SwePub - sökning: WFRF:(Vallberg Roth Ann Christ...

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Vallberg Roth, Ann-Christine, et al. (författare) Flerstämmig undervisning i förskola : Flerstämmig didaktisk modellering 2021 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten baseras på forskningsdelen i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, ledare och forskare, beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Undervisning studeras i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forskningsdelen genomförs i mellan 40 till 44 förskolor/avdelningar belägna i åtta svenska kommuner, mellan åren 2018 och 2021. Sammantaget har 10 671 personer samtyckt att medverka i forskningsdelen av programmet, varav 8 447 barn/vårdnadshavare och 2 224 förskollärare, barnskötare, rektorer, biträdande rektorer, chefer och övriga. Metoden kan beskrivas i termer av en ”praxiografisk samverkansmetod” som avser analys av registrerad praktik. Designen utgörs av parallella och prövande serier av teoriinformerade undervisningsupplägg där didaktik kombinerats med olika innehålls- och lärandeinriktningar. I samverkansforskningen inkluderas didaktiskt, variationsteoretiskt, poststrukturellt och pragmatiskt informerat undervisningsupplägg. Vidare inkluderar undervisningsuppläggen teorier med anknytning till innehåll, såsom musik och digital teknik, matematik och programmering, naturvetenskap, däribland kemi, samt rörelse, hälsa och hållbarhet. Materialet består av 473 samplaneringar, 444 samvärderingar och 35,5 filmtimmar från genomförd undervisning. Analysen är didaktiskt orienterad och kan beskrivas i termer av abduktiv analys – en strategi för att kunna sluta sig till en nyanserad praktikteoretisk tolkning av vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Resultatet indikerar flerstämmiga spår relaterade till didaktiska modeller i de teoriinformerade undervisningsuppläggen. Sammantaget fogas analysen samman och prövas i en kommunicerbar helhet genom konceptet ”flerstämmig didaktisk modellering”. Konceptuell replikering och upprepning av prövandet av konceptet i två FoU-program har inneburit att vi rört oss från en relativt vag aning om vad det kunde innebära till en allt tydligare och precisare innebörd genom framväxt av modeller och begrepp i relation till alltmer tillförlitliga forskningsresultat. Utfall i skriftliga frågor om undervisning, organisation, ledarskap och sambedömning, åren 2018 och 2021, tyder på delvis utvidgat och preciserat yrkesspråk, med spår av ett utvecklat professionellt och didaktiskt omdöme, inkluderat spår av flerstämmiga vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. Sammantaget kan samverkansforskningens kunskapsutvecklande bidrag beskrivas i termer av teoriinformerad praktikutveckling och praktikgrundad koncept- och teoriutveckling. Forskningen presenteras också på följande websidor: https://mau.se/forskning/projekt/flerstammig-didaktisk-modellering/ https://www.ifous.se/flerstammig-undervisning-i-forskolan/
2.	Alasuutari, Maarit, et al. (författare) Assessment and documentation in early childhood education 2014 Bok (refereegranskat)abstract The chapters of this book study documentation and assessment from three perspectives: considering them as issues of curricula and pedagogy and as tasks of an educator; studying them as negotiations on and about the child; and examining them as actions on and of parents. The book is divided into different sections according to these perspectives. The first section ‘A view on curricula, didaktik and teachers’ includes three chapters. Chapter 2, ‘Assessment and documentation in the ECE curriculum - focus on the Nordic tradition’ discusses the basis of documentation and assessment in early education, the curriculum. Since it focuses on the Nordic curricula, it also illuminates the broader frame that the examinations of the following chapters are embedded in. The Nordic tradition of curriculum design emphasizes children’s performance and defines goals to strive for without specifying the objects of achievement. The other tradition to curricula design presented in the chapter, the Anglo-Saxon tradition, is characterized by the focus on the individual and by detailed formulations of goals to achieve for different age categories. The chapter discusses the contradictory tendencies of de- and re-centralization in the Nordic curricula, evident for example in the regulations and directions concerning documentation and assessment. It also argues that we can recognize a movement towards the Anglo-Saxon tradition of curriculum design in the Nordic countries. Chapter 3 ‘Different Forms of Documentation and Assessment in ECE’ familiarizes the reader with the documentation practices of Nordic early education at the grass root level. Drawing on a case study of three Swedish preschools, it illuminates the types of documentation tools that are applied in ECE. It proposes that the documentation practices can best be characterized by the term multi-documentation. The examination of the multi-documentation shows how the documentation tools comprise different forms of assessment, ranging from developmental-psychological, narrative and activity oriented assessments to self- and personality assessments. Finally, the chapter raises questions about in what sense the documentation and assessment practices are about empowering, supporting, and strengthening children, parents and professionals and in what sense they can weaken, mislead, and constrain the different actors. The fourth chapter, which ends the first part of the book, ‘Teachers in intensified assessment and documentation practices - a didaktik approach’ builds on the previous chapter and considers documentation and assessment practices and teachers’ role in them from the view of the reflective, Continental approach of didaktik. It approaches documents as co-actors in educational processes on focuses on the following questions regarding it: why (the function), who (subjects/actors), what (the content) and how (the form). The chapter introduces the concept of transformative assessment as a boundary object between different forms and functions of assessment and between micro-, meso- and macro-level actors of assessment and documentation practices. The preschool teachers’ role can be described as trans-actors in the transformative multi-documentation and assessment. The second part of the book, ‘Auditing the child’ with its two chapters will move the focus to the social study of childhood and consider the notions of the child in documentation and assessment from two different starting points. Chapter 5, ‘Documentation and listening to the children’, begins its discussion from a common understanding of child documentation as a means to give children a ‘voice’. By drawing on empirical data from parent-teacher discussions considering children’s responses to specific questions, the chapter problematizes this notion. It argues that despite of its benevolent aims, listening to children through documentation is constrained by and deeply embedded in, institutional and generational practices and assumptions about professionalism in ECE. Consequently, the child’s view can be ‘lost in translation’. Chapter 6, ‘The normal child’, continues the discussion about the notions of the child by inviting the reader to consider how documentation and assessment practices produce normative ideas about the child and how these ideas are intertwined with the social order of the ECE institution. This order both controls and empowers the institutional actors in different ways. The chapter illustrates how the ‘ordinary’ or ‘normal’ child is produced in written documentation and in the intertwinement of text and talk. It also illuminates how the assessments and the normative function of documentation are predominantly implicit and actualized, especially, when the child shows ‘resistance’ of the system of ECE or otherwise departs from its expectations. The third part of the book positions ‘Parenthood on focus’ and consists of two chapters. Chapter 7, ‘The governance and pedagogicalization of parents’, highlights the demands on parents in the documentalized practices used to establish collaboration between home and ECE. It considers practices and tools that are used to involve parents in the assessment and documentation of their child and the family. Through them, the parents are expected to embrace the ideas and discourses of the ECE institution. Furthermore, the documentalized practices yield unspoken expectations about how the parents should support their child in lifelong learning and how they can meet the institutional norms of good parenting. Chapter 8, ‘Parenthood between offline and online – about assessment and documentation’ draws on a ‘netnographic’ research on what parents write about assessment and documentation of children on Internet sites. In the discussions parents are free from the institutional constraints that are evident, for example, in parent-teacher meetings. The chapter considers whose interests seem to be involved in the discussions and who is assessing whom. Moreover, it considers in what ways the discussions can be seen both as empowering and constraining parenthood. The final chapter, ‘Conclusion: Dilemmas of documentation’, ties together the key points of the preceding chapters by discussing the ‘junction’ of discourses and contradictory tendencies that are embedded in the assessment and documentation practices of Nordic ECE, regarding children, parents, and professionals. The chapter illuminates the different fields of the contradictory discourses by a multi-dimensional model of the steering of assessment and documentation and proposes the concept of ‘documentalized childhood’ as capturing the function of the steering in the transnational context of contemporary ECE.
3.	Westemar, Christine, et al. (författare) Kommunikation och delaktighet i förskolan 2024 Ingår i: Undervisning i förskolan. - : Studentlitteratur AB. - 9789144162140 ; , s. 39-56 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
4.	Ekberg, Jan-Eric, et al. (författare) Didaktik informed teaching arrangements in preschool with a focus on movement 2022 Ingår i: Educare. - : Malmö universitet. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :2, s. 141-172 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Most children attend preschools in Sweden,and preschool is thus an important arena for children’s development and growth as well asforthedevelopment of and through movement. However, little is known about the teaching of movement in Swedish preschools. This article develops knowledge of what can characterize such teaching, particularly regarding goal and motive, content,and teaching actions. The material was generated in 2018–2019 in collaboration with 42 preschool departments in Sweden. The theoretical approach is didaktik, and “why”, “what”, and “how”questions are used as analytical tools. A variety of content can be seen, such as fundamental movement skills, different aspects of movement and, in a few teaching arrangements, physical activity. The teaching is often led by the teacher, though the children are sometimes co-leaders. The results also indicate a focus on inherent values but also on investment and added values. The study highlights the importance of preschool teachers’ attention to the prospective object and purpose of teaching movement, but also of teachers’ competence and the need for conscious strategies for teaching movement. Through well-grounded didaktik choices, children can be offered good opportunities to experience and explore movement.
