| 3. |
- Löfgren, Hannes, et al.
(författare)
-
Bekämpningsmedel i halländska yt- och grundvatten
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är en sammanställning av resultat från:En ytvattenstudie som utfördes 2011 och vars syfte var att undersöka i vilken utsträckning devattendrag som rinner igenom jordbrukslandskapet är belastade med bekämpningsmedel.Lokalerna som ingick i undersökningen har en stor andel jordbruksmark i sinatillrinningsområden och ibland även växthusodling och golfbanor.Regional grundvattenövervakning, 2008-2011, vars syfte var att genom provtagning och analysav källor få en översiktlig bild av storskalig påverkan från markanvändning, med fokus påjordbruksmark, på grundvattnets kvalitet samt provtagning av råvatten från allmännavattentäkter som utfördes 2010.Resultaten från ytvattenstudien visar att förekomst av ogräs-, svamp- och insektsbekämpningsmedelunder maj till juni 2011 uppmätts i en nivå som kan påverka växt- och djurlivet i vattendragen negativt.Bekämpningsmedel hittades i alla vattendragslokalerna. Totalt ingick 12 vattenprover i undersökningenoch i 100 procent av dessa hittades bekämpningsmedel. Av 44 undersökta substanser hittades 26substanser (59 procent). Totalhalten (summahalten) för alla bekämpningsmedel i ett prov var i medel0,99μg/l. Detta värde ligger över EU:s gränsvärde för totalhalten i dricksvatten och Livsmedelsverketgränsvärde för otjänligt vatten, 0,5μg/l. I hälften av proverna översteg ett eller två bekämpningsmedelKemikalieinspektionens riktvärden. Dessa utgjordes av insekticiden imidakloprid och herbicidernametribuzin, diflufenikan och metazaklor. I vissa fall är de observerade halterna sex gånger högre änriktvärdet. Imidakloprid används i första hand i skogsindustrin, och ingår bland annat i preparatet MeritForest WG, och ibland som betning av potatis inom jordbruket. Av dessa riktvärdesöverskridandebekämpningsmedel återfinns metribuzin och diflufenikan på vattenmyndighetens lista över särskiltförorenade ämnen1 (SFÄ).I grundvattenstudien detekterades sammanlagt bekämpningsmedel i 25 procent av de analyseradeproverna, det vill säga i 16 av 64 stycken. Av de sammanlagt 46 stycken olika substanser inklusivenedbrytningsprodukter som har analyserats har sju stycken substanser detekterats. I två av provernaöverstegs riktvärdet för grundvatten2 och i 14 stycken utgångspunkt för att vända trend3. De tvåsubstanser som översteg riktvärdet är bentazon och diuron. Övriga detekterade substanser,fyndfrekvens inom parantes, är 2,6-diklorbenzamid (4), atrazin (9), atrazin-desetyl (7), atrazindesisopropyl(1) och metribuzin-diketo (3). Av de substanser som detekterats är alla utom två,metribuzin-diketo (nedbrytningsprodukt till metribuzin) samt bentazon, sedan länge förbjudna.Resultaten från den nationella miljöövervakningen i Hallands län är relativt britsfälliga, men visar attbekämpningsmedelhalten i ytvatten till viss del har minskat från 1990-talet till i dag. Däremot harfyndfrekvensen av bekämpningsmedel inte sjunkigt utan varierat kraftigt under de senaste tio åren.Analysresultaten från grundvattenövervakningen visar inte på någon entydig minskning avbekämpningsmedelshalter. Inte heller fyndfrekvensen visar på någon tydlig minskning utan den varierarfrån år till år och för olika substanser. 2,6-diklorbenzamid (BAM) är den substans där fyndfrekvensen är1Ämnen, utvalda av Naturvårdsverket i samarbete med KemI, som belastar en vattenförekomst så mycket att det finnsrisk att den ekologiska statusen ej uppfylls 2015 och som inte behandlas under kemisk status (på listan över prioriteradeämnen och de som regleras av fiskvatten- och skaldjursdirektiven).2Riktvärdet för grundvatten enligt SGU-FS 2008:2: Den koncentration av ett särskilt förorenande ämne ellerföroreningsindikator i grundvatten som inte bör överskridas, för att människors hälsa och miljön ska skyddas. Dettagäller för en grundvattenförekomst eller grupp av grundvattenförekomster, ett vattendistrikt, svensk del av ettinternationellt avrinningsdistrikt eller på nationell nivå.3När utgångspunkt för att vända trend nås krävs intensivare övervakning (operativ övervakning) för att fastställatrenden för föroreningen i grundvattenmagasinet. I regel ligger denna punkt ca 75 % under riktvärde för respektiveämne.6som störst och som dessutom visar på en ökning snarare än en minskning avseende fyndfrekvens sedan1990-talet. Bentazon är exempel på en substans där fyndfrekvensen har minskat. Eftersom det oftahandlar om låga halter av bekämpningsmedel i grundvattnet har det stor betydelse vilket krav som ställspå detektionsgräns i samband med analys. Bättre analysmetoder och lägre detektionsgränser kaninnebära att fyndfrekvensen ökar vilket inte automatiskt innebär att den reellabekämpningsmedelsmängden i grundvattnet har ökat.Den positiva utvecklingen av den något minskade bekämpningsmedelhalten i länet kan till viss del beropå bland annat utbildning av sprutförare, olika miljöstöd för åtgärder inom jordbruket, GreppaNäringens rådgivning, förbättrad teknik vid besprutning av till exempel banvallar samt översyn avgamla och bildande av nya vattenskyddsområden. Trots utvecklingen visar resultaten från dennasammanställning och den nationella miljöövervakningen att vi inte har nått acceptabla halter avbekämpningsmedel i våra vatten, utan att det krävs ytterligare åtgärder för att minska spridning ochläckage av bekämpningsmedel till ytvatten och grundvatten.En ytterst viktig åtgärd är att värna om de skyddsavstånd och skyddszoner som, enligt föreskrifter ochrekommendationer, finns för att skydda ytvatten och grundvatten från att förorenas avbekämpningsmedel. Tillsynen som Länsstyrelsen och kommunerna genomför avbekämpningsmedelsanvändningen är viktig för att kontrollera att dessa skydd efterlevs. Ekologiskodling är en annan viktig åtgärd för att minska spridningen av bekämpningsmedel i miljön. Eftersombekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling minskar spridspridningen till miljön då andelenekologisk odlad areal ökar.
|
|
