| 1. |
-
Barn och ungdomar som lever med skyddade personuppgifter
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns i dag 4 276 flickor och pojkar under 18 år (2008-09-29) som lever med skyddade personuppgifter i Sverige. De gör det för att de behöver skyddas mot någon person. Det kan vara pappa, styvpappa, eller någon annan vuxen person. Oftast lever de tillsammans med sin mamma och har tvingats bevittna misshandel i sitt hem. Barnen finns omkring oss i samhället, i förskolan och skolan där det t.ex. kan innebära att de inte kan finnas med på klasslistor eller skolfoton.Stiftelsen Allmänna Barnhuset beviljade under åren 2003–2006 medel till ett forskningsprojekt för att få mer kunskap om dessa barn. Projektet utmynnade i rapporten G(l)ömda – en studie om barn med skyddade personuppgifter. Rapporten är utgiven vid Umeå universitet (2007) och skriven av Katarina Weinehall, Marie-Louise Jonsson, Mona Eliasson och Mona Olausson. Resultatet presenterades vid ett seminarium anordnat av Barnhuset med inbjudna deltagare från myndigheter, departement och organisationer som arbetar med barnfrågor. På seminariet konstaterades att detta är en grupp barn som inte uppmärksammas tillräckligt och att det behövs mer kunskap bland alla aktörer som finns runt dessa barn.Barnhuset har gått vidare i arbetet med att öka kunskapen om bl.a. problemets utbredning och hantering och uppdrog åt Barbro Hindberg att göra en sammanställning av hur man uppmärksammar och stödjer dessa barn inom berörda myndigheter och organisationer, vad som saknas och hur barnens behov av stöd och hjälp ser ut. Ett flertal olika aktörer har intervjuats och arbetet har resulterat i denna bok.I boken beskrivs att barn och ungdomar som lever med skyddade personuppgifter har en mycket svår situation och att det finns risk för att deras hälsa och utveckling hotas. I dag fattas beslut om skyddade personuppgifter utan medverkan av någon myndighet med barnkompetens. Inte heller beaktas FN:s konvention om barnets rättigheter med barnets bästa i fokus och barnets rätt att själv få uttrycka sin mening. Det blir tydligt att det finns behov av att frågan ses över och lagregleras.Antalet barn och ungdomar som lever med skyddade personuppgifter ökar med cirka 6 procent per år. Redan nu är antalet så stort att om man fördelar dem på landets kommuner skulle varje kommun kunna ha en stödgrupp (15 st) för dessa barn!Boken vänder sig till alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn och ungdomar, speciellt till aktörer som exempelvis skatteverket, försäkringskassan, socialtjänsten, förskola/skola, barn- och ungdomspsykiatri, polis, Sveriges kommuner och landsting. Barnhuset hoppas att boken ska öka kunskapen och medvetenheten om dessa barn och stimulera till lokalt utvecklingsarbete.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Weinehall, Katarina, 1948-
(författare)
-
Att växa upp i våldets närhet : ungdomars berättelser om våld i hemmet
- 1997
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this dissertation, teenagers (13-19 years) are allowed to speak out. The purpose of the study was to gain knowledge regarding the conditions related to socialization in the proximity of violence through listening to, interpreting and attempting to understand the teenagers' narratives about life when violence is an everyday occurrence. Primarily, I wanted to obtain a picture of the conditions under which these girls and boys grew up as they themselves described them. My questions are primarily concerned with the teenagers' experiences of violence in the home, the strategies they used to cope with a violent home environment and finally with their self-images. Secondarily, my intention was to analyze and interpret the picture that emerged in an attempt to understand the meaning of socialization in the proximity of violence, primarily based upon theories of sexualized violence (aspects of gender and power), coping, resilience, and the social heritage of violence-related behavior (the inter-generational transmission of violent behavior). My purpose was also to relate the descriptions and analysis of domestic violence, and the associated conditions under which these young people grew up, to previous research within the field of family violence. The dissertation is grounded in feminist theory which views the gender and power relationships between women and men as a determining principle of social organization. I associate this with the established Scandinavian concept of "sexualized violence," used to describe forms of abuse and sexual exploitation such as rape, incest and other sexual assaults, pornography, the sex trade and sexual harassment. Fifteen teenagers living in Sweden volunteered to be informants for the study. They were interviewed six to ten times each over a four year period. The interviews progressed in steps from background information to the most private and sensitive questions about the violence which had taken place in the home. The number of interviews was determined case by case; the interviews were concluded when no or few new aspects emerged. The analysis is based in part upon the categorized statements and in part upon the longer narratives. The results show that the young people exist in the presence of violence as witnesses to and victims of violence perpetrated by their fathers. The children are threatened into silence and bear inner feelings of powerlessness and loneliness. They are regarded as different in school, bullied by peers and disregarded by adults. In this double victimization, the children feel themselves to be unwanted and worthless. If the child breaks the secrecy and seeks help, he or she experiences utter betrayal, foremost from social authorities. The lack of protective factors and insightful adults is nearly total. The very essential contact with peers has also been denied them. The children feel themselves to be completely abandoned. Using their own resources, they yet manage to formulate their thoughts, create meaning in events and become survivors.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Weinehall, Katarina, 1948-, et al.
(författare)
-
Barns erfarenheter av våld, flykt och att leva med skydd
- 2009
-
Ingår i: Barn och ungdomar som lever med skyddade personuppgifter. - Stockholm : Stiftelsen Allmänna barnhuset. - 9186678981 ; , s. 25-30
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Weinehall, Katarina, 1948-
(författare)
-
Children living under protective measures
- 2008
-
Ingår i: Nordiska föreningen Child Abuse & Neglect, konferens på Island 18-21 maj 2008. - : ?. ; , s. ?-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Weinehall, Katarina, 1948-
(författare)
-
En hemlig uppväxt
- 2008
-
Ingår i: Socialpolitik. - Vaxholm : Föreningen Socialpolitisk debatt. - 1104-6376. ; :3
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Weinehall, Katarina, 1948-
(författare)
-
Mannens våld har ett högt pris – vem betalar?
- 2005
-
Ingår i: Juridiska institutionens Brottsofferkonferens i Umeå den 22 november 2005. - : ?. ; , s. ?-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Weinehall, Katarina, 1948-, et al.
(författare)
-
Women under protection : in hiding from violent men
- 2009
-
Ingår i: International Journal of Social Welfare. - : Blackwell Publishing. - 1369-6866 .- 1468-2397. ; 18:4, s. 419-430
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden in 2007, 11,047 people, out of a population of around nine million were living under at-risk conditions requiring protective measures for their safety. Sixty per cent were women, most of them hiding from men who had battered them and were still threatening and stalking them. In this research and intervention study, a group of women in hiding were given different kinds of support and 23 women were interviewed. These women struggle to make a living, work or study, and their finances are extremely strained. Their social networks/interactions are nonexistent. Living under constant threat and insecurity has an adverse impact on the women's health. The community is obliged, for economic and security reasons, to support battered women. There are still severe shortcomings with regard to security. One recommendation is the institution of personal protection officers, i.e. specially trained social service caseworkers able to support the woman once protection measures have been decided.
|
|
