| 1. |
- Drakare, Stina, et al.
(författare)
-
Fokus på Mälaren 2019 : sammanfattande resultat från miljöövervakning och forskningsprojekt knutna till samarbetet mellan SLU och Mälarens vattenvårdsförbund
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Samarbetet mellan Mälarens vattenvårdsförbund (MVVF) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) fortsätter för ett stort utbyte mellan forskning och samhällsintressen i och kring Mälaren. Under 2019 har vi satsat på att synliggöra samarbetet genom en webbsida med fokus på Mälaren på både svenska och engelska, vilket är något som efterfrågats då förbundets egen webbsida endast finns på svenska. Välbesökta seminarier och webbinarier har varit ett annat sätt att samarbeta.Miljöövervakningen i Mälaren visar att 2019 generellt gav bättre status för parametrar som totalfosfor och växtplankton än 2018. Det utökade antalet stationer med syrgasmätningar visar låga syrgasvärden i bottenvattnet i stora delar av sjön något som kan bidra till att sedimentbunden fosfor på bottnarna blir tillgänglig i vattenmassan igen, sk. internbelastning.Forskningsprojektet Crosslink visade i en vetenskaplig artikel att livet i bäckar och åar mår bäst om de är trädbevuxna närmast vattnet. Det är värdefull kunskap att använda i samhällsplanering. Crosslink var en internationell studie som inkluderade många bäckar i Mälarens avrinningsområde. I en annan forskningsstudie om organiska miljöföroreningar i Mälarens vatten visades att dessa är högst nära utsläppspunkter från städers reningsverk samt att halterna är högst på våren och i bottenvattnet.Tre studentprojekt med koppling till Mälaren gjordes under året. Ett visade att Mälarens vanliga vandrarmussla har färre antal organiska miljöföroreningar i sig än vad som finns i vattnet och att de främst verkar ta upp läkemedel, men däremot inte många andra grupper av föroreningar. I ett annat projekt modellerades framtidstemperaturen i Ekoln som visade att isläggning kan komma att utebli samt att sommartemperaturskiktningen av vattnet blir ca 9 dagar längre. Det tredje projektet undersökte om cyanobakteriepigment och inte bara klorofyllpigment kan användas i satellitövervakning av cyanobakterieblomningar. Svaret blev att det saknas data för en jämförelse då det är för sällan som provtagningar för växtplankton i Mälaren skett de dagar med klart väder som krävs för satellitbilder.
|
|
| 2. |
- Drakare, Stina, et al.
(författare)
-
Fokus på Mälaren 2020 : sammanfattande resultat från miljöövervakning och forskningsprojekt knutna till samarbetet mellan SLU och Mälarens vattenvårdsförbund
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samarbetet mellan Mälarens vattenvårdsförbund (MVVF) och Sveriges lantbruksu-niversitet (SLU) fortsätter. Under 2020 påverkade pandemin möjligheterna att ses fysiskt under MVVF:s årsstämma och höstens Mälarseminarium. Vi lyckades hålla Mälarseminariet och några Mälarinarier som digitala möten vilka var välbesökta. Även miljöövervakningen kunde genomföras som planerat. Kännetecknande för 2020 var den milda vintern som inledde året med mycket ne-derbörd i form av regn. Det gjorde västra och nordöstra delarna av sjön grumliga under vår och försommar. Det är svårt att säga om det tydligt påverkade övriga mätvärden. Totalfosforhalterna var något högre än året innan vilket skulle kunna vara en effekt, men syrgashalterna i bottenvattnet var i stället bättre än året innan. Det verkar inte som att sedimentationsprocesser av det grumliga vattnet generellt påverkade syrgashalterna negativt. Statusbedömningen visar att stationer med måttlig status dominerar. I år hade fyra av 33 provtagna stationer god ekologisk status. Det är något bättre än året innan då bara två stationer hade god status. I år visas som vanligt resultat från Crosslink-projektet som visat att trädbevuxna kantzoner är positivt för livet i bäcken. Två artiklar och en film är nyheter för året från detta projekt som just avslutats. Flera doktorander har disputerat under våren och deras resultat från studier av organiska miljöföroreningar i Mälaren samt hur man kan rena bort dem i vattenverken har presenterats. Nytt för i år är att vi visar resultat från forskning om det viktiga växtnäringsämnet fosfor som man vill be-hålla på land där den gör nytta för gröda istället för att göda algblomningar i sjön. Flera projekt studerar de processer som förklarar hur fosforläckage till vatten sker samt hur man kan stoppa upp dem på vägen genom åtgärder i form av våtmarker och även genom att odla musslor i sjön. Årets studentprojekt är delvis kopplade till forskningen och har bland annat handlat om reningstekniker för dricksvatten för att få bort organiska ämnen av flera typer, analys av miljöföroreningar i sjöns tillrinnande vatten, och modellering av hur or-ganiskt material rör sig i sjön.
|
|
| 3. |
- Drakare, Stina, et al.