5.	Elfström Pettersson, Katarina (författare) Playing a part in preschool documentation : A study of how participation is enacted in preschool documentation practices and how it is affected by material agents 2013 Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The aim of the present study is to explore how children’s participation is constructed and enacted in preschool documentation and what kinds of activities evolve between teachers, children and material objects in preschool documentation practices. The study is based on videorecorded observations of teachers and children documenting different preschool activities in two preschool groups. The video observations are analysed using theoretical perspectives on power relations, governmentality, documentality and agentic realism. The results are presented in two research articles. The results show the complexity of children’s participation in preschool documentation practice. In the first article two different documentation methods, with different theoretical underpinnings, were used in the preschool: portfolio and pedagogical documentation. The results show that, regardless of documentation method, children’s participation varied from attendance to involvement and influence, which can be seen as two ends of a power relation. Power relations between teachers and children also varied between situations as well as within individual situations. The result of the second article shows that children’s participation in preschool documentation practices, as well as the documentation itself, was affected and controlled not only by the humans present, but also by different material agents, such as photos and colour-coded labels. Taking material agents into account allows for a broader understanding of documentation practices, which in turn could open up for new forms of children’s participation in preschool documentation.
6.	Hansen, Helena, et al. (författare) STREAM didaktik in preschool with literacy(s) in focus – between opening to the unknown and searching for the known 2024 Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - : Dalarna University. - 2001-4554. ; 18:1 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The study in this paper aims to contribute knowledge about what characterizes STREAM didaktik in preschoolbased on a theory-informed teaching arrangement in an ULF2 network. The study is guided by the question:What can characterize STREAM didaktik in preschool with a focus on literac/y/(ies) in what and who/whichquestions? Theoretically, the study is connected to three main concepts: STREAM, didaktik and literacy. Thematerial consists of 85 documents, totalling 14, 200 words and 2.5 hours of film focusing on planning andconducting teaching in preschool. The knowledge contribution is: 1) STREAM didaktik with literacy(s) in focusappears as a relation between general didaktik and subject didaktik in preschool, 2) STREAM didaktik withliteracy(s) in focus can also be seen as a bridge between opening to the unknown and searching for the knownin a movement between planned and spontaneous teaching in preschool, and 3) STREAM didaktik with focuson literacy(s) in what and who/which questions can be tried in terms of STREAM actors.
7.	Holmberg, Ylva, et al. (författare) Characteristics of teaching music in preschool : The written descriptions of Swedish preschool teachers and principals 2022 Ingår i: Finnish Journal of Music Education. - : Finnish Society of Research in Arts Education; Hollo-Institute. - 1239-3908. ; 25:1, s. 29-52 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The article is based on a questionnaire answered at the beginning of two R&D programmes (“Multivocal teaching and co-assessment in preschool” in January 2016 and “Multivocal didactic modelling: Collaborative research regarding teaching and co-assessment in Swedish preschools” in July 2018). The programmes aimed to describe and produce further knowledge about what may characterise teaching in preschool. When the programmes began, participating preschool teachers and principals completed a questionnaire in which one question was specifically oriented towards what might characterise teaching in music. The aim of the article is to contribute knowledge about what may characterise teaching in music in preschool from a didactic perspective. The empirical material consists of a total of 374 completed questionnaires. A didactically oriented abductive analysis was performed. Five conclusions can be drawn. 1) A weak grounding in music theory and/or musical methodology reveals a shortcoming in the preschool teacher’s use of research as a basis for teaching. 2) Music is perceived as a means rather than a goal, which may in the long term weaken music as content. 3) Words such as “experience” and “challenges” occur so infrequently as to suggest that children don´t get challenged in music education. 4) The subject of music as form and “doing” is a strong trace, perhaps at the expense of artistic and scientific aspects. 5) Digital possibilities are downplayed, possibly resulting in the children missing out on, for example, the creation of music that can be reproduced and the introduction of musical instruments that are generally not available in preschools. The results of this study encourage reflection on alternative ways of teaching music in preschool, which includes music teaching driven by a child´s right to music for the sake of music and based on research and music didactic, with a focus on the art and science of music.
8.	Holmberg, Ylva, et al. (författare) Flerstämmig musikundervisning i förskola 2018 Ingår i: Barn. - : Norsk senter for barneforskning (Noseb). - 0800-1669. ; 36:3-4, s. 79-94 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Tidigare studier inom musik och förskola i nordisk och svensk förskoleforskning har oftare fokuserat lärande än undervisning (Vallberg Roth 2018). Inom området Eary Childhood Music Education råder det brist på forskning som berör själva processen att undervisa och teoretisering av den. I ett samverkansprojekt har didaktiska grundfrågor fått fungera som en bro mellan process och teoretisering. De didaktiska frågorna har även bidragit till att flytta fokus från lärande till undervisning i deltagande förskollärares musikundervisning. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om vad som kan känneteckna musikundervisning i förskola. Didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts av 349 skriftliga dokument och 63 filmtimmar från 121 förskolor/avdelningar i tio kommuner. Resultatet visar spår av flera infallsvinklar och variation av närmanden vilket leder till flerstämmig musikundervisning, dels utifrån musikens flera dimensioner (akustisk, emotionell, existentiell, motorisk-kinestetisk och strukturell), dels utifrån musikundervisningens flera aspekter (konst-, hantverks och vetenskapsorienterade).
9.	Holmberg, Ylva, et al. (författare) Lyssnandets didaktik som grundton i flerstämmig undervisning – exemplet rytmatik 2022 Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 1890-9167. ; 19:4, s. 183-205 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Artikeln baseras på en delstudie i ett FoU-program1 som syftar till att beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Programmet och delstudien genomförs i samverkan mellan förskollärare, ledare och forskare. Medverkande utprövar fyra teoriinformerade undervisningsupplägg varav föreliggande artikel fokuserar ett didaktiskt och poststrukturellt informerat upplägg. Artikeln vägleds av frågan: Vad kan känneteckna innehåll i undervisning utifrån ett didaktiskt och poststrukturellt informerat undervisningsupplägg med fokus på musik och matematik i förskolan? Artikeln syftar specifikt till att pröva begreppen ”lyssnandets didaktik” och ”rytmatik”. En didaktiskt orienterad abduktiv analys har genomförts. Resultatet öppnar för att den innehållskombination som begreppet rytmatik erbjuder kan prövas som alternativ till mer ämnesinriktad musik- och/eller matematikundervisning där grundtonen för flerstämmig undervisning är lyssnandets didaktik.
10.	Holmberg, Ylva, et al. (författare) Post-structurally and didaktically informed teaching arrangements in preschool : exemplified by “rhythmatechs” as multivocal teaching 2022 Ingår i: Educare. - : Malmö universitet. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :2, s. 212-248 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The article is based on a substudy in an R&D programme in which participants try out a didaktically and post-structurally informed teaching arrangement. The article is guided by the question What can characterise the “what”, “how”, and “why” questions of teaching from the standpoint of a post-structurally and didaktically informed teaching arrangement in the preschool? The substudy is based on material consisting of 251 documents, including co-plans, videos (5.5 hours) and photo documentation, as well as co-assessment. A didaktical oriented abductive analysis was carried out. The results pave the way for the content combination offered by the concept rhythmatechs(rhythmics-mathematics-technology) as a multivocal alternative to more subject-focused teaching. Within the framework of project-and theme-oriented working methods, the content appears on the one hand to be both transdisciplinary and interdisciplinary, and on the other hand, to represent specific content areas, such as science, mathematics, and music. We tried out a didaktik model that combines the didaktik triangle with didaktik questions “what”, “how”and “why”. The model stands in relation to results that focus on inter-and/or transdisciplinary content, in project-and theme-oriented approaches, and selection of content as goals and/or means.
