| 1. |
- Edlund, Lars-Erik, Professor, 1953-, et al.
(författare)
-
Aktuell litteratur om svenska dialekter
- 2020
-
Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv. - Uppsala : Kungl. Gustav Adolfs akademien. - 0347-1837. ; 142:2019, s. 171-179
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Edlund, Lars-Erik, Professor, 1953-, et al.
(författare)
-
Aktuell litteratur om svenska dialekter
- 2021
-
Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv. - Uppsala : Kungliga Gustav Adolfs Akademien. - 0347-1837. ; 143:2020, s. 215-223
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Edlund, Lars-Erik, 1953-, et al.
(författare)
-
Litteraturkrönika 2021
- 2022
-
Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv. - Uppsala : Kungliga Gustav Adolfs Akademien. - 0347-1837. ; 144:2021, s. 103-117
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Edlund, Lars-Erik, 1953-, et al.
(författare)
-
Litteraturkrönika 2022
- 2023
-
Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv. - Uppsala : Kungliga Gustav Adolfs Akademien. ; :2022, s. 95-110
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
-
Från sjö till hav : Namn- och ordstudier tillägnade Birgit Falck-Kjällquist
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken innehåller arton artiklar som huvudsakligen behandlar namn eller enskilda ord ur ett nordiskt perspektiv. Innehållsförteckning: Sebende / av Thorsten Andersson. Birgit Falck-Kjällquist - får hon heta så? / av Eva Brylla. UPPSJÖ - från naturfenomen till kvantitetsord / av Birgit Eaker. Det värmländska sjönamnet Gapern / av Lennart Elmevik. Sudskalk och vrangbåge. Ett urval båtbyggartermer från Orust / av Birgitta Erneby. Kring hav och sjö i skånsk miljö / av Göran Hallberg. Frå Jeriko til Vaterlo - utanlandske nedslag i norske stadnamn / av Botolv Helleland. Några egenskapsbetecknande sjö- och vattendragsnamn i västa Sverige / av Hugo Karlsson. Från Tistlarna till Nordkoster. Om namn på fyrar längs Västkusten / av Maria Löfdahl. >>Ett halvt ark papper>> 1696 / av Anna-Brita Lövgren. Hapax i SAOB / av Anki Mattisson. Vattennamn på Snägd- i Medelpad / av Eva Nyman. Skoboraden / av Staffan Nyström. Svenska ortnamn och svensk bebyggelse vid Bottenhavet / av Ritva Liisa Pitkänen. Jentebingen, ball- og andre binger / av Tom Schmidt. Tjäran i Fasterna socken / av Svante Strandberg. En analys av Mrs Bennets karaktär i Stolthet och fördom / av Kerstin Thelander. Sockennamnet Säfsnäs / av Mats Wahlberg.
|
|
| 6. |
-
Innovationer i namn och namnmönster : Handlingar från NORNA:s 43:e symposium i Halmstad den 6–8 november 2013
- 2015
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Innovations in names and name patterns was the theme of a Nordic Symposium held in Halmstad in November 2013. The symposium was arranged by Halmstad University in collaboration with NORNA. The proceedings present 20 symposium papers. They offers insights into names in multicultural environments, changes in the gender marking of first names, introduction of new names in the Swedish name day calendar, the role of names in literature, as well as emergence of new name patterns in place names, personal names, names of animals, planes, ships etc. The proceedings cover a large time span from iron age to contemporary time and deal with names from different Nordic countries as well as Germany. Several articles also present new theories and methods within the field of onomastics.
