| 1. |
- Reinap, Avo, et al.
(författare)
-
An integrated design of a machine with soft magnetic mouldable composite
- 2009
-
Ingår i: ICEM: 2008 International Conference on Electrical Machines, vols 1- 4. ; , s. 2288-2292
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper focuses on the design and the evaluation of a single-phase claw-pole machine that is integrated into a fan drive. The inner stator of the machine is manufactured by using a rotational moulding technology, which allows a high integrability when using plastic matrix Soft Magnetic Mouldable Composite - (SMC)-C-2. The goal of the design is to develop a fan integrated drive where the major advantage is the inexpensive production method. The development of a control strategy and the respective control circuitry is part of the design process.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bena, Frederique, et al.
(författare)
-
Molecular and clinical characterization of 25 individuals with exonic deletions of NRXN1 and comprehensive review of the literature
- 2013
-
Ingår i: American Journal of Medical Genetics Part B. - : Wiley. - 1552-4841 .- 1552-485X. ; 162B:4, s. 388-403
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study aimed to elucidate the observed variable phenotypic expressivity associated with NRXN1 (Neurexin 1) haploinsufficiency by analyses of the largest cohort of patients with NRXN1 exonic deletions described to date and by comprehensively reviewing all comparable copy number variants in all disease cohorts that have been published in the peer reviewed literature (30 separate papers in all). Assessment of the clinical details in 25 previously undescribed individuals with NRXN1 exonic deletions demonstrated recurrent phenotypic features consisting of moderate to severe intellectual disability (91%), severe language delay (81%), autism spectrum disorder (65%), seizures (43%), and hypotonia (38%). These showed considerable overlap with previously reported NRXN1-deletion associated phenotypes in terms of both spectrum and frequency. However, we did not find evidence for an association between deletions involving the -isoform of neurexin-1 and increased head size, as was recently published in four cases with a deletion involving the C-terminus of NRXN1. We identified additional rare copy number variants in 20% of cases. This study supports a pathogenic role for heterozygous exonic deletions of NRXN1 in neurodevelopmental disorders. The additional rare copy number variants identified may act as possible phenotypic modifiers as suggested in a recent digenic model of neurodevelopmental disorders.
|
|
| 4. |
- Gustafsson, Anna, et al.
(författare)
-
Vattenväxter i Sillen - vegetationsinventering 2019
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat från inventering av vattenvegetationi sjön Sillen i Stockholms län 2019. Inventeringensyftade till uppföljande övervakning av sjöns växtsamhälle samttill uppdaterad statusklassificering av ekologisk status avseendemakrofyter och utfördes av Naturvatten AB på uppdrag avLänsstyrelsen i Stockholms län.Vid inventeringen noterades 33 arter av vattenvegetation, övervattensväxterundantaget. Smal vattenpest var vanligast förekommande i Sillen. Arten sominte noterades i sjön överhuvudtaget vid föregående inventering, år 2010, ärinvasiv och främmande för den svenska floran och har numera stor spridning iregionen. Släktingen vattenpest noterades båda åren sparsamt i Sillen.Vid inventeringen 2019 gjordes fynd av fem rödlistade arter, nämligenkransalgen barklöst sträfse och bandnate i hotkategorin sårbar (VU) samtpilblad, ävjebrodd och uddnate som är rödlistade i kategorin nära hotad (NT).Av dessa är fyndet av den rödlistade kransalgen att betrakta som det allra mestintressanta och något av en sensation med tanke att arten sedan tidigare endastär känd från ett fåtal lokaler i landet (Norrbottens kustområde, Östergötland,Skåne).Djupast förekommande arter var smal vattenpest och spärrkrokmossa sompåträffades på 3,1 meter. I jämförelse med tidigare inventering förefallervegetationens djuputbredning ha ökat med cirka en halvmeter. Bedömningenmåste ses som osäker. En klassificering baserad på makrofyter indikerar måttligekologisk status. Det innebär en att bedömningen är oförändrad i jämförelsemed föregående klassning, baserad på inventering år 2010*.*
|
|
| 5. |
- Isaksson, Magnus, et al.
(författare)
-
MLGA--a rapid and cost-efficient assay for gene copy-number analysis
- 2007
-
Ingår i: Nucleic Acids Research. - : Oxford University Press (OUP). - 0305-1048 .- 1362-4962. ; 35:17, s. e115-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Structural variation is an important cause of genetic variation. Whole genome analysis techniques can efficiently identify copy-number variable regions but there is a need for targeted methods, to verify and accurately size variable regions, and to diagnose large sample cohorts. We have developed a technique based on multiplex amplification of size-coded selectively circularized genomic fragments, which is robust, cheaper and more rapid than current multiplex targeted copy-number assays.
|
|
| 6. |
- Lundmark, Ralf, et al.
