| 1. |
- Axelsson, Monica, 1952-, et al.
(författare)
-
Elaboration and negotiation of new content : The use of meaning making resources in multilingual science classrooms
- 2017
-
Ingår i: NFSUN Nordic Research Symposium on Science Education 2017. ; , s. 17-20
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This presentation reports results from a study aiming at examining multilingual students’ meaning-making in science when instructed through Swedish. Focus is on how new content is elaborated and negotiated through various semiotic resources such as written and spoken language, still and moving images, gestures and physical artefacts. Data consist of video and audio recordings and digital photographs from two multilingual physics classrooms (students aged 11-12 and 14-15 respectively) and one biology classroom (students aged 14-15 years). Theoretically, the project takes its stance in social semiotics and pragmatist theory. Data are analysed through systemic functional linguistics, multimodal analyses and Dewey’s principle of continuity. The results show that the teachers and the students were engaged in meaning-making activities involving a variety of semiotic resources in ways that sometimes matched both students’ linguistic and scientific level. However, some observations indicate classroom practices that might constitute a hindrance for meaning-making. The study has implications for ways of promoting multilingual students’ meaning-making in science, including learning science, competent action, that is, norms about how to act in the science classroom, and communicating through different modes.
|
|
| 2. |
- Axelsson, Monica, 1952-, et al.
(författare)
-
Multilingual students' meaning making in science
- 2017
-
Ingår i: European Science Education Research Association, ESERA 2017 Conference.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We present results from a study aiming at investigating multimodal classroom interaction and its contribution to multilingual students’ meaning-making in science. The focus is on how science content is elaborated and negotiated through various semiotic resources. Data consist of video and audio recordings and digital photographs from three multilingual classes: a middle school physics classroom during the unit “measuring time”, a lower secondary physics classroom during the units “sound and light” and a lower secondary biology classroom during the unit “human body”. The project takes its stance in social semiotics and pragmatist theory. Data are analysed through systemic functional linguistics, multimodal analyses and Dewey’s principle of continuity. The results reveal that teachers and students were engaged in meaning-making activities involving a variety of semiotic resources with a potential to develop multilingual students’ scientific literacy. However, the teachers’ scientific starting points and perspectives on scientific literacy as well as their use of semiotic resources to some extent vary, affording different entries to science meaning-making. The study has implications for ways of promoting scientific literacy, including learning science, competent action, and communicating through different modes.
|
|
| 3. |
- Bergh Nestlog, Ewa, Professor, 1959-, et al.
(författare)
-
Flerspråkiga klassrum i Växjösskolor – ett utvecklings- ochforskningsprojekt
- 2023
-
Ingår i: Språk, reflektion och vetenskap i lärarutbildningen. - Växjö : Institutionen för didaktik och lärares praktik, Linnéuniversitetet. - 9789180820714 - 9789180820721 ; , s. 51-66
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- En människas språkliga resurser är nära sammankopplade med vem hon är och hur hon blir uppfattad av andra. Med andra ord har en människas språkliga resurser med hennes identitet att göra (Edwards, 2009). I dagens Sverige talas fler än 150 språk (Parkvall, 2015). Dessa språk tillskrivs inte lika värde, varken officiellt i lagar och språkpolicyer eller av talare av olika språk. Hult (2017) har å ena sidan beskrivit den språkliga hierarki som råderi Sverige med svenska som huvudspråk (SFS 2009:600) och det obligatoriska skolämnet engelska som ett andraspråk (SFS 2010:800), å andra sidan de inhemska minoritetsspråken (finska, jiddisch, meänkieli, romani och samiska) och övriga fler än hundra minoritetsspråk. Denna språkliga hierarki kan ses som ett uttryck för en enspråkig, eller möjligen tvåspråkig svensk-engelsk, norm. Svenska och engelska värdesätts högst i samhället, följt av skolspråken franska, tyska och spanska. De övriga språken tillmäts snarare ett individuellt värde. Det utvecklings- och forskningsprojekt som beskrivs i denna rapport har med språkliga resurser att göra, och det är rimligt att även relatera beskrivningen till ovanstående resonemang om språkliga hierarkier.
|
|
| 4. |
- Bergh Nestlog, Ewa, et al.
