| 1. |
- Andersérs, Caroline, et al.
(författare)
-
The importance of individual characteristics on bicycle performance during alcohol intoxication
- 2024
-
Ingår i: Traffic Safety Research. - Lund : Faculty of Engineering, Lund University. - 2004-3082. ; 6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Bicycling accidents are a well-known problem for traffic safety globally. Alcohol intoxication is one possible factor, although the exact number of accidents due to intoxication is difficult to establish. Not all bicyclists act in the same way, particularly when under the influence of alcohol, i.e., bicycling performance might be related to a bicyclist's personal characteristics. This study aimed to investigate if the bicyclist's characteristics (bicycling experience, physical fitness, or sensation seeking scores) influence bicycling stability, cognitive performance, or self-rated bicycling ability ratings at different levels of alcohol intoxication. The experiment was completed on a wide treadmill, which allowed control of several influencing factors such as speed and physical effort. Intoxicated and sober participants bicycled on the treadmill five times for 10 minutes each time, and breath alcohol concentration (BrAC) levels were measured five times. Participants were given doses of alcohol up to a BrAC level of 0.8%.
|
|
| 2. |
- Andersérs, Caroline, et al.
(författare)
-
Är berusade cyklister ett problem : vem och vad är i så fall problemet?
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 505-506
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För trafiksäkerheten är cykelolyckor är ett känt globalt problem eftersom de inte minskar i önskvärd riktning. Alkoholpåverkan är en förklaring, även om det exakta antalet cykelolyckor som involverar alkohol är svårt att beräkna. I Sverige är det socialt accepterat att cykla berusad så länge man inte är vårdslös (ingen promillegräns). Alla cyklister agerar inte lika, speciellt under alkoholpåverkan och cyklisters prestation kan vara relaterade till olika karaktärsdrag som till exempel, cykel vana, fysiska förutsättningar eller personens riskbenägenhet. Studiens syfte var att ta reda på om dessa karaktärsdrag kan påverka cyklisternas stabilitet, kognitiva prestation och självuppskattad cykelförmåga vid olika nivåer av alkoholpåverkan. Experimentet genomfördes på ett brett rullband (3,5 meter). Både alkoholpåverkade och nyktra personer cyklade på rullbandet totalt fem gånger á 10 minuter där berusningsnivåerna mättes med alkoholmätare efter varje cyklingsomgång. Dessutom genomförde deltagarna ett kognitivt test och besvarade frågor efter varje cykelomgång. Deltagarna fick alkoholdoser upp till 0.8 promille (den nyktra kontrollgruppen fick alkoholfri dryck). Resultaten visade att alkoholpåverkan hade en signifikant påverkan på cyklisternas stabilitet, på deras kognitiva prestation och på den självuppskattade cykelförmågan (en del inser att de blir sämre men inte alla). Resultaten visade att de olika karaktärsdragen hade en viss påverkan på cyklisternas stabilitet men i synnerhet på den självuppskattade cykelförmåga när de var alkoholpåverkade. Ca hälften av de berusade (de med hög riskbenägenhet) skattade att deras cykelförmåga inte försämrades. Alkohol påverkar cyklisters stabilitet, kognitiva prestation och självuppskattade cykelförmåga för alla grupper (olika karaktärsdrag). Olika individuella karaktärsdrag är viktiga eftersom de påverkar självreglerande beteenden där vissa individer bedömer att de kan cykla säkert även när de uppvisar sämre stabilitet och minskad kognitiv förmåga. I synnerhet är det individer med högre riskbenägenhet som tror (felaktigt) att de kan cykla på ett säkert sätt.
|
|
| 3. |
- Andersson, Jan, 1965-, et al.
(författare)
-
Bicycling during alcohol intoxication
- 2023
-
Ingår i: Traffic Safety Research. - : Lund University Faculty of Engineering. - 2004-3082. ; 4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The number of bicycling fatalities was 19 450 between 2010 and 2018 in Europe. The number of bicyclists killed when intoxicated by alcohol is harder to establish given the lack of reliable data. In Sweden, drunk bicycling is socially acceptable and legal (unless reckless). This experiment aimed to investigate how alcohol intoxication affect bicycling stability performance, executive functions, and self-rated ability. The experiment was completed on a wide treadmill that allowed control of several influencing factors such as speed and physical effort. Intoxicated and sober participants bicycled on the treadmill for five 10 minute sessions. Alcohol as administered incrementally to reach a target breath alcohol concentration level of 0.8‰. Stability decreased with intoxication; especially roll rate measurements were identified as being adequate indicators of bicycling instability. Executive function was negatively affected, and ability ratings decreased due to intoxication. The intoxicated participants were aware of their reduced ability to bicycle in a safe manner on a group level but not on an individual level. However, this insight does not affect their intention to bicycle intoxicated.
|
|
| 4. |
- Andersson, Jan, 1965-, et al.
(författare)
-
Cykling under alkoholpåverkan : hur påverkas stabiliteten, kognitiva funktioner och självskattningar av berusning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antalet dödsfall på cykel var 19 450 mellan 2010 och 2018 i Europa. Antalet cyklister som dödats när de var berusade av alkohol är svårare att fastställa med tanke på bristen på tillförlitliga uppgifter. I Sverige är det socialt acceptabelt och lagligt att cykla om du har druckit alkohol så länge du inte uppträder vårdslöst.Syftet med experimentet var att undersöka hur olika nivåer av berusning påverkade cykelprestationen (stabilitet), kognitiva funktioner och självskattad cykelförmåga. I experimentet studerade vi även hur dessa tre mått var relaterade till attityder och intentionen att cykla när de var berusade.Experimentet genomfördes på ett brett rullband med möjlighet att kontrollera flera påverkande faktorer såsom hastighet och fysisk ansträngning. Berusade och nyktra deltagare cyklade på rullbandet fem gånger á 10 minuter och BrAC-nivåerna mättes 5 gånger. Deltagarna försågs med alkohol till dess att de nådde en alkoholnivå på 0,8 ‰.
|
|
| 5. |
- Andersson, Jan, 1965-, et al.
(författare)
-
The complexity of changes in modal choice : A quasi-experimental study
- 2023
-
Ingår i: Transportation Research Part F. - : Elsevier. - 1369-8478 .- 1873-5517. ; 96:July, s. 36-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Changes in modal choice is argued to be one way to reduce the emission of greenhouse gases. Increasing modal choices in favour of more environmentally friendly travel modes requires a better understanding of how these choices are actually made. The first aim of this study is therefore to examine how modal choice is related to subjective experiences as perceived accessibility, perceived satisfaction , habit, both before , after an intervention promoting public transport. The second aim is to examine how modal choice is affected by the intervention. Finally, the third aim is to examine how subjective experiences as perceived accessibility, perceived satisfaction, and habit are affected by the intervention.Method: The design used is a before-and after-study with free public travel passes as the intervention (30-or 14-days free travel pass). Altogether, 52 travelers - distributed on two intervention groups and one control group - participated in the study. The 30-days free travel pass group constitutes 18 participants, the 14-days free travel pass group constitutes 19 participants while the control group constitutes 15 participants. During the before -period the participants were asked to register their modal choice using a digitalized application downloaded on their smart phones (the TravelVu app), to complete a short app-based questionnaire, and a web-based questionnaire. During the after-period, they were once again asked to register their modal choice and to complete a web-based questionnaire. All data collected were analyzed by variance or correlation analyses using the change between before-and after period as the dependent variable.Conclusion: The intervention did not affect the modal choice or the subjective experiences. Over time, the participants did however increase their use of public transport and their cognitive evaluation of their everyday travel overall, while they decreased their use of car and became less reflective and less interested in trying out new alternative travel modes. These changes might be attributed to their participation in the present study.
|
|
| 6. |
- Andersson, Jan, 1965-, et al.