|
|
| 7. |
- Löfdahl, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Lexikon, onomastikon och flerspråkighet
- 2015
-
Ingår i: Norna-rapporter. - Uppsala : NORNA-förlaget. - 0346-6728. ; 92, s. 153-167
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
-
Namn i skrift. Names in writing : Handlingar från NORNAs 48:e symposium i Göteborg den 29–30 november 2018
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Namn i skrift var temat för NORNAs 48:e symposium som hölls i Göteborg 29–30 november 2018. Skriftstudier har fått allt större betydelse inom språk- och kulturvetenskaper de senaste åren. Frågor som rör såväl grafonomi och stavningsregler som skriftens sociala dimension har väckt intresse. Inom namnforskning har skriftstudier inte i högre utsträckning uppmärksammats som ett eget fält, även om många studier behandlar namn i skrift. Inom andra språkvetenskapliga fält, såsom språkliga landskap, behandlas ofta namn ur ett sociolingvistiskt perspektiv utan att själva namnen och dess särställning inom språket beaktas. I volymen sammanförs olika discipliner som behandlar namn i skrift ur olika perspektiv. Genom de 22 bidragen i volymen belyses de sociala, kommersiella, politiska och historiska dimensioner som namn har. Artiklarna i denna rapport är vetenskapligt granskade av utomstående experter.
|
|
| 9. |
-
Röster om hajj
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Wenner, Lena, 1973-
(författare)
-
A Swedish merger : Production and perception of the short vowels /œ/ and /ɵ
- 2024. - 1
-
Ingår i: The Continuity of Linguistic Change. - Amsterdam/Philadelphia : John Benjamins Publishing Company. - 9789027214485 ; , s. 36-55
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, an ongoing sound change is resulting in the pronunciation of short /œ/ and short /ɵ/ becoming more similar. This chapter examines the relationship between the two sounds in the region of Uppland, situated in Central Sweden. It summarises the results of three tests conducted to investigate the informants’ production and perception of this sound change as well as their attitudes towards it. By combining the results of the production test with the informants’ categorisations in the perception test, the original study showed that those informants with a small phonetic distance between /œ/ and /ɵ/ in their own speech were better at categorising vowel stimuli correctly than the speakers who had a larger phonetic distance.
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Wenner, Lena, 1973-
(författare)
-
Arsenik
- 2022
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett blogginlägg om hur arsenik användes i äldre tid och exempel på vilka dialektala benämningar som har använts för ämnet.
|
|
| 16. |
- Wenner, Lena, 1973-, et al.
(författare)
-
Att säga sitt namn är att berätta sin släkts historia : Somaliska namn i svenskspråkig kontext
- 2018
-
Ingår i: Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift. - Uppsala : Ortnamnssällskapet i Uppsala. - 0473-4351. ; , s. 61-79
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I takt med att invandringen har ökat, har också namn med utomeuropeiskt ursprung blivit allt fler i Sverige. Många av dessa namn skrivs med ett alfabet som helt eller delvis skiljer sig från det svenska. I denna framställning redogörs för det somaliska namnskicket som på flera viktiga punkter skiljer sig från det traditionellt svenska. Framställningen grundar sig framförallt på intervjuer gjorda med personer ur den svensk-somaliska gemenskapen. Artikeln fokuserar på hur svenska myndigheter hanterar olikheter mellan svenskt och somaliskt namnskick. Frågor som diskuteras är hur namnbärarna upplever de krockar som ibland uppstår i kontakten med det svenska majoritetssamhället och dess byråkrati och även namnens roll i vad informanterna kallar ”den somaliska identiteten”. Vidare diskuteras identitetsbegreppet. Eftersom ett namnskick är en produkt av det samhälle vari det bildats och brukas, beskrivs Somalias äldre och nutida historia kortfattat. Vidare ges en kort introduktion till somaliskan och det alfabet som idag brukas i landet.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Wenner, Lena, 1973-
(författare)
-
Erik Larsson – en av arkivets flitiga insamlare
- 2023
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det är många personer som har bidragit till att bygga upp de rika dialektsamlingar som i dag finns på Institutet för språk och folkminnen. En av pionjärerna var Erik Larsson (1904–1982). Han bodde i Ytterby som ligger utanför Kungälv och det föll sig naturligt att han främst ägnade sig åt bohuslänska dialekter.
|
|
| 19. |
- Wenner, Lena, 1973-
(författare)
-
Finlandssvenskan ur fyra perspektiv
- 2015
-
Ingår i: Språkbruk. - Helsingfors : Svenska avdelningen vid instiutet för de inhemska språken. - 0358-9293. ; 34:4, s. 34-35
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 20. |
- Wenner, Lena, 1973-, et al.