(författare)
-
Ämneslitteracitet i lärarutbildningen - litteracitetsdiskurser bland lärarutbildare
- 2023
-
Ingår i: Litteracitet och lärande i högre utbildning.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Syftet med forskningsprojektet DiLit är att utveckla kunskap om ämneslitteracitet i grundlärarutbildningen och hur undervisning om ämnesspråk kan stärkas. Vad som karaktäriserar ämnesspråk explicitgörs sällan i lärarutbildningen. Detta kan förklaras av att lärarutbildarna själva inte har deltagit i undervisning där ämnesspråket har tydliggjorts, och därmed kan de ha svårt att utforma undervisning som sätter ämnesspråket i fokus (Rainey m.fl. 2020). Behovet av forskning om ämneslitteracitet i lärarutbildningen är stort. Med utgångspunkt i socialsemiotik (Halliday 1978) och diskursanalytiska teorier (Ivanic 2004) undersöker vi vilka litteracitetsdiskurser några lärarutbildare ger uttryck för. I fallstudien som presenteras deltog fyra ämnesdidaktiska lärarutbildare. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, för att genom kvalitativ innehållsanalys ta reda på vad som kännetecknar ämneslitteracitet i ämnena biologi, historia, matematik och litteraturvetenskap (i skolämnet svenska), så som det kommer till uttryck när lärarutbildarna talar om språk och texter i sin undervisning. Resultatet visar att lärarutbildarna rör sig i olika litteracitetsdiskurser, och uppvisar fokus på akademisk litteracitet, ämneslitteracitet eller litteracitet i lärarprofessionen. De tre kategorierna överlappar ibland varandra i lager, och de kan sammanfalla i det vi kallar ämnesdidaktisk litteracitetsundervisning med fokus dels på skolundervisning, dels på den egna undervisningen i lärarutbildningen. En slutsats är att ämneslitteracitet i lärarutbildningen inte är enkel att definiera och att relationen mellan disciplinen vid universitetet och motsvarande skolämne inte alltid är tydlig.
|
|
| 5. |
- Danielsson, Kristina, Professor, 1961-, et al.
(författare)
-
Signs of Learning : Multiple Modes as Support for Interaction in a Linguistically Diverse Physics Classroom
- 2022
-
Ingår i: Education Sciences. - : MDPI AG. - 2227-7102. ; 12:10, s. 1-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Students’ and teachers’ meaning making in science classrooms is dependent on language in a broad, multimodal, sense, comprising specialized lexicogrammar and ways of using semiotic resources such as models, diagrams, and subject specific symbols. Altogether, the multimodal demands of science can be challenging, in particular for students learning the language of instruction in parallel with the subject content. Yet, multimodal perspectives are scarce in research concerning science learning in linguistically diverse classrooms, where several students are educated in their second language. Drawing on designs for learning theory, the interaction in a linguistically diverse physics classroom was analyzed through the Learning Design Sequence model to investigate the teacher’s design for learning for students’ meaning-making about ‘sound’. Thereto, students’ ‘signs of learning’ regarding subject content and how to communicate content in line with the discourse of science was analyzed. The teacher’s design for learning gave the students opportunities to interact about content by use of different semiotic modes, with gradually higher demands regarding both content and how to express the content which appeared to support students’ development of content knowledge and competency to express this knowledge in line with the discourse of science. However, some of the teacher’s choices appeared to be a hindrance for the students.
|
|
| 6. |
- Eliaso Magnusson, Josefina, et al.