(författare)
-
Varför sker en cykelolycka egentligen : analys av händelser då Hövdingar har löst ut
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samarbete med Hövding har en studie genomförts för att belysa hur olika aspekter bidrar till händelser där cykelhjälmen löser ut. Hjälmen registrerar kontinuerligt accelerationer och när en hjälm löser ut registreras denna information hos företaget. Företaget skickar då ut en inbjudan till cyklisten om att besvara en webbenkät som även inkluderar en inbjudan att medverka i en intervju. Studien bygger på data från tre olika källor –webbenkät, intervjuer och data från hjälmen – i syfte att öka förståelsen för varför en cykelolycka inträffar. Totalt var det 196 deltagare som besvarade enkäten och 50 deltagare som intervjuades. Dessutom samlades hjälmdata in från 355 cyklister, varav 264 cyklister hade varit inblandade i minst en händelse där hjälmen löst ut.Ett av huvudresultaten är att det är en helt vanlig dag, på en vanlig resa när en erfaren cyklist, med hög utbildning, väl medveten om trafikregler och om vad som sker runt omkring, cyklar till eller från jobbet – och ”plötsligt händer det” och inte förrän då inser cyklisten hur utsatt den är. Studien visar att en komplex bild växer fram från de tre datakällor som nyttjats för att förstå varför en olycka egentligen sker. Exempelvis ökar halka risken för en händelse där Hövdingen löser ut och är det dessutom mörkt ökar risken ytterligare. Hjälmdata kunde styrka resultaten från webbenkäten och intervjuerna men också visa på att hjälmen, på de resor som slutat med att den löste ut, haft en högre aktiveringsgrad (det har skakat mer) än på resor tidigare (då hjälmen inte har löst ut). Vidare har hjälmen på resor som gjorts efter att den löst ut, visat att cyklisten cyklar med en lägre aktiveringsgrad. Det innebär att cyklisten gjort någon form av anpassning så som att cykla försiktigare (men inte långsammare). Slutligen visar resultaten på skillnader mellan cyklister på konventionella cyklar jämfört med elcyklar vad gäller inblandning i händelser där hjälmen lösts ut.
|
|
| 7. |
- Bagdadi, Omar, 1974-, et al.
(författare)
-
Fyrhjulingars köregenskaper och förarnas kunskap om dessa egenskaper
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att köra fyrhjuling skiljer sig på många sätt ifrån att köra bil och det är inte alltid som föraren är medveten om svårigheterna att behålla kontrollen över ett fordon som man inte är utbildad och tränad att köra. En av de stora skillnaderna mot att köra bil är att en fyrhjuling har en mer eller mindre tendens att välta vid skarpa svängar. Syftet med studien är att jämföra både statiska fordonsegenskaper och dynamiska köregenskaper hos motorcykelregistrerade fyrhjulingar av olika modeller för att identifiera eventuella svårigheter som kan uppstå då fyrhjulingar framförs i vägtrafik. Syftet är vidare att studera hur förarnas körstil påverkar fyrhjulingarnas dynamiska köregenskaper samt kartlägga förarnas kunskap om köregenskaperna.Studien består av tre delar där de två första handlar om fyrhjulingens köregenskaper som studerades genom att utföra en serie statiska och dynamiska tester på fordonen. De statiska testerna bestod av att mäta vid vilken vinkel som fordonen välter åt sidorna med hjälp av ett hydrauliskt tiltbord. De dynamiska testerna bestod av att utföra en serie körningar på olika testbanor för att studera hur fyrhjulingarna betedde sig i olika situationer. Den tredje delen handlade om hur kunskapsläget ser ut hos de som har behörighet att köra fyrhjuling. Den frågeställningen besvarades med hjälp av fokusgruppsintervjuer med personer med olika erfarenhet av fyrhjulingskörning samt olika körkortsbehörighet.Resultaten av de statiska testerna visade att fyrhjulingars vältningsbenägenhet påverkas mycket av om det sitter en person på eller ej. Detta beror på att föraren påverkar ekipagets tyngdpunkt förhållandevis mycket eftersom fyrhjulingar är relativt sett lätta fordon. Resultaten från de dynamiska testerna bekräftar att vältrisken med fyrhjulingar är påverkningsbar av föraren så till vida att en mer aktiv körstil ökar chansen att klara en viss manöver jämfört med en passiv körstil. Fokusgruppsintervjuerna som genomfördes visar att de flesta personer som intervjuades anser att man behöver använda en aktiv körstil för att köra säkert men också att det saknas erforderlig utbildning i den befintliga körkortsutbildningen för B-behörighet som ger behörighet att framföra en mc-registrerad fyrhjuling på väg.
|
|
| 8. |
- Barnard, Yvonne, et al.
(författare)
-
Specification of test procedures for the simulator experiments
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Deliverable 3.1 of Workpackage 3, we discuss the methodology developed and applied in the European ITERATEproject (IT for Error Remediation And Trapping Emergencies). This methodology has as its objective to design experiments that will provide data to seed the ITERATE model. In the ITERATE project a high-level theoretical model of vehicle operator behaviour has been developed in Workpackage 1, specifying the factors that play a role in the influence of innovative support systems on vehicle operation in potentially dangerous situations. Themodel isapplicable for different surface transport modes: road vehicles, rail transport and ships. Themodel will be calibrated by experiments investigating how the different factors interact. One hundred and sixty car drivers and 160 train drivers in five countries will drive with a static driving simulator, and 64 drivers (both train and car) with full motion simulators. Finally an executable simulation model will be constructed with the aim to predict the effects of support systems on operator behaviour and risk.
|
|
| 9. |
- Björklund, Gunilla, 1973-, et al.
(författare)
-
Säkerhet och trygghet på pendeltågsstationer
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 110-111-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Obehöriga spårbeträdanden kan leda till allvarliga personskador och är dessutom mycket punktlighetsstörande för järnvägssystemet. En del stationer har omfattande problem med obehöriga i spår. Att rikta åtgärder mot stationsområden är därför viktigt för att minska antalet skadade och omkomna i järnvägssystemet och för att öka punktligheten. Inom det branschövergripande arbetet Tillsammans för Tåg i Tid pekade man ut pendeltågsstationerna Årstaberg, Upplands Väsby och Järna som belastade platser.Syften med den här studien var att:studera säkerheten på de tre stationerna ovan samt att studera resenärers och personals förslag på vad som kan förbättras på dessa stationer. Vi studerade även tryggheten på stationerna.Utvärdera de fysiska åtgärder som Trafikverket genomför på de tre stationerna under projektets tidsram. Även Södra station studerades.I denna presentation kommer endast resultat från det första syftet presenteras. I projektet har följande aktiviteter genomförts:Platsbesök på stationerna, inklusive samtal med personal på plats, för att dokumentera utformning av och brister på stationerna.Analys av data över antal obehöriga spårbeträdanden och påkörningar vid dessa stationer samt förseningar som en följd av dessa händelser.Analys av händelser som inkommit till Trygghetscentralen gällande de tre stationerna.Resenärsenkät kring upplevd trygghet, säkerhet samt information på de tre pendeltågsstationerna.Rekrytering skedde genom anslag på berörda stationer, annons på Facebook samt på Instagram.Personalenkät (med liknande innehåll som i resenärsenkäten) riktad till lokalvårdare, ordningsvakter och stationsvärdar (spärrvakter).Intervjuer med pendeltågsförare, stationschefer och entreprenörer.Omkring 90% av de deltagande resenärerna svarade att de visste att det är olagligt att befinna sig i spårområdet redan innan de deltog i studien. I Årstaberg upplevde resenärerna att stationen var mindre säker (med tanke på risken att ramla ner på spåret) än vad man gjorde i Järna. I övrigt var ingen skillnad i upplevd säkerhet mellan stationerna. När det gäller hur trygga stationerna upplevdes av resenärerna (med avseende på risken för rån och överfall) var det ingen skillnad mellan stationerna på dagtid. På kvällar/nätter upplevdes dock Upplands Väsby som mer otrygg än Årstaberg.
|
|
| 10. |
- Björklund, Gunilla, 1973-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av åtgärder för säkerhet och trygghet på pendeltågsstationer
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Obehöriga spårbeträdanden är olagliga, vållar stora förseningar på järnvägen och innebär ett allvarligt arbetsmiljöproblem för tågförarna. En del obehöriga spårbeträdanden leder dessutom till personpåkörningar, vilket står för den största andelen dödsfall inom järnvägen. Vissa stationer har omfattande problem med obehöriga spårbeträdanden och personpåkörningar och därför är riktade åtgärder mot stationsområden viktiga.Syftet med projektet var att:• studera tryggheten och säkerheten på de tre pendeltågsstationerna Järna, Upplands Väsby och Årstaberg innan någon åtgärd genomförts och studera resenärers och personals förslag på vad som kan förbättras,• utvärdera de fysiska åtgärder som Trafikverket genomförde på dessa stationer, under förutsättning att åtgärderna implementerades under projektets tidsram (endast Järna station uppfyllde detta kriterium),• utvärdera de implementerade åtgärderna på Stockholms södra station.I projektet genomfördes strukturerade observationer, enkätstudier med resenärer och personal, intervjuer med personal, analys av händelser som inkommit till SL:s trygghetscentral, databasanalys över antal obehöriga spårbeträdanden och personpåkörningar samt videoanalys över antal obehöriga i spår.Resultaten visar att det skett en signifikant minskning av antal obehöriga spårbeträdanden/personpåkörningar på Järna station efter att de fysiska åtgärderna med staket, nya hajtänder, varningsskyltar och klistermärken implementerades. Vid Upplands Väsby och Årstaberg skedde ingen minskning av antal händelser under samma tidsperiod, vilket tyder på att minskningen i Järna beror på något annat än en allmän trend.Vi fann även en stor och signifikant minskning av antal obehöriga spårbeträdanden på Stockholms södra station, samt en signifikant minskning av antalet personpåkörningar på stationen och förseningar på grund av obehöriga i spår, personpåkörningar och suicidhändelser. Detta indikerar att åtgärden med längsgående staket i plattformsände (inklusive pyramidmattor, hajtänder och skyltar) har haft en effekt.De implementerade åtgärderna på Järna station och Stockholms södra station har varit enkla och relativt billiga samtidigt som resultaten tyder på att de haft effekt. Denna typ av åtgärder, som dessutom kan användas i kombination med varandra, är en viktig strategi för att skyndsamt minska antalet obehöriga spårbeträdanden och personpåkörningar.
|
|
| 11. |
- Eriksson, Jenny, 1975-, et al.