11.	Jönsson, Anders, 1970-, et al. (författare) Bedömning och dokumentation i förskola, skola och vuxenutbildning 2014 Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 19:4-5, s. 243-245 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
12.	Jönsson, Anders, et al. (författare) Bedömning och dokumentation i förskola, skola och vuxenutbildning 2014 Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - 1401-6788. ; 19:4-5, s. 243-245 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
13.	Linda, Palla, et al. (författare) ”One size doesn´t fit all” : Om takt och otakt i specialpedagogik och specialpedagogisk didaktik i förskola 2021 Ingår i: Child and Youth Studies Conference University West November 4-5 2021 THE CONVENTION OF THE RIGHTS OF THE CHILD. - 9789189325043 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Med utgångspunkt i utmaningar och möjligheter relaterade till barns barns rätt till likvärdig utbildning i förskola vill vi med en filmad föreläsning (med Linda Palla som berättare) presentera ett timslångt kompetensutvecklande inslag. Denna föreläsning flätar samman delar av vår forskning på ett lättillgängligt och konkret vis. Teoretiska begrepp presenteras och exemplifieras i ett tydligt förskolerelaterat sammanhang. Presentationen kan knytas till diskussioner om varje barns rätt till utbildning, med fokus på specialpedagogik och specialpedagogisk didaktik som stöd för utveckling av utbildning och undervisning i förskola. Detta fokus kopplas till de delar av FN:s konvention om barnets rättigheter (1990/2018) där konventionsstaterna erinrar om att Förenta nationerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna proklamerat att barn har rätt till särskild omvårdnad och hjälp. Både artikel 29 och artikel 23 blir på så vis relevanta. För utveckling av förskollärares reflektionsförmåga, medvetenhet och handlingsutrymme erbjuds tanken om och utprövandet av ett flerstämmigt förhållnings- och arbetssätt där teori, forskningsbaserade och erfarenhetsbaserade kunskaper och insikter vävs samman. Andra begrepp som behandlas i föreläsningen är didaktisk modellering med didaktiska frågor och didaktisk triangel som beredskap för möten med och bemötande av olika individer och grupper i variationer av situationer och relationer. En diskussion förs om medvetna och planerade strategier och redskap, men också om mellanrummet och det oförutsägbara – om konsten att så att säga ”veta vad man ska göra när man inte vet vad man ska göra” - i en kontinuerlig strävan efter likvärdighet i förskolans utbildning och undervisning. Takt och otakt introduceras som fruktbara begrepp för utveckling av ett likvärdigt specialpedagogiskt och specialpedagogiskt didaktiskt arbete och ges ett särskilt utrymme i presentationen.Lästips (som nämns/utgås från i presentationen): Palla, L. (2021). Specialpedagogik i förskola: Grundläggande huvudsaker och reflekterande djupdykningar. Lund: Studentlitteratur. Vallberg Roth, A.-C. & Palla, L. (2020). Didaktisk (o)takt i förskolan: Exempel med didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik. Lund: Studentlitteratur. Palla, L. & Vallberg Roth, A.-C. (2020). ”Inclusive ideals and special educational tools in and out of tact: Didactical voices on teaching in language and communication in Swedish early childhood education.” International Journal of Early Years Education. https://doi.org/10.1080/09669760.2020.1733939 Palla, L. & Vallberg Roth, A.-C. (2020). ”Didaktiska stämmor om undervisande förskollärare: Chefers och förskollärares språkliga modelleringar om förhållningssätt, kunskaper och utövning i förskola”. Educare - Vetenskapliga Skrifter, (2), 1-26. https://doi.org/10.24834/educare.2020.2.1
14.	Löf, Camilla, et al. (författare) Med värden i fokus : om den didaktiska vad-frågan i pragmatiskt informerad undervisning i förskolan 2023 Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - : Cappelen Damm Akademisk. - 1890-9167. ; :4, s. 63-79 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Sedan undervisning fick en mer framträdande position i den svenska reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 18) har lärare i såväl förskola som förskollärarutbildning kämpat med att tolka konceptet. När 2011 års skollag trädde i kraft några år tidigare fick förskolans arbete med normer och värden en starkare ställning. Mot bakgrund av detta blir det intressant att studera båda dessa stärkta mandat – undervisning och värden. Med utgångspunkt i erfarenheter från ett didaktiskt och pragmatiskt informerat undervisningsupplägg är syftet med denna artikel att bidra med kunskap om vilka värderingar som kan framträda i undervisning i förskola. Det empiriska material som genererats genom undervisningsupplägget består av totalt 364 dokument, inklusive 64 videoinspelningar. Detta genomfördes på cirka 120 förskolor och/eller förskoleavdelningar i tio svenska kommuner. Analysen har en didaktisk ansats och kan metodo-logiskt beskrivas som abduktiv analys. Resultatet indikerar att pragmatiskt informerad undervisning om värden kretsar kring sociala värden, såsom demokrati och (barns) delaktighet. I förskolans praktik är undervisningen organiserad som möjligheter till reflektion, samt som ett ”flerdeltagande”. Vidare framträdde spår av flerstämmighet i relation till kunskapsinnehåll som samspelar på flera olika nivåer samtidigt.
15.	Löf, Camilla, et al. (författare) Minding the gap : Dilemmas in a didactic and pragmatically informed teaching approach in preschool 2021 Ingår i: Nordisk tidskrift för allmän didaktik. - : Göteborgs universitet. ; 7:1, s. 38-54 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Since the term “teaching” was apostrophized in the revised curriculum for Swedish preschool,preschool teachers seem to have been struggling with the concept in their day-to-day practices.The current article is based in a collaborative R&D programme aiming at further developingknowledge about what may characterize teaching in preschools. In this article a didactic andpragmatically informed teaching approach with focus on values is analysed. The aim is to understand preschool teachers’ interpretations of the didactic why question, which plays a centralrole in teaching from a pragmatic perspective. The material underlying the teaching approachconsists of a total of 364 documents, including 64 video recordings. This was carried about inabout 120 preschools and/or preschool departments in ten Swedish municipalities. The analysis takes a didactic approach and can be methodologically described as abductive analysis.The results indicate that the question “why?” in didactic and pragmatically informed teachingwith focus on values is characterized by ethical dilemmas concerning rules and norms in preschool practice. Consequently, the ethical dilemmas are constituted as didactic dilemmas, inwhich preschool teachers, in co-actions with children, focus on values in teaching situations,and for which preschool teachers need to take actions without offending colleagues, childrenor parents.
16.	Novosel, Ylva, 1978- (författare) Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola : En konstruktivistisk grundad teori 2024 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract The aim of the thesis is to examine how preschool children’s translanguaging is performed, and the conditions that enable or limit translanguaging in preschool. Constructivist Grounded Theory (Charmaz 2014a) has been used to code collected data from a superdiverse preschool in a structurally disadvantaged suburb in Sweden, and to generate a provisional theoretical model of how to understand the conditions for translanguaging in this preschool. The following research questions have been posed: How is translanguaging performed in a superdiverse preschool? What are the conditions that enable or limit translanguaging in this preschool? How might a theoretical model on the performances and conditions for translanguaging, based on data from this superdiverse preschool, be constructed as a result of a constructivist grounded theory? The data were gathered in an ethnographic study, where approximately 90 percent of the children were multilingual. Seven multilingual children aged 1 to 5 years were shadowed during an intense 12-week period, during their first semester at preschool; initially doing fieldnotes, succeeded by six weeks of video-recordings. The children had different family languages (i.e. mother tongue) and were all emerging bilinguals, and thus new to the Swedish language. In line with definitions of translanguaging, I have coded the data from a multimodal view of language. This means observing body language, facial expressions, gaze, sounds, and the use of aesthetic ways of expressing yourself while drawing, moving your body, etc. as a part of what the Swedish preschool curriculum calls aesthetic expressions. The results show that children translanguage by using their entire repertoire of verbal and non-verbal communication. Younger (1–3-year-old) children’s multimodal repertoire is more enhanced and supported by adults and other children. Older children (3–5-year-old) are expected to, but also more likely to use verbal language (Swedish, English or their family language). However, they are also often misunderstood, due to expectations when the verbal language is failing them. The study shows that translanguaging is conditioned by a complex mix of space-time and concrete-abstract dependent factors. These factors are: the didactic situation of play, care or teaching, material artefacts in environment, and notions, expectations and reception expressed by educators and other children. Especially strong are the expectations tied to the child’s age and its prior experiences of expressing itself verbally, bodily or in other ways. The results suggest that the openness in attitude, reception, response and expectations shown by adults and other children towards the youngest children while translanguaging, would greatly benefit older children as well. The study concludes that more knowledge about translanguaging in its wider definition, which also includes working with the possibilities afforded by aesthetic expressions, is beneficial for all children to enhance their communication, language development and multicultural identity-formation in accordance with the stipulated aims of the preschool curriculum.
17.	Palla, Linda, et al. (författare) Characteristics of Preschool Teaching in Language, Communication and Multilingualism : Expressions From Ten Swedish Municipalities 2018 Ingår i: Problems of Education in the 21st Century. - : Scientia Socialis. - 1822-7864 .- 2538-7111. ; 76:2, s. 189-214 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Syftet är att vidareutveckla kunskap om vad förskollärare och chefer från tio kommuner i Sverige skriftligen uttrycker kan känneteckna undervisning i språk, kommunikation och flerspråkighet i förskola, år 2016. Vidare är frågan vilka spår av didaktiska nivåer och didaktiska frågor som kan uttolkas i relation till under¬visning i språk, kommunikation och flerspråkighet. Materialet består av skriftliga svar på en relativt öppen fråga. Frågan skickades till 243 förskollärare och chefer och 222 besvarade frågan (svarsfrekvens 91%). Didaktiskt orienterad analys genomfördes utifrån tre didaktiska nivåer: aktionsnivå, teoretisk nivå och metateoretisk nivå. Analysresultatet utfaller i utmärkande spår som tydligare refererar till praktiknära aktionsnivå än till teoretisk/ämnesdidaktisk nivå, eller metateoretisk nivå. Detta gäller såväl chefer som förskollärare i det undersökta materialet. Kännetecknande för språk, kommu-nikation och flerspråkighet är att barnen står i centrum för undervisningen, som både kan vara gränslös och avgränsad. Undervisningen sägs ske hela tiden, spontant, men medvetet, i alla sammanhang och situationer men även genom planerade aktiviteter, projekt eller teman. Muntlig kommunikation dominerar i undervisningen. Summerande kan framhållas att vaga och lågfrekventa spår av flerstämmighet kring flerspråkighet och särskilt stöd har gjort sig gällande. Flerstämmigheten som beskrivs stannar i huvudsak vid allmän undervisning av barn i förskola – en allmänt inriktad flerstämmighet.