(författare)
-
Samverkansdidaktik – en möjlighet för studiehandledare på modersmålet och lärare
- 2024
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Stödåtgärden studiehandledning på modersmålet finns i Sverige för att öka elevers, och i synnerhet nyanlända elevers måluppfyllelse (SFS 2010:800). I tidigare studier framhålls att det finns ett stort behov av att utveckla bättre rutiner för samverkan mellan studiehandledare och lärare i syfte att höja studiehandledningens kvalitet (t.ex. Avery 2017; SOU 2019; Roux Sparreskog 2023). I stort saknas studier som belyser studiehandledares och lärares fungerande samverkan. Syftet med det aktuella projektet är att fylla denna forskningslucka och undersöka hur studiehandledare på modersmålet och lärare utvecklar fungerande samverkan. En sådan förutsätter ömsesidig respekt och lyhördhet för varandras yrkeskompetenser (Danermark & Kullberg 1999).Vårt projekt har en etnografisk ansats beträffande datainsamling. Vi har audioinspelat intervjuer med 8 studiehandledare och 8 lärare som på sina enheter antas ha en god samverkan med varandra. Med hjälp av fältanteckningar, foton och ljudupptagningar har vi observerat 5 studiehandledningstillfällen med några av deras gemensamma elever.I denna presentation redogörs, med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, vad studiehandledarna uttrycker att de gör när de samverkar med lärarna. Vi presenterar också, med hjälp av agency, hur studiehandledarna uttrycker att de positioner sig i relation till studiehandledarrollen. Därtill exempliferas utifrån ett studiehandledningstillfälle hur samverkansdidaktiken praktiseras. Studiens resultat har relevans när det gäller att utveckla studiehandledares och lärares samverkansdidaktik, och synliggöra hur flerspråkighet tillvaratas som resurs.
|
|
| 7. |
- Eliaso Magnusson, Josefina, et al.
(författare)
-
Studiehandledares möjligheter till agency i samverkan med lärare
- 2023
-
Ingår i: Nordand. - 0809-9227 .- 2535-3381. ; 18:3, s. 157-172
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tidigare forskning framhåller behovet av att utveckla samverkan mellan studiehandledare och lärare, eftersom samverkan avgör studiehandledningens kvalitet. Denna studie syftar till att genom studiehandledares utsagor bidra med kunskap om hur deras fungerande samverkan med lärare konkret kommer till uttryck. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta studiehandledare. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys undersöks vad studiehandledarna säger att de och deras lärarkollegor återkommande gör när de samverkar. För att fördjupa analysen av det handlingsutrymme som studiehandledare möter i sin samverkan med lärare används begreppen agency (Ahearn, 2001) och ontologisk trygghet (Giddens, 1979). I resultatet framkommer att samskapande rutiner förekommer i praktikerna planering, utförande i interaktion med elever, dokumentation och uppföljning och samtal om elevens mående. Dessutom framgår hur studiehandledarna hanterar situationer när lärarna inte gör vad de förväntas göra. Resultaten visar att fungerande samverkan möjliggörs genom rutinisering som i sin tur ger plats för studiehandledares agency, såväl som deras tillgång till en arbetslivsgemenskap.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Klingberg, Jenny, 1978, et al.
(författare)
-
Ozone risk for vegetation in the future climate of Europe based on stomatal ozone uptake calculations
- 2011
-
Ingår i: Tellus A. - : Stockholm University Press. ; 63, s. 174-187
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The negative impacts of surface ozone (O3) on vegetation are determined by external exposure, leaf gas exchange and plant antioxidant defence capacity, all dependent on climate and CO2 concentrations. In this study the influence of climate change on simulated stomatal O3 uptake of a generic crop and a generic deciduous tree at ten European sites was investigated, using the LRTAP Mapping Manual stomatal flux model. O3 concentrations are calculated by a chemistry transport model (MATCH) for three 30-year time-windows (1961-1990, 2021-2050, 2071-2100), with constant precursor emissions and meteorology from a regional climate model (RCA3). Despite substantially increased modelled future O3 concentrations in central and southern Europe, the flux-based risk for O3 damage to vegetation is predicted to remain unchanged or decrease at most sites, mainly as a result of projected reductions in stomatal conductance under rising CO2 concentrations. Drier conditions in southern Europe are also important for this result. At northern latitudes, the current parameterisation of the stomatal conductance model suggest O3 uptake to be mainly limited by temperature. This study demonstrates the importance of accounting for the influences by climate and CO2 on stomatal O3 uptake, and of developing their representation in models, for risk assessment involving climate change.
|
|
| 12. |
- Lindén, Jenny, et al.