(författare)
-
Säkerhetseffekten av ökat cyklande : kartläggning av nuläget för att planera för framtiden
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under senare år har cykeln lyfts fram som ett transportmedel med många positiva egenskaper och i nationella strategidokument har det uttryckts en önskan om att cyklingen ska öka. Samtidigt poängteras att säkerheten för cyklister måste bli bättre så att en ökad cykling inte leder till fler skadade och omkomna cyklister. För att klara av att öka cyklandet utan att försämra säkerheten, behövs underlag för att fatta beslut om vilka åtgärder som behöver genomföras. Bland annat behövs bättre kunskap om sambandet mellan cykelflöde och skaderisk i olika trafikmiljöer.I syfte att studera hur sättet att använda cykeln förändras över tid och hur cyklisters skaderisk påverkas av cykelflöde och trafikmiljön, har tre olika delstudier genomförts i det här projektet. I den första delstudien har en modell utvecklats som innehåller både färdmedelsval och destinationsval för cykel. I den andra delstudien har modeller för skaderisker hos cyklister utvecklats för olika olyckstyper och trafikmiljöer. I den tredje delstudien har interaktioner mellan olika trafikanter observerats, i syfte att studera hur dessa påverkas av nivån på cykelflödet. Sammantaget visar studierna i projektet att cykelflödet har betydelse för cyklisters olycksrisk. Högre flöden ger färre interaktioner per cyklist och lägre risk att skadas i såväl singelolyckor som kollision med motorfordon. Vi har också kunnat visa att det är möjligt att modellera färdmedels- och destinationsval för cykel såväl som att med hjälp av modeller beskriva effekter på cyklisters skaderisk. För att kunna göra bättre skattningar som mer rättvist beskriver verkligheten behövs dock ett bättre dataunderlag till modellerna, framförallt när det gäller cykelresor och beskrivning av cykelinfrastrukturen.
|
|
| 12. |
- Fagerlind, Helen, 1975, et al.
(författare)
-
Development of an In-depth European Accident Causation Database and the Driving Reliability and Error Analysis Method, DREAM 3.0
- 2008
-
Ingår i: 3rd International Conference ESAR (Expert Symposium on Accident Research). - Hannover, Tyskland.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The SafetyNet project was formulated in part to address the need for safety oriented European road accident data. One of the main tasks included within the project was the development of a methodology for better understanding of accident causation together with the development of an associated database involving data obtained from on-scene or “nearly on-scene” accident investigations. Information from these investigations was complemented by data from follow-up interviews with crash participants to determine critical events and contributory factors to the accident occurrence. A method for classification of accident contributing factors, known as DREAM 3.0, was developed and tested in conjunction with the SafetyNet activities. Collection of data and case analysis for some 1 000 individual crashes have recently been completed and inserted into the database and therefore aggregation analyses of the data are now being undertaken. This paper describes the methodology development, an overview of the database and the initial aggregation analyses.
|
|
| 13. |
- Forward, Sonja, et al.
(författare)
-
En utvärdering av den utökade riskutbildningen för B-körkort : delstudie 4
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 1 juli 1999 ersattes den traditionella halkutbildningen med en ny, utökad riskutbildning för B-körkort. Målet var att lägga mer tonvikt på riskmedvetenhet, förutseende körsätt och insikt om egna begränsningar. Syftet med föreliggande rapport är att redovisa resultatet från en utvärdering som genomfördes före och efter genomförandet av den nya utbildningen. Studien genomfördes som en enkätstudie och målgruppen var nyblivna körkortstagare mellan 18 och 24 år. Resultaten baseras på 1 403 personer. Resultaten visar att deltagarna i efterstudien angav att de under utbildningen lärt sig mer om alkohol/droger och trötthet än deltagarna i förstudien. De ansåg också att de lärt sig mindre om körning på halt väglag, ABS-bromsar och antisladdsystem. Resultaten från kunskapsfrågorna visar att deltagarna i efterstudien hade en bättre kunskap om promillegräns för rattfylleri, krockvåld och ABS-bromsar. Deras inställning till trötthet och bilkörning förändrades. I viss mån var man också mer medveten om vad man borde göra för att motverka trötthet men man förespråkade fortfarande några felaktiga strategier. I likhet med deltagarnas inställning ändrades även deras intentioner men tyvärr inte alltid i rätt riktning. Sammanfattningsvis visar resultaten att de deltagare som genomgått den utökade riskutbildningen fått ökad kunskap och en trafiksäkrare inställning även om detta inte alltid avspeglade sig i en mera trafiksäker intention.
|
|
| 14. |
- Kircher, Katja, 1973-, et al.
(författare)
-
Cycling in rural areas : an overview of national and international literature
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cycling in rural areas is different from cycling in urban areas in that speeds of motorised vehicles are usually higher, and the interactions with other traffic almost exclusively consist of encountering oncoming traffic or being overtaken at the discretion of other traffic. Most cycling related research and politics focus on urban areas and the acquired knowledge cannot always be transferred to rural areas. The aim of this report is to provide an overview of the literature focusing on cycling in rural areas mainly with respect to safety, comfort, adequacy for cycling, and barriers and enablers for cycling. Findings and results are presented and discussed by topic, followed by a higher-level discussion focusing on issues and possibilities for increased and safe cycling. This also includes an identification of knowledge gaps. Presently, cycling is marginalised as a mode of transportation in the public discourse, in policies, provision of infrastructure, financing and research, and this is even more distinct for cycling in rural areas. For cycling to increase substantially in modal share, it is not enough to increase the number of cycling trips made by people who already cycle today. It is necessary that also people who do not cycle must take up cycling, which means that provisions have to be made that cater to those people’s needs. While further research is necessary here, it is known that bikeable routes that are well connected are a basic precondition, which must be coupled with effective incentives to increase cycling. This requires a remaking of the transportation policy as a whole with a systematic prioritisation of sustainable travel, which incorporates the heterogeneity of current and prospective cyclists. Special care must be taken to also consider the conditions in rural areas, to make the most of the total potential for cycling.
|
|
| 15. |
- Niska, Anna, 1971-, et al.
(författare)
-
Cykling bland barn och unga : en kunskapssammanställning
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cyklandet bland barn och unga har minskat, vilket får negativa effekter på hälsa och barns självständiga mobilitet. VTI har i detta regeringsuppdrag sammanställt kunskap om tänkbara orsaker till detta, baserat på litteraturstudier och kontakter med relevanta aktörer samt analyser av resvanedata och olycksstatisk. Statistiken visar att det är andelen personer som cyklar som minskat medan den cyklade sträckan inte förändrats. Framförallt har barns och ungas fritidscyklande minskat, vilket kan förklaras av ökade avstånd till fritidsaktiviteter, föräldrars heltidsarbete och att barns vardag idag är mer institutionaliserat. Även cyklandet till skolan har minskat, bland annat då det fria skolvalet lett till ökade avstånd. Andra orsaker är fler bilar i hushållen, förändringar i hur barn leker och kommunicerar, bristande faktisk och upplevd säkerhet och trygghet i kombination med föräldrars förställningar om barns trafikförmåga. Cykelresorna har delvis ersatts av bilresor men framförallt av ett ökat gående och resande med kollektivtrafik. Cyklingen har minskar mest bland de äldre barnen. Då de främst ersatt sitt resande med kollektivtrafik, kan en förklaring vara att fler erbjuds gratis busskort. Det finns ett stort engagemang och kompetens kring barns och ungas cykling bland olika aktörer, men behovet är stort av ökad samordning och att de initiativ och åtgärder som vidtas utvärderas systematiskt.
|
|
| 16. |
- Nuruzzaman, Robin, 1992-, et al.
