SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Weidenstedt Linda 1982 ) "

Sökning: WFRF:(Weidenstedt Linda 1982 )

  • Resultat 1-5 av 5
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Cropley, Mark, et al. (författare)
  • Working from home during lockdown : the association between rest breaks and well-being
  • 2023
  • Ingår i: Ergonomics. - : Informa UK Limited. - 0014-0139 .- 1366-5847. ; 66:4, s. 443-453
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • One of the challenges with working from home (WFH) is the question of its effect on health and well-being. The impact of home working on health has so far not been studied extensively. We address this gap by investigating the association between internal recovery, operationalised as rest break frequency (low, medium, and high) during the working day, on self-reported musculoskeletal pain, and post-work recovery symptoms in WFH knowledge workers (n = 382). The analysis showed that failing to take frequent breaks was associated with a dose-response increased risk of reporting headaches. For post-work recovery symptoms, failing to take rest breaks throughout the day was associated with an increased risk of reporting psychological fatigue, physical fatigue, and sleep problems, and a decreased risk of psychologically detaching from work and experiencing adequate rest. Our findings emphasise the importance of remote workers taking recovery breaks from work demands in the maintenance of health and well-being.
  •  
2.
  • Weidenstedt, Linda, 1982- (författare)
  • A Sociology of Empowerment : The Relevance of Communicative Contexts for Workplace Change
  • 2017
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Empowerment has been a popular concept in management and leadership practice and research for more than forty years. The intentions behind empowerment at the workplace are positive: empowered employees should experience a greater degree of influence, decision-making latitude, and meaningfulness. This is achieved through transfers of power, such as increases in autonomy and responsibility. Although empowerment efforts have often been shown to successfully result in empowered and highly involved employees, there has also been research that shows the opposite: the so-called paradox of empowerment is a well-known problem that refers to failed empowerment efforts through which beneficiaries feel disempowered rather than empowered.This thesis comprises three papers intended to contribute to empowerment research and practice within a sociological framework that offers a better understanding of implicit assumptions between employer and employee and the unintended consequences these can have on the outcome of empowerment change efforts. The analyses utilize a communicative approach in line with sociological and social-psychological theories of communication and interaction.The first two papers are theoretical analyses, one examining the general concept of empowerment (Paper I), the other focusing more specifically on empowerment in workplace contexts (Paper II). Paper III is an empirical analysis that investigates some of the theoretical assumptions made in Papers I and II.The first paper analyzes empowerment from a sociological point of view and identifies possible mechanisms behind the paradox of empowerment. It is argued that such paradoxes may evolve from discrepancies between approaching empowerment from a purely economic and structural perspective versus a communicative and relational one. It concludes with the observation that, although their agency may be increased on a structural level, empowerees may experience a parallel decrease of agential options on a communicative level.The second paper deals with empowerment at the workplace as a management or leadership technique. Focusing on relational aspects, a “basic communicative structure” is identified. This is analyzed as comprising a contractual and a communicative context that should be taken into consideration by empowerers in order to avoid misunderstandings in the recipients’ sensemaking processes. Paper II concludes by arguing that the way recipients make sense of their roles and situations as defined by employment and/or psychological contracts might not necessarily be in line with the communicative meanings they ascribe to the change agents’ actions, and vice versa.The third paper analyzes employees’ orientations and attitudes toward empowerment and the relevance of their attitudes for the success of empowerment efforts. These issues are explored by means of survey data from 268 employees in the Swedish retail sector. Results indicate that age and work intensity (part-time vs. full-time), as well as cohabitation status may have significant impacts on how empowerment efforts are approached and received by employees.The thesis as a whole provides insights into sociological issues of empowerment, both generally and particularly in management and leadership contexts and concludes that the communicative context of empowerment interactions plays a significant role in employees’ empowerment orientations.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  • Weidenstedt, Linda, 1982-, et al. (författare)
