| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Stefan, et al.
(författare)
-
Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren : Nationell kartering av emissioner och halter av B(a)P från vedeldning i småhusområden
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien är en kartläggning och screening av emissioner och halter av benso(a)pyren (B(a)P) i Sverige. Syftet är att identifiera potentiella riskområden för överskridande av miljökvalitetsnormen (MKN). Ett övervägande bidrag till haltnivåerna till B(a)P är emissioner från den småskaliga vedeldningen, varför studien går ut på att beräkna och fördela emissionerna från uppvärmning av småhus.Metodiken består översiktligt av tre delar; beräkning av kommunvisa emissioner av B(a)P i Sverige, fördelning av dessa årsemissioner inom kommunerna på ett raster om 1 km × 1 km samt beräkning av årsmedelhalter utifrån detta emissionsraster.För att beräkna kommunvisa årsemissioner av B(a)P utnyttjas:· Statistik från MSB över antalet eldstäder (vedpannor, lokaleldstäder, pelletspannor och oljepannor) i de olika kommunerna/räddningstjänstförbunden. Ett medianvärde över åren 2008-2012 används eftersom datamaterialet innehåller större osäkerheter för enskilda år.· Småhusens energibehov beräknas med modellen ENLOSS (Taeser och Andersson, 1984; Taeser et al., 2006) för två fall; år 2012 samt ett normalår (dvs. energibehovet för ett genomsnittligt meteorologiskt år för referensåren 1960-1990).· Antaganden om eldvanor och andel bränsle görs utifrån erfarenheter från Västerbottenprojektet (Omstedt et al., 2014) samt kännedom om antal anslutna småhus till fjärrvärmenät per kommun.· Emissionsfaktorer per typ av eldstad samt verkningsgrad används utifrån en sammanställning över dagens kunskapsläge (överensstämmande med Västerbottenprojektet).De kommunvisa emissionerna fördelas sedan inom kommunen i ett grid om 1 km × 1 km utgående från antal kvadratmeter boyta småhus per km2 från fastighetsregistret. För pannor används dessutom tätortsvis statistik från Energimarknadsinspektionen över antal anslutna småhus till fjärrvärmenät, som vi enligt egen fördelning applicerar tätortsvis.Slutligen beräknas årsmedelhalter av B(a)P utifrån emissionsrastret på 1 km × 1 km utgående från linjära samband mellan emissioner och halter från tidigare genomförda lokalskaliga spridningsberäkningar med SIMAIR-ved i Västerbottenprojektet. Olika faktorer används för områden som domineras av vedpannor respektive lokaleldstäder, eftersom emissionerna är större och mer koncentrerade från vedpannor. De haltmått som tas fram är kartans högsta värde (KHV) samt kartans ytmedelvärde (KYM), vilket sedan sammanställs kommunvis för maximala gridrutan i varje kommun i syfte att identifiera potentiella riskområden för överskridande av MKN.Huvudslutsatserna från studien är följande:Årsemissioner av B(a)P· Beräkningarna i studien ger nationella totalemissioner av B(a)P från småskalig uppvärmning (år 2012) på 880 kg år–1 för vedpannor, 630 kg år–1 för lokaleldstäder, 3.6 kg år–1 för pelletspannor och 4.3 kg år–1 för oljepannor.· Beräkningarna av kommunvisa totala årsemissioner av B(a)P från småhusens småskaliga uppvärmning (summan av vedpannor, lokaleldstäder, pelletspannor och oljepannor) ger nivåer på mellan 300 – 25 000 g år–1. Störst totalemission (mellan 20 000 och 25 000 g år–1) beräknas för Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Norrtälje och Gotland.· De högsta årsemissionerna av B(a)P från vedpannor, som står för i särklass högst emission per enhet och därmed har störst påverkan på den lokala luftkvaliteten, beräknas för Skellefteå (18 200 g år–1) följt av Örnsköldsvik (13 600 g år–1), Gotland (13 500 g år–1), Sundsvall (12 900 g år–1) och Hudiksvall (12 300 g år–1).Årsmedelhalter av B(a)P· Utifrån ett linjärt antagande mellan emissioner och halter fås kommunvisa årsmedelhalter av B(a)P 2012 på 0.03 – 1.03 ng m–3 för haltmåttet kartans högsta värde (KHV). Motsvarande värden för kartans ytmedelvärde (KYM) är 0.01 – 0.25 ng m–3.· Beräkningarna indikerar att det föreligger risk för överskridande av MKN (>1.0 ng m–3) i vissa enskilda gridrutor i tätorterna Sollefteå och Laholm (avseende årsmedelhalt av B(a)P uttryckt som KHV). Höga årsmedelhalter (>0.8 ng m–3) fås även för Kramfors, Säffle, Arvidsjaur, Boden, Skellefteå och Trollhättan. Detta är kommuner med en stor andel vedpannor i förhållande till lokaleldstäder.· Merparten (273 av 290) av kommunerna i Sverige har haltnivåer (KHV) högre än miljökvalitetsmålet Frisk luft (>0.1 ng m–3). Här är påverkan även betydande för utsläpp från trivseleldning med lokaleldstäder.· Skillnaden är liten mellan år 2012 och normalåret avseende referensåren 1960-1990; halterna (och emissionerna) är generellt 4 % högre för normalåret, men värdet varierar mellan olika län eftersom energibehovet är beräknat länsvis (från 1 % lägre halter/emissioner i Kronobergs län till 7 % högre halter/emissioner i Örebro län för normalåret).Resultatens osäkerhet och användning· Studien ska ses som en översiktlig kartläggning och screening av emissioner och halter av B(a)P från småskaliga vedeldningen. Beräkningarna kan anses representera ett ”worst case”.· Det finns många osäkerheter och felkällor att beakta. Exempel på indata som påverkar beräkningarna är antalet eldstäder per kommun, antalet småhus anslutna till fjärrvärme, antaganden om eldvanor och emissionsfaktorer.· Den i särklass största osäkerheten vad gäller indata är statistiken från MSB över antaleteldstäder per kommun, samt hur eldstäderna fördelas mellan olika kommuner i gemensamma räddningstjänstområden. Detaljeringsgraden av underlaget samt klassificeringen av eldstäderna kan variera betydligt mellan olika kommuner/räddningstjänstförbund.· En annan osäkerhet vad gäller indata är statistik från Energimarknadsinspektionen över antalet anslutna småhus till fjärrvärmenät, men de indata bedöms emellertid vara mindre osäkra än antalet eldstäder, åtminstone på kommunnivå. Osäkerheten ligger främst i den geografiska spridningen av de anslutna fastigheterna.· Metodiken vad gäller att beräkna lokala halter från emissionsraster på 1 km × 1 km med antagande om linjära samband är också givetvis osäker. Många lokala parametrar som påverkar spridningen fångas inte i beräkningarna. Dock verkar metodiken ändå reproduceragradienter bra och fungerar tillfredställande till översiktliga kartläggningar såsom denna studie.· För kommuner som enligt beräkningarna har haltnivåer som överskrider eller är nära att överskrida MKN rekommenderas, i ett första steg, att en noggrannare granskning/inventering görs av indata som används i beräkningarna, i synnerhet antalet eldstäder
|
|
| 3. |
- Aronsson, Helena, et al.
(författare)
-
Effects of pig and dairy slurry application on N and P leaching from crop rotations with spring cereals and forage leys
- 2014
-
Ingår i: Nutrient cycling in agroecosystems. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1385-1314 .- 1573-0867. ; 98, s. 281-293
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Two crop rotations dominated by spring cereals and grass/clover leys on a clay soil were studied over 2 years with respect to nitrogen (N) and phosphorus (P) leaching associated with pig or dairy slurry application in April, June and October. Leaching losses of total N (TN), total P (TP), nitrate-N and dissolved reactive P (DRP) were determined in separately tile-drained field plots (four replicates). Mean annual DRP leaching after October application of dairy slurry (17 kg P ha(-1)) to growing grass/clover was 0.37 kg ha(-1). It was significantly higher than after October application of pig slurry (13 kg ha(-1)) following spring cereals (0.16 kg ha(-1)) and than in the unfertilised control (0.07 kg P ha(-1)). The proportion of DRP in TP in drainage water from the grass/clover crop rotation (35 %) was higher than from the spring cereal rotation (25 %) and the control (14 %). The grass/clover rotation proved to be very robust with respect to N leaching, with mean TN leaching of 10.5 kg ha(-1) year(-1) compared with 19.2 kg ha(-1) year(-1) from the cereal crop rotation. Pig slurry application after cereals in October resulted in TN leaching of 25.7 kg ha(-1) compared with 7.0 kg ha(-1) year(-1) after application to grass/clover in October and 19.1 kg ha(-1) year(-1) after application to spring cereals in April. In conclusion, these results show that crop rotations dominated by forage leys need special attention with respect to DRP leaching and that slurry application should be avoided during wet conditions or combined with methods to increase adsorption of P to soil particles.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Aronsson, Helena, et al.
(författare)
-
N and P losses from two crop rotations on a clay soil with applications of liquid manure
- 2011
-
Ingår i: NJF Report. - 1653-2015. ; 7, s. 102-105
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Sweden, nitrogen (N) and phosphorus (P) leaching losses and mitigation strategies for cropping systems using liquid manure have been studied on sandy soils, e.g. at Mellby experimental field in southern Sweden (Halmstad, 7.2 oC and 803 mm) (Torstensson & Aronsson, 2000). In 2008, a corresponding experiment was established on a clay soil in a neighbouring field (Lilla Böslid; 30% clay) in order to enable estimations of leaching and recommendations relating to the use of pig and cattle slurry for clay soils in this region. The field consists of 36 separately tile-drained plots with flow-proportional water sampling for estimations of nutrient leaching. Two crop rotations, representing pig and dairy production, are being studied, including control plots (Table 1). The main objectives of the studies, which started in 2010, are to: 1) quantify P leaching from this soil, 2) determine how N and P leaching is affected by time of slurry application to different crops (with and without incorporation) and 3) identify possibilities for improving N and P use efficiency on farms with intensive livestock production. Transport of dissolved dinitrous oxide in drainage water is also being measured in a connected project together with Halmstad University. The study is being funded by the Swedish Farmers' Foundation for Agricultural Research.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Björck, Lennart, et al.
(författare)
-
Tveksam vinst med ekolantbruk
- 2009
-
Ingår i: Svenska dagbladet. - 1101-2412. ; -
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Geranmayeh, Pia, et al.