(författare)
-
AI ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det här projektet, Artificiell intelligens ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv, har fyra delstudier genomförts för att förstå vilka konsekvenser för samhället som utvecklingen av AI och maskininlärning (ML) för med sig och vilka behov av framtida forskning det finns. I studien ingick två olika litteraturstudier, en dokumentanalys och intervjuer. Den första litteraturstudien fokuserade på etik, risker och nyttor och den andra på policy, planering, användare, och samspel mellan människa och maskin. Syftet med dokumentanalysen av nationella policy- och planeringsdokument i Sverige var att undersöka hur beslutsfattare ser på AI. Intervjuerna genomfördes med potentiella användare för att få en förståelse för hur de ser på teknikutvecklingen och för att testa hur användare kan studeras inom detta område.Resultatet från de fyra delstudierna visar att AI/ML-system i allt högre grad kommer att ha en djupgående inverkan på hur vår framtid utformas, från regering och politik, genom industri och arbete, till våra personliga och sociala rum. Vi måste därför se till att den nya smarta tekniken gagnar mänskligheten och inte vice versa. För att lyckas med detta behöver AI styras sociopolitiskt, i termer av vart vi vill gå, snarare än hur snabbt vi kan komma dit.
|
|
| 17. |
- Nyberg, Erik, 1992-, et al.
(författare)
-
Impact of DAC on production personnel at marshalling yards : Deliverable D 5.1
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The current deliverable is an outcome of the EU-project titled DACcelerate part of WP4 (Infrastructure, capacity and modal shift/Green deal) in the European DAC Delivery Programme (EDDP, under the WP structure valid until end-2022). EDDP WP4 has been led by Trafikverket who is also in various leading positions/WPs in TRANS4M-R and EDDP neo. The overall objective DACcelerate WP5 is to investigate the changes in work environment at marshalling yards that a transition from screw couplers to Digital Automatic Couplers (DAC)entails. Production at the main marshalling yards of Sweden and Austria is analysed and compared. These two marshalling yards represent significant differences in terms of traffic throughput, physical design and organisation of production personnel. Job tasks performed by different professional roles at the marshalling yard has been surveyed as well as how personnel interact in accordance with current work processes. The research method applied in the current work has primarily involved workplace visits and interviews and hence the investigation has required a close collaboration with operators of marshalling yards. For the case studies in Sweden and Austria this has meant a comprehensive and trustful cooperation with the operator Green Cargo and the Austrian federal railways ÖBB. The current project has been integrated in WP4 of the EDDP programme as well as aligned with unions and other stakeholders through workshop sheld during the period when the project was carried out.
|
|
| 18. |
- Ozturk, Ibrahim, et al.
(författare)
-
Automation Preferences by Traffic Climate and Driver Skills in Two Samples From Countries with Different Levels of Traffic Safety
- 2022
-
Ingår i: Transportation Research Record. - : Sage Publications. - 0361-1981 .- 2169-4052. ; 2677:2, s. 1701-1712
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Automated systems present great capabilities with a wide range of options. In this respect, vehicle preferences and factors affecting these preferences are important for the future of automated systems. While automated systems offer varied features and improvements for drivers and general traffic safety, the relationship between drivers' perceptions of traffic systems and driver skills have not been studied. The present study, therefore, focuses on country differences and the relationships between traffic climate and driver skills and their impact on the preferred level of vehicle automation for drivers in Turkey and Sweden. The study was conducted with 318 drivers (age: mean [M] = 22.41, standard deviation [SD] = 2.77) from Turkey and 312 drivers (age: M = 28.80, SD = 8.53) from Sweden in 2020. A questionnaire package asking for demographic information and preferred levels of vehicle automation-Traffic Climate Scale (TCS) and the Driver Skill Inventory (DSI)-was completed. A series of analyses of covariance (ANCOVA), hierarchical regression, and moderated moderation analyses were conducted. Drivers from Turkey preferred higher automation levels than drivers from Sweden. Drivers with higher perceived safety skills, with lower perceived perceptual-motor skills or perceiving the traffic system as more externally demanding preferred higher automation levels. Drivers' automation preferences were affected by various individual and country-level factors. For the first time, drivers' automation preferences were elaborated in relation to traffic climate and driver skills in two countries with different levels of traffic safety. Theoretical and practical implications of the findings are discussed in the light of the literature.
|
|
| 19. |
- Patten, Christopher, 1968-, et al.
(författare)
-
Hjulburna oskyddade trafikanter på landsväg
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrunden till denna samling av tre delstudier; 1) Bygdeväg, 2) Hur nära är nära? och 3) Portabla friktionstestare (PFT) för motorcyklar (MC), är att belysa eventuella problem som hjulburna, oskyddade trafikanter har på svenska landsvägar. Delstudierna 1 och 2 handlar om cyklister på landsvägar medan delstudie 3 handlar om motorcyklister. Delstudie 1 är en enkätstudie om en ny vägutformning, s.k. bygdeväg. Delstudie 2 är en experimentell studie som belyser frågan om bredden på en cykelbana/-fält från cyklistens perspektiv. Delstudie 3 är friktionsmätningar genomförda på ett mätningssätt som är mer anpassad till motorcyklisters situation. De tre delstudierna mynnade tillsammans ut i följande rekommendationer: i) Sträckor som utformas till bygdeväg bör väljas med stor omsorg och på de ställen sikten är skymd bör alternativa lösningar övervägas. ii) Hastighetsbegränsningen på bygdeväg bör som vara max 50 km/h. För att hastighetsbegränsningen inte ska överskridas bör skyltning i kombination med övervakning och/eller infrastrukturåtgärder övervägas för att även minska hastighetsöverträdelserna. iii) Införandet av bygdeväg bör förankras hos lokalbefolkningen och föregås av informationsinsatser så att alla vet vilka regler som gäller. iv) En enkelriktad cykelbana/-fält på en väg med blandtrafik bör minst vara 120 cm i sidled från dess mittpunkt till banan för de motordrivna fordonen. v) Friktionsmätningar bör kopplas till förarens upplevelse av väggrepp. vi) Det behöver utvecklas en mätmetod/protokoll för friktion där mätskräckan ≥ 1 m i olika nivåer av väta på vägbanan som kan tillämpas vid exempelvis olycksdrabbade vägavsnitt samt även kopplas till ”tillfälliga” lagningar av vägbanan.
|
|
| 20. |
- Patten, Christopher, 1968-, et al.
(författare)
-
How close is close? : an experimental study of cycling safety related to cycling on rural roads
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In Sweden, as well as in many countries in Scandinavia and in northern Europe, there is a growing trend towards daily sport and exercise cycling and cycle commuting. Cycling on rural roads is, whether for health, exercise, sports, leisure or commuting, is hampered by feelings of insecurity and risk caused by motorised traffic passing too close to the cyclist sharing the rural road. A cyclist is often overtaken by cars and other motorised vehicles and does not have control over the distance between them and the other vehicles. However, if the cyclist had control over the distance between themselves and the motor vehicle/object, how much space would they give themselves?The aim of this study was to investigate a scenario where the cyclists had control over the distance between themselves and a fictive motor vehicle or road side object and assess how much space they would give themselves.
|
|
| 21. |
- Patten, Christopher, 1968-, et al.
(författare)
-
Syns jag bättre med en gul plexiglasskiva framför strålkastaren? : en studie om motorcyklisters synbarhet i trafiken
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ungefär hälften av de motorcyklister som dödas eller skadas allvarligt gör det i interaktion med andra motorfordon; exempelvis i korsnings-, mötes- eller upphinnandeolyckor. En bidragande orsak till detta kan vara andra trafikanters svårighet att över huvud taget upptäcka motorcyklister och därefter korrekt bedöma deras position och hastighet. Målet med projektet var därför att undersöka om det är möjligt att öka motorcyklisters iögonfallandehet i trafiken genom att använda en särskild gul plexiglasskiva (s.k. gult glas) framför motorcykelns halvljus. Projektet bestod av fyra studier: 1) en fältstudie, 2) en laboratoriestudie, 3) en intervjustudie och 4) en enkätstudie. Resultaten från fält- och laboratoriestudien tyder på att maximal iögonfallandehet åstadkoms då gult och vitt ljus kombineras (allra bäst synbarhet uppnåddes då en gul kåpa kombinerades med vitt halvljus på samma motorcykel). Resultaten från både intervju- och enkätstudien visar att motorcyklisterna som kör med gult glas upplever att deras egen synbarhet ökat genom att de upptäcks tidigare av både andra motorcyklister och av bilister samtidigt som de upptäcks lättare i en rad olika trafikmiljöer och ljusförhållanden vilket även har bidragit till att deras känsla av trygghet ökat. Syns motorcyklister bättre med gult glas? Resultaten i rapporten tyder på att svaret är ja, i vissa situationer. Resultaten tyder på att motorcyklister med gult glas framträder bättre i mängden av vita ljuskällor i trafiken. Man måste dock beakta att studierna i denna rapport inte undersökt alla olika trafiksituationer, väderlekssituationer och ljusförhållanden vilket innebär att resultaten inte kan generaliseras till alla situationer.
|
|
| 22. |
- Patten, Christopher, 1968-, et al.