18.	Palla, Linda, et al. (författare) Didaktiska stämmor om undervisande förskollärare : Chefers och förskollärares språkliga modelleringar om förhållningssätt, kunskaper och utövning i förskola 2020 Ingår i: Educare. - : Malmö universitet. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :2 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract We usedidactic grounding to explore and develop knowledge regarding what might constitute a teaching preschool teacher. The research questions are 1)Which didactic components emerge in preschool teachers’ and managers’ written descriptions?and 2)How may these didactic components be interpreted and understood? In 2018, at the end of a 3-year-long project about teaching in preschool, we have analysed 160 written reflections by preschool teachers and managers from 10 Swedish municipalities through multi-vocal didactic modelling. Similar to previousresearch, this study indicates a linguistic shift as the preschool teachers and managers have embraced theconcept of “teaching” and, with their written descriptions, fill the picture of a “teaching preschool teacher” with didactic content and meaning. The results highlight characteristic components that can be understood as preschool teachers’ didactic approaches, knowledge, and practice. These components include aspects such as awareness, presence, reflection, theoretical knowledge, goal-oriented planning, implementation, and follow-up.
19.	Palla, Linda, et al. (författare) Inclusive ideals and special educational tools in and out of tact : didactical voices on teaching in language and communication in Swedish early childhood education 2022 Ingår i: International Journal of Early Years Education. - : Taylor & Francis. - 0966-9760 .- 1469-8463. ; 30:2, s. 387-402 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The aim of this research is to highlight didactical voices on inclusive ideals and special educational tools noted in the written reflections of 178 preschool teachers in 10 Swedish municipalities. The research questions are as follows: How do preschool teachers signify inclusive ideals in written reflections of teaching in language and communication in preschools? Which special educational tools emerge in the written reflections about teaching in language and communication in preschool, and how are these tools said to be used? The material was analysed with multi-voiced didactic modelling and didactical tact as a theoretical base. The results show that there are didactical voices on inclusion in the analysed material. The core foundation of the teaching appears to be built upon inclusive ideals where all children are involved, included and part of the group. Utterances of a more individual character are sparingly present. In our interpretation, the (special) educational tools that are brought to the fore are described and used in an inclusive way and are didactically modelled into more general, rather than specialised, tools.
20.	Persson, Sven, et al. (författare) Debattinlägg : ”Förskoleklassen utgör ett mellanting, ett gränsland med osäker ställning och full av motsägelser.” 2017 Ingår i: Sydsvenskan. - : Sydsvenska Dagbladet. - 1652-814X. ; :2017-10-04 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract I debattartikeln behandlas den osäkra situationen för förskoleklassen. Den inrättades 1998 och har utretts vid flera tillfällen, dock utan beslut. Den har en svag ställning både i lärarutbildningarna och i skolväsendet. Artikeln vill väcka uppmärksamhet på frågan, som ska behandlas i riksdagen i november. De politiska blocken har olika syn på förskoleklassens framtid. Frågan är lite uppmärksammad.
21.	Rubinstein Reich, Lena, et al. (författare) Att stärka den vetenskapliga grunden 2017 Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola. - : Studentlitteratur AB. - 9789144112596 ; , s. 99-148 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna del av antologin "Professionell yrkesutövning i förskolan. Kontinuitet och förändring" behandlas begreppen vetenskaplig grund och vetenskapligt förhållningssätt. Senare års styrdokument för förskola och skola, liksom för lärarutbildning, framhåller vikten av att den vetenskapliga grunden stärks, och att verksamheten/utbildningen forskningsbaseras Efter inledande kapitel om de centrala begreppen så redovisas i två kapitel exempel på forskning om den svenska förskolan från åren 2008-2014. En professions- och praktiknära forskning har utvecklats allt mer de senare åren, genom framför allt forskande förskollärare/lärare och lärarutbildare.
22.	Sjöström, Jesper, et al. (författare) Characteristics of science teaching in preschool 2019 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This paper focuses on characteristics of science teaching in Swedish preschools in 2018. Science in general is in focus, but a special interest is put on what may characterize chemistry teaching in preschool. The study is part of a much broader R&D programme where in total almost three hundred preschool teachers/managers collaborate with a researcher group to which we belong. The participants (N=177) were asked to answer a question in an e-mail-questionnaire about their views on science/chemistry teaching in preschool. On average a participant answered with 30 words, but obviously there was a big span, from 1 to 444 words in a single answer. In the word material (consisting of about 5400 words in total) we looked for common and prominent words, words used only low-frequently or not at all, and other patterns. We identified eighteen words that were used about 30 times or more. Among these words are: experiment, water, animal, plant, nature, forest, explore, examine, phenomenon, and baking. Low frequently used words were categorized in seven categories, among them chemistry. The words atom, molecule and particle could not at all be found in the word material. More qualitatively we also looked for patterns/traces based on the main three didactic questions: Why? What? and How?. Statements from the preschool teachers/managers were categorized in seven categories. In the presentation we will also relate science/chemistry teaching in preschool to more general theories and discussion on what may characterize teaching in preschool.
23.	Sjöström, Jesper, Professor, 1974-, et al. (författare) Characteristics of science teaching in preschool 2020 Ingår i: Electronic Proceedings of the ESERA 2019 Conference. The beauty and pleasure of understanding: engaging with contemporary challenges through science education. - Bologna : Alma Mater Studiorum – University of Bologna. - 9788894587401 ; , s. 1860-1868 Bokkapitel (refereegranskat)abstract This paper focuses on characteristics of science teaching in preschool. Science in general is in focus, but a special interest is put on what may characterize chemistry teaching in preschool. The study is part of a much broader R&D programme where in total almost three hundred preschool teachers/managers collaborate with a researcher group to which we belong. The participants (N=177) were in the autumn 2018 asked to answer a question in an e-mail-questionnaire about their views on science/chemistry teaching in preschool. On average a participant answered with 30 words, but obviously there was a big span, from 1 to 444 words in a single answer. In the word material (consisting of about 5400 words in total) we looked for common and prominent words, words used only low-frequently or not at all, and other patterns. We identified eighteen words that were used about 30 times or more. Among these words are: experiment, water, animal, plant, nature, forest, explore, examine, phenomenon, and baking. Low frequently used words were categorized in seven categories, among them chemistry. The words atom, molecule and particle could not at all be found in the word material. More qualitatively we also looked for patterns/traces based on the three main Didaktik questions: Why? What? and How?. Statements from the preschool teachers/managers were categorized in seven categories. In the discussion and forthcoming studies we will relate science/chemistry teaching in preschool both to the recently revised curriculum for the Swedish preschool and to other content areas and more general theories and ideas on what may characterize teaching in preschool.
24.	Sjöström, Jesper, Professor, 1974-, et al. (författare) Didaktik models as a bridge between theories and teaching practice 2021 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Didaktik models may look different, but have in common that they support teachers when reflecting on, answering and/or are practicing teaching based on the didactic questions: why, what, and how to teach a certain content for a certain group of learning subjects (e.g. Lunde & Sjöström, 2021; Sjöström, 2019a; Vallberg Roth et al., 2021). Didaktik models are useful in both planning and evaluation of teaching as well as in-action, and constitute the basis for teachers’ professional judgment and reflection. How can we better understand what Didaktik models are, different types and their usability in different contexts? And how can we better understand the concept of “didactic modelling” both in terms of research and teaching praxis? This latter concept can be given both the meaning of working systematically with Didaktik models in teaching practice as well as in didactic (collaboration) research, both theoretically and empirically (Sjöström, 2019a). Therefore, we propose a multidimensional understanding of didactic modelling based on a humanistic, Bildung-oriented, Didaktik-tradition (Hopmann, 2007). Examples will especially be given from the collaboration-research-project, Fundif (scientific leader: Ann-Christine Vallberg Roth), which is about teaching in preschool and has been going on 2018-2021 (Vallberg Roth et al., 2021). Several different examples will be given on Didaktik models, for example from Fundif. Also a new model for how Didaktik models can be understood as a bridge between (educational) theories and teaching practice will be presented. Often used synonyms for Didaktik models are tools, instruments, frameworks, compasses and thought figures. It is common with illustrated models, but also with such that are only described with words or presented in a table. Didaktik models often has both a theoretical-philosophical grounding and an empirical-analytical one. Examples of Didaktik models are: didactic questions, Klafki's questions, the Berliner model, didactic triangles, didactic relationship models, Herbart’s didactic tact, Schwab's degrees of freedom, organizing purposes and knowledge emphases (e.g. Lunde & Sjöström, 2021; Sjöström, 2019a; Vallberg Roth et al., 2021; Wickman et al., 2020). Also some content/discipline-specific Didaktik models will be described, mainly related to chemistry and sustainability issues (e.g. Sjöström, 2019b; Sjöström, Eilks & Talanquer, 2020; Herranen, Yavuzkaya & Sjöström, 2021).
