| 1. |
- Aastrup, Mats, et al.
(författare)
-
Utvärdering av grundvattendata från den regionalamiljöövervakningen i Blekinge : Rapport till Länsstyrelsen Blekinge län
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges geologiska undersökning (SGU) har fått i uppdrag av länsstyrelsen i Blekingelän att utvärdera länets nuvarande program för övervakning av grundvatten. Programmetomfattar regelbundna analyser av grundvatten från 13 brunnar vid vattenverk, 21 privatabrunnar i jordbruks- eller skogsmark samt 30 källor. I uppdraget ingår att bedömagrundvattenstatusen enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet –Grundvatten” samt att göra tidseriestudier av vissa parametrar. Ett förslag till framtidaövervakningsprogram lämnas. Uppdraget redovisas i denna rapport och som underlaghar legat mätdata tillgängliga i mars 2001.Länsstyrelsens mål med programmet är att kunna kontrollera att grundvattnet kan ge entillräcklig mängd dricksvatten med fullgod kvalitet. Tyngdpunkten ligger på övervakning avförsurning av grundvattnet. Genom att bevaka både grunda grundvattentäkter med snabbomsättning av grundvattnet samt djupa med långsam omsättning är avsikten att bådelångtidseffekter och tidiga miljöförändringar skall kunna spåras. Detta syfte illustreras av attden genomsnittliga alkaliniteten för lokalerna ligger inom hela intervallet 0 till 236 mg/l.Enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten finns tre geografiska regionerrepresenterade inom Blekinge: A – Sydsveriges sedimentära berggrundsområde, B –Sydsvenska höglandet och C – Väst- och sydostkusten. Efter indelning i grundvattenmiljöoch djup hamnade 20 av lokalerna iB3g = ”grunda brunnar (<4 m) i öppna akviferer imorän eller svallsediment i region Sydsvenska höglandet”. Vid indelningen erhölls förövriga typområden-djup få lokaler. Resultaten visar ändå god samstämmighet medreferensvärden. Alkaliniteten för lokalerna i morän i både region B och C är dock låg vilketvisar på att övervakningsnätet bevakar grundvatten med mycket låg buffertförmåga.Mätseriernas längd och frekvens i provtagning varierar för lokalerna i de olikaundersökningsprogrammen. För tolkningen av tidsmässiga förändringar används i förstahand lokaler med tidsserier från en 15 års-period och där minst åtta analyser har utförts. Deövriga, korta tidsserierna återspeglar främst tendenser från 90-talet. Resultaten visar att ijonsvaga grundvatten har en viss ökning skett av pH, alkalinitet och färg medan halterna avkalcium, magnesium och sulfat minskat. Förändringarna i halter som ger de signifikantatrenderna är oftast små. Det finns inget tydligt mönster i förändringar av klorid ochkonduktivitet. Halterna av kväve och fosfor minskar i flera lokaler.Det är av värde att de analyser som utförs är så samstämmiga som möjligt inom helaövervakningsprogrammet. För samtliga prov bör huvudkomponenterna kalcium,magnesium, kalium, natrium, alkalinitet, sulfat, klorid och kväve ingå för att jonbalanserskall kunna beräknas och kvaliteten i analyserna kunna kontrolleras. En översiktligprioritering av källor och brunnar har föreslagits. För slutlig bedömning av programmetsframtida omfattning behöver informationen om respektive lokal utökas, främst med enhydrogeologisk dokumentation i fält.
|
|
| 2. |
- Berglund, Marika, et al.