(författare)
-
Tekniska system : krav vid införande av ny teknik i förarmiljöer inom alla trafikslag
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta projekt var att ta fram ett underlag för hur Transportstyrelsen kan angripa problematiken med begränsningar i människans kognitiva förmåga och reglementen kring den snabba tekniska utvecklingen inom transportområdet. Inventeringen av processer vid införandet av nya tekniska system i förarmiljön visar att utformningen av våra nationella föreskrifter för samtliga fyra trafikslag i hög grad styrs av riktlinjer på europeisk och/eller internationell nivå. Att påverka föreskrifter och andra regelverk sker på europeisk och internationell nivå och det är där Transportstyrelsen kommer att behöva fokusera sitt arbete på att få inflytande i framtiden. Några rekommendationer är att Transportstyrelsen utnyttjar denna möjlighet att komplettera de detaljreglerade regelkraven med funktionsbaserade regelkrav genom obligatorisk användning av testpiloter för alla trafikslag. Det är dock viktigt att man samtidigt utgår ifrån validerade utvärderingsmetoder där bedömningsmått utvecklas. Så kallade pass/fail-kriterium bör övervägas. För att bedömningskriterier och mått ska kunna fokusera på operatörens kognitiva förmåga, måste man också kartlägga den kognitiva belastningen för alla trafikslag och i olika ”typiska” typer av resor eftersom det är viktigt att ha ett solitt empiriskt referensläge som man som myndighet kan basera sina bedömningar på.
|
|
| 23. |
- Sörensen, Gunilla, et al.
(författare)
-
Känsla och förnuft : utvärdering av utbildningsprogram för alkohol- och trafikinformation i gymnasieskolor
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med detta projekt var att utvärdera hur olika utbildningsprogram påverkar ungdomars inställning till rattfylleri. Påverkas ungdomarna mer av ett känsloladdat budskap, renfaktaöverföring eller krävs en kombination av både känsla och fakta? En enkät togs fram för utvärdering av programmen. Utvärderingen genomfördes i form av en före-/efterstudie där fyra. Resultaten visade att trots att faktakunskapen var låg före försöket noterades inte någon märkbar förbättring efter försöket. Däremot påverkades elevernas attityder och normer i positiv riktning. Med hänsyn till vilket utbildningsprogram som gav bästa resultat kan det konstateras att kombinationen fakta- och känslomässigt budskap hade störst påverkan i önskad riktning. Ytterligare ett syfte var att belysa ungdomars inställning till alkohol och trafik rent allmänt, och beskriva vad som påverkar deras intentioner att köra onyktra, åka med någon onykter förare samt försöka hindra någon onykter förare från att köra. Resultaten påverkades av elevernas attityd till själva handlingen utan också av i vilken grad de upplevde att de kunde kontrollera situationen samt av vad andra – framförallt bästa kompisen – tyckte om deras handlande. För att förändra beteendet i positiv riktning bör man därför diskutera grupptryck och öka elevernas möjlighet till kontroll över beteendet, vilket innebär att det måste bli lättare för dem att handla rätt. Ungdomarna bör också få diskutera rattfylleri på ett sätt som uppmuntrar till engagemang och de behöver hjälp att förstå konsekvenserna av att köra onykter. Studien avslutas med en diskussion om hur framtida utbildningsprogram kanplaneras och genomföras.
|
|
| 24. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(författare)
-
A behavioural study of quadbike drivers
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- As quadbikes are becoming more and more common in Sweden the number of accidents also increases. The first aim of this study was therefore to increase our knowledge of how and where quadbikes are used, the mistakes and violations drivers make and what situations they consider as hazardous. The second aim was to increase our knowledge of the accidents. Seven injured and 22 non-injured quadbike drivers were interviewed. The results show that quadbikes are highly appreciated as tools, as vehicles for recreation and as means of transport. Inexperienced drivers’ lack of knowledge, alternatively experienced drivers’ stress and/or carelessness combined with the quadbikes special characteristics; underage drivers and passengers; quadbike-driving under the influence of alcohol and excessive speed are all factors that could contribute to accident involvement; and without a helmet the consequences of these accident might become more severe. To combat these problems, and to reduce the number of quadbike accidents, the authors suggest changes to the law for helmets, a short specialized course focusing on practical quadbike driving in combination with a theoretical education focusing on risk awareness as well as a national mobilization against quadbike driving under the influence of alcohol and underage drivers.
|
|
| 25. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(författare)
-
Alkohol och cykling : en multidisciplinär studie
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots att tidigare studier visat att alkoholpåverkan kan vara en bidragande faktor vid cykelolyckor finns i dagsläget relativt lite kunskap om alkohol i samband med cykling. Det övergripande syftet med denna studie var därför att öka kunskapen om alkohol i samband med cykling. Studien är uppdelad i två olika delar; en analys av Trafikverkets djupstudiedata över omkomna cyklister samt en intervjustudie utifrån tre olika perspektiv; ett socialpsykologiskt, ett emotionssociologiskt och ett fenomenografiskt. Medan analysen av djupstudiedata resulterade i utförlig statistik över de olyckor där cyklister varit alkoholpåverkade resulterade intervjustudien i en djupare kunskap om cyklisters föreställningar, emotioner och uppfattningar rörande alkohol och cykling. Utifrån resultaten rekommenderas information och/eller kampanjer för att minska förekomsten av alkoholpåverkad cykling samt mängden alkohol i samband med cykling. Däremot rekommenderas inte införandet av promillegräns och vi är tveksamma till potentialen hos förbättrad kollektivtrafik för att minska antalet alkoholpåverkade cyklister och/eller förbättra säkerheten för dem som cyklar alkoholpåverkade.
|
|
| 26. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(författare)
-
Alkohol- och drogprevalens hos cyklister : en enkätstudie
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I dagsläget vet vi väldigt lite om både förekomsten och om riskerna med alkohol och andra droger i samband med cykling. För att kunna intensifiera det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet krävs därför ökad kunskap. Syftet med denna studie är att kartlägga alkohol- och drogprevalensen hos cyklister. Droger definieras i detta sammanhang som cannabis, kokain, amfetamin, spice och andra olagliga substanser såsom olagliga läkemedel och kroppsbyggarpreparat. Totalt 1 769 personer mellan 18 och 65 år (55 procent män och 44 procent kvinnor) besvarade en enkät med bakgrundsfrågor och frågor om hur ofta de använt alkohol eller andra droger rent generellt samt hur ofta de cyklat efter att ha använt alkohol eller andra droger under 2018.
|
|
| 27. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(författare)
-
An evaluation of re-designed rural roads
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In Sweden, there is a strong political desire to shift car traffic to cycling. While the number of road fatalities among motor vehicle occupants have seen a substantial decrease, the same positive trend has, not been found among cyclists. To increase safe cycling, different traffic safety measures is therefore needed. One such attempt is the Swedish Transport Administration’s re-design of five rural road-segments in the southern part of Sweden. On the re-designed segments, the hard shoulders on each side of the road are broadened to give more space to cyclists. At the same time, the area for motor vehicles is narrowed to a single lane where the motor vehicle drivers are forced to adapt their driving to the flow of cyclists when meeting another motor vehicle. The aim of the present study was to evaluate these re-designed rural road segments, focusing on the beliefs underpinning the road users’ attitude, subjective norm and perceived behavioural control associated with these segments.
|
|
| 28. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-
(författare)
-
Beliefs about riding a bicycle when mildly alcohol intoxicated
- 2021
-
Ingår i: Transportation Research Part F. - : Elsevier Ltd. - 1369-8478 .- 1873-5517. ; 76, s. 384-392
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Alcohol intoxication appears to be a contributing factor to many bicycle crashes with serious consequences. Despite this, there is no specific limit on the blood alcohol concentration permissible when cycling in Sweden, and there is very little knowledge of the perception of sobriety associated with cycling. The aim of this study is therefore to identify the behavioural, normative, and control beliefs underpinning cyclists’ attitude, subjective norm, and perceived behavioural control associated with riding a bicycle when mildly alcohol intoxicated. A total of 34 participants answered questions based on the theory of planned behaviour (Ajzen, 1991). The results indicate that the participants saw great advantages (practical, free, safe, nice, and better than taking the car), but also disadvantages (impaired ability, danger to oneself, and danger to others) from cycling when mildly alcohol intoxicated. Furthermore, they identified both factors making it easier (small amounts of alcohol, bicycle-friendly infrastructure/conditions, poor alternatives, group pressure, and emergency situations) and more difficult (large amounts of alcohol, aggravating circumstances, bicycle-unfriendly infrastructure/conditions, good alternatives, social censure, group resistance, parenthood, and experience) to opt to cycle when mildly alcohol intoxicated. Finally, some participants believed that certain people (e.g. students, people with poor finances, and nearly everyone) think that it is acceptable to cycle when mildly alcohol intoxicated, while others (e.g. parents, responsible people, and nearly no group) think that it is unacceptable. These results support the use of information dissemination/campaigns to reduce the incidence of cycling when alcohol intoxicated and/or the amount of alcohol consumed in connection with cycling. At the same time, they do not support the introduction of a specific limit on the blood alcohol concentration permissible when cycling, and the potential of improved public transport to reduce the number of inebriated cyclists is uncertain.
|
|
| 29. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(författare)
-
Cykelförmåga under alkoholpåverkan : Testbanestudie
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots att alkoholpåverkan i samband med cykling ökar risken att skadas och förolyckas har vi begränsad kunskap om hur alkohol påverkar cyklisten. Syftet med denna studie var därför att undersöka effekten av stigande alkoholhalt på olika förmågor som krävs för att kunna framföra en cykel på ett betryggande sätt på en testbana. Tjugoåtta deltagare, varav 19 ingick i en experimentgrupp och nio i en kontrollgrupp, fick cykla en testbana uppbyggd på en avlyst parkeringsplats. Deltagarnas uppgift var att i) cykla slalom runt nio plastkoner, ii) cykla så rakt som möjligt på ett uppritat streck i mitten av en konformad strut och ibland plinga med ringklockan, iii) cykla så långsamt som möjligt och på varje stoppstreck stanna och sätta ner ena foten samt iv) stanna med båda fötterna och hela cykeln inom varje stoppruta. Deltagarna i experimentgruppen försågs vid upprepade tillfällen med alkohol (målet var att de skulle uppnå 1,0 promille) medan deltagarna i kontrollgruppen var nyktra under hela försöket. Under försöket mätte vi hur alkoholintaget påverkade alkoholhalt, upplevda alkoholpåverkan, cykelprestation, självskattad cykelförmåga, kognition och perception. Vidare mätte vi spänningssökande samt attityd, norm, kontroll, avsikt samt tidigare och uppföljande beteende att cykla alkoholpåverkade i verklig trafik. Resultaten tyder på att flertalet förmågor som är nödvändiga för att kunna cykla säkert försämrades av alkoholpåverkan. Från en genomsnittlig alkoholhalt på 0,7 promille var denna försämring statistiskt säkerställd men redan från en genomsnittlig alkoholhalt på 0,2 promille kunde man se en tendens till försämring. Samtidigt visar resultaten att cykling under alkoholpåverkan var relativt vanligt förekommande bland deltagarna.
|
|
| 30. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(författare)
-
Cykelförmåga under alkoholpåverkan : testbanestudie
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 507-508
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I sin handbok för ökad trafiksäkerhet för cyklister slog WHO fast att alkoholpåverkan ökar risken att skadas och förolyckas. Samtidigt baseras dagens kunskap om cykelförmåga under alkoholpåverkan på studier med självrapporterat data, genomförda i laboratoriemiljö inomhus och/eller med fokus på en enda förmåga. I denna studie har vi närmat oss verkliga trafikförhållanden genom att studera flera olika förmågor på en testbana uppbyggd på en avlyst parkeringsplats utomhus. Syftet var att undersöka effekten av stigande alkoholhalt på flera olika förmågor som krävs för att kunna framföra en cykel på ett betryggande sätt på en testbana. Vi undersökte därför hur stigande alkoholhalt påverkar cyklisters upplevda alkoholpåverkan, cykelprestation, självskattade cykelförmåga samt kognitiva och perceptuella förmågor. Vi undersökte även spänningssökande och attityd, norm, kontroll, avsikt och beteende att cykla alkoholpåverkade i verklig trafik. Förhoppningen är att kunskapen ska bidra till att antalet alkoholrelaterade cykelolyckor reduceras. Efter godkänd etikansökan rekryterade vi 28 deltagare mellan 21 och 35 år. Samtliga deltagare hade god cykelvana, god hälsa och ingen hade något miss- eller skadligt bruk av alkohol. Av dessa ingick 19 deltagare i experimentgruppen (som försågs med alkohol) medan nio deltagare ingick i kontrollgruppen (som var nyktra under hela försöket). Försöket bestod av fem identiska block. Varje block började med ett cykelpass där deltagarna cyklade 10 varv på testbanan med en instrumenterad cykel. Deltagarnas uppgift var att cykla slalom, rakt, långsamt, stanna cykeln inom en uppritad ruta/på uppritade sträck samt plinga i ringklockan. Varje cykelpass följdes av munsköljning och ett utandningsprov varefter deltagarnas upplevda alkoholpåverkan, självskattade cykelförmåga samt kognitiva och perceptuella förmågor undersöktes. Därefter försågs deltagarna i experimentgruppen med alkohol medan deltagarna i kontrollgruppen fick alkoholfri dryck. Efter det sista blocket fick samtliga deltagarna fylla i en efterenkät och fem månader senare fick de även besvara några uppföljande frågor. Deltagarna i kontrollgruppen fick lämna platsen direkt efter försöket medan deltagarna i experimentgruppen försågs med alkoholfri dryck och tilltugg. När deras alkoholhalt börjat sjunka hämtades deav en anhörig som i förväg garanterat att ta hand om dem tills de var nyktra.
|
|
| 31. |
- WALLÉN WARNER, HENRIETTE, 1972, et al.
(författare)
-
Dream 3.0. Documentation of references supporting the links in the classification scheme
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Both the Driving Reliability and Error Analysis Method (DREAM; Ljung, 2002) and theSafetyNet Accident Causation System (SNACS; Ljung, 2006) have been successfully used astools for accident analysis in Sweden as well as in other European countries. While the drivervehicle/traffic environment-organisation triad are used as frames of reference and theContextual Control Model (COCOM; Hollnagel, 1998) is used to organise human cognition,the links in the classification schemes have not been established by referring to literature. Theaim of this literature review is therefore to investigate the empirical support for the links inthe classification scheme of DREAM 3.0 (an updated version of DREAM/SNACS).
|
|
| 32. |
- Wallén Warner, Henriette, et al.
(författare)
-
Drivers’ beliefs about exceeding the speed limits
- 2008
-
Ingår i: Transportation Research Part F. - : Elsevier. - 1369-8478 .- 1873-5517. ; 11:5, s. 376-389
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to examine drivers’ view on their own speeding behaviour by focusing on belief based measures as suggested by the theory of planned behaviour. A sample of car owners (N = 162) completed a questionnaire including both direct and belief based measures of the latent variables in the theory of planned behaviour. The results showed that indices constructed with direct measures of attitude, subjective norm and perceived behavioural control made a larger contribution to the prediction of drivers’ intention to exceed the speed limits in both urban and rural environments, than did indices constructed with belief based measures. An extensive set of belief composites was produced and standard multiple regressions showed which of these contributed to the prediction of attitude, subjective norm and perceived behavioural control, as well as intention. The use of these findings is discussed.
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Wallén Warner, Henriette, et al.
(författare)
-
Driver's decision to speed : a study inspired by the theory of planned behavior
- 2006
-
Ingår i: Transportation Research Part F. - : Elsevier BV. - 1369-8478 .- 1873-5517. ; 9:6, s. 427-433
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Using structural equation modeling (LISREL 8.71), drivers' everyday speeding behavior was predicted using the theory of planned behavior as a frame of reference. One hundred and twelve test drivers had a device installed in their vehicles that continuously logged their speeding behavior in a large area under an extended period of time. The test drivers also completed a questionnaire including questions inspired by the theory of planned behavior. It was found that the independent variables stipulated in the theory afforded a level of prediction of drivers' self-reported speeding as well as of their logged speeding. Attitude towards speeding, subjective norm, and perceived behavioral control were significant determinants of self-reported speeding. Self-reported speeding, and subjective norm, but not perceived behavioral control, did then contribute to the prediction of drivers' logged speeding. The fact that perceived behavioral control did not directly contribute to the prediction of drivers' logged speeding may be due to the possibility that drivers with several years of experience already take into account the actual control they have over the target behavior. As the theory of planned behavior can be used as a frame of reference to predict drivers' everyday speeding behavior, it is suggested that the drivers might decide on a target behavior and in living up to this decision they continuously monitor their target speed during everyday driving.
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Wallen Warner, Henriette, et al.