(författare)
-
Fågelskär i Mälaren 2016 : Heltäckande inventering av kolonihäckande sjöfågel
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Stockholms län bedriver tillsammans med Mälarens vattenvårdsförbund fågelinventering i Mälaren som en del av den regionala miljöövervakningen. Ralf Lundmark har under 2016 fungerat som fältprojektledare och har författat ett underlag till föreliggande resultatrapport. Per Hedenbo, Länsstyrelsen i Västmanlands län, har producerat områdeskartan samt sammanställt tabellerna över antal inventerade fåglar som återfinns i slutet av dokumentet.
|
|
| 7. |
- Mattar, Emil, et al.
(författare)
-
Sjöfartens utsläpp till luft i Stockholms och Uppsala län år 2000
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande arbete behandlar sjöfartens utsläpp till luft i Stockholms och Uppsala län år 2000. Utredningen omfattar färjor, handelsfartyg, sightseeingfartyg, vägfärjor samtförsvarsmaktens och sjöfartsverkets fartyg som trafikerar regionens hamnar. Utsläpp av kväveoxider (NOX), svaveldioxid (SO2), koldioxid (CO2), kolmonoxid (CO), flyktiga organiska ämnen (VOC) och partiklar har kartlagts. Utsläppen i hamn har inte studerats.I arbetet har enskilda rederier kontaktats och detaljerade uppgifter om utsläpp har efterfrågats. Många rederier har bidragit med uppgifter medan andra inte har svarat. Då uppgifter inte har gått att få fram har schablonberäkningar använts.Syftet med utredningen har varit att förbättra den emissionsdatabas för utsläpp till luft (EDB) som ägs av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. Utredningen har slutligen använts för att uppdatera EDBn, avseende utsläppen från färjor och handelsfartyg i Stockholms och Uppsala län. I utredningen redovisas även som jämförelse utsläppsuppgifter som tagits fram av MariTerm och Sjöfartens Analysinstitut. Siffrorna skiljer sig i vissa fall avsevärt från de resultat som kommit fram genom direkt kontakt med rederierna, men beräkningssätten är svåra att jämföra. Då andra uppgifter inte har funnits att tillgå har MariTerms uppgifter legat till grund för uppdatering av EDBn.Det är stora skillnader mellan gamla uppgifter (EDB1995) och nya uppdaterade uppgifter. Vår utredning visar att utsläppen av kväveoxider och svaveldioxid är 58 procentrespektive elva procent mindre, medan de uppdaterade utsläppen av kolmonoxid, partiklar och kolväten är betydligt större än de gamla uppgifterna. De nya uppgifterna visar att sjöfarten stod för 13 procent av länens kvävedioxidutsläpp och 16 procent av länenssvaveldioxidutsläpp år 2000. Orsakerna till skillnaderna mellan de gamla utsläppssiffrorna och våra nya beräkningarär flera. Några av de viktigaste kan vara införandet av katalysatorer, lägre svavelhalt i bränslet, olika beräkningssätt. För utsläppen av kolmonoxid, partiklar och kolväten beror skillnaden till stor del på mer ofullständiga uppgifter i den gamla databasen. Slutsatsenär ändå att nu beräknade utsläpp, som till stor del bygger på uppgifter direkt från rederierna, är mer tillförliga än gamla schablonberäknade siffror.
|
|
| 8. |
- Pansar, Joakim, et al.