25.	Sjöström, Jesper, et al. (författare) Didaktisk modellering av naturvetenskap, däribland kemi, i förskolan 2019 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Didaktiska modeller är en central del av didaktiken och innebär teoretiska redskap som lärare kan använda sig av vid planering, genomförande och/eller analys av undervisning. Didaktisk modellering innebär att arbeta systematiskt med didaktiska modeller i praktiken. Under tre år pågår samverkansprojektet Flerstämmig didaktisk modellering?: Undervisning och sambedömning i förskola. Det genomförs i samverkan mellan det fristående institutet Ifous, åtta svenska kommuner och Malmö universitet. Projektet syftar till att, i samverkan mellan verksamma förskollärare, förskolechefer och forskare, vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i de samverkande 45 förskolorna/avdelningarna. Under FobasNT19 kommer vi huvudsakligen att presentera resultat och analys utifrån en delstudie av vad förskollärare och -chefer menar kan karaktärisera undervisning av naturvetenskap, däribland kemi, i förskolan. Deltagarna (N = 177) fick under sensommaren 2018 besvara ett frågeformulär med en fråga om sin syn på undervisning av naturvetenskap/kemi i förskolan. I materialet sökte vi efter vanliga ord och ord som används lågfrekvent samt efter utmärkande mönster. Ordet ”experiment” var mycket vanligt och nämndes av mer än hälften av deltagarna. Totalt identifierade vi 18 ord som användes högfrekvent. Bland dessa fanns: vatten, djur, växt, natur, skog, material, utforska, undersöka, fenomen och bakning. Kvalitativt analyserade vi mönster och spår baserat på de didaktiska frågorna. Under konferensen kommer vi att berätta om ”utmärkande spår” och ge exempel på formuleringar. Vi kommer även att beröra hur delstudiens resultat kan användas som en (av flera) utgångspunkt(er) vid didaktisk modellering.
26.	Sjöström, Jesper, Professor, 1974-, et al. (författare) Didaktisk modellering i förskolan för hållbarhet 2021 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract This contribution focuses on characteristics of teaching for sustainability in Swedish preschools. The study is part of a much broader R&D programme where in total almost three hundred preschool teachers/managers collaborate with a researcher group to which we belong. The participants (N=170) were asked to answer a question in an e-mail-questionnaire about their views on sustainability teaching. On average a participant answered with 28 words, but obviously there was a big span, from 1 to 339 words in a single answer. In the word material (consisting of about 4800 words in total) we looked for common and prominent words, words used only low-frequently or not at all, and other patterns. We identified nineteen words that were used about 20 times or more. Among these words were: sorting, environment, material, recycle, water, food, sustainable development, and compost. More qualitatively we also looked for patterns/traces based on the three main didactic questions: Why? What? and How?. Based on these and other results we will discuss what can be meant with didactic modelling for sustainability in preschool. In the presentation we will also compare the preschool teachers’/managers’ views on sustainability teaching with their corresponding views on teaching about science, technology and health.
27.	Tallberg Broman, Ingegerd, et al. (författare) Förskolan måste bli bättre på alla plan 2019 Ingår i: Göteborgs-Posten, 19-04-29. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
28.	Tallberg Broman, Ingegerd, et al. (författare) Förskollärare, förtydligat undervisningsuppdrag och professionella strategier 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Flera reformer har under senare år genomförts i den svenska förskolan vilka innefattar ett förstärkt pedagogiskt uppdrag och en förändrad ansvars- och arbetsfördelning mellan de olika personalgrupperna. I skollag och läroplan markeras förskolan som utbildning och förskollärares särskilda ansvar för undervisning. I denna rapport redovisar vi bakgrunder till dessa reformer och relaterar till utbildningspolitik, myndighetstexter och tidigare forskning. Vi lyfter fram kraven på professionsförändringar och den spänning som föreligger mellan aktuella reformer och förskolekulturella traditioner och begrepp. Vår utgångspunkt utgörs av två separata forskningsfrågor inom ramen för FoU-programmet ”Undervisning i förskola”. Vår specifika fråga är: Vilka professionella logiker och strategier i förhållande till de här fokuserade reformerna uttrycks i det insamlade materialet? Fokus ligger på förskollärare.
29.	Tallberg Broman, Ingegerd, et al. (författare) Presentation inom SKOLFORSK, Förskola : Tidig intervention 2014 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Tidiga insatser i och genom förskola är av största vikt för barns utveckling, lärande och välbefinnande, framförallt för barn från socialt utsatta områden, förutsatt att kvaliteten på verksamheten är hög. I projektet belyses inledningsvis vilka frågeställningar som har varit framträdande i senare års forskning om förskola i norden. I fyra delprojekt kartlägger vi både nationell och internationell forskning om utvalda aspekter på kvalitetsarbete i förskola och gör en bedömning av dess relevans. Vi ställer frågor som: • Föräldrasamverkan som väg till ökad måluppfyllelse? • Vad kännetecknar bedömning och bedömningskompetens i förskola? • Vilken betydelse har inkluderande specialpedagogik i förskola som tidig intervention? • Pedagogiska relationers betydelse för barns lärande och utveckling? Vi inventerar, kartlägger och analyserar avhandlingar och artiklar publicerade i vetenskapliga peer-review tidskrifter med fokus på delområdenas frågor i skandinaviska/internationella databaser på förskoleområdet mellan åren 2006-2014. Projektet utvecklas i dialog mellan högskola, kommun och professionsföreträdare i avsikt att utforma en plattform/modell för att stärka och etablera praktiknära forskning. Preliminära resultat De vanligaste temana i NB-ECEC är inlärningsprocess, Interaktion, Lek, Policy och Social kompetens. Metodiskt tycks kvalitativt inriktade studier dominera men med ökning av andelen kvantitativa och mycket få longitudinella studier. Forskningen visar betydelsen av föräldrasamverkan och speciellt för barn i svårigheter. Studier om dokumentation i förskola är mer omfattande under senare år och bedömning karakteriseras av att vara mer inriktad mot verksamhet i nationella och nordiska studier medan de kan vara mer inriktade mot bedömning av läranderesultat (learning outcomes) på individnivå i internationell forskning. Studier om specialpedagogiska frågor i nordiska förskolor fokuserar i flera fall barns rätt till en inkluderande förskolemiljö. Interaktionen mellan förskolebarn och personal har visat sig vara en av de enskilt mest betydelsefulla faktorerna för barns lärande i förskolan.
30.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Abduktiv analys i samverkansforskning : fokus på didaktiska modeller i förskola 2022 Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - Växjö : Linnaeus University Press. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 27:4, s. 157-179 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Den abduktiva analysen som fokuseras i artikeln genomfördes mot bakgrund avsamverkansforskning i två storskaliga forsknings- och utvecklingsprogram (FoU).Totalt genomfördes FoU-programmen i 18 kommuner/skolhuvudmän och icirka 175 förskolor/avdelningar. Artikeln syftar till att bidra med kunskap om abduktiv analys i samverkansforskning med fokus på didaktiska modeller i förskola.I samverkansforskningen prövades abduktiv analys som metodologisk strategi föratt kunna sluta sig till en nyanserad praktikteoretisk tolkning av vad som kundekänneteckna undervisning i förskola. Den abduktiva analysen utföll i didaktiskamodeller som byggde på en robust teoretisk grund och empirisk bas, vilken bestod av cirka 3 700 dokument, cirka 145 filmtimmar och cirka 780 000 ord, därsammanlagt cirka 15 500 personer hade samtyckt att medverka. Det upprepadeprövandet av abduktiv analys i två FoU-program stärkte trovärdighet, generaliserbarhet och användbarhet. Sammantaget utföll den abduktiva analysen i ”flerstämmig didaktisk modellering” som relaterades till demokrati i en klokare värld.
31.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Att dokumentera 2017 Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola. - : Studentlitteratur AB. - 9789144112596 ; , s. 217-226 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Det råder ökade krav på att verksamheten och varje barns förändrade kunnande ska följas och dokumenteras i förskolan. Förmågan att dokumentera är därför en viktig komponent att belysa i lärares yrkesutövning. Förskollärare kan behöva stöd för kritisk reflektion i sitt dokumentationsarbete. I kapitlet fokuseras dokumentation som begrepp och styrning. Vidare presenteras exempel på dokumentation från tre profilerade förskolor, samt dokumentationsformer som framträder i en studie år 2016. Avslutningsvis belyses dokumentation i ett etiskt perspektiv.
32.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Att flerstämmigt undervisa och sambedöma 2017 Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola. - : Studentlitteratur AB. - 9789144112596 ; , s. 241-260 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Del IV avslutas med ett kapitel där undervisning och sambedömning kopplas till olika grunder såsom styrdokument, beprövade erfarenheter samt vetenskap, som inkluderar såväl teoretiska som metateoretiska grunder. Professionella i förskolan behöver identifiera och motivera sina bedömningar och val av dokumentationsformer och kritiskt reflektera över bedömningarnas kunskapsbas. När lärarna ska göra bruk av sitt professionella handlingsutrymme behövs redskap. Sambedömning kan ses som ett kraftfullt redskap och en brygga mellan komponenter i undervisning som omsorg, utveckling och lärande. Alternativa redskap för förskollärares yrkesutövning, som att ”flerstämmigt undervisa och sambedöma”, prövas i kapitlet.
33.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Att sambedöma 2017 Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola. - : Studentlitteratur AB. - 9789144112596 ; , s. 227-239 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Bedömningsforskning i förskola är ett relativt ungt och outvecklat område, medan dokumentationsfältet och speciellt forskning om pedagogisk dokumentation har en betydligt starkare ställning. I takt med att fler olika former av bedömning och dokumentation tar plats i förskolan ökar också vikten av kunskap om och medvetenhet kring vilka förtjänster, begränsningar och konsekvenser som olika former och praktiker kan ha. Kapitlet beskriver möjliga redskap för professionell bedömningskompetens i en förskola i förändring.