(författare)
-
Drivers' tendency to commit different aberrant driving behaviours in comparison with their perception of how often other drivers commit the same behaviours
- 2014
-
Ingår i: Transportation Research Part F. - : Elsevier BV. - 1369-8478 .- 1873-5517. ; 27:PA, s. 37-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of the present study is to examine the difference between drivers' self-reported tendency to commit different aberrant driving behaviours in comparison with their perception of how often other drivers commit the same behaviours measured by the driver behaviour questionnaire (DBQ) in Sweden and Turkey, respectively. A sample of 228 Swedish and 302 Turkish drivers completed a questionnaire including questions based on the DBQ. The results showed that in both Sweden and Turkey, the participants reported committing aberrant driving behaviours less frequently than their perception of how often other drivers commit the same behaviours. The size of this difference does, however, vary depending on the DBQ-item and it is suggested that this variation could be used as a clue for understanding social acceptability.
|
|
| 37. |
|
|
| 38. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(författare)
-
En modell för säker cykling
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avsikten med det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet En stark forskningsmiljö inom området hjulburna oskyddade trafikanter är att öka kunskapen om hjulburna oskyddade trafikanter och deras speciella förutsättningar i trafikmiljön för att på sikt kunna bidra till att nå det nationella hänsynsmålet med fokus på säkerhet. Syftet med denna modellrapport är att sammanfatta resultat och föreslagna åtgärder från de övriga åtta projekten inom ramen för forskningsprogrammet, men även från tidigare forskning och andra programövergripande aktiviteter, i en modell för säker cykling. Med modell avser vi i detta fall en lista över åtgärdsförslag som i enlighet med Haddons matris, utökad med förutsättningar, är riktade mot cyklisten, cykeln och trafikmiljön. För varje åtgärdsförslag finns även angivet var i händelseförloppet från förutsättningar till krasch som åtgärden bör sättas in samt vilka aktörer vi anser är lämpade att initiera och implementera åtgärdsförslagen. För att åstadkomma säker cykling visar resultaten att man måste titta på transportsystemet i sin helhet vilket i sin tur kräver samverkan mellan olika aktörer. Slutligen behövs fortsatt forskning för att kunna optimera utformningen av de olika åtgärderna och utvärdering för att säkerställa att de haft önskad effekt.
|
|
| 39. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(författare)
-
Fyrhjulingsförares beteenden och felhandlingar
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I takt med att fyrhjulingarna blir allt fler ökar också antalet olyckor. Det första syftet med detta projekt var därför att öka kunskapen om de olyckor som inträffar medan det andra syftet var att öka kunskapen om var och hur fyrhjulingar framförs, vilka misstag och regelbrott som görs samt vilka situationer och beteenden som förarna anser är riskfyllda. Projektet var uppdelat i två delstudier där 51 vägtrafikolyckor registrerade i Strada-polis först analyserades, varefter sju skadade förare (inblandade i någon av de 51 vägtrafikolyckorna som registrerats i Strada) och 22 icke-skadade förare intervjuades. Resultaten visar att fyrhjulingen är ett uppskattat fordon som arbetsredskap, nöjesfordon så väl som transportmedel. Oerfarna förares bristande kunskap alternativt erfarna förares stress och/eller slarv i kombination med fyrhjulingens speciella egenskaper; minderåriga förare; fyrhjulingskörning under alkoholpåverkan samt för höga hastigheter, riskerar dock att leda till olyckor och utan hjälm kan konsekvenserna dessutom bli extra allvarliga. Med studiens resultat som grund rekommenderar författarna därför en rad åtgärder för att minska antalet allvarliga fyrhjulingsolyckor.
|
|
| 40. |
- Wallén Warner, Henriette
(författare)
-
Gymnasieungdomars syn på förarlösa fordon
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie var att undersöka gymnasieungdomars inställning till förarlösa fordon på NHTSAs Nivå 4: Fullständigt autonom körning där föraren är helt passiv medan fordonet sköter hela färden. Totalt besvarade 172 gymnasieungdomar från tre skolor i Falun och en skola i Ludvika enkäten.Resultaten av studien visar att nästan hälften av deltagarna inte hört talas om förarlösa bilar innan de deltog i studien. Efter att läst den inledande beskrivningen av förarlösa bilar var ungefär hälften av deltagarna rent allmänt positiva till förarlösa bilar och nästan hälften trodde dessutom att antalet trafikolyckor skulle minska med förarlösa bilar i trafiken. En majoritet av deltagarna ansåg att de skulle känna en viss oro med förarlösa fordon i trafiken. De flesta fördelar som nämndes med förarlösa bilar kopplades till praktiska saker så som tidsbesparing och ökad mobilitet. För att få en hög acceptans av framtida teknikutveckling krävs därför ett ökat fokus på trafikanternas upplevelse av tekniken oavsett om de befinner sig inuti de förarlösa fordonen eller om de i egenskap av fotgängare, cyklister, mopedister och motorcyklister delar trafikmiljön med de förarlösa fordonen. Detta är inte minst viktigt med tanke på att mindre än hälften av deltagarna i dagsläget själva är intresserade av att ha tillgång till en förarlös bil och därmed framför allt skulle komma i kontakt med tekniken som medtrafikanter i en trafikmiljö där förarlösa fordon ingår.
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(författare)
-
Polisers inblandning i trafikolyckor under utryckningskörning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Poliser behöver inte alltid följa gällande trafikregler utan beroende på omständigheten och arbetsuppgiftens prioritet får undantag från trafikregler göras. Att göra undantag innebär dock en ökad risk och kan leda till olyckor, inte minst vid påkallandet av fri väg där det krävs att andra trafikanter är extra uppmärksamma. Syftet med denna studie är därför att öka kunskapen om vilken typ av trafikolyckor som skett under polisers utryckningskörningar, vad som kännetecknar de förare av polisfordon som varit inblandade i trafikolyckorna och vilken roll den mänskliga faktorn haft. Studien består av tre delstudier: i) en databasstudie med data från Kammarkollegiet och Polismyndigheten, ii) en enkätstudie som besvarats av 386 poliser i yttre tjänst och iii) en intervjustudie med sex poliser som varit inblandade i minst en olycka under brådskande ärende eller trängande fall. Utifrån resultaten rekommenderar vi: i) att Polismyndigheten internt jämför siffror i denna studie med exempelvis regions-, köns-, och åldersfördelningen hos poliserna i yttre tjänst för att kunna identifiera skadedrabbade grupper; ii) att kategoriseringen av olyckor hos Kammarkollegiet ses över för att möjliggöra relevant uppföljning, särskilt när det gäller typ av framförande och orsak till olyckan, och iii) att Polismyndigheten internt samlar in den typ av information som behövs för att kunna identifiera orsaker till trafikolyckor och därmed hitta rätt åtgärder. Vi rekommenderar även att Polismyndigheten ser över i) kraven på erfarenhet av bilkörning innan poliser tillåts köra i brådskande ärenden och trängande fall, ii) kvalitén på utbildningen till utryckningsförare, iii) kontinuiteten av fort-/vidareutbildningen inom utryckningskörning och iv) möjligheten till mentorskap för nyutexaminerade poliser.
|
|
| 45. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-
(författare)
-
Polisliknande varselväst för motorcyklister : hur påverkas samspelet i trafiken?
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att lättare upptäckas av andra trafikanter använder många motorcyklister olika typer av varselvästar. Även varselvästar vars utformning påminner om trafikpolisens västar förekommer både nationellt och internationellt. Syftet med denna studie var därför att undersöka om och i så fall hur motorcyklisters interaktion med skyddade trafikanter påverkas av motorcyklistens användande av traditionell varselväst respektive polisliknande varselväst. För att studera detta filmades interaktionen med skyddade trafikanter med hjälp av actionkameror monterade på en motorcyklist som omväxlande körde med svart mc-ställ, traditionell varselväst och polisliknande varselväst. Resultaten visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan körningarna med svart mc-ställ, traditionell varselväst och polisliknande varselväst med avseende på problemfria interaktioner (egentligen interaktionen flyter på obehindrat) och icke-problemfria interaktioner (egentligen interaktionen störs på något sätt). Däremot fanns det signifikanta skillnader mellan körningarna med polisliknande varselväst och svart mc-ställ respektive traditionell varselväst med avseende på fördelningen inom kategorin icke problemfria interaktioner. Under körningarna med polisliknande varselväst kategoriserades en större andel interaktioner som oväntade icke-problemfria interaktioner (till exempel en skyddad trafikant saktar plötsligt ner till laglig hastighet) medan en mindre andel interaktioner kategoriserades som hastighetsrelaterade icke-problemfria interaktioner (till exempel en skyddad trafikant kör om i högre hastighet än tillåtet). Sammanfattningsvis visar resultaten att användandet av polisliknande varselväst ökar andelen oväntade icke-problemfria interaktioner samtidigt som det minskar andelen hastighetsrelaterade icke problemfria interaktioner.