(författare)
-
Programområde Sötvatten : Erfarenheter från den regionala miljöövervakningen 2009–2013
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den statligt finansierade regionala miljöövervakningen under perioden 2009–2013 bestod av tio undersökningar fördelat på fem delprogram. För både sjöar och vattendrag fanns dels ett utpräglat extensivt, dels ett intensivt delprogram. Det femte delprogrammet, Övervakning av fågelskär i Mälaren, kan sägas vara en förtätning av den nationella övervakning som bedrivs inom Mälarens vattenvårdsförbund.Miljöövervakningen har varit framgångsrik i att alstra stora mängder data av hög kvalitet till liten kostnad. Det har gjort att ekologisk status och miljökvalitetsnormer har kunnat fastställas med hög konfidens för ett stort antal sjöar och vattendrag. Framförallt har extensiva undersökningar av vattenkemi (inklusive klorofyll) i sjöar och påväxtalger samt vattenkemi i vattendrag som genomförts för detta ändamål. En brist har varit avsaknaden biologiska undersökningar i sjöar. Förhoppningen var ursprungligen att klorofylldata skulle vara ett tillräckligt mått på växtplanktons biomassa. Erfarenheterna har dock visat att klorofyll många gånger är ett för osäkert mått och en fullständig växtplanktonanalys behöver genomföras i större utsträckning under kommande programperiod.Programmets intensiva delprogram har utgjort en regional förtätning med mer påverkade vatten än de opåverkade tidsserievatten som rymdes inom motsvarande nationella delprogram. De två delprogrammen har visserligen gett många värdefulla resultat och erfarenheter men i förhållande till det ursprungliga syftet har de inte varit tillräckligt intensiva och samordnade. Det beror till stora delar på underfinansiering och att upphandlingsregler medfört att alltför många utförare anlitats. För kommande programperiod rekommenderas därför att programmet samordnas med lokala miljöövervakningsprogram för att öka finansieringen samt att längre avtal tecknas med utförare.Delprogrammet om inventering av mälarfågel har fungerat bra och möjliggjort populationsuppskattningar och trendanalyser av ett antal arter. Särskilt efterfrågade har resultaten som rör skarvpopulationens utveckling varit. Programmet har varit något kostsamt och tungt att administrera eftersom undersökningen är personalintensiv. För framtiden är det viktigt att sprida inventeringsresultaten bättre så att förvaltningen av naturreservat och fågelskyddsområden kan förbättras.Totalt sett har miljöövervakningsprogrammet fungerat väl. De olika delprogrammen föreslås leva vidare under programperioden 2015–2021 om de förbättringar och modifieringar som föreslås i texten genomförs.
|
|
| 9. |
- Pansar, Joakim, et al.
(författare)
-
Sjön Yngerns vattenkvalitet 1987–2012
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelsen har på uppdrag av Naturvårdsverket under lång tid utfört vattenkemisk provtagning i sjön Yngern. Resultaten visar bland annat på effekter av det minskade atmosfäriska nedfallet av försurande ämnen och möjliga effekter av ett förändrat klimat. Sjöns vattenkvalitet är fortsatt god, vilket bland annat innebär låga halter av näringsämnena kväve och fosfor.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Thuresson, Mats
(författare)
-
Broströmmens vattenväxter : Inventeringar i tio sjöar inom ett avrinningsområde
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under augusti-september 2005 inventerade Länsstyrelsen tio sjöar inom Broströmmens avrinningsområde, Norrtälje kommun, med avseende på kärlväxter, kransalger och mossor. Under inventeringen testades en metod att samla växter med krattning längs transekter varje decimeter i djupled, men även andra metoder som fridykning och insamling av växter med s.k. Lutherräfsa användes.Erken var den artrikaste sjön i inventeringen både totalt sett och med avseende på artantal per transekt. Bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder blir för Erken ”Mycket artrik” och ”Ingen eller obetydlig avvikelse” från referensförhållanden. Enligt det nya förslaget till bedömningsgrunder (Ecke 2006) får Erken bedömningen”Otillfredställande ekologisk status”. I Erken och i två ytterligare sjöar (Brosjön och Gillfjärden) hittades den starkt hotade kransalgen stjärnslinke (Nitellopsis obtusa).
|
|
| 12. |
- Thuresson, Mats, et al.
(författare)
-
Fågelskär i Mälaren 2018 : Heltäckande inventering av kolonihäckande sjöfågel
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mälarens samtliga fågelskär har inventerats under perioden 20 maj–31 maj 2018. Detta är den tolfte upplagan av denna inventering. Tidigare inventeringar har ägt rum årligen 2005–2014 samt 2016. Den genomförs sedan 2014 vartannat år. Med fågelskär avses öar eller skär med kolonihäckande måsar eller tärnor. Under inventeringen har 384 holmar och skär tillhörande 258 lokaler inventerats. Metoden som använts är räkning av individer av utvalda fågelarter som bedöms som bofasta på respektive lokal. Sammanlagt inräknades 7 857 fåglar av 31 arter (exklusive storskarv) som bedömdes häcka på fågelskären. De fem talrikaste arterna var fisktärna (2 324), skrattmås (1 861), gråtrut (1 329), fiskmås (913) och vigg (278). De inräknade antalen för skrattmås och fisktärna var de högsta sedan inventeringen startade. Även grågås noterades för ett rekordantal. Sämre gick det speciellt för strandskata och silltrut som tappade cirka en tredje del av sina antal från föregående år. En annan art som det gick riktigt dåligt för var gråtrut som noterade ett bottenrekord och antalet var 20 procent färre än årsmedel 2005–2016.
|
|
| 13. |
- Thuresson, Mats, et al.
(författare)
-
Fågelskär i Mälaren 2020 : Heltäckande inventeringav kolonihäckande sjöfågel
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands ochStockholms län bedriver tillsammans med Mälarens vattenvårdsförbundfågelinventering i Mälaren som en del av den regionalamiljöövervakningen. Följande rapport presenterar resultaten för 2020 med hänvisning till föregående inventeringar.Mälarens samtliga fågelskär har inventerats under perioden 20–27 maj 2020.Tidigare inventeringar har ägt rum årligen 2005–2014, 2016 och 2018. Dengenomförs sedan 2014 vartannat år. Med fågelskär avses öar eller skär medkolonihäckande måsar eller tärnor. Under inventeringen har 392 holmar ochskär tillhörande 263 lokaler inventerats. Metoden som använts är räkning avindivider av utvalda fågelarter som bedöms som bofasta på respektive lokal.Sammanlagt inräknades 6 915 fåglar av 30 arter (exklusive storskarv) som bedömdes häcka på fågelskären. De fem talrikaste arterna var fisktärna (2 322), gråtrut (1 505) skrattmås (1 143), fiskmås (662) och vigg (273).Antalet noterade fisktärna var återigen på samma höga nivå som 2018 års rekordnotering. Toppnoteringar gjordes även för snatterand (60) och småskrake (67). Sämre gick det för fiskmåsen som tappade cirka en tredjedel av sina antal från föregående år. Andra arter som hade lägre noteringar än föregående år var bland annat silltrut (45) och kanadagås (65). En ny art för inventeringen registrerades, nämligen svarttärna.
|
|
| 14. |
- Thuresson, Mats, et al.
(författare)
-
Fågelskär i Mälaren 2022 : Heltäckande inventering av kolonihäckande sjöfågel
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och Stockholms län bedriver tillsammans med Mälarens vattenvårdsförbund fågelinventering i Mälaren som en del av den regionala miljöövervakningen. Följande rapport presenterar resultaten för 2022 med hänvisning till föregående inventeringar.
|
|
| 15. |
- Thuresson, Mats
(författare)
-
Inventering av vattenväxter 2006
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under augusti-oktober 2006 inventerade Länsstyrelsen tio sjöar med avseende på kärlväxter, kransalger och mossor. De tio sjöarna var Aspdalssjön och Storsjön i Norrtälje kommun, Losjön, Viren och Largen i Österåkers kommun, Tärnan i Vallentuna kommun, Lilla Ullfjärden iUpplands-Bro och Håbo kommuner, Stunnträsk och Träsksjön i Haninge kommun samt Öran i Huddinge och Haninge kommuner.
|
|
| 16. |
- Thuresson, Mats
(författare)
-
Inventering av vattenväxter i tre sjöar i Stockholms län 2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Faktablad om vattenväxtinventering av tre sjöar i Stockholms län. Inventeringen genomfördes under augusti/september 2010 av personal från Länsstyrelsen. Sjöarna var före inventeringen relativt okända ur vattenväxtsynpunkt men hade ur andra aspekter kända eller förmodade naturvärden. De sjöar som berördes var Malmsjön i Norrtälje och Österåkers kommun, Storsjön som delas av Vallentuna och Österåkers kommun samt Ruggen i Österåkers kommun.
|
|
| 17. |
- Thuresson, Mats
(författare)
-
Inventering av vattenväxter i Yngern 2009
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under sex dagar i månadsskiftet juli-augusti 2009 inventerades vattenväxter i Yngern. 15 transekter genomsöktes från strandlinjen vinkelrätt ut i sjön så långt växtlighet förekom. Inventeringen bekräftade att Yngern är en av länets av mest värdefulla sjöar för kortskottsvegetation. Av sällsynta arter noterades mängder av den kolonibildande cyanobakterien sjöhjortron och en ny art för länet, skaftslamkrypa.
|
|
| 18. |
- Thuresson, Mats
(författare)
-
Inventeringar av vattenväxter i tio sjöar 2008
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under juli-september 2008 inventerade personal från Länsstyrelsen i Stockholms län vattenväxter i tio sjöar. Följande sjöar inventerades (kommun inom parentes): Bysjön (Botkyrka), Stora och Lilla harsjön (Vallentuna), Messormen (Vallentuna, Österåker), Skären (Norrtälje,Vallentuna), Exarbysjön (Norrtälje, Vallentuna), Storsjön (Norrtälje, Vallentuna), Trehörningen (Norrtälje, Österåker), Grindsjön (Botkyrka, Nynäshamn) och Malmsjön (Södertälje, Nykvarn).
|
|
| 19. |
- Thuresson, Mats
(författare)
-
Koldioxidutsläpp i Stockholms län 1990-2004
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Koldioxidutsläppen i Stockholms län har beräknats utifrånbruttotillförseln av fossila bränslen enligt Statistiska centralbyråns (SCB) energibalanser. De totala utsläppen 2004 beräknades till 6 080 000 ton, vilket är en ökning med fem procent sedan 1990. Utsläppen per person har minskat med åtta procent under samma tidsperiod och var 2004 3,25ton. Olika beräkningsmetoder ger skilda resultat.
|
|
| 20. |
- Thuresson, Mats
(författare)
-
Ladängssjön : Resultat från en inventering av vattenväxter 2011
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under två besök i maj och augusti 2011 inventerade personal från Länsstyrelsen i Stockholms län vattenväxter i det planerade naturreservatet Ladängssjön i Norrtälje kommun. Även bottenfaunan var rik med noteringar av bland annat blodigel och mindre vattensalamander.
|
|
| 21. |
- Thuresson, Mats
(författare)
-
Långsjön - vattenväxter, morfometri, vattenkemi och markanvändning
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Grundläggande data om skogssjön Långsjön, belägen strax norr om Erken i Skeboåns avrinningsområde, Norrtälje kommun, har sammanställts av Mats Thuresson vid enheten för miljöanalys. Under augusti 2011 genomfördes också en vattenväxtinventering i Långsjön. Utöver ett tiotal arter av vattenväxter påträffades även blodigel.
|
|
| 22. |
- Thuresson, Mats
(författare)
-
Regionalt miljöövervakningsprogram för Stockholms län 2015–2020
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utgångspunkten för det nya regionala miljöövervakningsprogrammet är de riktlinjer som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ställt upp. Länsstyrelsen har i så hög utsträckning som möjligt anpassat programmet till dessa riktlinjer.Viktiga delar i riktlinjerna har varit att öka samverkan och samordningen mellan nationell och regional miljöövervakning samt att öka samverkan mellan länen i form av så kallade gemensamma delprogram. En viktig prioritering har också varit att anpassa programmet till de krav som vattendirektivet ställer via vattenförvaltningsförordningen.Programmet bygger på en oförändrad budget under programperioden, vilket innebär en tydligare prioritering av de åtgärder som ska genomföras. Genomförande av nödvändiga uppdateringar av befintliga program och en anpassning till nya behov innebär att några gamla program strukits.Inom programområde Luft prioriteras fortsatt deltagande i Krondroppsnätet som är ett gemensamt delprogram, men undersökningarna koncentreras till något färre stationer. Förtätningen mossprovtagning för analys av deposition av tungmetaller fortsätter, eventuellt kommer även kvävehalten att analyseras. Undersökningarna av Metaller i nederbörd avslutas och istället prioriteras det gemensamma delprogrammet Marknära ozon samt lufthaltsmätningar på Svenska Högarna. Även utvärdering av kronutglesning på skogsytor upphör på grund av svaga samband med relevanta miljöfaktorer.Inom programområde Skog prioriteras det gemensamma delprogrammet Miljötillstånd i skogslandskapet som utvärderar data från Riksskogstaxeringen. Länsstyrelsen avser också denna programperiod att utvärdera skogsmarkskemin i länet med avseende på övergödning och försurning.Inom programområde Jordbruksmark fortsätter engagemanget i det gemensamma delprogrammet om gräsmarker och småbiotoper, som förut kallades LillNILS, men nu byter namn och justerar inriktningen något.Ett fortsatt deltagande i Lill-NILS myrar inom programområde Våtmark har tyvärr inte kunnat finansieras, möjligen kan andra finansieringsmöjligheter uppkomma under programperioden. Istället deltar Länsstyrelsen i den nationella satelitbaserade uppföljningen av öppna myrar som drivs av Naturvårdsverket.Programområde Landskap omfattar fyra delprogram som alla är gemensamma delprogram och som innebär fortsatt engagemang likt förra programperioden. De två delprogrammen om exploatering av havsstränder samt sjöstränder och vattendrag har förut drivits med utvecklingsmedel men blir nu program som finansieras med ordinarie miljöövervakningsmedel. Två delprogram som bygger på fågelinventeringar går också vidare, dels inventering av Mälarens fåglar och dels inventering av häckande fåglar i form av så kallade standardrutter.Programområde Sötvatten är även denna programperiod starkt inriktat på att samla data för vattenförvaltningsarbetets behov. Delprogrammet Salt grundvatten i kustnära områden och skärgården stryks. Frågan är viktig men undersökningarna har visat sig vara så arbetsintensiva att ett genomförande inte är möjligt för närvarande. I övrigt vad gäller undersökningar av sjöar och vattendrag så finns en förskjutning till fördel för biologiska parametrar gentemot kemiparametrar i linje med det som är mest relevant för statusklassningsarbetet.Programområde Kust och hav är fortsatt prioriterat. De tre delprogrammen om kustfiske, bottenfauna och den stora synoptiska provtagningen (Fria vattenmassan-Hydrografi, kemi och plankton i havet (kartering)) går vidare. En skillnad är att provfisket vid Askö har lagts ner. Istället planeras samordnade och samfinansierade undersökningar vid Koviksudde, ett övergångsvatten där Länsstyrelsen bekostar provfisket. Programmet bidrar med underlag till arbetet enligt vattenförvaltningsförordningen och havsmiljöförordningen.Undersökningarna av vegetationsklädda bottnar återupptas inte. En utveckling av bedömningsgrunderna behövs för detta delprogram innan insamlade data är användbara i statusklassningsarbetet.Inom programområde Miljögiftssamordning har en hel del undersökningar genomförts de senaste åren men för 2015-2020 avsätts ingen finansiering från rambeloppet för miljöövervakning. Undersökningarna i sediment bedöms inte behöva återupprepas förrän efter 2020 och ett nytt gemensamt delprogram för provbankning och analys av miljögifter i fisk där Länsstyrelsen i Stockholms län är projektledare har fått egna utvecklingsmedel. Delprogrammet om miljögifter i avloppsslam fortsätter i annan form och kräver endast insats i form av arbetstid.Vad gäller programområde Hälsorelaterad övervakning anser Länsstyrelsen att miljöhälsoenkäten fyller en mycket viktig funktion och förhoppningen är att Länsstyrelsen under denna programperiod återigen kan bidra med medel för förtätning. Arbetet med utveckling av ett gemensamt delprogram gällande miljöhälsoenkäten kommer att följas men Länsstyrelsen har inte avsatt särskilda miljöövervakningsmedel för detta arbete.Länsprogrammet omfattar huvudsakligen den miljöövervakning som finansieras med de statliga miljöövervakningsmedlen. I några fall redovisas även övervakning som utförs av andra aktörer samt övervakning med andra syften. Alla miljöövervakningsanknutna aktiviteter som genomförs i länet har inte kunnat redovisas.Tabellen nedan redovisar översiktligt programområden, ingående delprogram samt kostnadsfördelning i kronor under programperioden. Kostnaderna avser finansiering med länsstyrelsens medel för regional miljöövervakning och inkluderar inte utvecklingsmedel. Många av programmen bedrivs i samarbete med andra aktörer och är samfinansierade. Mer om detta finns att läsa under beskrivningen av respektive delprogram längre fram i rapporten.Tabell över ingående delprogram och beräknade kostnader.Programområde Delprogram 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Total kostnad 2015-2020Luft 1A Krondroppsnätet GDP 150 000 153 000 156 000 160 000 165 000 170 000 954 000Luft 1B Metaller och kvävehalt i mossa 42 000 0 0 0 0 0 42 000Luft 1C Lufthalter på Svenska Högarna 16 500 16 500 16 500 17 000 17 000 17 500 101 000Luft 1D Marknära ozon GDP 48 000 144 000 0 0 48 000 48 000 288 000Skog 2A Miljötillstånd i skogslandskapet GDP 10 000 0 0 0 0 10 000 20 000Skog 2B Utvärdering av skogsmarkskemi 0 0 0 0 0 0 0Jordbruksmark 3A Gräsmarkernas gröna infrastruktur GDP 80 000 80 000 80 000 80 000 80 000 80 000 480 000Jordbruksmark 3B Småbiotoper i åkerlandskapet GDP 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 300 000Våtmark 4A Miljötillstånd i våtmarker (via satelitdata) GDP 0 0 0 0 0 0 0Landskap 5A Exploatering av havsstränder GDP 0 0 0 10 000 0 0 10 000Landskap 5B Exploatering av sjöstränder och vattendrag... GDP 0 0 0 0 10 000 0 10 000Landskap 5C Häckande fåglar GDP 32 000 32 000 32 000 32 000 32 000 32 000 192 000Landskap 5D Övervakning av fåglar i Mälaren GDP 50 000 50 000
|
|
| 23. |
- Thuresson, Mats
(författare)
-
Regionalt miljöövervakningsprogram för Stockholms län 2021–2026
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utgångspunkten för det nya regionala miljöövervakningsprogrammet är de riktlinjer som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ställt upp med inriktning på de miljöfrågor som är mest relevanta i Stockholms län.Viktiga delar i riktlinjerna har varit att öka samverkan och samordningen mellan nationell och regional miljöövervakning samt att öka samverkan mellan länen i form av så kallade gemensamma delprogram. En viktig prioritering har också varit att anpassa programmet till de krav som vattendirektivet ställer via vattenförvaltningsförordningen. Här får programmet ses som preliminärt då nya riktlinjer för anpassning av miljöövervakningen håller på att tas fram av Havs- och vattenmyndigheten genom projektet ”Full koll på våra vatten”. Det kommer att påverka all övervakning i vatten