(författare)
-
Nationell kartläggning av arsenikhalter i brunnsvatten samt hälsoriskbedömning
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arsenik (As) är ett grundämne som förekommer naturligt i berggrunden. I områdenmed sulfidrika bergarter som vissa skiffrar och andra äldre sedimentbergarter kanarsenikhalten i vattnet vara över eller mycket över gränsvärdet för dricksvatten (10 μgAs/l). Dricksvattnet från framför allt bergborrade brunnar kan därför utgöra enbetydande källa till arsenikexponering. Drygt en miljon permanentboende och ungefärlika många fritidsboende har sin dricksvattenförsörjning från egen brunn. Antaletborrade brunnar ökar. Tidigare undersökningar har visat förhöjda till högaarsenikhalter i brunnsvatten, framför allt i bergborrade brunnar, i Skelleftefältet iVästerbotten, i ett stråk mellan Västerås och Enköping och kring Sollefteå. I flera länsaknas i dagsläget helt information om arsenikhalter i grundvatten.Gränsvärdet för arsenik i dricksvatten baseras på livstidsrisken för cancer. Arsenikkan ge tumörer i hud, lunga och urinblåsa, möjligen även i lever och njure. Detidigaste symptomen på kronisk arsenikförgiftning är pigmenteringsförändringar ihuden och förtjockning av hudens hornlager framför allt på handflator och fotsulor.Risken för negativa hälsoeffekter minskar om exponeringen minskar eller upphör. Detär således önskvärt att begränsa intaget av arsenik så långt det är möjligt. Detta gällerspeciellt för barn, eftersom experimentella studier tyder på att foster och små barn kanvara känsligare än vuxna.Inom ramen för den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen analyseradesunder 2004 arsenik i 199 brunnsvattenprover tagna före eventuella filter. I dennarapport redovisas även resultaten från arsenikanalyser utförda vid SGU 2001-2003(totalt 178 brunnsvatten). Sammantaget redovisas arsenikanalyser för 377brunnsvatten från 14 län och 97 kommuner. I några län har endast ett fåtal prov tagits.Syftet med undersökningen var att kartlägga arsenikhalter i enskilda brunnar samt attsätta uppmätta halter i relation till kända risknivåer och göra en hälsoriskbedömning.Arsenikhalterna var låga i del flesta län. I 4,8% av brunnarna var arsenikhalten högreän 10 μg/l (range 11-297 g/l) och i 1,9% av brunnarna var halten högre än 100 μg/l(range 108-297 g/l). De högsta halterna uppmättes i Västerbotten (297 μg/l),Stockholm (max-halt 231μg/l) och Västmanlands län (25 μg/l). Arsenikhalter straxunder gränsvärdesnivån 10 μg/l uppmättes i Jämtland, Norrbotten ochVästernorrlands län samt på Öland. I övriga län låg alla uppmätta arsenikhalter under10 μg/l.SyfteAtt kartlägga arsenikhalter i enskilda brunnar samt att sätta uppmätta halter i relationtill kända risknivåer och göra en hälsoriskbedömning.
|
|
| 3. |
- Ek, Britt-Marie, et al.
(författare)
-
Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturligt radioaktiva ämnen och metaller förekommer i dricksvatten men halterna varierar mycket mellan olika brunnar. De tidsmässiga variationerna är i allmänhet måttliga. Många undersökningar av radonhalter i svenskt dricksvatten har visat att förhöjda halter finns främst i områden med kristallina prekambriska bergarter som t ex vissa graniter och omvandlade vulkaniska och sedimentära bergarter. Förhöjda halter av uran och radium i dricksvatten uppträder ofta inom samma geografiska områden dock inte nödvändigtvis i samma brunnar. Uran finns i dricksvattnet i många delar av Sverige med halter som överstiger myndigheternas rekommendationer. Radium, som är svårlösligt i vatten, är sparsamt förekommande i dricksvatten. En viktig anledning till den genomförda undersökningen är de hälsomässiga problemen med radioaktivitet och metaller i dricksvatten. Socialstyrelsens hälsomässiga riktvärde (otjänligt) för radon är 1000 Bq/l. För uran finns sedan 2003 en med Livsmedelsverket och Socialstyrelsen gemensam rekommendation att uranhalten inte bör överstiga 15 μg/l i dricksvatten p.g.a. dess kemiska toxicitet. Riktvärdet för arsenik sänktes 2003 från det tidigare värdet 50 μg/l till 10 μg/l. För de flesta ämnen i denna undersökning används Socialstyrelsens riktvärden. Där riktvärden saknas används Livsmedelsverkets eller Världshälsoorganisationens (WHOs) gränsvärden eller rekommendationer. För enskild vattenförsörjning används ungefär 270 000 bergborrade brunnar och 180 000 jordbrunnar av permanentboende. Dessutom utnyttjas sammantaget ungefär lika många jord- och bergborrade brunnar av fritidsboende. Projektet har genomförts under perioden 2001 – 2006 i samverkan med Statens strålskyddsinstitut. Finansiering har under 2006 även erhållits av Naturvårdsverket genom medel från den hälsorelaterade miljöövervakningen (NV-avtal nr 215 0610, dnr 721-1594-06Mm ). Tack vare finansieringen från Naturvårdsverket har en rikstäckande undersökning kunnat genomföras med ytterligare provtagning av 324 brunnar. I resultaten redovisas data från hela projektperioden där sammantaget 768 brunnar har ingått.