(författare)
-
Folkmun och Luxikon : En jämförelse mellan två användargenererade ordbokssajter
- 2017
-
Ingår i: Språk och stil. - Uppsala : Textgruppen i Uppsala AB. - 1101-1165 .- 2002-4010. ; :27, s. 21-48
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examines two user-generated web dictionaries dedicated to the Swedish language: Folkmun.se and Luxikon.se. These web sites are well suited for comparison since both of them have been launched by non-lexicographers (approx. in 2007–2008), are freely available and contains 2500–4000 headwords (lemmas).The headwords in the two dictionaries are similar, in the sense that they contain a high frequency of slang and dialect words. However, Folkmun.se deals with more bad language (e.g. word referring to sexual activity) and Luxikon.se includes more multiword expressions. Another difference is that the information in the definitions of the headwords in Luxikon.se is more comprehensive, which is probably due to the instructions given to the contributors.The quality of the dictionary articles varies considerably, but the outcome of non-lexicographers work gives us new perspectives on traditional lexicographic solutions in terms of e.g. lemma selection.The study also shows that user-generated dictionaries gives access to words and multiword expressions that for various reasons are not included in traditional dictionaries. The advantages of having people of different backgrounds and skills working with word collections are obvious and their work should be considered an important contribution in the field of lexicography.
|
|
| 21. |
- Wenner, Lena, 1973-, et al.
(författare)
-
Folkmun.se: A Study of a User-Generated Dictionary of Swedish
- 2019
-
Ingår i: International journal of lexicography. - : Oxford University Press. - 0950-3846 .- 1477-4577. ; , s. 1-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examines the Swedish user-generated web dictionary Folkmun.se, encompassing roughly 5,000 entries. Initially a general overview of the website is presented, followed by an analysis of how the content of Folkmun.se has developed, with particular focus on 190 usernames. The contributors can be grouped together based on two distinct factors: 1) by number of contributions, and 2) by the kind of words they prefer to submit. One conclusion of this study is that a great majority of contributors only publish one or two entries. This entails that a large number of users have contributed to the dictionary. Furthermore, a majority chooses to focus on dialect words or slang words. Many of these entries are not represented in traditional Swedish dictionaries. The advantages of having people of different backgrounds and skills working with word collections are obvious, and their work is an important, albeit often neglected, contribution to general linguistics.
|
|
| 22. |
- Wenner, Lena, 1973-
(författare)
-
Hana då, vicken kombarris!
- 2022
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett ord som uppfattas som typiskt göteborgskt är kombarris som betyder ’stenbumling’. Hana då, vicken kombarris kan översättas med ’Herrena då, vilken stor stenbumling’. En vän från Göteborg berättade för mig att hennes pappa, född på 1920-talet, också kunde säga kombarris om en riktigt stor jordgubbe. Här kan man tänka att formen spelar in, att en jordgubbe kan se ut som en stenbumling.
|
|
| 23. |
- Wenner, Lena, 1973-
(författare)
-
Ideologi, identitet, intervention
- 2018
-
Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv. - Uppsala : Institutet för språk och folkminnen. - 0347-1837. ; 140, s. 228-233
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Wenner, Lena, 1973-, et al.