(författare)
-
Phosphorus Retention in a Newly Constructed Wetland Receiving Agricultural Tile Drainage Water
- 2013
-
Ingår i: Journal of Environmental Quality. - : Wiley. - 0047-2425 .- 1537-2537. ; 42, s. 596-605
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- One measure used in Sweden to mitigate eutrophication of waters is the construction of small wetlands (free water surface wetland for phosphorus retention [P wetlands]) to trap particulate phosphorus (PP) transported in ditches and streams. This study evaluated P retention dynamics in a newly constructed P wetland serving a 26-ha agricultural catchment with clay soil. Flow-proportional composite water samples were collected at the wetland inlet and outlet over 2 yr (2010-2011) and analyzed for total P (TP), dissolved P (DP), particulate P (PP), and total suspended solids (TSS). Both winters had unusually long periods of snow accumulation, and additional time-proportional water samples were frequently collected during snowmelt. Inflow TP and DP concentrations varied greatly (0.02-1.09 mg L-1) during the sampling period. During snowmelt in 2010, there was a daily oscillation in P concentration and water flow in line with air temperature variations. Outflow P concentrations were generally lower than inflow concentrations, with net P losses observed only in August and December 2010. On an annual basis, the wetland acted as a net P sink, with mean specific retention of 69 kg TP, 17 kg DP, and 30 t TSS ha(-1) yr(-1), corresponding to a reduction in losses of 0.22 kg TP ha(-1) yr(-1) from the agricultural catchment. Relative retention was high (36% TP, 9% DP, and 36% TSS), indicating that small constructed wetlands (0.3% of catchment area) can substantially reduce P loads from agricultural clay soils with moderately undulating topography.
|
|
| 10. |
- Johnsson, Holger, et al.
(författare)
-
Läckage av näringsämnen från svensk åkermark : Beräkningar av normalläckage av kväve och fosfor för 1995 och 2005
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Beräkningar av läckaget av kväve och fosfor från svensk åkermark har gjorts som en del i ett uppdrag med syfte att beräkna den totala närsaltsbelastningen från Sverige till omgivande hav för rapportering till HELCOM2 (PLC5) och för uppföljning av miljömålet ”Ingen övergödning”. Beräkningen, som har gjorts för åren 1995 och 2005, omfattar hela Sveriges åkerareal och har utförts med hjälp av beräkningssystemet NLeCCS. I NLeCCs, som är ett system för att beräkna normalläckage från åkermark, ingår simulerings-verktygen SOILNDB (baserad på SOIL/SOILN modellerna) för kväve och ICECREAMDB (baserat på ICECREAMmodellen) för fosfor. Sverige har delats upp i 22 läckageregioner, vilka karakteriseras av olika klimat, produktionsinriktning, gödslings- och produktionsnivåer. För varje region har s.k. normalläckage beräknats för ett antal olika kombinationer av grödor (12 st.), jordarter (10 st.) och gödslingsformer (2 st.), lutningar (3 st.) och markfosforklasser (3 st.), de två sistnämnda bara relevanta för fosforberäkningen. Normalläckagen representerar läckaget för ett år med normaliserat klimat och motsvarande normaliserad skörd och har utförts med 20-åriga tidsperioder av väderdata i kombination med statistik om bl.a. normskördar, gödsling, grödarealer och andel handels- och stallgödslad areal. Växtsekvenser har skapats med en för ändamålet utvecklad växtodlingsgenerator varefter medelvärden för läckage för de olika kombinationerna av jordarter, grödor, gödsling, lutning och markfosforklass beräknats. I det beräknande läckaget av kväve har ingått rotzonsutlakning d.v.s. det kväve som passerat rotzonen och inte längre är tillgängligt för växterna eller möjligt att påverka med olika odlingsåtgärder. Rotzonsutlakning kan betraktas som åkermarkens bruttobelastning före retentionsprocesser i grundvatten och vattendrag. I det beräknande läckaget av fosfor har både rotzonsutlakning av fosfor och förluster av fosfor via ytavrinning ingått. Det framräknade normalläckaget har använts för att ta fram medelläckage och bruttobelastning av kväve och fosfor från åkermark för de olika läckageregionerna. För kväve beräknades medelläckaget för åkermarken i Sverige minska från knappt 21 kg N/ha till drygt 18 kg N/ha, mellan åren 1995 och 2005. Orsaken till förändringen var dels en förändrad grödsammansättning och dels förändringar i odlingen såsom övergång från stubbträda till grönträda, användning av fånggrödor, ökad vårplöjning, förändrade gödslingstidpunkter och förbättrad kväveeffektivitet. Skillnaden i medelläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 5 och 47 kg N/ha för 2005. Lägsta läckaget fanns i skogsbygderna och i regioner med låg avrinning. Medelkoncentrationen var drygt 6 mg N/l och varierade mellan 2 och 11 mg N/l för de olika regionerna. För fosfor beräknades medelläckaget för åkermarken i Sverige minska från 0,54 till 0,52 kg P/ha, mellan åren 1995 och 2005. Viktiga orsaker till förändringen var dels en förändrad grödsammansättning (inberäknat i detta en övergång från ettåriga stubbträdor till fleråriga grönträdor) och dels att mängden applicerad gödsel minskade från 1995 till 2005. Ytterligare orsaker till minskningen var odling av fånggrödor och anläggning av skyddszoner mot vattendrag och sjöar. Skillnaden i medelläckage mellan de olika regionerna var stor och varierade mellan 0,1 (Öland och Gotland) och 1,3 (Västsvenska dalbygden) kg P/ha för 2005. Lägsta läckaget fanns i regioner med låg avrinning och stor andel lätta jordar. Medelkoncentrationen var 0,17 mg P/l och varierade mellan 0,06 och 0,34 mg P/l för de olika regionerna. 2 Helsingforskommissionen
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Mock, Thomas, et al.
