| 1. |
- Ahmadi, Elena, 1978-, et al.
(författare)
-
FRAMFÖR (Framgångsrika företag i Gästrikland) : ett longitudinellt projekt om ledarskap, arbetsmiljö och effektivitet – fördel för både forskning, utbildning och ett hållbart arbetsliv?
- 2016
-
Ingår i: Inkluderande och hållbart arbetsliv. - Östersund : Mittuniversitetet. ; , s. 48-48
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Projektbeskrivning: FRAMFÖR har under 15 år bedrivits i Gästrikland i samarbete mellan utbildning och forskning vid Högskolan i Gävle, företagsutvecklare vid kommuner, företag och näringslivsorganisationer. Varje år delas utmärkelsen FRAMFÖR ut till 50 företag. Ambitionen är att uppmuntra framgångsrika företagare och visa upp intressanta exempel på hur framgång kan skapas. Processen startar med att 120 företag (>4 anställda) nomineras utifrån finansiella kriterier (ex. omsättningstillväxt, vinstmarginal). Sedan genomför studenter vid Ekonomprogrammet intervjuer med cheferna för dessa företag. Intervjuerna sker utifrån ett standardiserat frågeformulär kring arbetsmiljö, ledarskap, organisering och effektivitet. Avslutningsvis väljer en jury ut de 50 mest framgångsrika företagen utifrån såväl finansiella kriterier som studenternas intervjuresultat. Projektets trippel helixuppbyggnad (Utbildning, Forskning och, Företag) skapar nyttor för olika intressenter.Utbildningsnyttor: Studenterna får möjlighet till interaktion med företagare i sin direkta närhet. Aktiviteterna underlättar att uppfylla utbildningsmål där flera mål kan uppfyllas med samma aktiviteter. Förståelse för näringslivets förutsättningar samt kunskaper om ett vetenskapligt angreppssätt ökar.Forskningsnyttor: Stärker pågående forskning om hälsofrämjande och effektivt ledarskap inom arbetshälsovetenskap samt företagsutveckling inom företagsekonomi. Det stora urvalet av företag ger en bra bild av företagen i regionen och en möjlighet att följa dem över tid. Ambitionen är att få mer kunskap om hållbara och effektiva företag. Fördjupade studier av utmärkelseföretag möjliggörs och ett doktorandprojekt med inriktning på ledarskapsbeteenden, organisationsfaktorer, tidsanvändning samt chefers/medarbetares arbetsmiljö/hälsa i utmärkelseföretag är uppstartat.Företagsnyttor: Företagare får möta studenter och förstå hur de tänker. Ställda frågor, t.ex. rörande arbetsmiljö och ledarskap, kan starta reflektionsprocesser som bidrar till fortsatt utveckling. FRAMFÖR-utmärkelsen delas ut vid en högtidlig tillställning där företagarna kan bygga nätverk. Flera företagare lyfter fram det positiva symbolvärdet av att få utmärkelsen.Projektets framtid: Målet är att fortsätta ytterligare 15 år och fortsätta utveckla nyttorna för samtliga intressenter. Ett prioriterat område är återkoppling till företag i någon form samt ökad samverkan mellan studenter och företagare.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Krajina cnitrní mysli a okolního sveta : Zavádeni podnikavosti a kreativity do výuky
- 2012
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Úvod Knížka, kterou držíte v rukou, je výsledkem projektu ECECC – Embedding a Culture of Enterprise and Creativity in the Curriculum (Začleňování kultury podnikavosti a kreativity do učebních osnov). Nejde o příručku ve vlastním smyslu slova. Chtěli bychom, aby byla informativní a praktická a aby vedla k pochopení toho, jak lze tvořivost a podnikání zasadit do učebních osnov a do regionálního rozvoje, jakož i do mnoha forem vzdělávací a vývojové praxe z pohledu kultury.Jaké jsou rámce projektu a jak jsme shromáždili naše příklady? Projekt se zaměřuje na učení prostřednictvím sdílení postupů z praxe a tím na určení a prosazení myšlenky a kultury inovace, kreativity, podnikání a podnikavosti v učebních osnovách v Evropě. V průběhu projektu měli učitelé díky sdílení příkladů zajímavých postupů z praxe příležitost rozvinout své pedagogické dovednosti a didaktické kvality a přemýšlet o nich.Měli také možnost prohloubit své chápání kultury a prostředí učení, na jejichž vytváření se podílejí a které jsou součástí vyššího společenského a vzdělávacího kontextu, jenž tuto kulturu a prostředí také ovlivňuje. Učení v těchto případech z větší části neprobíhá v izolovaných třídách. Třída se rozšiřuje do