(författare)
-
Möten, motstånd och gränser : flerspråkiga namnstrategier
- 2017
-
Ingår i: Svenskans beskrivning. - Göteborg : Förlag Göteborgs Universitet. - 9789187850646 ; , s. 189-200
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I denna framställning presenteras en del av projektet Det mångkulturella Sveriges onomastikon som behandlar namn och flerspråkighet ur olika perspektiv. Med utgångspunkt i ett namnmaterial som vi har samlat in tillsammans med olika flerspråkiga grupper i Sverige, diskuteras här hur man som minoritet kan använda olika språkliga strategier för att förhålla sig till majoritetssamhället. I artikeln visar vi hur några svenska minoritetsspråkstalande kan använda olika strategier för att förhålla sig till ort- och personnamn. Hos våra informanter ser vi en vilja att anpassa sig till sig majoritetssamhällets namn, men vi ser även ett motstånd mot majoritetssamhället namnbruk, vilket bl.a. yttrar sig i att informanterna bildar egna namn på platser som namngivits av majoritetssamhället. Vidare sätter informanterna upp språkliga gränser mot majoritetssamhället för att stärka gruppidentiteten. Vi anser att dessa strategier kan relateras till postkoloniala projekt och teorier.
|
|
| 26. |
- Wenner, Lena, 1973-, et al.
(författare)
-
New and old social meanings in urban and rural Sweden : The changing indexicalities of damped /i
- 2021
-
Ingår i: Urban matters. - Amsterdam : John Benjamins Publishing Company. - 9789027258281 ; , s. 179-202
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this study, we focus on the use of [ɨ:] (sometimes referred to as damped /i/). This variant has different connotations in different parts of Sweden. In some rural areas, it has traditionally indexed place, whereas it has indexed class and gender in Sweden’s second largest city Gothenburg (Bruce 2010, Gross 2018, Svahn & Nilsson 2014). Previous studies have shown that in the urbanization of Sweden, the urban variant [ɨ:] has spread from city centers to other locations in Sweden. In the process, it has begun to index urbanity and modernity (see e.g. Svahn & Nilsson 2014). But what happens to this feature in urban Gothenburg where it traditionally has indexed class and gender alongside place? Does the changing social meaning in other locations also affect Gothenburg?
|
|
| 27. |
- Wenner, Lena, 1973-
(författare)
-
Nu sitter namnet som en smäck : Om att byta förnamn som transperson
- 2020
-
Ingår i: Namn och samhälle. - 1404-1790. ; 31, s. 215-222
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "I denna studie har jag fokuserat på transpersoners namnbyten och jag harenbart intervjuat personer som ansökt om namnbyte efter 2009, efter attkönskonträra namn blev tillåtna. Syftet med studien var att undersöka hurtranspersoner upplever att det fungerar att byta namn i dag."
|
|
| 28. |
- Wenner, Lena, 1973-
(författare)
-
När lögnare blir lugnare : En sociofonetisk studie av sammanfallet mellan kort ö och kort u i uppländskan
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The phenomenon of an ongoing sound change leads in some cases to the pronunciation of short ö becoming more like that of short u. This thesis examines the relationship between short ö and u in Uppland Swedish. The localities included in the investigation were Uppsala, Norrtälje, Östervåla and Gräsö. In particular, the thesis examines the effects of age, gender and social status on the acquisition of a pronunciation where the phonemes are produced in a similar way, and whether the change occurs earlier in some words than others. The informants on Gräsö appear to have the highest occurrence of the merger, while those in Norrtälje are best at keeping ö and u apart. In general, men have a smaller difference between ö and u than women. Three different age groups were analysed and the results show that the oldest informants have the largest difference between ö and u and the youngest informants have the smallest difference. There are no significant differences between the three social status groups, but there is a tendency for those with the lowest social status to be better at keeping the phonemes apart than those with the highest social status. 13 minimal (or near-minimal) pairs were analysed to investigate whether the phonetic context has an effect on the degree to which ö and u are becoming more similar. The study shows that the smallest phonetic difference is found for word pairs with r occurring in the preceding or following context. The largest phonetic distance was found in word pairs beginning with a vowel. The study also examined whether there is a relationship between production, perception and attitude to u-sounding ö in Uppsala. By combining the production test results with the informants’ categorisation of u and ö in the perception test, the study shows that the informants with a small phonetic distance in their own speech were better at categorising stimuli correctly than the speakers who had a larger phonetic distance between ö and u in their own speech.
|
|
| 29. |
- Wenner, Lena, 1973-, et al.