såväl ytvatten, grundvatten som övervakning i kust och hav samt miljögiftsövervakningen.Programmet bygger på en oförändrad budget under programperioden, vilket innebär en hård prioritering av den miljöövervakning som kan genomföras då årliga kostnadsökningar ständigt minskar det ekonomiska utrymmet att genomföra programmen. Förändringar har också föranletts av nödvändiga uppdateringar av befintliga program och en anpassning till nya behov. En förändring är att övervakningen av miljögifter men också grundvatten till stor del är integrerad såväl i sak som finansiellt i projektet LIFE IP Rich Waters. Projektet avslutas 2024.Inom programområde Luft prioriteras fortsatt deltagande i Krondroppsnätet som är ett gemensamt delprogram, men undersökningarna koncentreras till färre stationer. Förtätningen av mossprovtagning för analys av deposition av tungmetaller fortsätter. Lufthalter på Svenska Högarna läggs ner då undersökningarna har svårt att på ett bra sätt detektera sjöfartens påverkan som var ett av syftena med övervakningen. Vi prioriterar vidare fortsatt deltagande i det gemensamma delprogrammet för ozonmätningar.Inom programområde Skog prioriteras det gemensamma delprogrammet Miljötillstånd i skogslandskapet som utvärderar data från Riksskogstaxeringen.Inom programområde Jordbruksmark fortsätter engagemanget i det gemensamma delprogrammet om gräsmarker och småbiotoper, ett långsiktigt program som följer förutsättningar för biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Inom samma paraply, REMIIL – regional uppföljning av landskapsrutor, prioriteras fortsatt deltagande i våtmarksdelen i programområde Våtmarker.Programområde Landskap omfattar tre delprogram som alla är gemensamma delprogram och som innebär fortsatt engagemang likt förra programperioden. Programmet Strandexploatering har visat att Stockholms län ligger i topp vad gäller strandexploatering. Två delprogram som bygger på fågelinventeringar går också vidare, dels inventering av Mälarens fåglar, dels inventering av häckande fåglar i form av så kallade standardrutter. Mälarfåglar finansieras nu endast vartannat år för att spara pengar och samordna oss med de andra mälarlänen.Programområde Sötvatten är även denna programperiod starkt inriktat på att samla data för vattenförvaltningsarbetets behov. I övrigt vad gäller under-sökningar av sjöar och vattendrag så finns en förskjutning till fördel för biologiska parametrar gentemot kemiparametrar i linje med det som är mest relevant för statusklassningsarbetet.Programområde Kust och hav är fortsatt prioriterat. Delprogrammen om bottenfauna och den stora synoptiska provtagningen (Fria vattenmassan-Hydrografi, kemi och plankton i havet (kartering)) går vidare. Finansieringen av provfisket vid Lagnö med stark nationell prägel har tagits över av Havs- och vattenmyndigheten. De samordnade och samfinansierade undersökningarna vid Koviksudde, ett övergångsvatten där Länsstyrelsen bekostar provfisket, fortsätter. Programmet bidrar med underlag till arbetet enligt vattenförvaltningsförordningen och havsmiljöförordningen. Tre nya program har lagts till: Program för undersökning av sedimentbottenvegetation, Sedimentvegetation, Akustisk övervakning av tumlare, östersjöpopulationen samt Vegetation och fiskrekrytering i grunda havsmiljöer. Bakgrunden är bland annat ett starkt nationellt intresse för programmen.Inom programområde Miljögiftssamordning har många undersökningar och analyser genomförts under senare år inom projektet LIFE IP Rich Waters som är helt integrerat med miljöövervakningen. Motfinansieringen sker med andra pengar och därför har inte regionala miljöövervakningsmedel avsatts 2021–2023 för miljögiftsundersökningar då LIFE-projektet pågår. Ingen förändring av program har införts men vi vet att även detta programområde kommer att påverkas av den anpassning som föranleds av projektet ”Full koll på våra vatten”.Vad gäller programområde Hälsorelaterad övervakning anser Länsstyrelsen att miljöhälsoenkäten fyller en mycket viktig funktion och vi fortsätter avsätta en mindre summa för förtätning av enkäten i länet.Programmet omfattar huvudsakligen den miljöövervakning som finansieras med de statliga miljöövervakningsmedlen. I några fall redovisas även övervakning som utförs av andra aktörer samt övervakning med andra syften. Alla miljöövervakningsanknutna aktiviteter som genomförs i länet har inte kunnat redovisas.
|
|
| 24. |
- Thuresson, Mats, et al.