(författare)
-
Fokus på Mälaren 2021 : sammanfattande resultat från miljöövervakning och forskningsprojekt knutna till samarbetet mellan SLU och Mälarens vattenvårdsförbund
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Mälarens vattenvårdsförbund och Sveriges lantbruksuniversitet fortsätter att samarbeta med fokus på Mälaren. Under 2021 påverkade pandemin möjligheten att ses under årsstämman på våren men Mälarseminariet på hösten kunde hållas som hybridmöte med ungefär 40 deltagare på plats på SLU i Uppsala och lika många deltog via videolänk. Digitala Mälarinarier hölls vid fyra tillfällen och var även de välbesökta. Faruk Djodjic är ny kontaktperson tillsammans med Stina Drakare från SLU. Vid vinterprovtagningen hade alla stationer is vilket är första gången sedan detta samarbete startade 2017. Nederbördsrika månader blev maj och augusti och sommarmånaderna juli och augusti var varma. Statusbedömningen visar att stationer med måttlig status dominerar och att det finns flera stationer med otillfredsställande (7) och dålig status (5). Bara två stationer hade god status och ingen hade hög status. Antalet stationer med bra status växlar mellan två och fyra stycken mellan åren vilket beror på vilka stationer ingår just det året. Dessa statusbedömningar kopplar främst till övergödningsproblematik vilket provtagningsprogrammet är designat för att följa. Tre doktorander med ämnen som berör Mälaren har försvarat sina avhandlingar under perioden. Två av dem berör just övergödningsproblematik och behandlade ämnen som bra verktyg för att minska transport av näringsämnen som fosfor från land till Mälaren och för att inaktivera fosfor på sjöbottnar för att minska internbelastning från bottensediment. Den tredje avhandlingen gav verktyg för att förbättra dricksvattenrening när man har problem med organiska miljöföroreningar. Andra vetenskapliga publikationer av intresse för Mälaren som presenteras kortfattat är t.ex. ett verktyg för att identifiera potentiella högrisksubstanser i akvatisk miljö kopplat till påverkan från avloppsreningsverk, att förbruningen av våra vatten verkar ha avstannat där det finns en tydlig brytpunkt år 2010. Ytterligare en publikation visar med en första studie att antibiotikaresistensgener är vanliga och täcker in flera typer av antibiotika i vatten runt Västerås, Uppsala, Eskilstuna och Stockholm. Årets kandidatarbeten gjordes i våtmarker med fokus på sådana som används som fosforfällor och i hästhagar för att ta reda på om näringsläckage från dessa kan minskas genom att mocka i hagen. På masternivå handlade det om att ta reda på vid vilka förhållanden kvävefixerande cyanobakterier trivs och att mäta algblomningar med sensorer för högre tids- och djupupplösning.
|
|
| 4. |
- Drakare, Stina, et al.
(författare)
-
Fokus på Mälaren 2022 : sammanfattande resultat från miljöövervakning och fokusprojekt knutna till samarbetet mellan SLU och Mälarens vattenvårdsförbund
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sveriges lantbruksuniversitet och Mälarens vattenvårdsförbund fortsätter sitt samarbete med fokus på Mälaren. Under 2022 har vi haft tre Mälarinarier och haft ett tvådagars Mälarseminarium som samlade cirka 60 deltagare för att få information om vad som händer i sjön och för att diskutera åtgärdsarbete.Året kännetecknades av en mild början och en varm sommar där augusti stod ut som både varm och nederbördsrik, vilket bidrog till höga halter av cyanobakterier vid många provtagningsstationer i augusti. Statusbedömningen visar som tidigare år att det är stationer med sämre status än god som dominerar för att det problem men för hög näringspåverkan i stora delar av sjön. Några stora djupa bassänger har låga syrgasnivåer i det kalla bottenvattnet i slutet av sommaren vilket behöver tas på allvar eftersom Mälaren har flera kallvattensarter som behöver vara där sommartid.Två doktorander har delvis gjort sina studier i Mälarens avrinningsområde och de har försvarat sina avhandlingar under 2022. Den ena visar att trädbevuxna bårder runt vattendrag i hög grad skyddar biologisk mångfald och gör att kretsloppet sluts så att mer näring förs tillbaka från vattnet till land. Den andra visade att det är viktigt att minska erosion från jordbruksmark eftersom suspenderade jordpartiklar i vatten bidrar starkt till fosfortransport från land till vatten.Andra vetenskapliga publikationer av intresse i ett Mälarperspektiv är t.ex. en om våtmarker som visar att det behövs ett landskapsperspektiv och anläggning av grupper av närliggande våtmarker för att få bäst total effekt. Två studier visar att det är viktigt att känna till hydrologin för att kunna planera åtgärder och rening av PFAS nära kända punktutsläpp.Årets studentarbeten visade genom modellering att fosfortransporten från land till vatten kommer att öka i ett varmare klimat, att metanavgång från anlagda våtmarker kan vara stor vintertid samt att betalningsviljan hos befolkningen runt en sjö skulle kunna vara tillräcklig för att täcka in åtgärdskostnaden för aluminiumbehandling för att lindra effekter av övergödning.
|
|
| 5. |
- Fölster, Jens, et al.