(författare)
-
Air pollution removal through deposition on urban vegetation: The importance of vegetation characteristics
- 2023
-
Ingår i: Urban Forestry and Urban Greening. - Göteborg : Elsevier BV. - 1618-8667 .- 1610-8167. ; 81
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Urban vegetation has the potential to improve air quality as it promotes pollutant deposition and retention. Urban air quality models often include the effect vegetation have on pollution dispersion, however, processes involved in pollution removal by vegetation are often excluded or simplified and does not consider different vegetation characteristics. In this systematic review, we analyze the influence of the large interspecies variation in vegetation characteristics to identify the key factors affecting the removal of the major urban pollutants, particulate matter (PM) and nitrogen dioxide (NO2) from the air through vegetation deposition. The aim is to identify key processes needed to represent vegetation characteristics in urban air quality modelling assessments. We show that PM is mainly deposited to the leaf surface, and thus representation of characteristics affecting the aerodynamics from canopy down to leaf surface are important, such as branch/shoot complexity and leaf size, leaf surface roughness and hairiness. In addition, characteristics affecting PM retention capacity, resuspension and wash-off, include leaf surface roughness, hairiness and wax content. NO2 is mainly deposited through stomatal uptake, and thus stomatal conductance and its responses to environmental conditions are key factors. These include response to solar radiation, vapour pressure deficit and soil moisture. Representation of these vegetation characteristics in urban air quality models could greatly improve our ability to optimize the type and species of urban vegetation from an air quality perspective.
|
|
| 13. |
- Metcalfe, Daniel B., et al.
(författare)
-
Patchy field sampling biases understanding of climate change impacts across the Arctic
- 2018
-
Ingår i: Nature Ecology and Evolution. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2397-334X. ; 2:9, s. 1443-1448
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Effective societal responses to rapid climate change in the Arctic rely on an accurate representation of region-specific ecosystem properties and processes. However, this is limited by the scarcity and patchy distribution of field measurements. Here, we use a comprehensive, geo-referenced database of primary field measurements in 1,840 published studies across the Arctic to identify statistically significant spatial biases in field sampling and study citation across this globally important region. We find that 31% of all study citations are derived from sites located within 50 km of just two research sites: Toolik Lake in the USA and Abisko in Sweden. Furthermore, relatively colder, more rapidly warming and sparsely vegetated sites are under-sampled and under-recognized in terms of citations, particularly among microbiology-related studies. The poorly sampled and cited areas, mainly in the Canadian high-Arctic archipelago and the Arctic coastline of Russia, constitute a large fraction of the Arctic ice-free land area. Our results suggest that the current pattern of sampling and citation may bias the scientific consensuses that underpin attempts to accurately predict and effectively mitigate climate change in the region. Further work is required to increase both the quality and quantity of sampling, and incorporate existing literature from poorly cited areas to generate a more representative picture of Arctic climate change and its environmental impacts.
|
|
| 14. |
- Uddling, Jenny, 1972-, et al.
(författare)
-
A newcomer’s spontaneous translanguaging in lower-secondary physics education
- 2023
-
Ingår i: International Multilingual Research Journal. - : Taylor & Francis Group. - 1931-3152 .- 1931-3160. ; , s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research indicates that encouraging translanguaging can enhance learning in a range of contexts. However, there are few studies examining translanguaging for learning among newcomers in science education. This case study fills this research gap by examining in what ways a newcomer to the school uses translanguaging practices with his classmate to participate more fully in a linguistically diverse physics classroom, where neither the teacher nor a majority of the students share the same home language. The data comprises transcriptions of video and audio recordings and photographs from nine physics lessons (students aged 14–15 years). Translanguaging practicesFootnote1 were identified and analyzed from a sociocultural perspective. Benito, the newcomer, spontaneously used English, Swedish, Spanish and Portuguese and prior knowledge in creative ways in interactions with his classmate during pair work, something that was not possible in whole class instruction. Multilingual peer dialogue, multilingual private speech and the use of multilingual artifacts increased learning opportunities. Moreover, Benito and his classmate Edin engaged in exploratory talk and demonstrated metalinguistic awareness. This study indicates that teachers who actively facilitate the use of students' multiple linguistic resources for sensemaking can contribute to a more egalitarian education and increase opportunities for learning in linguistically diverse classrooms.
|
|
| 15. |
- Uddling, Jenny, 1972-, et al.