(författare)
-
Multiomics in the central Arctic Ocean for benchmarking biodiversity change
- 2022
-
Ingår i: PLoS biology. - : Public Library of Science (PLoS). - 1544-9173 .- 1545-7885. ; 20:10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Multiomics approaches need to be applied in the central Arctic Ocean to benchmark biodiversity change and to identify novel species and their genes. As part of MOSAiC, EcoOmics will therefore be essential for conservation and sustainable bioprospecting in one of the least explored ecosystems on Earth.
|
|
| 15. |
- Mogren, Lars, et al.
(författare)
-
Improved Nitrogen Starter Fertilizer Strategy (Method and Level) for Field Grown Iceberg Lettuce (Lactuca sativa)
- 2010
-
Ingår i: Acta Horticulturae. - 0567-7572 .- 2406-6168. ; 852, s. 305-310
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The paper presents three preliminary trials of a study with the aim to find a way to reduce total amounts of nitrogen applied in iceberg lettuce (Lactuca sativa) production without reducing the yield and quality by the use of a starter fertilizer strategy. The trials consisted of a fertilizer experiment, a demonstration plot and a trial in climate chamber conditions. Levels, total amounts and methods of nitrogen fertilizer application were compared. Low to medium levels of nitrogen added as placed starter fertilizer resulted in equal yield and lettuce quality compared to high levels and broadcast application. This means that the total amount of nitrogen fertilizer can probably be lowered and thereby the risk of nitrogen leaching from the field. No statistically significant reduction in yield or quality between broadcast and placed fertilizer treatments were found, so the placed starter fertilizer method seems promising, but need to be further tuned for Swedish climate conditions
|
|
| 16. |
- Neumann, Angelika, et al.
(författare)
-
Identification of key factors for reducing N and P leaching from organic crop rotations
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Leaching of nitrogen (N) and phosphorus (P) for different 6-year organic crop rotations was examined in separately tile-drained field plots on two different sites in southwest Sweden. On each site, two different farming systems, one with dairy cows and one without stock, were evaluated to identify parts of the crop rotations with the greatest risks of N and P leaching and to examine the scope for improvement. Although organic farming methods themselves already led to a reduction in nutrient leaching, critical periods in the crop rotation could nevertheless be identified for the two soil types. While P leaching is of major importance on clay soils, sandy soils are strongly susceptible to N leaching. From the present study it could be concluded, that key factors for reducing N and P leaching from clay soils are late ploughing, avoidance of early incorporation of clover-grass leys in order to sow a winter cereal, the use of undersown crops and an even distribution of nutrients within the crop rotation. For the sandy soil, where measures like undersown crops and spring tillage were already integrated in the studied crop rotation, potato cultivation and application of farmyard manure were identified as the main sources of N losses to the drainage water
|
|
| 17. |
- Neumann, Angelika, et al.
(författare)
-
Losses of nitrogen and phosphorus via the drainage system from organic crop rotations with and without livestock on a clay soil in southwest Sweden
- 2011
-
Ingår i: Organic Agriculture. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1879-4238 .- 1879-4246. ; 1, s. 217-229
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Leaching losses of N and P were examined in separately tile-drained field plots on a clay soil with two 6-year organic crop rotations (1998–2006). Two different farming systems (with dairy cows (+L) and without stock (−L)) were evaluated to identify parts of the crop rotations with the greatest risks of N and P leaching losses and to examine the scope for improvement. Although N and P leaching losses tended to be higher without livestock, the mean annual leaching loads from both systems were low and did not differ significantly (6.8 and 9.1 kg N ha−1 year−1 and 0.39 and 0.55 kg Pha−1 year−1 for +L and −L, respectively). For both systems, there were increased amounts of N and P in drainage water in the period following sowing of winter wheat after incorporation of clover–grass ley (CG). This could be attributed to the early date of CG incorporation, as late incorporation followed by bare fallow gave lower nutrient leaching. Drainage from bare fallow after a broad bean crop was identified as a critical part of the crop rotation for P leaching, with P losses possibly enhanced by macropore formation by the taproot of broad bean. The lowest leaching losses were observed during CG growth, demonstrating that CG had a buffering effect on leaching during heavy precipitation events. It was concluded that in organic farming on clay soils, countermeasures such as undersown CG and late incorporation of this CG can be effective in reducing N and P leaching losses
|
|
| 18. |
- Neumann, Angelika, et al.