(författare)
-
Målvattendragsundersökningen 2010–2016 : Bedömning av surhet och försurning i kalkade vattendrag
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kalkning av sjöar och vattendrag har pågått i över 40 år. Samtidigt har utsläppen av försurande svavel sjunkit till en nivå motsvarande slutet av 1800-talet. Kalkförbrukningen har halverats sedan millennieskiftet, men verksamheten är fortfarande omfattande och har hittills kostat ungefär 6 miljarder kronor. Mot bakgrund av den minskade försurningen är det angeläget att värdera om kalkningsverksamheten ska fortsätta i samma omfattning som idag.Målvattendragsundersökningen initierades av Naturvårdsverket 2010 och innefattar provtagning av samtliga kalkade målvattendrag under 2010-2016. Syftet var att erhålla en övergripande bild av försurningsläget i kalkade vattendrag samt att identifiera osäkerheter och, om möjligt, utveckla och förbättra det bedömningssystem som presenterades 2007. Resultaten från målvattendragsundersökningen kommer att utgöra ett värdefullt underlag för Havs- och vattenmyndighetens fortsatta arbete med åtgärder mot försurning och den kommande nationella planen för kalkning.Rapporten har tagits fram av Jens Fölster och Karin Wallman vid institutionen för vatten och miljö, SLU samt Filip Moldan vid IVL. Ett särskilt tack till alla som bidragit med insamling och analys av de drygt 8 000 vattenprov som ligger till grund för utvärderingen.
|
|
| 6. |
- Köhler, Stephan, et al.
(författare)
-
Användning av högupplösta data inom miljöövervakningen : erfarenheter med användning av en multielektrodsond av typ EXO2 för övervakning av Ullfjärdarna
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom miljöövervakningen används sonder för registrering av temperatur och syre-halt sedan ett par år tillbaka. I detta projekt testades om en multielektrodsond av typ EXO2, som utöver syrgas och temperatur även registrerar ett stort antal andra analysparametrar, skulle kunna användas på samma sätt. Multielektrodsonden har använts under sex månader för provtagning i Ullfjärdarna. Sonden är mycket bra lämpad för analys av förhållanden i sjöar där man inte har tidigare kunskap om de förekommande spatiala variationerna av vattenkemi och olika pigment. Eftersom sonden registrerar vattenkemidata för ett stort antal viktiga parametrar kan den an-vändas för att kartlägga naturligt förekommande variationer, särskilt i djupled. Re-sultat från sonden är tillgängliga direkt vilket gör att provtagningen kan anpassas i fält baserat på de observerade signalerna från sonden. Resultat från denna under-sökning bekräftar bland annat tidigare resultat från provtagningar i Stora Ullfjärden där man kunde observera förekomst av cyanobakterier nära temperaturskiktningen på några meters djup. Sonden kunde registrera data som inte är tillgängliga via den vanliga miljöövervakningen och profilerna ger en stor förståelse för de akvatiska processerna. Vid två tillfällen fanns det indikationer att sondens turbiditetsmät-ningar ger en sannare bild av sjöns skiktningsförhållande än turbiditetsresultaten från ordinarie provtagning.Hantering av elektroden i fält var enkel. Datahanteringen var inte krångligare än den som uppstår vid hantering av andra sensordata. Omhändertagandet av elektro-den, inklusive kalibrering och annan kvalitetskontroll, kräver dock utbildad perso-nal. Under projektets gång har laboratoriepersonal utfört ett antal provtagningar med sonden. Laboratoriet analyserade inte resultatet och gjorde inte heller någon kvalitetskontroll av sonderna eller erhållna resultat. Detta förklarar varför en del avvikelser uppstod med avseende på syrgashalt vid första provtagningen och under nästan hela projektet för klorofyll.För att sonden ska kunna användas med framgång i miljöövervakning krävs det en större arbetsinsats runt arbetet med kvalitetskontroll och uppföljning. Så länge det inte finns ett större antal uppdrag där sonden kan användas i flera provtagningspro-gram, så kan inte laboratoriet lägga den nödvändiga tiden som krävs för att auto-nomt kunna använda sonden.
|
|
| 7. |
- Köhler, Stephan J., et al.