|
|
| 4. |
- Ek, Britt-Marie, et al.
(författare)
-
Naturligt radioaktiva ämnen, arsenik och andra metaller i dricksvatten från enskilda brunnar
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vatten är vårt viktigaste livsmedel. I Sverige använder 1,2 miljoner permanentboende människor vatten från egen brunn. Trots detta är inte vattenkvaliteten för enskild dricksvattenförsörjning tillfredsställande kartlagd. Framförallt har kunskapen om naturlig radioaktivitet och metaller i vattnet varit begränsad. Sveriges geologiska undersökning (SGU) initierade år 2001 tillsammans med Statens strålskyddsinstitut (SSI) ett sexårigt samarbete för att kartlägga naturligt förekommande radioaktiva ämnen, metaller och andra ämnen i dricksvatten från enskilda främst bergborrade brunnar. Resultaten av undersökningen ska kunna användas av myndigheter på både riks- och lokalplanet för riskbedömningar och för att utveckla förslag till åtgärder samt som underlag för riktvärden och gränsvärden. Denna rapport fokuserar främst på de naturligt förekommande radioaktiva ämnena samt uran och arsenik. SGU har finansierat sin del av projektet med interna forskningsmedel. Under 2004 och 2006 har finansiering även erhållits av den hälsorelaterade miljöövervakningen vid Naturvårdsverket. SSI har utfört undersökningarna inom det egna miljöövervakningsprogrammet. Provtagningen har, med några undantag, utförts av personal från SGU. Analyser har utförts av AnalyCen, SGU, Sveriges lantbruksuniversitet och SSI. Till samtliga som har medverkat och speciellt till alla vänliga och intresserade brunnsägare som har ställt upp vid provtagningarna riktats här ett mycket varmt tack.
|
|
| 5. |
-
Grundvattendagarna 2013
- 2013
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här rapporten innehåller en sammanställning av abstracts som ligger till underlag för de presentationer som presenterades på konferensen Grundvattendagarna i Lund den 16–17 oktober 2013. Konferensen anordnades av SGU i samarbete med Geologiska institutionen på Lunds uni-versitet och Länsstyrelsen Skåne. Ett av konferensens syften var att få till en bred uppslutning från olika organisationer, myndigheter, konsulter, universitet, etc., och att skapa goda förutsättningar för att överföra kunskap och knyta kontakter för framtida samarbeten. Totalt har inte mindre än 59 olika bidrag kommit in och omfattningen på innehållet är verkligen stort. Det har varit en ära att få anordna konferensen och vi är tacksamma för det stora intresse som ni visat.
|
|
| 6. |
- Johnsson, Holger, et al.
(författare)
-
Experimental system for one-dimensional freezing of undisturbed soil profiles
- 1995
-
Ingår i: Soil Technology. - 0933-3630. ; 7:4, s. 319-325
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An inexpensive and easy-to-handle setup for freeze-thaw experiments was developed. The system mimics field conditions, with a relatively deep monolith of undisturbed soil and a soil-air interface as an upper boundary condition. The setup includes a freezing device for vertical freezing of a soil monolith and transducers at several depths in the soil monolith for continuous measurement of unfrozen water content (TDR), temperature and radial temperature differences, The setup makes rudimentary control of boundary conditions and sophisticated monitoring of soil water and heat conditions possible. To study the performance of the system, soil temperatures and water contents in a clay soil monolith were measured during two freeze-thaw cycles, The setup was shown to be useful in terms of simulating freeze-thaw cycles in a lysimeter placed in the laboratory. One-dimensional heat flows could be simulated, with a thermal error (horizontal vs vertical heat flows) during freezing of about 5%. The setup was used to test the hypothesis that the similitude between freezing/thawing and drying/wetting holds for unsaturated day soils, The results indicated a good agreement between water retention curves calculated from freezing-point depression data and from measurements, using pressure plates.