(författare)
-
Storskarv i Mälaren - Utvecklingen av beståndet 2004-2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nedan presenteras utvecklingen av det häckande beståndet av storskarv i Mälaren 2004-2021 utifrån inventeringar på uppdrag av berörda Länsstyrelser och Mälarens vattenvårdsförbund. Fältinventerare var Thomas Pettersson åren 2004-2011 och därefter Ralf Lundmark.
|
|
| 25. |
- Thuresson, Mats
(författare)
-
Storskarven i Mälaren
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten presenteras utvecklingen av beståndet av storskarv (rasen mellanskarv) i Mälaren 1994-2011. Från och med 2004 har en noggrannare och mer enhetlig inventeringsmetod använts. För vidare information se Länsstyrelsen i Stockholms län rapport 2010:20.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Thuresson, Mats, et al.
(författare)
-
Storskarven i Mälaren : Utveckling av beståndet 2004-2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nedan presenteras utvecklingen av det häckande beståndet av storskarv (rasen mellanskarv) i Mälaren 2004–2017 utifrån inven-teringar genomförda av berörda Länsstyrelser och Mälarens vattenvårdsförbund. Fältinventerare var Thomas Pettersson åren 2004–2011 och Ralf Lundmark 2014 och 2017. För mer information om Länsstyrelsen skarvinventeringar, se Länsstyrelsen rapport 2015:2.
|
|
| 28. |
- Thuresson, Mats, et al.
(författare)
-
Storskarven i Mälaren : Utveckling av beståndet 2004–2019
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nedan presenteras utvecklingen av det häckande beståndet av storskarv i Mälaren 2004–2019 utifrån inventeringar på uppdrag av berörda Länsstyrelser och Mälarens vattenvårdsförbund. Fältinventerare var Thomas Pettersson åren 2004–2011 och därefter Ralf Lundmark. För mer information om metoder vid Länsstyrelsens fågelinventeringar i Mälaren, se metodbeskrivning
|
|
| 29. |
- Thuresson, Mats, et al.
(författare)
-
Storskarven i Mälaren : Utveckling av beståndet 2004–2023
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nedan presenteras utvecklingen av det häckande beståndet av storskarv i Mälaren 2004–2023 utifrån inventeringar på uppdrag av berörda Länsstyrelser och Mälarens vattenvårdsförbund. Vid 2023 års inventering registrerades 2 690 aktiva bon av storskarv. Fältinventerare var Thomas Pettersson åren 2004–2011 och därefter Ralf Lundmark. För mer information om metoder vid Länsstyrelsens fågelinventeringar i Mälaren, se metodbeskrivning.
|
|
| 30. |
- Thuresson, Mats
(författare)
-
Vattenväxter : En inventering i Bergshamraåns avrinningsområde
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redogör för en inventering av makrofyter inom Bergshamraåns avrinningsområde i Norrtälje och Vallentuna kommuner, Stockholms län. Tolv sjöar inventerades under perioden 6/8 till 15/9 2004 med hjälp av en fridykande inventerare och en medhjälpare i båt. De organismgrupper sominventerades var mossor, kransalger och akvatiska kärlväxter. Djup, frekvens, substrat och växtsätt hos förekommande vattenväxter registrerades.Även sjöarnas fysikaliska-kemiska miljö undersöktes och temperatur, siktdjup, pH-värde, färgtal, halter av totalfosfor, totalkväve och klorofyll bestämdes. Sammanlagt hittades 74 arter av vattenväxter, varav 57 arter kärlväxter, sex arter kransalger och elva arter mossor. Av mer ovanliga arter kan nämnas de rödlistade arterna bandnate (Potamogeton compressus - sårbar),ävjebrodd (Limosella aquatica - missgynnad) och kransalgen spädslinke (Nitella gracilis - starkt hotad, EN).Klassificering av sjöarna har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag både vattenkemiskt och med avseende påvattenväxter. Sex av tolv sjöar hade en fosforhalt som betydligt översteg en enligt bedömningsgrunderna beräknad ursprunglig halt. En orsak kan vara att sjöarna i denna del av regionen är naturligt näringsrika genom områdetsgeologi. Trots detta hade åtta sjöar en artsammansättning som enligt bedömningsgrunderna tyder på betydligt mer näringsfattiga förhållanden än referensmaterialet. Den slutliga bedömningen blev att en sjö bedömdes ha Stor avvikelse, två sjöar Tydlig avvikelse, sju sjöar Liten avvikelse och två sjöar Ingen eller obetydlig avvikelse från jämförvärdet för vattenväxter, det vill säga en artsammansättning som tyder på naturliga förhållanden utanmänsklig påverkan. Rapportens resultat indikerar att sjöar i området med välutvecklad vegetation som består av arter som indikerar oligotrofi-mesotrofi missgynnas ibedömningsgrunderna och ges en omotiverat dålig klassning av sjöns miljötillstånd. Även fridykning som inventeringsmetod diskuteras samt kort växternasdjuputbredning och substratval.
|
|