(författare)
-
Utvärdering av delprogrammet metaller inom miljöövervakning av sjöar : Styrfaktorer och mönster som hjälp för ett reviderat provtagningsprogram
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den årliga omfattande provtagningen av programmet omdrev som har pågått mellan 2007 till 2016 har varit mycket värdefull för utvärderingen för av faktorer som styr halter av ett antal metaller (Cd, Co, Cu, Ni, Pb och Zn). Det föreliggande dataset kan vara un-derlag till stöd för länsstyrelsen och kommuner att identifiera höga halter. Regionala skillnader i programmet omdrev har samma mönster som i programmet trendsjöar både med avseende på medianhalter, förekomst av låga värden och trender i påverkade jäm-fört med opåverkade områden. Ett större antal sjöar i omdrevprogrammet är tydligen påverkad av antropogena källor och kan möjligen uteslutas från metallanalyser i framti-den. Möjligen kan dessa sjöar vara referenser för påverkade områden. För följande me-taller fanns det starka (Co, Pb och Zn), svaga (Ni) och inga (Cd, Cu) samband mellan totalhalter och kemiska och landskapsrelaterade styrfaktorer som kan användas för att beräkna förväntade medianhalter i sjöar. Det föreslås att ett större antal sjöar i program-met trendsjöar analyseras 4 gånger per år för att få en bättre uppfattning av den tempo-rala variationen. I områden som är opåverkade av kända punktkällor så kan skattning av biotillgängligheten (Cu, Ni och Zn) eller beräkning av acceptabla gränsvärden (Pb) även fortsättningsvis utföras via metallernas totalhalter och totalhalten organiskt kol (TOC). För metallerna Pb och Zn kan totalhalterna korrigeras via antingen omräkningsfunktion-er eller med hjälp av modelleringsverktyget VisualMinteq som är tillgängligt. Beräk-ningarna antyder att halten TOC samvarierar med den beräknade biotillgängliga frakt-ionen. Osäkerheter som styrs av pH är minst lika stora som osäkerheter som härrör från TOC. Andra osäkerheter i beräkningarna så som halten Al och Fe som också kan bindas upp av TOC bör belysas närmare vid behov. I sjöar med höga pH värden bör biotill-gängligheten av Ni följas upp om totalhalten Ni är ovanligt höga (>25 ppb).
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Michelsen, Brigitte, et al.
(författare)
-
Differences and similarities between the EULAR/ASAS-EULAR and national recommendations for treatment of patients with psoriatic arthritis and axial spondyloarthritis across Europe
- 2023
-
Ingår i: The Lancet Regional Health - Europe. - 2666-7762. ; 33
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- This is the first report comparing EULAR and national treatment recommendations for PsA patients across Europe, and the first this decade to compare ASAS-EULAR and national treatment recommendations in axSpA patients. An electronic survey was completed from October 2021–April 2022 by rheumatologists in 15 European countries. One and four countries followed all EULAR and ASAS-EULAR recommendations, respectively. Five countries had no national treatment recommendations for PsA and/or axSpA, but followed other regulations. In several countries, national treatment recommendations predated the most recent EULAR/ASAS-EULAR recommendations. Entry criteria for starting biologic/targeted synthetic disease-modifying anti-rheumatic drugs varied considerably. In several countries, for PsA patients with significant skin involvement, interleukin-17 inhibitors were not given preference. The positioning of Janus Kinase inhibitors differed and Phosphodiesterase-4 inhibitors were not in use/reimbursed in most countries. This study may motivate European countries to update their national treatment recommendations, to align them better with the latest international recommendations.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Svensberg, Karin, et al.
(författare)
-
Nordic Pharmacy Schools' Experience in Communication Skills Training.
- 2017
-
Ingår i: American Journal of Pharmaceutical Education. - : Elsevier BV. - 0002-9459 .- 1553-6467. ; 81:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective. To assess communication skills training at Nordic pharmacy schools and explore ways for improvement. Methods. E-mail questionnaires were developed and distributed with the aim to explore current practice and course leaders' opinions regarding teaching of patient communication skills at all the 11 master level Nordic (Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden) pharmacy schools. The questionnaires contained both closed- and open-ended questions. Results. There was a variation of patient communication skills training among schools. In general, communication skills training was included in one to five courses (mode 1); varied in quantity (6-92 hours); had low use of experiential training methods; and had challenges regarding assessments and acquiring sufficient resources. However, some schools had more focus on such training. Conclusion. The results show room for improvement in patient communication skills training in most Nordic pharmacy schools and give insights into how to enhance communication skill building in pharmacy curricula. Suggestions for improving the training include: early training start, evidence-based frameworks, experiential training, and scaffolding.
|
|
| 17. |
- Svensberg, Karin, et al.