(författare)
-
Nitrogen and phosphorus leaching losses from potatoes with different harvest times and following crops
- 2012
-
Ingår i: Field Crops Research. - : Elsevier BV. - 0378-4290 .- 1872-6852. ; 133, s. 130-138
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A 3-year field study (2007-2009) was conducted in separately tile-drained plots on a sandy soil in southwest Sweden to determine nitrogen (N) and phosphorus (P) leaching losses from potatoes to the drainage system. Different types of potatoes were grown and harvested at different times followed by different crops in order to identify the potato type/following crop system with the lowest risk of N and P leaching losses. Accumulated annual amounts of N and P lost to drainage between May (potato planting) and the following April varied between 13 and 72 kg N ha(-1) and 0.04 and 0.24 kg P ha(-1) depending on treatment and year. P leaching losses from this particular soil were low and differences between potato types not distinct, but there were significant differences between years. Abnormally high precipitation in summer 2007 led to significantly higher P leaching losses than in other years. N leaching losses were also higher in 2007, but differences between potato types were found in all years. Despite the high mineral soil nitrogen content (N-min) after harvest in June, early potatoes (EP) with oilseed radish (oil) as catch crop showed the lowest N leaching losses of all potatoes. Potatoes harvested in August (table potato; TP) and September/October (late potato; LP) followed by triticale (tri) sown in October showed the highest leaching losses. Thus under current climate conditions in Sweden, oilseed radish after EP is a suitable catch crop for N, while triticale sown in October is ineffective in preventing N leaching after potatoes. The late harvest of starch potatoes (SP) did not allow establishment of a following crop. However, SP showed lower N leaching losses than TP + tri and LP + tri due to lower residual N-min in deeper soil layers, low temperatures after harvest decreasing soil N mineralisation and higher C:N ratio of the potato haulm leading to lower N mineralisation potential. As a mean of all years, N leaching losses during and after EP + oil and SP were similar to those from the reference crop spring barley (SB), whereas TP + tri and LP + tri require countermeasures against N leaching. (C) 2012 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
- Stjernman Forsberg, Lovisa, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster från åkermark 2010/2011 : Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlingsåtgärder på ett antal fält (12 st) som ingår i lantbrukares normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet, och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2010/2011.Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.Under 2010/2011 föll det mycket regn under sommarmånaderna och den totala årsnederbörden var större än den normala vid flera av de nederbördsstationer som ligger nära något av observationsfälten (tabell 4). På hälften av fälten avspeglade sig den rikliga årsnederbörden i en riklig årsavrinning, men på övriga fält var årsavrinningen mindre än normalt. På de flesta fält var januari en månad med ovanligt stor avrinning, detta i samband med plusgrader och snösmältning efter en period med kyla och snö under senhösten.De flödesvägda årsmedelhalterna av totalkväve var lägre än flerårsmedel på de flesta fält. I flera fall kan vinterbevuxen mark ha bidragit till de låga halterna. På vissa fält blev dock årstransporten av kväve större än flerårsmedel, trots låga kvävehalter. Detta till följd av riklig årsavrinning. Årsmedelhalterna av totalfosfor i dräneringsvattnet var låga eller oförändrade på samtliga fält. Endast ytvattnet från fält 14AC (Västerbotten) hade en årsmedelhalt av totalfosfor som var högre än flerårsmedel.Även årstransporterna av totalfosfor låg i de flesta fall nära eller under flerårsmedelvärdena.Information och data från undersökningen kan hämtas via www.slu.se/mark/dv.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Stjernman Forsberg, Lovisa, et al.
(författare)
-
Växtnäringsförluster från åkermark 2011/2012 : Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlingsåtgärder på ett antal fält (12 st) som ingår i lantbrukares normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2011/2012. Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsme-delhalter, transporter och avrinning för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.På de flesta håll i landet blev årsnederbörden under det agrohydrologiska året 2011/2012 ovanligt stor. Likaså var vintern ovanligt mild. Gemensamt för samtliga observationsfält var också att det framförallt var någon period un-der sensommaren (juli ‐september 2011) som blev ovanligt nederbördsrik. Vid den tiden är avdunstningen hög och växter tar upp en stor del av vattnet. På flera observationsfält blev därför årsavrinningen mindre än medel, trots riklig årsnederbörd.De flödesvägda årsmedelhalterna av totalkväve i dräneringsvattnet var låga på de flesta fält. Endast på fält 21E och fält 16Z var totalkvävehalten högre än medel. Årstransporten av totalkväve var mindre än normalt på samtliga fält utom på fält 16Z.På fält 2M, 11M, 4O, 7E och 1D låg både flödesvägda årsmedelhalter samt årstransporter av totalfosfor över me-del, medan motsvarande värden för övriga fält var i nivå med medel eller strax under.Information och data från undersökningen kan hämtas via www.slu.se/mark/dv.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Svensson, Lars-Gunnar, et al.
(författare)
-
Strategy-proof allocation of multiple public goods
- 2008
-
Ingår i: Social Choice and Welfare. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0176-1714 .- 1432-217X. ; 30:2, s. 181-196
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper characterizes strategy-proof social choice functions (SCFs), the outcome of which are multiple public goods. Feasible alternatives belong to subsets of a product set $${A_{1} imes cdots imes A_{m}}$$ . The SCFs are not necessarily “onto”, but the weaker requirement, that every element in each category of public goods A k is attained at some preference profile, is imposed instead. Admissible preferences are arbitrary rankings of the goods in the various categories, while a separability restriction concerning preferences among the various categories is assumed. It is found that the range of the SCF is uniquely decomposed into a product set $${B_{1} imes cdots imes B_{q},}$$ in general coarser than the original product set, and that the SCF must be dictatorial on each component B l . If the range cannot be decomposed, a form of the Gibbard–Satterthwaite theorem with a restricted preference domain is obtained.
|
|
| 26. |
- Svensson, Lars-Gunnar, et al.
(författare)
-
Strategy-Proof Allocation of Multiple Public Goods
- 2005
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- We characterize the set of strategy-proof social choice functions (SCFs), the outcome of which are multiple public goods. The set of feasible alternatives is a subset of a product set with a finite number of elements. We do not require the SCFs to be ‘onto’, but instead impose the weaker requirement that every element in each category of public goods is attained at some preference profile. Admissible preferences are arbitrary rankings of the goods in the various categories, while a separability restriction concerning preferences among the various categories is assumed. We find that the range of the SCF is uniquely decomposed into a product set in general coarser than the original product set, and that the SCF must be dictatorial in each component of the range. If the range cannot be decomposed at all, the SCF is dictatorial in spite of the separability assumption on preferences, and a form of the Gibbard-Satterthwaite theorem with a restricted preference domain is obtained.