(författare)
-
Nätpublicering av dialektinspelningar
- 2018
-
Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv. - Uppsala : Kungliga Gustav Adolfs Akademien. - 0347-1837. ; 140, s. 205-212
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article presents the project Nätpublicering av dialektinspelningar (Web publication of dialect recordings), which was launched in 2015. The article focuses on the ethics and methodology of digital publishing. Within the project, a digital platform called Dialektkartan (The Dialect Map) has been developed. Currently, this platform includes around 700 of the Institute for Language and Folklore’s collection of recorded interviews.
|
|
| 30. |
- Wenner, Lena, 1973-
(författare)
-
On the border of language and dialect
- 2019
-
Ingår i: Svenska landsmål och svenskt folkliv. - Uppsala : Kungliga Gustav Adolfs Akademien. - 0347-1837. ; 141, s. 234-238
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 31. |
- Wenner, Lena, 1973-
(författare)
-
Piksnodig
- 2021
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För ett tag sedan fick vi en fråga om ordet piksnodig som användes av en kvinna född på Tjörn på 1890-talet. En person eller en lösning som var finurlig eller klurig beskrev hon som piksnodig. Frågeställaren har inte hört någon annan använda ordet och undrar om det fortfarande förekommer.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Wenner, Lena, 1973-, et al.
(författare)
-
The unruly dialect variant [a] : The case of the opening of (e) in the traditional Torsby dialect
- 2015
-
Ingår i: Language Variation. - Leipzig : John Benjamins Publishing Company. - 9789027265579 ; , s. 99-111
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- We investigate the realisation of the variable (e) (as either the dialect variant [a] or the standard variant [e]) in the Swedish county of Värmland, with special attention to the small rural village of Torsby. Our analysis shows that dialect variants that are infrequent in recordings made in this area in the 1940s are generally absent in data from 2011. However, the dialect variant [a] does not follow this pattern. Even though it is used infrequently in some consonant contexts in the older data, it has increased significantly over the last 70 years, both language internally as well as in the speech community. Here, we present an acoustic analysis of the vowel pronunciation and discuss the social meaning this feature has in contemporary Torsby.
|
|
| 34. |
- Wenner, Lena, 1973-
(författare)
-
Vilka dialektord kvalar in i en standardspråklig ordlista?
- 2014
-
Ingår i: Nordiske studier i leksikografi 12. - Oslo : Novus Forlag. - 9788270997633 ; , s. 443-453
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper describes the work behind deciding which dialect words should be included in the Swedish Academy Glossary (SAOL) 14. All 500 dialect words in the glossary of SAOL 13 were examined and pre-sented in 10 Internet-based questionnaires containing 50 words each. For each word, informants were asked if they knew it and whether they used it themselves. As a result, it is suggested that 100 words should be de-leted; either because they are too dialectal and only have a limited geo-graphical distribution, or because they nowadays are part of Standard Swedish. In addition, it is suggested that 14 dialect words that have not previously been included, should be incorporated in the glossary.
|
|
| 35. |
- Wenner, Lena, 1973-, et al.
(författare)
-
Vilka är det som bidrar med ordboksartiklar till Folkmun.se?
- 2019
-
Ingår i: Språk i Norden. - 2246-1701. ; , s. 79-93
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Folkmun.se är en av flera internetbaserade svenska ordböcker som är tillgängligaför alla och som utvecklas av sina användare. Denna artikel fokuserar påhur olika bidragsgivare till ordboken arbetar. I studien ingår 190 bidragsgivareoch dessa har vi delat in i olika grupper, dels utifrån hur många uppslagsordde har bidragit med, dels utifrån vilka slags ord de i huvudsak har skickatin. Undersökningen visar bland annat att majoriteten av användarna barahar bidragit med något enstaka ord, vilket innebär att många olika personersspråkbruk dokumenteras. Studien visar också att de flesta har valt att bidramed antingen dialekt- eller slangord. Många av de uppslagsord som förekommerpå Folkmun.se saknas i andra ordböcker, vilket gör Folkmun.se till envärdefull källa.
|
|