(författare)
-
Nordic Pharmacy Students' Opinions of their Patient Communication Skills Training
- 2018
-
Ingår i: American Journal of Pharmaceutical Education. - : American Association of Colleges of Pharmacy (AACP). - 0002-9459 .- 1553-6467. ; 82:2, s. 152-165
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective. To describe Nordic pharmacy students' opinions of their patient communication skills training (PCST), and the association between course leaders' reports of PCST qualities and students' perceptions of their training. Secondary objective was to determine what factors influence these associations. Methods. A cross-sectional questionnaire-based study was performed. The various curricula were categorized into three types (basic, intermediate and innovative training) and students were divided into three groups according to the type of training they had received. Multivariable logistic regression models were fitted with different opinions as outcomes and three types of training as exposure, using generalized estimation equations. Results. There were 370 students who responded (response rate: 77%). Students within the innovative group were significantly more likely to agree that they had received sufficient training, and to agree with the assertion that the pharmacy school had contributed to their level of skills compared to students in the basic group. Conclusion. There appears to be an association between larger and varied programs of training in patient communication skills and positive attitudes toward this training on the part of the students, with students reporting that they received sufficient training, which likely enhanced their skills.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- von Celsing, Anna-Sophia, et al.
(författare)
-
Determinants for return to work among sickness certified patients in general practice
- 2012
-
Ingår i: BMC Public Health. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1471-2458. ; 12:1, s. 1077-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND:Long-term sickness absence is one of the main risk factors for permanent exit out of the labour market. Early identification of the condition is essential to facilitate return to work. The aim of this study was to analyse possible determinants of return to work and their relative impact.METHODS:All 943 subjects aged 18 to 63 years, sickness certified at a Primary Health Care Centre in Sweden from 1 January until 31 August 2004, were followed up for three years. Baseline information on sex, age, sick leave diagnosis, employment status, extent of sick leave, and sickness absence during the year before baseline was obtained, as was information on all compensated days of sick leave, disability pension and death during follow-up.RESULTS:Slightly more than half the subjects were women, mean age was 39 years. Half of the study population returned to work within 14 days after baseline, and after three years only 15 subjects were still on sick leave. In multivariate proportional hazards regression analysis the extent of previous sick leave, age, being on part-time sick leave, and having a psychiatric, musculoskeletal, cardiovascular, nervous disease, digestive system, or injury or poisoning diagnosis decreased the return to work rate, while being employed increased it. Marital status, sex, being born in Sweden, citizenship, and annual salary had no influence. In logistic regression analyses across follow-up time these variables altogether explained 88-90% of return to work variation.CONCLUSIONS:Return to work was positively or negatively associated by a number of variables easily accessible in the GP's office. Track record data in the form of previous sick leave was the most influential variable.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Wallman, Karin, et al.
(författare)
-
Analys av nickel med ICP-MS : Kalciuminterferensens betydelse 1985-2007
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vid en granskning av nickelhalter för perioden 1985-2007 upptäcktes ett nivåskifte i tidsserierna på flera stationer mellan 2001 och 2002. Skiftet visade sig bero på att prover innan 2002 inte korrigerades för kalciuminterferens, medan prover under åren 2002-2007 korrigerades. Syftet med denna rapport är att utreda om resultaten före 2002 i efterhand kan korrigeras för kalciuminterferensen. Från 2002 finns ett antal prover (N=347) med resultat som både är kalciumkorrigerade och som inte är det. Skillnaden mellan dessa resultat korrelerar bra mot kalciumhalten i provet. Om den erhållna omräkningsformeln NiCa-korr (μg/l) = Niej Ca-korr (μg/l) – 0,495 * Ca (mekv/l) används för att räkna om värdena innan 2002 så försvinner det tydliga nivåskiftet i tidsserierna (se exempel figur A). Det certifierade referensmaterialet som analyserades styrker dessutom att omräkningen är korrekt genom att de omräknade värdena av SLRS-4 stämmer överens med det certifierade värdet
|
|
| 24. |
- Wallman, Karin, et al.
(författare)
-
Arbogaåns avrinningsområde : Recipientkontroll 2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Institutionen för vatten och miljö vid SLU har på uppdrag av Arbogaåns vattenförbund varit utförare av recipientkontrollprogrammet för Arbogaåns avrinningsområde under 2010. Prov för vattenkemiska och biologiska analyser har tagits på 33 platser i rinnande vattendrag, samt i 17 sjöar inom Arbogaaåns vattensystem (figur F). Denna rapport redovisar en sammanfattning av resultaten från dessa undersökningar och klassning av den ekologiska statusen vid stationerna enligt de nya bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007).
|
|
| 25. |
- Wallman, Karin, et al.