(författare)
-
Att identifiera och beskriva naturvetenskapligt ämnesläsande i språkligt heterogena mellanstadieklassrum
- 2022
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - : Universitetet i Oslo. - 2535-8219. ; 16:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- För att kunna delta fullt ut i naturvetenskapliga klassrum behöver elever, i synnerhet elever som undervisas på sitt andraspråk, stöd i att utveckla ämneslitteracitet. Det övergripande syftet med studien är att föreslå en analysmodell som kan användas för att identifiera och beskriva ett naturvetenskapligt ämnesläsande på mellanstadiet. Med hjälp av analysmodellen undersöks om och i så fall hur elever i två språkligt heterogena klasser ges möjlighet att delta i ämnesläsande under arbete med läromedelstexter. Teoretiskt bygger modellen på a) hur experter närmar sig naturvetenskapliga texter, och b) typiska språkliga utmaningar som finns i naturvetenskapliga läromedelstexter. I denna studie används data från observationer gjorda i två klasser – i ett biologiklassrum i årskurs 4 och ett fysikklassrum i årskurs 5. Resultaten visar att eleverna i båda klasserna ges möjligheter att delta i naturvetenskapligt ämnesläsande, såsom att transformera ett ämnesinnehåll mellan olika modaliteter och uppmärksamma tekniska ord och taxonomiska relationer. Vår analysmodell kan alltså användas för att identifiera och beskriva ämnesläsande i naturvetenskapliga mellanstadieklassrum, men också i senare skolår. Studiens resultat kan bidra till att lärare blir medvetna om och tydligare kan förstå vilka aspekter av ämneslitteracitet som behandlas i deras egna klassrum. Emellertid behöver modellen i större utsträckning anpassas till de olika texter som elever möter i naturvetenskaplig undervisning.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Uddling, Jenny, 1972-, et al.
(författare)
-
Elever i ett språkligt heterogent klassrum rör sig mot naturvetenskapliga beskrivningar av ljud
- 2022
-
Ingår i: HumaNetten. - : Linnaeus University. - 1403-2279. ; 48, s. 113-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här studien belyser hur ett ämnesinnehåll bearbetas i ett naturvetenskapligt klassrum där flera elever undervisas på sitt andraspråk. Närmare bestämt undersöks om och i så fall hur eleverna i ett språkligt heterogent fysikklassrum i årskurs åtta, i samtal mellan lärare och elever samt mellan elever, ges stöd i att utveckla en allt mer naturvetenskaplig beskrivning av ljud.De data som ligger till grund för studien består av video- och ljudinspelningar, digitala foton och insamlade texter från fyra fysiklektioner. Analysen grundas i socialsemiotisk teori (Halliday 1978), med verktyg från systemisk-funktionell grammatik (SFG) i syfte att identifiera tecken på lärande i elevernas uttryck.Resultatet visar att läraren iscensatte aktiviteter som bidrog till elevernas möjligheter att utveckla kunskaper om ämnesinnehållet och att uttrycka sig om ljud på ett alltmer ämnesadekvat vis. Emellertid gav några av de språkliga resurser som läraren erbjöd inte det stöd som kanske var avsett. Studien har implikationer för hur lärande i språkligt heterogena natur-vetenskapliga klassrum kan främjas, där en central aspekt är att lärare på ett medvetetet sätt själva använder språket och att de resonerar med eleverna om hur detta bidrar till att uttrycka ämnesinnehållet.
|
|
| 18. |
- Uddling, Jenny, 1972-, et al.
(författare)
-
Flerspråkighet som villkorad resurs : en studie om hur mellanstadielärare talar om flerspråkande i skolarbete
- 2024
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnéuniversitetet. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 29:1-2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna studie undersöks hur två mellanstadielärare i intervjuer talar om flerspråkande i skolarbetet före och efter en intervention. Materialet är insamlat inom ett samverkansprojekt mellan Linnéuniversitetet och två olika F–6-skolor på initiativ av en kommuns utbildningsförvaltning. Själva interventionen pågick i två språkligt heterogena klasser under 14 veckor i syfte att ge stöd till respektive lärare att i större utsträckning tillvarata flerspråkiga resurser i skolarbetet. Intervjuerna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, som i sin tur tolkas och diskuteras med hjälp av Ruíz (1984) tre olika förhållningssätt till språk och språkanvändning som problem, rättighet eller resurs. Studiens resultat diskuteras också utifrån begreppen epistemisk rättvisa (Fricker, 2007, 2017) och inkluderande undervisning (Ainscow & Messiou, 2018; Kugelmass, 2006). Resultatet visar att lärarna efter interventionen uttrycker att de i högre grad erbjuder flerspråkande i skolarbetet, vilket kan tolkas som ett exempel på inkluderande undervisning som ökar den epistemiska rättvisan för såväl elever som vårdnadshavare med migrationsbakgrund. Emellertid ger båda lärarna fortsatt uttryck för flerspråkigheten som en villkorad resurs, något som tillfälligt kan användas av de elever som ännu inte lärt sig tillräckligt med svenska.
|
|
| 19. |
- Uddling, Jenny, 1972-, et al.