|
|
| 27. |
- Svensson, Robert, 1971-
(författare)
-
Social control and socialisation : the role of morality as a social mechanism in adolescent deviant behaviour
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The object of this doctoral dissertation is to study the processes and mechanisms that restrain adolescents from committing deviant and criminal acts. The framework is that when the socialisation process functions well, and norms and values are internalised, an individual will develop a moral sense as to what is right and wrong. In line with this, morality is examined as a social mechanism that may assist us in understanding and explaining the relationship between socialisation and adolescent deviance and criminal offences. The dissertation also discusses what influence the peer group and structural conditions have on deviant and delinquent behaviour. The dissertation is based on three empirical studies.The first study examines gender differences in adolescent drug use in terms of parental monitoring and peer deviance. Females are found to be more highly monitored than males whilst males are more exposed to deviant peers than females. There is a significant interaction between parental monitoring and peer deviance for the sample as a whole. The effect of this interaction is greater among females, indicating that exposure to deviant peers is more important for the drug use of females in families where parental monitoring is poor.The second study examines the relationship between gender, parent-child relations, shame, and juvenile delinquency. The study proceeds from a social bonding theoretical framework and hypothesises that shame will act as an intervening mechanism through which poor parentchild relations impact upon delinquency. The present study addresses three key research questions. Are girls more strongly attached to and controlled by their parents than boys? Do girls feel more shame in the face of significant others than boys? And finally, does shame mediate the effect of parent-child relations in the explanation of delinquency? The findings show girls to be more strongly attached to parents, more controlled and to feel more shame than boys. Finally, the analyses show that feeling less shame in the face of significant others tended to mediate the effect of poor parent-child relations on delinquency for girls. For boys, both family interaction and shaming components are significantly related to delinquency.The third study examines the way attachment to parents and school bonds are linked to levels of self-esteem (measured as self-rejection) and morality (measured as pro-social values), and whether these factors are linked to associations with delinquent friends in the explanation of delinquency. The findings show that strong bonds to family and school correspond with low levels of self-rejection and high pro-social values. Poor bonding to school and low levels of pro-social values increase the risk for involvement in delinquent peer groups. Poor school bonds, low levels of pro-social values and associating with delinquent friends are related to delinquency for boys and girls. Levels of self-rejection have a more important effect on the delinquency of boys. The results show that the impact of attachment to parents and school bonds on delinquency is for the most part mediated by levels of pro-social values for both boys and girls.
|
|
| 28. |
- Torstensson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Avrinning och växtnäringsförluster från åkermark, agrohydrologiska året 2008/2009 : Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Observationsfält på åkermark
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlings-åtgärder på ett antal fält (13 st) som ingår i lantbrukarens normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet, och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2008/2009.Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.Under det agrohydrologiska året 2008/2009 var årsnederbörden större än normalt i de flesta områden. Augusti var den nederbördsrikaste månaden och april den torraste månaden i de flesta områden. Trots den rikliga årsnederbörden blev årsavrinningen i de flesta lägre än normalt, beroende på att den extra neder-börden föll under årstider med hög avdunstning. På de flesta håll var avrinningen störst under senhösten.Relativt låga kvävehalter i kombination med måttlig avrinning gjorde att kvävetransporterna i de flesta fall var mindre än flerårsmedelvärdet. På fälten i O, D och AC län var fosforhalterna något högre än nor-mal, vilket också ledde till högre fosfortransport. På övriga fält var fosfortransporten lägre än eller jäm-förbar med flerårsmedelvärdena.
|
|
| 29. |
- Torstensson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Avrinning och växtnäringsförluster från åkermark, agrohydrologiska året 2009/2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och od-lingsåtgärder på ett antal fält (13 st) som ingår i lantbrukarens normala drift. Programmet ingår i den nat-ionella miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet, och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2009/2010.Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige.Under det agrohydrologiska året 2009/2010 var årsnederbörden lägre än, eller nära den normala i de syd-västra delarna av landet, medan den var högre i de östra delarna och i Norrland. Juli 2009 var den neder-bördsrikaste månaden i de flesta områden. Årsavrinningens storlek följde i stort sett samma geografiska mönster som årsnederbörden. På de flesta håll var avrinningen störst under våren 2010, till följd av den jämförelsevis kalla och snörika vintern.Årsmedelhalterna av kväve varierade kraftigt, både mellan fälten och jämfört med fältens flerårsmedel-värden. På några fält var kvävehalten påtagligt högre medan andra hade betydligt lägre kvävehalter än normalt. Att utläsa någon gemensam trend för året går nästan inte, resultaten förefaller starkt påverkade av odlingsåtgärders och grödors direkta inverkan. Vid fyra av fälten var totalfosforhalterna något högre än normalt medan övriga fält hade lägre eller oförändrade koncentrationer.