|
|
| 7. |
- Lång, Lars-Ove, et al.
(författare)
-
Utvärdering av data från miljöövervakningen av grundvatten i Västra Götalands län
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom Västra Götalands län har övervakning av grundvattnets kemiska sammansättning aktivt bedrivits sedan början av 1990-talet. I och med bildningen av V Götalands län 1998 sammanfördes olika länsprogram och komplettering skedde med lokaler inom f.d. Skaraborgs län. I övervakningen ingår både intensiv och extensiv övervakning. Den intensiva övervakningen innebär provtagning två gånger varje år, medan extensiv övervakning baseras på provtagning två gånger vart femte år. Provtagningen utförs på våren samt tidigt på hösten. Programmen är speciellt inriktat på försurningskänsligt grundvatten. SGU har fått i uppdrag att göra en utvärdering av övervakningen och denna rapportering avser läget sommaren 2005.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Thunholm, Bo
(författare)
-
Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag : utvärdering av det gemensamma delprogrammet
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det gemensamma delprogrammet "Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag" ingår följande län: Skåne, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Gotland, Kalmar, Östergötland, Södermanland och Västra Götaland. Ett viktigt syfte med delprogrammet har varit att mäta nivåer i påverkade områden och därmed komplettera SGU:s grundvattennät som främst fokuserar på opåverkade förhållanden. Ett resultat inom den tidigare delen av delprogrammet var handledningen "Miljöövervakning grundvattennivåer". Mätningar har delvis påbörjats av flera län. Praktiska problem har förekommit, exempelvis svårigheter att hitta lämpliga platser för etablering av observationsrör. Observationsrör har etablerats utifrån olika syften, bl a miljömål och vattenförvaltning. Delprogrammet bedöms inte i tillräcklig omfattning svara upp mot kraven enligt miljömål och vattenförvaltning, dock har det ännu inte kommit igång fullt ut. Behov av ökad övervakning i berg har påpekats, särskilt i kustnära områden med risk för överuttag. En större samordning mellan regional och nationell nivåövervakning rekommenderas för att nå större måluppfyllelse. Mätningar i opåverkade grundvattenförekomster utförs av SGU och resultaten från dessa mätningar bedöms representera stora delar av landet. SGU kan utifrån erfarenhet från nivåövervakning bidra med 1) stöd vad gäller etablering av mätstationer, 2) mottagning, lagring och tillhandahållande av data, samt 3) bearbetning och analys av data. Mätresultat från egenkontroll, exempelvis i anslutning till allmänna vattentäkter, kan ingå i eller komplettera det regionala delprogrammet. Möjligheter att ha kontroll över mätmetoder och mätfrekvens samt omgivningsfaktorer är dock begränsad inom denna typ av datainsamling. En undersökningstyp för grundvattennivåer som även är användbar för egenkontroll och liknande skulle vara värdefull för att säkra kvaliteten i mätningarna. En sådan saknas idag. Möjligheter att använda modeller för nivåövervakning bör prövas och utvärderas. Utvärdering av SMHI:s S-Hype för modellering av grundvattennivåer i opåverkade områden har visat att modellberäkningar kan vara ett komplement till nivåmätningar i fält. Möjligheter att slå samman de två delprogrammen "Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag" och "Grundvattennivåer i Norrland" bör utvärderas separat i en sammantagen utvärdering av både den nationella nivåövervakningen och dessa två delprogram. I en sådan utvärdering bör också ingå en studie av möjligheter att använda nivådata från olika typer av egenkontroll.
|
|