(författare)
-
Flerspråkighet som villkorad resurs : en studie om hur mellanstadielärare talar om flerspråkande i skolarbete
- 2024
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnaeus University Press. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 29:1-2, s. 97-121
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna studie undersöks hur två mellanstadielärare i intervjuer talar om flerspråkande i skolarbetet före och efter en intervention. Materialet är insamlat inom ett samverkansprojekt mellan Linnéuniversitetet och två olika F–6-skolor på initiativ av en kommuns utbildningsförvaltning. Själva interventionen pågick i två språkligt heterogena klasser under 14 veckor i syfte att ge stöd till respektive lärare att i större utsträckning tillvarata flerspråkiga resurser i skolarbetet. Intervjuerna analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, som i sin tur tolkas och disku-teras med hjälp av Ruíz (1984) tre olika förhållningssätt till språk och språkan-vändning som problem, rättighet eller resurs. Studiens resultat diskuteras också utifrån begreppen epistemisk rättvisa (Fricker, 2007, 2017) och inkluderande undervisning (Ainscow & Messiou, 2018; Kugelmass, 2006). Resultatet visar att lärarna efter interventionen uttrycker att de i högre grad erbjuder flerspråkande i skolarbetet, vilket kan tolkas som ett exempel på inkluderande undervisning som ökar den epistemiska rättvisan för såväl elever som vårdnadshavare med migrationsbakgrund. Emellertid ger båda lärarna fortsatt uttryck för flerspråkigheten som en villkorad resurs, något som tillfälligt kan användas av de elever som ännu inte lärt sig tillräckligt med svenska.
|
|
| 20. |
- Uddling, Jenny, 1972-, et al.
(författare)
-
Legitimeringsdiskurser om organisationen av nyanländas svenskundervisning
- 2023
-
Ingår i: Nordand. - Oslo : Universitetsforlaget. - 0809-9227 .- 2535-3381. ; 18:3, s. 173-189
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det saknas forskning och nationell reglering om hur nybörjarsvenska ska bedrivas i svensk grundskola. Kursplanen i skolämnet svenska som andraspråk (sva) som finns idag riktas alltså inte mot grundläggande sva. I den här artikeln undersöks hur lärare i svenska som andraspråk legitimerar/delegitimerar sin skolas organisering av grundläggande sva. Studiens data består av tio transkriberade intervjuer som har analyserats med hjälp av van Leeuwens (2008) legitimeringsbegrepp. Resultaten bekräftar att organiseringen av grundläggande sva är decentraliserad. Lärarna legitimerar sin skolas organisation (eller brist på organisation) genom moralisk värdering med hänvisning till elevernas behov. Eftersom lärarna uttrycker sig som experter på vad nyanlända behöver, och hur deras behov kan tillgodoses, klassificeras denna legitimering också som personlig auktorisation. De lärare som arbetar i skolor som har en organiserad undervisning i grundläggande sva uttrycker i högre grad att nyanlända behöver systematiskt stöd i sin grundläggande andraspråksutveckling (diskursen separering med fokus på grundläggande andraspråksutveckling). De lärare som arbetar på skolor som saknar en organiserad undervisning i grundläggande sva framhåller istället att nyanlända elever generellt gynnas av att inkluderas i ordinarie sva/sve-undervisning men att lärarna kan behöva göra vissa anpassningar (diskursen inkludering med vissa anpassningar). Resultatet visar också att grundläggande sva legitimeras/delegitimeras genom rationalisering och företrädesvis uttrycks av de lärare som saknar en organiserad undervisning i grundläggande sva. Lärarna hänvisar i de fallen till bristande resurser (den ekonomiska diskursen). Överlag framkommer att de intervjuade sva-lärarna ser sig själva som centrala aktörer som tar ansvar för organiseringen av nyanländas utbildning.
|
|
| 21. |
- Uddling, Jenny, 1972-, et al.