|
|
| 30. |
- Torstensson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Avrinning och växtnäringsförluster från åkermark, agrohydrologiska året 2009/2010 : årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet : observationsfält på åkermark : resultat från parallell provtagning av dräneringsvatten med momentan resp. flödesproportionell metod 2009/2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och od-lingsåtgärder på ett antal fält (13 st) som ingår i lantbrukarens normala drift. Programmet ingår i den nat-ionella miljöövervakningen på Jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet, och med SLU som ansvarig utförare. I denna rapport redovisas resultat för det agrohydrologiska året 2009/2010. Rapporten redovisar bl.a. flödesvägda årsmedelhalter, transporter och avrinning för varje fält, medan klimatet redovisas översiktligt för olika delar av Sverige. Under det agrohydrologiska året 2009/2010 var årsnederbörden lägre än, eller nära den normala i de syd-västra delarna av landet, medan den var högre i de östra delarna och i Norrland. Juli 2009 var den neder-bördsrikaste månaden i de flesta områden. Årsavrinningens storlek följde i stort sett samma geografiska mönster som årsnederbörden. På de flesta håll var avrinningen störst under våren 2010, till följd av den jämförelsevis kalla och snörika vintern. Årsmedelhalterna av kväve varierade kraftigt, både mellan fälten och jämfört med fältens flerårsmedel-värden. På några fält var kvävehalten påtagligt högre medan andra hade betydligt lägre kvävehalter än normalt. Att utläsa någon gemensam trend för året går nästan inte, resultaten förefaller starkt påverkade av odlingsåtgärders och grödors direkta inverkan. Vid fyra av fälten var totalfosforhalterna något högre än normalt medan övriga fält hade lägre eller oförändrade koncentrationer
|
|
| 31. |
- Torstensson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Kväve- och fosforutlakning efter potatis : utlakning efter olika potatistyper : slutrapport
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med projektet var att klarlägga förekommande skillnader mellan de olika potatistyperna och i relation till odling av vårkorn vad gäller: Ansamling av mineralkväve i marken under perioden mellan skörd av potatis och sen höst. Kväveutlakningen under den efterföljande vinterperioden. Påverkan på fosforutlakningen vid odling av oljerättika som fånggröda efter tidig potatis. Som medeltal för hela perioden uppvisade sommar- och matpotatis den signifikant högsta utlakningen av kväve. Däremot blev kväveutlakningen efter färskpotatisen låg och i samma nivå som efter vårkornet. Den tidigt sådda fånggrödan i form av oljerättika efter färskpotatis har fungerat effektivt och utan att släppa ifrån sig nämnvärda mängder utlakningsbart kväve efter nerbrukningen på senhösten. Om odlingen bedrivs på detta sätt krävs inga omedelbara ytterligare insatser för att minska kväveutlakningen. Även efter stärkelsepotatisen blev kväveutlakningen låg, de senare två åren var utlakningen bara obetydligt högre än efter vårkornet, men medeltalet dras upp av den höga utlakningen det första året (figur 5b). Orsaken till den låga utlakningen efter stärkelsepotatis, trots hög kvävegödsling, är den långa växtperioden som ger grödan tid att förutom gödselkvävet, även tillvarata en stor del av det kväve som mineraliseras under hösten. Sommar- och mat-potatis förefaller vara de potatistyper där det förefaller svårast att be-mästra kväveutlakningen. Efter sommarpotatisen skulle det möjligen vara ide att så t.ex. olje-rättika som fånggröda, men andra försök med eftersådd oljerättika efter vårsäd har visat att såtidpunkten är kritisk för att få en tillräckligt etablerad och utvecklad (stabil) fånggröda, som inte släpper från sig kvävet under vintern (Torstensson et al., 2011). I det här fallet skördades sommarpotatisen i första halvan av augusti vilket kan vara i senaste laget, men efter skörd i juli månad borde en fånggröda av typen oljerättika vara väl värd att prova
|
|
| 32. |
- Torstensson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Utlakningsförsök med vitsenap och oljerättika som eftersådda fånggrödor : slutrapport
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett projekt med medel från Jordbruksverket studerades effekterna på utlakningen av kväve och fosfor av eftersådda fånggrödor (sådda efter skörd av huvudgrödan) i ett utlakningsförsök på sandig mojord vid L:a Böslid i Halland. I det 3-åriga fältförsöket odlades vitsenap (Sinapsis alba) och oljerättika(Raphanus sativus) efter färskpotatis (skörd i juni) och vårkorn. Nedbrukning av fånggrödan skedde antingen sent på hösten eller på våren. Som referens till leden med eftersådda fånggrödor odlades vårkorn utan fånggröda med bearbetning sent på hösten samt sommarpotatis (skörd i augusti) som efterföljdes av rågvete som fånggröda. Utlakningsmätningar i de specialdränerade försöksrutorna kompletterades med växt- och jordprovtagningar vid strategiska tidpunkter. Efterverkanseffekter av fånggrödorna studerades i efterföljande vårkorn. Ovanjordiskt kväveupptag under hösten i fånggrödorna efter vårkorn och sommarpotatis uppgick till omkring 10 kg N/ha, medan den tidigare sådda fånggrödan efter färskpotatis tog upp ca 30 kg N/ha. Kväve- och fosforutlakningen efter vårkorn med fånggröda var oförändrad jämfört med ledet med vårkorn utan fånggröda, oberoende av bearbetningstidpunkten. Kväveutlakningen var högst i ledet med sommarpotatis följd av rågvete. I ledet med oljerättika efter färskpotatis fanns sannolikt en reduktion av kväveutlakningen som därmed hamnade på samma nivå som leden med vårkorn. I leden med fånggrödor efter vårkorn och efter sommarpotatis var medelskörden hos efter-verkansgrödorna något större än i leden med vårkorn utan fånggröda och oljerättika efter färskpotatis, men skillnaderna var ej signifikanta
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Ulen, Barbro, et al.