(författare)
-
Eskilstunaåns avrinningsområde : Recipientkontroll 2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Institutionen för vatten och miljö vid SLU har på uppdrag av Hjälmarens vattenvårdsförbund varit utförare av recipientkontrollprogrammet för Eskilstunaåns avrinningsområde under 2010. Prov för vattenkemiska och biologiska analyser har tagits på 30 platser i rinnande vattendrag, samt i 13 sjöar inom Eskilstunaåns vattensystem. Denna rapport redovisar en sammanfattning av resultaten från dessa undersökningar och klassning av den ekologiska statusen vid stationerna enligt de nya bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2007). Klassningen av den ekologiska statusen som gjorts skiljer sig till viss del från den som Vattenmyndigheten i Norra östersjön tagit fram t.ex. vad gäller totalfosfor. I denna rapport har beräknandet av referensvärden för fosfor i jordbruksmark resulterat i högre värden än de framtagna värdena i VISS och statusen har således blivit bättre. En undersökning i vad skillnaden mellan resultaten beror på pågår. De statusklassningar som finns tillgängliga i VISS är dock de statusklassningar för stationerna som gäller vid beslutstaganden. I VISS har klassningarna inkluderat fysiska hinder och expertbedömningar. I denna rapport grundar sig klassningarna enbart på erhållna mätdata.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Wallman, Karin, et al.
(författare)
-
Metallanalys i vatten från Bottenhavet och Bottenviken
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Naturvårdsverket har vattenkemiska laboratoriet vid Institutionen för vatten och miljö, SLU tagit fram en metod för analys av metaller i brackvatten och analyserat prover från Bottenhavet och Bottenviken. Halterna av arsenik, kobolt och nickel ökade i sydlig riktning, liksom för vanadin och zink ehuru trenden var mindre tydlig för dem. För bly, kadmium och krom kunde inga spatiala skillnader ses eftersom analysresultaten låg under rapporteringsgränsen. För koppar var halterna vid de nordligaste stationerna RA1 och RA2 lite lägre än vid övriga stationer men längre söderut syntes ingen skillnad.För kadmium, krom, koppar, nickel och bly var medelhalterna vid respektive station i denna studie lägre än gränsvärdena i Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2019:25. Enligt dessa föreskrifter ska hänsyn tas till den naturliga bakgrunden vid jämförelse med gränsvärden för arsenik och zink, men dessa bakgrundshalter är inte kända i Bottenviken och Bottenhavet. Om den regionala bakgrundshalten som Herbert et.al. tog fram för zink i Östersjön används istället så låg medelhalterna vid alla provpunkter i Bottenhavet utom utsjöstationen C3 över gränsvärdet. Vid stationerna i Bottenviken och C3 i Bottenhavet låg medelhalterna under gränsvärdet men det kan inte uteslutas att anledningen till detta kan vara att halterna på dessa stationer korrigerats för mycket genom att den regionala bakgrundshalten använts istället för den naturliga bakgrundshalten. För arsenik låg medelhalterna i de nordligaste stationerna RA1, RA2 och A5 under gränsvärdet även utan att värdena korrigerats för bakgrundshalterna. För övriga stationer låg medelhalterna över gränsvärdet för arsenik men i och med att ingen korrigering av bakgrundshalt hade gjorts kan ingen slutsats dras av detta.
|
|
| 29. |
|
|
| 30. |
- Wallman, Karin, et al.
(författare)
-
Mälaren 2018 : sammanfattande resultat från miljöövervakning och forskningsprojekt knutna till samarbetet med MVVF
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sedan 2018 samarbetar Mälarens vattenvårdsförbund (MVVF) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) för att öka utbytet mellan forskning och samhällsintressen kring Mälaren. Miljöövervakningsresultaten från 2018 visade att det varma och torra vädret påverkade vattenmiljön med lägre vattenstånd och varmt ytvatten redan i maj. Det varma vattnet ledde till att det blev en sommar där växtplanktonproverna dominerades av cyanobakterier vilket ledde till relativt låg ekologisk status baserad på växtplankton. Den långa perioden med skiktade förhållanden ledde till att flera av sjöns djupare bassänger fick lägre syrgashalter än normalt. Detta påverkade bottenfaunan negativt. Precis som tidigare år visar 2018 års provtagning att den bästa vattenkvaliteten finns i den östra delen av Mälaren, d.v.s. den del som domineras av stora och djupa fjärdar. Här är statusen generellt sett god eller hög medan den västra och nordöstra delen vanligen har måttlig status eller sämre. Forskningsresultat från projekt om säkert dricksvatten med bland annat Mälaren som exempel visar att det behövs bättre övervakningsstrategier och vattenbehandlingsmetoder för att få bort toxiska ämnen. Forskningsprojekt om metoder för att säkerställa biologisk mångfald i samhällsplaneringen visar att i kopplingen till vatten, d.v.s. den grönblå infrastrukturen, är träd nyckelorganismer för att skydda organismer i bäckar vid varmt väder genom sin skuggande funktion. Två studentarbeten presenterades under året, ett om läkemedelsrester (masternivå) och ett om algblomningar (kandidatnivå) i Mälaren.
|
|
| 31. |
- Wallman, Karin, et al.