|
|
| 46. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(författare)
-
Shared space : utifrån olika åldersgruppers perspektiv
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Shared space avser ofta en yta som är gemensam för oskyddade och skyddade trafikanter och som ska inbjuda till ett levande stadsrum för alla. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga, medelålders och äldre upplever shared space utifrån ett fotgängarperspektiv. Syftet var vidare att undersöka om, och i så fall hur, en alternativ utformning av ytan (med eller utan stora blomkrukor utplacerade) påverkar deras upplevelse. I studien kombinerades två olika metoder: en ögonrörelsestudie och en Q-studie. Q-Metoden är en metod som används inom psykologi och samhällsvetenskap för att studera människors ”subjektivitet” - det vill säga deras åsikter som i detta fall att vara fotgängare på Fiskaretorget i Västervik. Totalt 37 deltagare, uppdelat på de tre åldersklasserna, deltog i studien som genomfördes på Fiskaretorget och ett angränsande icke-signalreglerat övergångsställe i Västervik. Ungefär hälften av deltagarna genomförde försöket med och hälften utan stora blomkrukor utplacerade på torget. Resultaten av ögonrörelsestudien visar att medelålders tycktes uppleva en ökad riskmedvetenhet i avsaknad av den traditionella uppdelningen mellan oskyddade och skyddade trafikanter. Unga och äldre tittade däremot ungefär lika mycket på trafikrelevanta föremål, oavsett om det fanns stora blomkrukor utplacerade eller inte. Samtidigt visar Q-studien att fotgängare, oavsett ålder, inte upplevde någon större osäkerhet på denna typ av gemensamhetsytor. Den upplevda osäkerheten som trots allt fanns, minskades med de stora blomkrukor som återskapade den traditionella uppdelningen med tydliga zoner eller stråk där fotgängare kan vistas i ett relativt bilfritt område medan motorfordonen får tydliga stråk att färdas längs. Utifrån dessa resultat rekommenderar vi att man, istället för shared spaces, utformar gemensamhetsytor med tydliga säkerhetszoner där fotgängare kan vistas i ett relativt bilfritt område.
|
|
| 47. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(författare)
-
Shared space : Different age groups’ perspectives
- 2022
-
Ingår i: Transportation Research Part F. - : Elsevier Ltd. - 1369-8478 .- 1873-5517. ; 90, s. 167-180
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Shared spaces, in the context of road transport, often refer to areas shared by unprotected and protected road users and intended to facilitate a living city space for every-one. A basic idea behind shared spaces is to create traffic safety by inducing some uncertainty. This study investigates how young, middle-aged, and elderly pedestrians experience shared space, as well as whether and, if so, how two shared space designs (without and with large flowerpots) affect this experience.Method: Thirty-seven participants, divided into three age groups, participated in the study, conducted in Fisherman's Square, Västervik, Sweden. An adjacent non-signal-regulated pedestrian crossing was used as a control. Two studies – visual scanning and Q studies – were combined. In the visual scanning study, eye-tracking examined how the two designs affected the participants’ visual scanning behaviour (i.e., what participants looked at) as pedestrians. In the Q-study, Q-methodology was used to examine how the two designs affected the participants’ experiences as pedestrians.Results: The visual scanning study showed that different age groups were affected in different ways by designs without and with large flowerpots in the shared space. While the middle-aged participants always glanced more often at traffic-relevant objects, and young participants always glanced equally often at traffic-relevant and non-traffic-relevant objects, the elderly participants changed their visual scanning behaviour depending on the design. Without large flowerpots deployed, the elderly participants glanced more often at traffic-relevant than non-traffic-relevant objects. No such difference was obtained when large flowerpots were deployed. The Q-study showed that participants, regardless of age, experienced no great uncertainty in this shared space. The perceived uncertainty, which nevertheless existed, was reduced with large flowerpots deployed to recreate the traditional division with clear zones where pedestrians could stay in relatively car-free areas while motor vehicles had clear paths to travel along.Conclusion: The results suggest that shared space, without large flowerpots, succeeded in inducing some uncertainty, especially among middle-aged and elderly pedestrians. However, deploying large flowerpots seemed to decrease this uncertainty, especially among elderly pedestrians. The major concern prompted by these results is how this decreased uncertainty affects traffic safety. Shared space also needs to be studied from the car driver's perspective to understand the interaction between different road user groups. © 2022 The Author(s)
|
|
| 48. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(författare)
-
Shared space : utifrån bilisters perspektiv
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Shared spaces är tänkta att inbjuda till ett levande stadsrum för alla samtidigt som trafiksäkerheten säkerställs genom att den traditionella uppdelningen mellan oskyddade och skyddade trafikanter tas bort. Tanken är att borttagandet av den traditionella uppdelningen ska skapa en viss osäkerhet som i sin tur ska bidra till större försiktighet. Syftet med detta projekt var därför att undersöka bilisters subjektiva upplevelse, hastighet och fordonsplacering på shared spaces. Syftet var vidare att undersöka effekten av yttre faktorer så som alternativ utformning och mängd gångtrafik. Resultaten visar att bilister föredrar den traditionella uppdelningen (i detta fall skapad genom utplacering av stora blomkrukor) med tydliga stråk för dem att färdas längs. Samtidigt bidrar stora blomkrukor till att de kör saktare och sprider ut sig över en mindre yta på torget. Slutligen kör bilister, oavsett utformning, saktare när det är många fotgängare på ytan. Utifrån bilisters perspektiv rekommenderar vi därför att gemensamhetsytor utformas med tydliga stråk för bilister att färdas längs. I dagsläget saknas dock kunskap om shared spaces utifrån cyklisters och elsparkförares perspektiv varför ytterligare forskning behövs för att säkerställa att shared spaces verkligen upplevs som ett inbjudande och trafiksäkert stadsrum för alla trafikantgrupper
|
|
| 49. |
- Wallén Warner, Henriette, 1972-, et al.
(författare)
-
Shared space : utifrån bilisters perspektiv
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 263-263
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Shared spaces, även kallade gemensamhetsytor, är tänkta att inbjuda till ett levande stadsrum för alla trafikanter samtidigt som trafiksäkerheten säkerställs genom att den traditionella uppdelningen mellan oskyddade och skyddade trafikanter tas bort. Tanken är att borttagandet av den traditionella uppdelningen ska skapa en viss osäkerhet som i sin tur ska bidra till större försiktighet. Syftet med detta projekt var därför att undersöka bilisters subjektiva upplevelse, deras hastighet och fordonsplacering på shared spaces. Syftet var vidare att undersöka effekten av yttre faktorer så som alternativ utformning och mängd gångtrafik.Med hjälp av Q-metoden undersökte vi bilisternas subjektiva upplevelser (deras synpunkter) och med hjälp av videofilmning mätte vi deras hastighet och fordonsplacering. Effekten av yttre faktorer undersökte vi genom att studera Fiskaretorget i Västervik med och utan stora blomkrukor utplacerade. Slutligen studerade vi hastighet och fordonsplacering vid låg, måttlig och hög mängd gångtrafik. Totalt deltog 32 personer mellan 19 år och 79 år i Q-studien. Hälften av dessa deltog med stora blomkrukor utplacerade på Fiskaretorget och hälften utan.Q-metoden resulterade i två synpunkter med respektive utan de stora blomkrukorna utplacerade på Fiskaretorget. Oavsett utformning var de deltagande bilisterna något osäkra på hur de ska bete sig: Synpunkt 2 med stora blomkrukor utplacerade: Jag vet hur jag ska bete mig vid övergångsställen, cykelpassager och korsningar men på torget är det svårare. Synpunkt 2 utan stora blomkrukor utplacerade: Jag föredrar att bilister och fotgängare är separerade från varandra. Resultaten från videofilmningen visade att bilisternas genomsnittliga maxhastighet med stora blomkrukor utplacerade var cirka 17 km/h jämfört med cirka 19 km/h utan (F (1, 144) = 10,34; p < 0,01). Med stora blomkrukor utplacerade höll sig bilisterna dessutom i genomsnitt 0,6 meter ifrån det genomsnittliga körspåret medan motsvarande siffra utan de stora blomkrukorna var 0,7 meter (t(75) = 7,43; p < 0,001). Slutligen var bilisternas genomsnittliga maxhastighet, oavsett utformning, cirka 17 km/h vid hög mängd gångtrafik jämfört med cirka 19 km/h vid låg mängd gångtrafik (F (2, 144) = 4,64; p < 0,01).
|
|
| 50. |
- WALLÉN WARNER, HENRIETTE, 1972, et al.
(författare)
-
The intercoder agreement when using the Driving Reliability and Error Analysis Method in road traffic accident investigations
- 2010
-
Ingår i: Safety Science. - : Elsevier BV. - 0925-7535 .- 1879-1042. ; 48:5, s. 527-536
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many different classification schemes have been used in the analysis of road traffic accidents but the agreement between coders using the same classification scheme is rarely tested and/or reported. As a high intercoder agreement is a prerequisite for a study's validity, this is a serious shortcoming. The aim of the present study was, therefore, to test the intercoder agreement of the Driving Reliability and Error Analysis Method (DREAM) version 3.0 by letting seven coders from different European countries analyse and classify the causes of the same four accident scenarios. The results showed that the intercoder agreement for genotypes (contributing factors) ranges from 74% to 94% with an average of 83%, while for phenotypes (observable effects) it ranges from 57% to 100% with an average of 78%. The results also showed that weaknesses in classification schemes, methods, training of coders as well as in presentation of accident information can be identified by testing the intercoder agreement. (C) 2010 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