(författare)
-
Lagged response of nutrient leaching to reduced surpluses at the field and catchment scale
- 2015
-
Ingår i: Hydrological Processes. - : Wiley. - 0885-6087 .- 1099-1085. ; 29, s. 3020-3037
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Lag times in reduced nutrient leaching after improved agricultural practices must be assessed to inform management decisions and evaluate their cost-effectiveness. This study estimated the leaching of phosphorus (P) and nitrogen (N) at two scales, a 33.8-ha nested field (data from 1973 to 2011) and an 820-ha agricultural catchment (data from 1992 to 2010). Field management was evaluated along with long-term nutrient trends. Estimates including and excluding nutrient concentrations in the stream under dry catchment conditions (mean 2.5monthsyear(-1)) revealed that wastewater contributed 10% of the total P (TP) catchment leaching, mostly in dissolved reactive (DRP) form. More recent flow-proportional sampling at the two scales demonstrated 45% higher particulate P leaching from the field than with discrete water sampling, whereas a past discrete sampling strategy may have overestimated DRP contributions to the stream. The accumulated field P balance was increasingly negative after 1987, whereas crop yields increased. From 1998, the measured accumulated TP leaching from the field was lower than the mean accumulated leaching, considering the estimated downward trend (-10%) over the 38-year study period (p<0.05). The average total N (TN) field leaching of 28kgha(-1)year(-1) (1973-2011) was 10% higher than the catchment leaching (1992-2010). The rates and timing of fields N and P fertilization became better adapted to crop requirements over time, and thereafter, a 14% reduction in TN leaching was estimated. No significant trends were estimated for catchment leaching for either TP or TN over the 18-year period, demonstrating an extended lag period for reduced nutrient leaching and the need for long-term monitoring of the effects of pollution mitigation. Copyright (c) 2014 John Wiley & Sons, Ltd.Highlights Time lag in P and N leaching responses to reduce nutrient surpluses Close relationship with N export at nested scale Scale effects in Q indices and PP transport Point sources of pollution prolonging the time lag for DRP leaching mitigation
|
|
| 35. |
- Ulen, Barbro, et al.
(författare)
-
Närsaltstrender i dräneringsvatten från observationsfälten 1988-2009
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlingsåtgärder på ett antal fält (13 st) som ingår i lantbrukarens normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen av jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet, och med SLU som ansvarig utförare. Mann-Kendall test har använts för att utvärdera om läckaget av kväve och fosfor minskat sedan 1988, det år då alla fält började vara i drift. Testet har anpassats till den manuella provtagning som skett var 14:e dag ’Mann-Kendall-biweekly’ sedan programmet startade.Det har skett en statistiskt säker minskad trend (3% per år) av koncentrationerna nitratkväve (NO3-N) från två av fälten. Ett av dessa får sedan 1993 inte längre någon stallgödsel, har vissa år haft reducerad jordbearbetning eller endast vårplöjning, och alla trädor har brutits sent under säsongen under senare år. Det andra fältet med minskande kvävekoncentrationer har odlats med fånggröda kombinerat med vårplöjning sedan 1999 så ofta det varit möjligt i växtföljderna. Dessutom beräknades en minskad trend av löst reaktiv fosfor (DRP) från det senare fältet och ett annat fält. Båda har haft en ogödslad träda som en inre skyddszon på den del av fältet där dräneringsledningarna mynnar ut, den ena under åren 1999–2010 och den andra sedan 2001.Det beräknades ingen statistiskt säker trend i någon riktning för totalfosforhalten i dräneringsvattnet från något av de 13 fälten. Det fanns en ökande trend av löst reaktiv fosfor i dräneringsvattnet från ett fält som fått ökande fosforgödsling. Fosforgödslingen under den senaste perioden har skett nästan varje år, även åren efter potatis och sockerbetor. Den generella fosfornivån i detta dräneringsvatten är emellertid låg (4– 13 µg L-1 ), sannolikt beroende på att både matjorden och alven har en hög kapacitet att binda (sorbera) fosfor till ytan av jordpartiklarna.Eftersom närsaltskoncentrationerna är så starkt beroende av väder och klimatförändringar är det inte förvånande att antalet funna trender som varit statistiskt säkra var begränsade. Resultaten visar betydelsen av långtidsövervakning av kvalitén på det vatten som lämnar jordbruksfälten.
|
|
| 36. |
- Ulen, Barbro, et al.
(författare)
-
Trends in nutrient concentrations in drainage water from single fields under ordinary cultivation
- 2012
-
Ingår i: Agriculture, Ecosystems and Environment. - : Elsevier BV. - 0167-8809 .- 1873-2305. ; 151, s. 61-69
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 1988-2009, efforts involving manure regulations, subsidies and advisory work were made to reduce losses of nitrogen (N) and phosphorus (P) from arable land to water in Sweden, especially southern Sweden. To evaluate ensuing long-term trends, nutrients in total and dissolved form were monitored in drainage water from 13 fields under ordinary cultivation. The Mann-Kendall test, adjusted for biweekly sampling, revealed significant decreasing trends (magnitude 3% per year) in nitrate-nitrogen (NO3-N) concentrations in two fields. One of these had received no manure and had been subjected to delayed tillage after fallow since 1993, while the other had been frequently cropped with a catch crop combined with spring tillage since 1999. An additional decreasing trend in dissolved reactive P (DRP) was observed over the years from this and another field, both with unfertilised fallow grown as an interior buffer on an area at the field outlet, one in 1999-2010 and the other since 2001. By contrast, there was an increasing trend in DRP in a field with accelerating P loads that included almost yearly manure additions to crops following potatoes and sugar beet. However, the general DRP level in the drainage water was low (4-13 mu g L-1), probably as a result of high P sorption capacity of the topsoil and subsoil. No significant trends in total Pot particulate P were found for any of the fields. The importance of long-term monitoring of nutrients in water leaving agricultural fields in order to estimate trends in nutrient losses is discussed. (c) 2012 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