(författare)
-
Signs of learning in a linguistically diverse physics classroom
- 2021
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This study aims at examining how physics content is elaborated and negotiated in a classroom, where several students are second language learners. More precisely, the study aims at examining how the students are supported in developing subject specific knowledge (in this case the model of sound) and ways of describing and explaining the content in accordance with the discourse of science. Data consist of video and audio recordings, digital photographs and collected texts from four physics classrooms (students aged 14–15 years). Theoretically, the study takes its stance in social semiotics (cf. Halliday 1978; Selander & Kress 2010), where form and content are closely linked. The multimodal interaction between the teacher and students and between students, along with texts used and produced in the classroom were analyzed through systemic-functional linguistics (SFL) in order to identify signs of learning (Selander & Kress 2010). In parallel with the analyses of students' development of subject-specific descriptions and explanations, choices of resources that seem to enable or hinder such a development were also identified. The results show that the teacher and the students were engaged in activities that increased students’ opportunities to understand and express aspects of sound and the sound model a more subject-specific way. However, some observations indicate classroom practices that might constitute a hindrance for learning the content. The study has implications for ways of promoting second language learners’ learning in science and the importance of both using meaning-making resources in conscious ways and to discuss how these resources can be used in relation to content.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Uddling, Jenny, 1972-
(författare)
-
Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis reports and discusses results from case studies of how two physics teachers process the language and subject content of textbook texts in interaction with their students, several of whom are second language learners. The overall aim is to study and contribute to knowledge about the didactic choices teachers make in relation to text-talks in linguistically diverse physics classrooms. In order to find out what might pose linguistic challenges for the students, the textbook texts used in the classrooms are also analyzed.Data was collected through video and audio recordings in a year 5 and a year 8 physics classroom, during a period of nine and seven weeks respectively, where physics was taught by teachers who identified themselves as having a language focus in science instruction. In addition to the classroom observations, semi-structured interviews with the teachers were conducted.The study is rooted in socio-cultural theory, including literacy and second language acquisition, and in social semiotics, including systemic functional linguistics (SFL) and multimodal perspectives. In the textbook texts, structural and lexicogrammatical features were analyzed. In the text-talks, the analysis focused on how language and content were processed in interaction with the students and what opportunities and limitations this offered the students.The results reveal that the science textbook texts impose great linguistic demands upon the students. The results also reveal that both teachers carried out extensive textual processing in interaction with their students, which showed the teachers’ broad repertoire of didactic choices in connection with the text-talks. The text-talks offered an increased redundancy, opportunities to develop academic registers and to some extent to be socialized into disciplinary reading. Limitations were associated with the teachers not always being sufficiently clear about the purpose and implementation of the text-talks, the language focus sometimes taking the focus off the subject matter and the teachers' use of everyday language not always being an asset.
|
|
| 24. |
- Uddling, Jenny, 1972-
(författare)
-
To integrate a language focus in a linguistically diverse physics classroom
- 2021
-
Ingår i: Language and Education. - : Informa UK Limited. - 0950-0782 .- 1747-7581. ; , s. 1-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It has previously been suggested that there is a need for a more language focused science instruction, especially in linguistically diverse classrooms, where many students are second language learners. But it has also been suggested that teachers may feel uncertainty about how to teach in ways that promote learning of both subject matter and lan- guage. Previous studies have revealed how the language of science, especially the written language of science, is used to create a certain meaning. Research on interventions shows how this knowledge, through a functional metalanguage, can be used successfully. However, few studies explore how teachers in science instruction themselves integrate a language focus in their linguistically diverse classrooms. This ethnographic case study investigates how a teacher, through her planned metalanguage activities, integrated language in her physics classrooms in Year 5. The results reveal that (1) the activities focused on the students’literacy development; (2) the activities sometimes had an integrated language and subject focus and sometimes an isolated lan- guage focus; and (3) the students put a great deal of effort into under- standing how they were to perform the various framed activities. The study has implications for how a language focus can be integrated in subject teaching.
|
|
