såsom regionkommunerna, kommun/kommunalförbund, kommuner och energikontoren. Hur uppfattar dessa aktörer att Länsstyrelserna hanterar sitt uppdrag att ta fram klimat- och energistrategier? Hur ser dessa aktörer på Länsstyrelsernas ansvar och legitimitet att driva planering av regionalt klimat- och energiarbete och vilket ansvar har regionkommuner, kommun/kommunalförbund, kommuner och energikontor i det regionala klimat- och energiarbetet? Metoden för att ha möjlighet att diskutera och analysera studiens syfte har baserat sig på djupintervjuer av semistrukturerad karaktär med representanter för Länsstyrelserna, regionkommunerna, kommun/kommunalförbunden, kommunerna samt energikontoret i Skåne och Västra Götaland. Länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland har båda tagit fram klimat- och energistrategier genom planeringsprocesser som inkluderat regionkommunerna men där få andra aktörer har införlivats i processen. I Skåne fick kommunerna vara remissinstans men i båda länen har arbetet mer karakteriserats av dialog med redan upparbetade kontakter från tidigare sammanhang. De övriga regionala aktörerna hade också i flera fall vag kännedom om klimat- och energistrategiernas form och innehåll och menade att de inte inkluderats i planeringsprocessen av strategin. Ett problem när inblandade aktörer inte införlivats i planeringsprocessen är om övriga aktörer kommer att ta till sig strategin, se den som legitim och integrera den in den egna verksamheten som är en förutsättning när det kommer till klimat- och energiåtgärder eftersom det är främst kommunerna som ska leda det praktiska arbetet. Ansvarsfördelningen för klimat- och energifrågor är oklar i båda länen, mycket genom att regionkommunerna också hade tagit fram strategiska dokument för klimat- och energiarbetet i länen vilket försvårade uppfattningen för främst kommunala aktörer över vem som egentligen ska göra vad i länet när det kommer till klimat- och energifrågor. Flera aktörer uppfattar att Länsstyrelserna och regionkommunerna driver samma frågor ur liknande perspektiv. Det här blir problematiskt för kommunerna som efterfrågar hjälp och stöd i det kommunala klimat- och energiarbetet. I och med den oklara ansvarsfördelningen mellan främst Länsstyrelserna och regionkommunerna vet inte kommunerna vilken aktör de ska följa och vägledas av. Flera kommuner ser att Länsstyrelserna ska arbeta med dessa frågor nu och i framtiden, medan andra ser att klimat- och energistrategiska frågor är en naturlig uppgift för regionkommunerna och de borde ta över ansvaret för klimat- och energistrategiska frågor. Hur framtiden ser ut gällande vem som ska leda klimat- och energiarbetet i länen är oklar och beror mycket på hur Länsstyrelse och regionkommun fördelar eller samordnar sitt arbete, samt vilken av aktörerna som kommunerna anser vara legitima att driva en sådan planeringsprocess som är avgörande för verkställandet av åtgärder för klimat- och energifrågorna.
|
|
| 6. |
- Thoresson, Josefin, 1983-
(författare)
-
Transition towards low energy housing : Implementing energy efficiency in a large-scale refurbishment project
- 2013
-
Ingår i: Proceeding ECEEE 2013. - Stockholm. - 9789198048230 - 9789198048223 ; , s. 867-875
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Refurbishment for reduced energy consumption in post-war residential areas is a hot topic. There are policies promoting transition towards low-energy consuming buildings and demonstration rojects that show how to achieve these refurbishments.In most cases, it is not a matter of technical difficulty. However, policies for energy efficiency and the demonstration of related measures and practices often fail when it comes to realizing large-scale refurbishment projects. Why does this happen? In order to understand and overcome the gap between high national energy efficiency goals and their implementation in real refurbishment projects, we must look more closely at local planning practices and implementation processes. This will also shed light on the social context. This paper draws attention to an ongoing large-scale, lowenergy refurbishment process in a residential area with 600 dwellings in Gävle, Sweden, which has a goal to implement energy-efficient technologies. What are the factors for success and implementation in this case? Preliminary results from extensive current empirical work emphasize joint collaboration with municipal authorities, which facilitates the decision making needed to overcome institutional barriers. The process is also characterized by user involvement based on a model for end-user participation.
|
|