(författare)
-
Sammanfattning av problemen med kiselanalysen vid vattenkemiska laboratoriet under perioden 2005-2010
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resultaten från det sista året som kisel analyserades med TrAAcs (2006) är osäkra och behöver flaggas i databasen som misstänkt felaktiga. Instrumentet hade försämrats och en stor del av proven analyserades om. Av 200 misstänkt felaktiga resultat där provet omanalyserades byttes i tre av fyra fall original-värdet ut till omkörningens värde, vilket i de flesta fallen var lägre. RFT för 2006 var endast 92%. Det nivåskifte som syns i tidserierna vid instrumentby-tet skulle troligen inte varit lika tydlig om provens lägre omanalyserade re-sultat inte varit de resultat som rapporterats.Säsongsvariationerna i tidserierna var inte lika tydliga de sista åren som TrAAcs användes jämfört med åren innan och definitivt inte lika tydliga som åren efter med AA3. Detta pekar också på att de sista åren som kisel analyse-rades med TrAAcs är osäkra. Redan 2005 omanalyserades många prover och RFT var nere på 95,3%. Det första året då AA3 användes (2007) visade RFT att kvalitén fortfarande inte var acceptabel men den var dock bättre än 2006. RFT var nere på 94,7%. Av 300 misstänkt felaktiga resultat där provet omanalyserades byttes i ett av tre fall originalvärdet ut till omkörningens värde, vilket i de flesta fallen var lägre. I de flesta fallen var överensstämmelsen god på halter <7 mg/l. Det var höga halter där proverna hade spätts där originalvärdet och omkörningens värde inte stämde överens.Prover där det analyserade provet låg mellan 4,3 och 7 mg/l under perioden nov-08 tom april-10 var felaktiga och har strukits i databasen. I efterhand har vi valt att ändra detta så att halterna rapporteras som >4,3 mg/l istället för att ha luckor i tidserierna.Laboratoriets rekommendation vid trendanalyser av kiselKiselresultat från 2005-2006 bör användas med försiktighet i och med att många prover behövde analyseras om och säsongsvariationerna som tidigare och senare synts på en station uteblev. Under perioden nov-08 tom april-10 rapporteras höga halter där halterna vid analys hamnat strax ovanför den näst sista kalibreringspunkten och den sista kalibreringspunken (4,3-7 mg/l) endast som >4,3 mg/l.Höga halter under perioden 2007 tom okt-08 bör också användas med försik-tighet. Även under denna period visade RFT att kvalitén inte var den önsk-värda och framförallt höga halter (>7 mg/l) som omanalyserades avvek från originalvärdena.
|
|
| 32. |
- Wallman, Karin, et al.
(författare)
-
Synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi 2010-08-23 samt en jämförelse mellan åren 2008-2010
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I augusti 2010 utfördes, på uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund, en synoptisk undersökning av Mälarens vattenkemi vid 56 provtagningsstationer. Syftet med undersökningen var att få en ögonblicksbild av tillståndet i alla större fjärdar och vikar i Mälaren. En liknande undersökning utfördes även 2008 och 2009. Provtagningarna har genomförts med helikopter under en vecka med satellitpassage och i möjligaste mån vid klar väderlek. Detta för att sedan kunna kalibrera satellitbilder över Mälaren med vattenkvalitetsdata. Mälarens flikighet och örikedom gör att Mälaren kan delas in i olika bassänger. Tidigare har Mälaren varit indelad i sex olika bassänger men den indelningen har ansetts grov och svår att använda vid bedömning av den ekologiska statusen i varje bassäng. Indelningen är under revidering och vissa mindre fjärdar och vikar kommer troligtvis att brytas ut från de större bassängerna och bilda egna s.k. vattenförekomster. De synoptiska provtagningarna utgör underlag för ett reviderat basprogram för Mälaren som bättre harmoniserar med den nya indelningen i vattenförekomster. Vattenkemin i bassängerna skiljer sig åt i och med skillnader i tillrinning, avrinningsområdets beskaffenhet, vattenomsättningen och påverkan från mänskliga aktiviteter. Generellt sett är de sydöstra delarna av Mälaren mer näringsfattiga än övriga Mälaren pga. att det saknas större tillflöden hit samt att vattenomsättningen är långsam vilket möjliggör effektivare sedimentation till bottnarna. Den nordöstra delen av Mälaren utmärker sig istället genom