| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Vesterlund, Sabina, 1971-
(författare)
-
Att kunna hälsa
- 2015
-
Ingår i: SVEBI:s årskonferens 2015.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- IntroduktionUndervisningspraktiken i skolämnet idrott och hälsa bygger ofta på ett ämnesinnehåll relaterat till hälsa genom idén att aktiviteterna ska erbjuda en hög, fysisk aktivitetsnivå. Eleverna tränar och lär sig om goda vanor gällande träning och kost. Beskrivningen symboliserar ett medicinskt och moraliskt normativt hälsoperspektiv. Det benämns patogent. Det är ovanligare med aktiviteter som stimulerar sociala relationer relaterade till friluftsliv eller diskussioner om normer, ett salutogent perspektiv. Ungdomar bör inte lämna skolan med enbart kunskap om hur de bäst sköter sin fysiska hälsa utan också med kunskap om hur dessa hälsoråd har uppkommit och på vilka premisser. Det finns en fara i att förstå skolämnen och dess vetenskaper som naturligt goda. Om ett ämnes konflikter synliggörs, demokratiseras ämnet. Min studie handlar om utformande av undervisning i ämnesinnehållet hälsa för att möjliggöra en känsla av sammanhang (KASAM), begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i relation till fysiska aktiviteter och begreppet hälsa. När eleverna i åk 9 lämnar grundskolan ska de enligt kursplanen i idrott och hälsa vara kunniga i att samtala om upplevelser av fysiska aktiviteter och med underbyggda resonemang kunna värdera hur aktiviteterna påverkar hälsan och den fysiska förmågan. Vad det innebär att kunna hälsa, är svårdefinierat för lärare i idrott och hälsa. Jag vill genom min studie bidra med en vetenskaplig grund för samtal om ”att kunna hälsa”Syfte & teoretisk ramStudiens syfte är att problematisera hur undervisning inom ämnesinnehållet hälsa kan utformas för att utveckla elevers kunnande i och om respektive det salutogena och patogena hälsoperspektivets konsekvenser för upplevd hälsa. Metoden är Learning study (LS), en form av didaktisk, deduktiv aktionsforskning som genomförs i tre steg med samma elever1) förtest av intentionellt lärandeobjekt2) iscensatt lärandeobjekt3) eftertest av lärandeobjektet.Den teoretiska utgångspunkten i LS är variationsteori och har sitt ursprung i fenomenografi samt fenomenologi. Variationsteori bygger på kontrastering. Det betyder att, för att urskilja något behöver vi samtidigt uppfatta vad det inte är. Det som är svårt att urskilja i lärandeobjektet och därmed utgör ett hinder för lärande är en kritisk aspekt. De kritiska aspekterna diskuteras kollegialt för att forma undervisning med målet att göra aspekterna synliga och därmed begripliga och hanterbara. Elevernas kvalitativt olika sätt att erfara lärandeobjektet, i form av variationsmönster, kategoriseras genom en fenomenografisk analys.FrågeställningarHur utformas ett lärandeobjekt med rörelse som utgångspunkt, där både ett salutogent och ett patogent perspektiv på hälsa synliggörs och kan jämföras och relateras till olika individers upplevda hälsa?Vad är kritiskt för elevers lärande av lärandeobjektet?Resultat/diskussion Studiens resultat kommer att visa om och hur elevernas förmåga/ kunnande har förändrats i relation till lärandeobjektet, genom hur de mönster av variation som skapats har erfarits av eleverna. Intentionen är att studiens bidrag till pedagogisk forskning kommer att kunna problematisera vad som är kritiskt för undervisning och elevers lärande inom lärandeobjektet; ”patogena och salutogena hälsoperspektivs konsekvenser för upplevd hälsa”.Jag har under våren 2015 genomfört en Learning study i lärandeobjektet cellandning, tillsammans med fyra NO-lärare inom ramen för en metodkurs i Learning Study vid Stockholms universitet. En slutsats i den studien var att det är viktigt att formulera förtest, iscensatt lärandeobjekt och eftertest så precist, att det är möjligt att urskilja elevers meningsskapande av lärandeobjektet i deras talade språk och handlingar för att utveckla det intentionella lärandet. Under hösten planerar jag att genomföra en pilotstudie med samma lärandeobjekt, cellandning, för att ytterligare fördjupa mig i metodens hantverk. Datainsamlingen i min riktiga studie är planerad till våren 2016. Licentiatuppsatsen ska vara klar i oktober 2018.
|
|
| 4. |
- Vesterlund, Sabina, 1971-
(författare)
-
Hälsa med andra ord : Innebörden av att genomföra och värdera street dance utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet
- 2018
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- To grasp what learning, teaching and knowing health might be in relation to a physical activity, the study explores what ninth grade students find difficult, and what they need to discern in teaching to experience the knowing of participation and evaluation of street dance classes through the concepts comprehensibility, manageability and meaningfulness. These concepts are brought from Aron Antonovsky perspective of salutogenic health by Sense of Coherence (SOC). However I do not claim to embrace the complete SOC since it relates to life as a whole (Antonovsky, 1991; 2005).The aim of the study is to investigate how to deal with the content of teaching making the students develop the ability to participate and evaluate physical activity in relation to the concepts mentioned. Furthermore by using the onset of phenomenography and theory of variation the study explores ways for teachers and students to discern critical features of the content of teaching.The study design used is Learning study. It is a cyclic, pedagogical design aiming for making it possible for teachers to scientifically explore the quality of their own teaching in relation to a specific content being taught. In a Learning study teachers are collaborating with content of teaching, trying to discern critical features of the content to make these aspects come clear for the students in renewed teaching. A phenomenographic perspective is used to discern how the students’ experiences of the teaching content vary. The theory of variation is used for planning and carrying out lessons and evaluating them in order to make the critical aspects discernable for the students.Three lessons within one Learning study cycle were staged. They were videotaped and field notes were taken. The sample consisted of three groups of ninth grade students, 15 to 16 years of age (n=52) and three teachers.Three critical aspects according to the object of learning were discerned in the study:Experiences of comprehensibility, manageability and meaningfulness within the context of street dance.Experiences of different forms of comprehensibility, manageability and meaningfulness within different situations of the context of street dance.Within the context of street dance experience how the actions and experiences of comprehensibility, manageability and meaningfulness by oneself simultane-ously relates to actions and experiences of comprehensibility, manageability and meaningfulness of others.The study shows how young students’ ability to carry through and evaluate street dance with point of departure in the meaning of comprehensibility, manageability and meaningfulness may be improved when the students are offered a variation in the critical features of the subject content.
|
|