34.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Att stödja och styra barns lärande : tidig bedömning och dokumentation 2010 Ingår i: Perspektiv på barndom och barns lärande. - : Skolverket. - 9789186529086 ; , s. 175-234 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
35.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Att undervisa 2017 Ingår i: Professionell yrkesutövning i förskola. - : Studentlitteratur AB. - 9789144112596 ; , s. 149-172 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Kapitlet tar avstamp i utmaningar, behov och förutsättningar som dagens förskola står inför genom ambitionshöjning i förskolans uppdrag. För att möta ambitionshöjningen behöver lärare i förskola redskap som är vetenskapligt grundade. Med redskap avses formulerade frågor, teoretiska ingångar, olika grunder, begrepp och praktiknära exempel. Undervisning som begrepp fokuseras inledningsvis i ett didaktiskt perspektiv. Därefter belyses tankar om undervisning i förskolepraktik och tradition som olika spår mellan avståndstagande och erkännande.
36.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Barn, föräldrar och lärare i förtätad dokumentations- och bedömningspraktik 2010 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Studien syftar till att beskriva och analysera lärares arbete i relation till barn och föräldrar i förtätad bedömnings- och dokumentationspraktik i Sverige. Med ”förtätad” avses en intensifierad dokumentation och bedömning i samverkande kommunikationsformer, genom såväl elektroniska som icke-elektroniska former. Dokumentations- och bedömnings¬praktiken kan å ena sidan bemyndiga och förstärka å andra sidan försvaga och begränsa barn, föräldrar och lärare. Frågan är vad som står på spel och vilka intressen och strömningar som spelar in. Vilka samstämmiga och motstridiga drag framträder i den förtätade dokumentations- och bedömningspraktiken? Studien kan bidra till att kvalificera samtalet och erbjuda alternativa tolkningar för vad som står på spel. Forskningen baseras dels på tidigare studier och empiri rörande läroplansarbete, dokumentation och bedömning, dels på nuvarande fältarbete såväl offline, med intervjuer och dokumentstudier, som online, genom netnografi. Analys och ansats kan beskrivas i termer av textanalys i en utvidgad hermeneutisk ansats – en abduktiv analysprocess. För att förstå vad som står på spel studeras den förtätade bedömnings- och dokumentationspraktiken som ett flerdimensionellt gränsobjekt. I studien prövas följande fyra dimensioner: Policybaserad dimension - en dimension med demokratiska anspråk som är statligt styrd; Marknadsstyrd dimension - en dimension orienterad åt marknad-media med ekonomiska och kommersiella intressen; Evidensrelaterad dimension - en dimension med kunskapsanspråk där vetenskapligt baserade dokumentations- och bedömningsmaterial är grundläggande; Civilt samhällsorienterad dimension - en dimension där ett intresse för och sökande efter erfarenhetsutbyte i nätverk kan utläsas. Civilsamhället kan definieras som den utanför statsapparaten förekommande sociala interaktion mellan medmänniskor. Här kan tvivel på experter/forskare och spår av motstånd och kritik mot styrsystem, dokumentation och bedömning uttryckas. Dimensionerna kan tolkas vara såväl samstämmiga och sammanvävda som motstridiga. I praktiken utmanas lärare, föräldrar och barn av att det både kan finnas motstridiga och samstämmiga drag mellan dimensionerna. Exempel på motstridighet rör policybaserad dimension med å ena sidan förtydligat inflytande för föräldrar och barn genom reviderad läroplan för förskolan, å andra sidan omöjlighet att säga nej tack till systematisk dokumentation av barns utveckling och lärande samt evidensbaserad bedömning. Det kan röra sig om vetenskapligt grundade bedömningsinstrument som i praktiken inte följer vetenskapligt etiska grundprinciper (informerat samtycke till dokumentation). Ett annat exempel är statlig styrning genom mål att sträva mot för verksamheten kontra å ena sidan marknadsstyrd dimension med mål att uppnå, resultatstyrning, å andra sidan kategorisering av barns utveckling utifrån fasta normer för olika åldrar genom evidensbaserad bedömning. Ett genomgripande samstämmigt drag kan sammanfattas i begreppet "förtätad tillbakablick". Detta är ett pågående forskningsprojekt vid Centrum för professionsstudier (CPS), Malmö högskola
37.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Bedömning av barn i förtätad kommunikation 2010 Ingår i: Från storslagna visioner till professionell bedömning. - : Malmö högskola. ; , s. 93-107 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I denna antologi presenteras ett axplock av pågående forskning vid enheten Barn-Unga-Samhälle (BUS) inom Lärarutbildningen vid Malmö högskola. Antologin belyser en utbildningshistorisk förskjutning från visionärt arbete och tilltro om en bättre framtid via uppfostran och utbildning, till en ökad oro för framtiden i en global konkurrens. Styrning och kontroll av barndom och utbildning, via exempelvis dokumentation, bedömning och utvärdering, blir allt mer framträdande, både nationellt och internationellt. Antologin vänder sig till alla som är intresserade av frågor om barndom och utbildning ur ett samhällsperspektiv.
38.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker : fenomen, begrepp och reglering 2014 Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 19:4-5, s. 403-437 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract Artikeln belyser bedömning i förskolors dokumentation som fenomen, begrepp och reglering. Syftet är att beskriva och analysera bedömning i förskolors dokumentation ur ett didaktiskt perspektiv. Ett specifikt syfte är att analysera hur olika bedömningsformer kan tolkas vara teoretiskt baserade och relaterade till reglering av förskola i Sverige. Med didaktik avses en kritisk och integrativ didaktik som strävar efter att ge stöd för kritiskt tänkande genom alternativa redskap. Materialet som analy¬seras utgör exempel hämtade från tre förskolor i södra Sverige. Generering av materialet gjordes i två kommuner 2011 och består av både dokument och intervjuer av förskollärare och förskolechefer. Analys och tolkning utfördes i termer av en abduktiv analysprocess. Resultatet visar att varje förskola kan arbeta med olika dokumentations- och bedömningsformer med skiftande relation till reglering som kan fångas och prövas genom det alternativa begreppet transformativ bedömning.
39.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Bedömning i förskolans och skolans individuella utvecklingsplaner 2010 Ingår i: Bedömning i och av skolan. - : Studentlitteratur AB. - 9789144056814 ; , s. 49-67 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
40.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Bedömning och dokumentation i förskola 2015 Ingår i: Delrapport från SKOLFORSK-projektet. - : Vetenskapsrådet. - 9789173072786 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Tidiga insatser i förskola kan tolkas som specifikt relaterade till bedömning och dokumentation som stöd för barns utveckling och lärande och för verksamhetsutveckling. En utmaning, sedan införandet av den reviderade läroplanen i svensk förskola, är hur dokumentation av enskilda barns lärande och förändrade kunnande inom olika målområden relateras till utvärdering och kvalitetsutveckling av förskoleverksamheten i stort, och inte till att bedöma varje barn mot förutbestämda kunskapskrav, nivåer eller mål att uppnå. Denna policydrivna utmaning är föremål för professionellas intressen och frågan är hur forskningen möter behov av redskap för bedömning och dokumentation i svensk förskola. Syfte och frågeställningar Syftet med delstudie 2 är att kartlägga praktiknära forskning med fokus på bedömning och dokumentation i förskola. Ett specifikt syfte är att framställa forskningsresultaten i en didaktiskt orienterad sammanställning. Övergripande fråga Vad karakteriserar forskning med fokus på bedömning och dokumentation i förskolan mellan 2006-2014? Delfrågor • Vilket innehåll studeras? Vilka teoretiska ingångar framträder i forskning om bedömning och dokumentation i förskola? • Vilka former av dokumentation och bedömning framträder? Vilka metoder används i studier av bedömning och dokumentation i förskola? • Vilka nivåer, aktörer och funktioner framträder i studier av bedömning och dokumentation i förskola? • Vilka tendenser kan identifieras? Vad säger forskning om bedömningskompetens i förskola? Hur möter forskningen behov av redskap för bedömning och dokumentation i svensk förskola? I delstudie 2 berörs avslutningsvis även frågan om hur en samverkansmodell och plattform kan vidareutvecklas som kan bidra till att skapa gemensamma mötesplatser för utbyte mellan forskning och beprövad erfarenhet gällande bedömning, dokumentation och kvalitetsarbete. Design, metod och sökresultat Designen i delstudie 2 kan betecknas som en konfigurativ kartläggning med aggregerade inslag. I denna är sökarbetet av forskning grundligt och systematiskt men gör inte anspråk på att vara heltäckande. Inkluderade studier baseras snarare på underlag som text än på mätdata/registerdata (statistisk/kvantitativ bearbetning). Bidragens unikhet och framväxande begrepp är framträdande. Med ”praktiknära” avses studier som är handlingsrelevanta för lärare och verksamma i förskola. Studier för, av och med lärare fokuseras men det ingår också studier om lärares bedömning och dokumentation. Kartläggningens resultat presenteras i tre former: sökresultat, analysresultat och resultat i form av en plattform och samverkansmodell (BeDoK). Sökmetod redovisas i olika steg och de slutliga sökresultatet inkluderar 153 studier, med en majoritet av vetenskapliga artiklar och drygt 25 övriga studier, inkluderat avhandlingar, rapporter/forskningsöversikter. Den