att vara mer näringsrik (se exempel figur A). Tillrinningsområdet till detta område har den största andelen av jordbruksmark och tillrinnande vattendrag har därmed höga halter av näringsämnen. Uppsala reningsverk bidrar också till de höga kvävehalterna i denna del. I de västra delarna, exempelvis i Galten, är växtplanktonproduktionen som högst under sommarmånaderna och därmed visar de synoptiska undersökningarna betydligt högre klorofyllhalter i denna del av Mälaren (se exempel figur B). Den ordinarie provtagningen av Mälaren visar istället att klorofyllhalterna är högre under våren i den nordöstra delen, exempelvis i Skarven. Algerna från vårens blomning sedimenterar och ”tvättar” ut ytskiktet på näringsämnen vilket kan vara förklaringen till att totalfosforhalterna i augusti i nordöstra delen av Mälaren är lägre än i västra delen. Siktdjupet 2010 var mindre i de västra delarna av Mälaren, liksom tidigare år, dels på grund av den höga växtplanktonproduktionen och dels på grund av den höga vattenfärgen. Vattenfärgen i de nordöstra delarna har varierat mer mellan åren än i övriga delar av Mälaren. Absorbansen, som är ett mått på vattenfärgen, var hög 2009 (i nivå med de västra delarna) och låg 2008. Variationen i absorbans har dock inte haft någon inverkan på siktdjupet. En trolig förklaring till detta är att absorbansen vid den våglängd som mäts, inte helt och hållet speglar vattenfärgen. Spridningen i vattenkemin mellan åren är generellt sett större i de västra och nordöstra delarna av Mälaren i och med att dessa delar har den största andelen av tillrinning och att variationer i vattenföringen då får större genomslag på vattenkemin. Provpunkter som ligger nära mynningen för tillrinnande vattendrag, t. ex. Marielundsfjärden vid Råckstaåns mynning, får av samma orsak också större spridning mellan åren. Vid val av provpunkter som skall representera en viss vattenförekomst i Mälaren bör därför provpunkter som ligger nära mynnande vattendrag undvikas.
|
|
| 33. |
- Wallman, Karin, et al.
(författare)
-
Totalkväveanalyser vid Institutionen för vatten och miljö - En genomgång av olika analysmetoder och deras betydelse för tidsserierna
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vattenkemiska laboratoriet vid Institutionen för vatten och miljö vid SLU har sedan 1987 bestämt halten totalkväve parallellt på två olika sätt för ett stort antal prover. Ett av sätten, som benämns Tot-N_sum, är att totalkvävehalten beräknas genom att summera Kjeldahlkvävet och summan av nitrit- och nitratkväve. Det andra sättet var att analysera totalhalten av kväve spektrofotometriskt efter persulfatuppslutning (Tot-N_ps). Den senare metoden ersattes 2007 med en bestämning av totalhalten kväve med en kemiluminiscensdetektor efter katalytisk oxidation till kväveoxider (Tot-N_TNb). Syftet med arbete har varit att jämföra resultaten mellan de olika bestämningssätten och utreda eventuella skillnader
|
|
| 34. |
- Wallman, Karin, et al.
(författare)
-
Övergödning inom Ljungans avrinningsområde : Resultat från provtagning i urval av sjöar och vattendrag 2020-2022.
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län har under 2020-2022 utfört provtagning av vattenkemi, växtplankton och påväxtalger i ett urval av vattendrag och sjöar i Ljungans avrinningsområde. Syftet med mätningarna var att bättre beskriva näringsstatusen i avrinningsområdet och ge underlag till åtgärder mot övergödning. Stationerna valdes ut för att de klassats som osäker risk för näringspåverkan inom vattenförvaltningen, för att man observerat algblomning samt alg- och vasstillväxt i sjöar eller för att man misstänker hög belastning av näringsämnen. I rapporten redovisas resultaten från provtagningarna samt statusklassningar av 2020-2022 års data. För fullständig bedömning behöver provtagning under en hel förvaltningscykel på sex år inkluderas. I Jämtlands län blev den sammanvägda statusen måttlig i Idbäcken, Oxsjön och Ösjön samt otillfredsställande i Hemsjön. I övriga femton undersökta sjöar och vattendrag blev statusen god eller hög. I Västernorrlands län blev den sammanvägda statusen måttlig i Backbodbäcken, Lill-Hällsjön, Klingstatjärn och Kivan samt otillfredsställande i Gåltjärnen. I övriga åtta undersökta sjöar och vattendrag blev statusen god eller hög.
|
|
| 35. |
|
|