vnějšího okolí, města a světa. Má různé formy, využívá bezpočtu materiálů, výrazů a procesů. Internet se stává naprostou paralelou virtuálního vesmíru, který zahrnuje.Má ještě jiné aktéry než pouze učitele, žáky a zaměstnance. Formální a neformální vzdělávací prostředí učení se scházejí a mění. Ve většině případů se jeho aktéři vzájemně ovlivňují a jsou ve vzájemném vztahu, chápou sami sebe v druhém a druhého v sobě samých jako tvůrčího účastníka světového života. Transparentnost kultury a prostředí učení se posiluje a prohlubuje. Každý se stává žákem a učitelem ve snaze učinit učení vědomým a určitým a jednat v rámci schopnosti tvořit, učit se a realizovat se. Tímto jsme se dostali k zásadnímu povědomí o pevně zakotvené a rozvrstvené, jakož i o organické a vlastní povaze učení a vzdělávání. Statický typ třídy se stává neurčitým. Tím se odhaluje skutečnost, že učení probíhá v organizačních, jakož i kulturních, konkrétních a abstraktních úrovních či vrstvách, jež se navzájem prolínají. Vrstevnatá a holistická komplexnost hýbe předscénou s klasicky oddělenými částmi, kterými jsou obsah, cíl, metoda, učitel a student, jako svými interdynamickými silami. Stejně činí nadšený, zvědavý a podnikavý „homo ludens“1 a lidský prvek ve hře kultury.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Rutegård, Gunnar, et al.
(författare)
-
Små träföretagare i Ljusdal
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study deals with small wood processing firms (each of them having between zero to six employees) in the rural district of Ljusdal in the administrative province of Gävleborg, Swe-den. Wood processing firms are industries considered by many to develop more slowly than most other industries.The principal aim of the study was to create a better understanding of the conditions small wood processing firms have to deal with. A second aim was to evaluate their growth poten-tial. Nine different firms were visited and also depicted. Among the firms three were mainly dealing with saw milling, two were manufacturers of timbered houses, one was manufacturer of windows, one was manufacturer of stairs, one was supplier of wood components, and one was combined wood manufacturer. A theoretical model was chosen for the analysis of the firms. The firms were grouped according to their ability to establish relations, to create repu-tation, to introduce new ways of thinking, and to benefit from strategic assets. In addition the willingness of the manufacturers to increase their firms was included in the analysis.It was shown that the owners of the firms more easily create relations with suppliers and cus-tomers than with other manufacturers. Thus collaboration with other manufacturers hardly exists. The customers often recommend the products to each other, indicating the importance of a good reputation. Some of the manufacturers also disclosed new ways of thinking, but without being technical innovators. Access to strategic assets, such as low capital costs, may explain the relative success of some of the firms. Another possible strategic asset is subsidies from the Government, however not much utilized among the firms. Instead, the subsidies seem to induce jealously counteracting incentives to collaboration. Most of the manufacturers are not interested in increasing the firms by ordinary employing. Another way of increasing regional employment is firm startups, but that is limited because of lack of entrepreneurial spirit in the region.Accordingly, a question to be further examined is whether the subsidies from the Government to individual firms aiming to induce growth through further employing may be limited to gen-erate counterproductive effect. A further issue is the general conditions for the entrepreneurs in the region. Showing up as one of the conclusions of the study, these type of problems are preferably examined by carrying out individual case studies instead of searching for general and comprehensive models to understand the small firms. The results may than be used to communicate the prerequisites of the small firms with other firm owners, with people in trade and industry, with persons doing research and also with students.
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