skandinaviska databasen på förskoleområdet; Nordic Base of Early Childhood Education and Care (NB-ECEC) fokuseras mellan 2006-2012. Inventeringen i den skandinaviska databasen kompletteras med nationella och internationella studier i andra databaser, tidskrifter och forskningsöversikter. Referee-granskade artiklar och doktorsavhandlingar inkluderas som vetenskapliga studier. Även om majoriteten av studierna är baserade i Skandinavien-Norden (ca 80) och Europa (10 utom Norden), samt Australien, Nya Zeeland och USA (ca 50), ingår även exempel på studier med bas i samtliga världsdelar, inkluderat Afrika (syd), Asien, och Sydamerika (Chile). Analysresultat Analysresultatet redovisas efter en didaktiskt orienterad design. Med didaktik avses en kritisk och integrativ didaktik som strävar efter att ge stöd för kritiskt tänkande genom alternativa redskap och frågor enligt följande: Nivå (var?) och aktör (vem/vilka?) Analysresultatet visar att studierna kan placeras mellan mikro-makronivå. Olika aktörer, som exempelvis OECD, stat, huvudmän, förskollärare, barn, föräldrar, chefer och konsulter, både använder och producerar bedömning och dokumentation. Bedömning i dokumentation kan i sammanhanget belysas som gränsobjekt på och mellan mikronivå (som individ- och gruppnivå), institutionell nivå (mellan institutioner som förskola, hem, skola och BVC), kommunal nivå (mellan huvudmän, chefer och ”nyckelaktörer”) och makro-nivå (stat, vetenskap, marknad och civil sfär). Gränsobjekt avser registrerade objekt (dokumentation) som utgör en länk i och mellan praktiker på olika nivåer. Innehåll och teoretiska ingångar (vad?) När det gäller innehåll kan de kartlagda studierna exempelvis fokusera språk-kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik, musik, bild, social kompetens, lek, normer, delaktighet och demokrati. Språk-kommunikation är ett relativt vanligt innehåll i studierna kopplat till bedömning och dokumentation. Teoretiska ingångar i studierna har stor vidd och kan vara inriktade på psykologiska, utvecklingsekologiska, sociokulturella, läroplans- och utvärderingsteoretiska, kommunikationsteoretiska, diskursteoretiska, ekonomiska, nyinstitutionella, postkonstruktionistiska och neurovetenskapliga perspektiv och närmanden. Sociokulturella och mer övergripande socialkonstruktionistiska riktmärken är framträdande. Metod och form (hur?) I studierna framträder både kvantitativ och/eller kvalitativ bearbetning av data, med betoning på kvalitativ bearbetning: inkluderat etnografiska studier, dokumentstudier, kartläggningar, fallstudier, ”views study”, diskursanalytiska studier, longitudinella studier och tvärsnittsstudier. Exempel på dokumentationsformer och registreringstekniker som framträder i studierna är foto, skrift, ljudregistrering, videofilm, digitala dokument och bloggar, observation, kartläggning, test, pedagogisk dokumentation, portfolio och ”learning stories”, checklistor, intervjuer/samtal, IUP (Individuella Utvecklings¬Planer), veckobrev, enkäter (som mäter kundnöjdhet) och BVC-dokument (BarnaVårdsCentral-dokument vid hälsokontroll). Vidare exempel är standardiserade skattningsverktyg och dokumentationsredskap som TRAS (Tidig Registrering Av Språk¬utveckling), StegVis (program för 4-6-åringar inriktat på social och emotionell utveckling), START (Livskunskap för 1-3-åringar), ECERS (Early Childhood Enviroment Rating Scale), CLASS (Classroom Assessment Scoring System), ITERS (Infant/toddler Environment Rating Scale) och BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvalitet: läroplansstyrt självskattningsmaterial i Sverige). Sammantaget kan dessa dokumentationsformer ses som någon form av ”pedagogisk-didaktisk dokumentation” (educational documentation). Olika bedömningsformer framträder med skiftande teoretisk bas, såsom utvecklingspsykologiskt baserade bedömningar, personbedömningar, kunskapsbedömningar och ibland graderade bedömningar av kunnighet, självbedömningar, narrativa och verksamhetsinriktade bedömningar samt graderade och standardiserade verksamhetsbedömningar (kriterierelaterade bedömningar). Bedömningsformer som är invävda i dokumentation på olika nivåer kan sammantaget vara både interna och externa, ha summativa och formativa drag och röra sig mellan linjära och icke-linjära riktningar. Funktion (varför?) I majoriteten av studier i NB-ECEC framträder företrädesvis närmanden där bedömning och dokumentation ses som resurs och stöd i förskolors kvalitetsarbete, men studier kan också vara inriktade på bedömning och dokumentation som studieobjekt (”topic”) i kritiska perspektiv. Sammantaget kan förskollärarna främst tolkas se dokumentation som ett redskap för professionalisering och stöd för att genomföra sitt uppdrag (i enlighet med skollag, läroplan och riktlinjer) – ett redskap för att fånga och stödja barns perspektiv och lärande, samt involvera och informera föräldrar. Förskollärarna kan också uttrycka tveksamheter i förhållande till att dokumentationsarbetet tar mycket tid och att de inte haft tillräckligt med reflektionstid för att analysera dokumentationen. Tendenser, bedömningskompetens och hur forskningen möter behov i svensk förskola Generellt framgår att studier om dokumentation i förskola, speciellt pedagogisk dokumentation, har blivit mer omfattande under senare år. Forskning om bedömning är mer blygsam, men ett ökat intresse kan noteras för processinriktad bedömning och bedömning av barns kunnande på individnivå. Bedömningsformer karakteriseras av att vara mer inriktade mot verksamhet i nordiska studier, medan de kan vara mer inriktade mot bedömning av läranderesultat (learning outcomes) på individnivå samt på externa standardiserade bedömningsformer i utomnordisk och internationell forskning. Samtidigt kan en tendens till samexistens av dessa inriktningar spåras i senare nordiska förskolestudier. Några studier belyser Transformativ bedömning, ett begrepp och redskap för kritisk-didaktisk reflektion som kan möta praktik- och professionsnära utmaningar och samtidigt fånga förskolans komplexa bedömnings- och dokumentationspraktiker i de- och recentraliserade målstyrningssystem. Transformativ bedömning rör sig mellan externa-interna och linjära-icke-linjära bedömningar i komplexa nätverk mellan olika nivåer, funktioner och filosofiska riktningar. När det gäller likvärdighetsfrågor och arbetet med att stödja varje barns utveckling och lärande, indikerar det sammanvävda analysresultatet behov av flerstämmig bedömningskompetens. Sammantaget finns ett underskott av studier som belyser bedömning och bedömningskompetens i förskola.
41.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Bedömning och sambedömning i förskola enligt förskollärares, chefers och rektorers skriftliga beskrivningar 2021 Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - Falun : Högskolan Dalarna. - 2001-4554. ; 15:1, s. 29-49 Tidskriftsartikel (refereegranskat)
42.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Bedömning, utvärdering och uppföljning : utmaningar för förskolan 2017 Ingår i: Förskolan och barns utveckling. - : Gleerups Utbildning AB. - 9789140694638 ; , s. 261-274 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Bedömning, utvärdering och uppföljning är flertydiga begrepp. Medan uppföljning och utvärdering har tolkats som mer tillbakablickande och verksamhetsinriktade, har bedömning tolkats som ett mer kontinuerligt begrepp. Exempel på skillnader i läroplans- och bedömningstraditioner, målstyrningssystem och ansvarsfördelning på olika nivåer har berörts. På lokal nivå framträdde olika bedömningsformer baserade på skiftande vetenskapliga grunder, som utvecklingspsykologiskt baserade bedömningar, personbedömningar och graderade kunnighetsbedömningar, vilka alla tolkades som mindre förenliga med nationell policy i Sverige. Detta på grund av att de kunde ses som normerande och nivåplacerande bedömningar som bygger på någon typ av åldersnorm, stadietänkande eller liknande. Dessutom förekom kunskapsbedömningar (exv. variationsteoretiskt baserade), självbedömningar (metakognitivt baserade), narrativa och verksamhetsinriktade bedömningar (skiftande vetenskapliga grunder), samt graderade och standardiserade verksamhets-bedömningar (skiftande teoretiska grunder). För att möta förskolans samtida utmaningar har exempel på bedömningsformer som presenterats i kapitlet, tolkats vara i behov av vidareutveckling. I sammanhanget har ”sambedömning” introducerats som möjligt begrepp för vidareutveckling av bedömnings-praktiker kopplat till styrdokument, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I sambedömningsprocesser kan erfarenheter som delas, kommuniceras, reflekteras, dokumenteras och etiskt prövas, över tid övergå i beprövade erfarenheter. I sambedömningsprocesser finns då en etisk dimension som kan handla om hur relationer skapas mellan de som undervisar, dokumenterar och bedömer och de som blir undervisade, dokumenterade och bedömda. Slutligen kan sambedömning i nätverk mellan olika nivåer innebära att aktörer, innebörder, former och fokus skiftar. Sambedömningar kan prövas utgå från flera grunder, för att i förhållande till varje barns omsorgsbehov, utveckling och lärande framkalla extra anpassad och ändamålsenlig undervisning med högre precision och rimlig likvärdighet. Helt likvärdig verksamhet är en utopi och den likvärdighet som eftersträvas i ett målstyrningssystem med mål att sträva mot är snarare ungefärlig. ”Rimlig likvärdighet” är därför ett mer funktionellt begrepp i förhållande till gällande målstyrning. Sambedömning kan möjligen innebära att professionella mer innebördsrikt och finstämt kan möta varje barns behov av omsorg, stöd och utmaningar som möjliggör att de når så långt det är möjligt. Begreppet sambedömning behöver vidare utprövas i framtida studier.
43.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) De yngre barnens läroplanshistoria - didaktik, dokumentation och bedömning i förskola 2011 Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Boken ger en introduktion i de yngre barnens läroplanshistoria från mitten av 1800- till det första decenniet på 2000-talet. Det är dokument som styr mål och innehåll för barn i förskola som står i centrum. Med den reviderade upplagan rör sig innehållet kring läroplansdidaktiska frågor över tid där dokumentation och bedömning i förskola fokuseras i nutid. I boken används ett vidgat läroplansbegrepp som ger möjlighet för analys och speglingar av innehållet i olika typer av peda-gogiskt riktgivande texter. Dokumentation och bedömning av barn i nutidens förskola sammanflätas med tolkning av styrdokument för verksamhet i historiska motsvarigheter till förskolan, som småbarnsskola, barnträdgård och daghem. Läroplansteoretisk och didaktisk kompetens betraktas som ett uttryck för lärarprofessionalism. Alla lärare och ledare behöver ha kunskaper i läroplansteori och insikter i hur den pedagogiska verksamheten styrs via regler, normer och ideologier. Lärare behöver också få kunskap och reflexivt förhålla sig till didaktiska frågor relaterade till dokumentation och bedömning. Kunskapen behövs i förhållande till det professionella läraruppdraget. Förändringar i utbildningssystemet medför ett vidgat professionellt läraransvar som innefattar lokal måltolkning, dokumentation, utvärdering och utveckling av verksamheten. En läroplanshistorisk studie, med inriktning på förskolan och de yngre barnen, kan bidra med empiriskt underlag, kunskap och summerande begrepp, vilka kan hjälpa oss att få syn på, kritiskt reflektera och kvalificera samtal omkring läroplansdidaktiskt arbete, dokumentation och bedömning. Boken vänder sig till studerande och verksamma pedagoger i förskola, förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3. Den är också intressant för forskare, skolledare, beslutsfattare och andra med intresse för de yngre barnens läroplanshistoria. Boken ger underlag för att bättre förstå, navigera och välja riktning i läroplansdidaktiskt arbete på olika nivåer och i kommunikationen mellan olika skolformer i dagens sammanhållna utbildningssystem.
44.	Vallberg Roth, Ann-Christine, et al. (författare) Didaktik : flerstämmig undervisning i förskolan 2020. - 1 Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
45.	Vallberg Roth, Ann-Christine, et al. (författare) Didaktisk (o)takt i förskolan : Exempel med didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik. 2020. - 1 Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Boken tar upp didaktik i förskolan med fokus på didaktisk takt och otakt. Didaktik avser konsten att undervisa. Vi utgår inte från ”one size fits all”, utan boken bidrar med rikliga exempel på didaktisk takt och otakt i relation till ledarskap och nätverk som kan skapa förutsättningar för undervisning, liksom specialpedagogisk didaktik som är inriktad på såväl alla som varje barn.Exempel i boken hämtas från material som ingår i två forsknings- och utvecklingsprogram, ett med beteckningen ”Undervisning i förskolan” (UndiF) och ett med titeln ”Flerstämmig undervisning i förskola” (FundiF).Boken kan med fördel utgöra en kursbok i förskollärarutbildning, men också i fortbildning av verksamma förskollärare, rektorer och specialpedagoger i förskola. Den kan läsas självständigt men också ses som en vidareutveckling av böckerna "Professionell yrkesutövning i förskola: kontinuitet och förändring" (Rubinstein Reich, Tallberg Broman & Vallberg Roth, 2017) och "Didaktik – flerstämmig undervisning i förskolan" (Vallberg Roth, Holmberg, Löf & Stensson, 2020). Medan den här boken särskilt tar upp didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik, behandlar de tidigare böckerna såväl allmänt inriktad didaktik som innehålls- och ämnesinriktad didaktik i förskolan.
46.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Different forms of assessment and documentation in Swedish preschools 2012 Ingår i: Nordisk Barnehageforskning. - 1890-9167. ; 23:5 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract The aim is to describe and discuss documentation and assessment practices in Swedish preschools from a didaktik perspective. What different forms of documentation and assessment are found in the preschools? Preschools in both urban and rural municipalities are included in the selection. Document and textual analysis are used. A varied multi-documentation emerge. The multi-documentation at each preschool expose that preschool teachers seem to switch between different forms of documentation and assessment, including summative, formative and other assessments. The concept of transformative assessment may capture the different assessments interwoven in the multi-documentation. Transformative assessment is a concept focusing on reshaping and interplaying assessments that are intertwined in the registration and complex documentation at different levels and directions.
47.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Documentation and assessment in Swedish preschools 2012 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Contemporary childhood is characterized by intensified documentation and assessment from an early age. The aim of the presentation is to describe and discuss the documentation and assessment practice in Swedish preschools in a didactic perspective. The question is: What, how and why documentation and assessment are used in Swedish preschools? The selection includes preschools in both urban and rural municipalities. A reflexive textual and abductive analysis is used. A wide variety of documentation and assessment forms emerge in different preschools. Assessments are interwoven in the construction of the documents. Examples of documentation are Individual development plans, portfolio, pedagogical documentation, standardized documents like TRAS, StegVis and START. The documentation provides a sample of developmental-psychological assessments, knowledge assessments, personal assessments, self-assessments and centre-performance-focused assessments. Assessment and documentation can be interpreted as both summative and formative. Content and form vary and the functions of documentation and assessment emerges as focused on both qualification, socialisation and subjectification (subjektifiering). The concept of transformative assessment can articulate and define teachers' interactions among different types of documentation and assessment in a didactic perspective. The presentation highlights how the documentation and assessment of children varies depending on where the children grow up and attend preschool – a diversified normalisation emerges. The presentation end up in the possibility that the tentative concept Documentalized childhood can capture the phenomenon and be seen as a response to and driving force in the globalization of society and risk modernity.
48.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Därför måste vi diskutera bedömning i förskolan 2012 Ingår i: Uppdrag lärare. - : Lärarförbundets förlag. - 9789197902373 ; , s. 129-135 Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Läraren är den viktigaste faktorn för barns och ungas lärande i förskola och skola. En erfaren och skicklig lärare kan utmana och lyfta sina elever - om de rätta förutsättningarna finns och läraren får möjlighet att utveckla sig i sin profession. Uppdrag lärare är en forskningsantologi som vill bidra till att vidga och fördjupa diskussionerna om läraryrket, dess innehåll och utveckling. Texterna belyser på olika sätt lärarrollen, dess förutsättningar och möjligheter. Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare i förskola och skola och kan användas i både lärarutbildning och fortbildning.
49.	Vallberg Roth, Ann-Christine (författare) Early Childhood Curricula in Sweden from the 1850s to the present 2006 Ingår i: International Journal of Early Childhood. - : Springer. - 0020-7187 .- 1878-4658. ; 38:1, s. 77-98 Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract This article introduces the curriculum history of early childhood education in Sweden. The study is based on curriculum theory and gender theory. A broad curricular concept is used. The selected period starts from around the 1850s until today. Examples of analysed key-texts except National curricula are: Handbooks, The Kindergarten (a journal; 18411947), Instructions (National Swedish Welfare Board, 19451990), Educational guidelines at the community and local level, 1993, and also integrated educational guidelines for pre-schools, day-centres and schools, selected in 19982000. The results can be summarised in four concepts and code periods, which includes a gender didactic pattern, as follows: - Curriculum of God, about 1850 to 1890: Patriarchal code - Curriculum of the good home, about 1890 to 1930/40: Sex-segregated common-code - Curriculum of the Welfare state, about the (1930/40) 1950s to the middle of the 1980s: Sex-neutral equality-code - Curriculum of the situated world-child, from the end of the 1980s to 2000: Pluralistic sex/gender-code
50.	Vallberg Roth, Ann-Christine, et al. (författare) Flerstämmig didaktisk modellering i förskolan 2019 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract Rapporten baseras på forskningsdelen i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, chefer och forskare, beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning och sambedömning i förskola. Detta görs i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i cirka 130 förskolor/avdelningar belägna i tio kommuner i Sverige, mellan åren 2016 och 2018. Sammantaget har 5 236 samtyckt att medverka i forskningsdelen av programmet. Metoden kan beskrivas i termer av en ”praxiografisk samverkansmetod” som avser analys av registrerad praktik. Designen utgörs av parallella och prövande serier av teoriinformerade undervisningsupplägg. Materialet består av cirka 870 samplaneringar, cirka 700 samvärderingar och cirka 110 filmtimmar över genomförd undervisning. Analysen är didaktiskt orienterad och kan beskrivas i termer av abduktiv analys. Resultatet indikerar att undervisning modelleras genom sambedömning. Det framträder flerstämmiga spår relaterat till didaktiska frågor och didaktiska nivåer i de teoriinformerade undervisningsuppläggen. Sammantaget fogas analysen samman och prövas i en kommunicerbar helhet genom begreppet ”flerstämmig didaktisk modellering”.

Skapa referenser, mejla, bekava och länka

Länka till träfflistan

Träfflista för sökning "WFRF:(Vallberg Roth Ann Christine) "

Avgränsa träffmängd

År