  • Varför gigga som matkurir? Förutsättningar och förväntningar bakom okvalificerat gig-arbete
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den digitala gig-ekonomin, där utförare av arbete och uppgiftsägare matchas mot varandra med hjälp av digitala plattformar, är omdebatterad. Gig-ekonomin lovordas å ena sidan för möjligheten att vara geografiskt obunden och flexibel, medan den å andra sidan fördöms för bristen på anställningstrygghet och dåliga arbetsförhållanden. Delvis beror det på att gig-ekonomin består av en heterogen samling arbete. Sett till andelen individer som jobbar inom gig-ekonomin utgör denna arbetsform än så länge bara en liten del av svensk arbetsmarknad – i alla fall om man använder sig av en strikt definition av den digitala gig-ekonomin just som digitalt och plattforms-förmedlat. Likväl har gig-ekonomin skapat en viss oro och en del arbete bland arbetsmarknadens parter och myndigheter: Gig-arbete räknas inte enbart som atypisk sysselsättning utan har dessutom rört sig i stor utsträckning i ett ingenmansland gällande socialförsäkring, anställningsvillkor och arbetsmiljö-reglering. Vidare är det i nuläget oklart om giggare är anställda eller företagare. Oklarheter och utmaningar har fått uppmärksamhet i svensk media och i svenska rapporter, det finns också internationell forskning på området. Dock saknas det förståelse och en mer djupgående inblick i vilka det är som väljer att jobba som gig-arbetare i Sverige och varför de har valt den vägen. Att förstå vilken roll gig-ekonomin spelar i giggarnas egna liv – och kan komma att spela framöver – är viktigt att förstå oavsett gig-ekonomins storlek. Den här studien syftar därför till att bidra med insikter kring individers val att arbeta inom den okvalificerade gig-sektorn i Sverige, där arbete förmedlas via en plattform eller app men utförs offline. Frågan undersöks genom att låta gig-arbetarna själva komma till tals och berätta om sina uppfattningar och erfarenheter av gig-arbete: Kvalitativa intervjuer har genomförts med 34 så kallade matkurirer, det vill säga individer som jobbar med leverans av restaurangmat. Leveransuppdragen förmedlas genom digitala plattformar och appar (Uber Eats, Wolt och Foodora). Respondenterna fick berätta om sin bakgrund, varför de har valt plattformsbaserat arbete, vad som motiverar dem att fortsatt arbeta inom gig-ekonomin, hur nöjda de är med detta sätt att arbeta, vilka problem de upplever i sitt arbete och vilka framtidsplaner de har. Resultaten visar att det finns likheter i respondenternas bakgrund vad gäller härkomst, utbildningsnivå och möjligheter på den svenska arbetsmarknaden, medan ålder varierar. Exempelvis var åldersspannet bland respondenterna 19–48 år; bakgrunden varierade från grundskoleutbildning till universitetsutbildning men mer än hälften av intervjupersonerna hade minst tre år universitetsutbildning; och mer än hälften av de intervjuade härstammade från asiatiska länder såsom Pakistan och Indien. Vidare visade analysen av intervjumaterialet att många respondenter överlag var nöjda med gig-arbetet trots att de klagade över problem med plattformarnas management, plattformarnas transparens och på bristande engagemang och omtanke från företagens sida. Rapporten mynnar ut i resultat som visar att identitet och kulturell bakgrund, den samhälleliga kontexten i Sverige, gig-arbetarnas ambitioner och visioner, deras inbäddning i den sociala omgivningen, samt deras hantering av gig-arbetet spelar en avgörande roll i hur de upplever sin vardag. Flertalet respondenter berättar om svårigheten att hitta ett jobb som matchar deras kompetenser och att de använder gig-jobbet som en slags buffert tills andra jobbmöjligheter dyker upp. Andra berättar istället att giggandet kompletterar studier, andra (deltids-) jobb, eller det parallella uppbyggandet av en egen verksamhet. Gig-arbetet ses av de flesta i studien således som en temporär lösning på vägen till ett annat framtida arbetsliv. Dessa resultat leder till följande slutsatser: Bakom gig-arbetares beslut att jobba och fortsätta jobba inom gig-ekonomin ligger flera olika drivkrafter såsom en inre motivation, gig-ekonomin som en övergångslösning, och flexibiliteten och självstyrningen som gig-arbetet möjliggör. Slutsatser angående den framtida utvecklingen av gig-ekonomin berör å ena sidan konstaterandet att gig-företagen behöver ta ansvar och öka transparensen, exempelvis genom att utveckla förutsägbarheten kring hur mycket man kommer att tjäna på ett leveransuppdrag. Å andra sidan anser vi att en reglering av matleveransbranschen behöver göras med varsam hand. Gig-ekonomins heterogenitet bidrar med en mångfald av funktioner för giggarna, från övergångslösning och bisyssla till heltidsjobb, och dess tillgänglighet och öppenhet borde därför bevaras och stödjas. Samtidigt behöver matkurirers arbetsmiljö och villkor diskuteras.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-5 av 5

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy