| 1. |
- Birk, Wolfgang, 1968-, et al.
(författare)
-
Novel Detection And Prediction Tool For Bearing Damages On Heavy Haul Vehicles Using Way-Side Detectors
- 2020
-
Ingår i: AREMA 2020 Virtual Conference & Expo. - Online Conference.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Incipient bearing damages on heavy haul vehicles can lead to detrimental disruptions in heavy haul operation and even to derailment of trains. The consequences are damage of the railway infrastructure, loss of freight and equity, and an interruption of traffic. This paper presents a novel method to detect and predict the onset of bearing damages using a combination of multiple way-side detectors. The method is based on a statistical normalization of detector information and subsequent generation of a bearing damage score time series reflecting the abnormal condition of a specific bearing on a rail car. The method is implemented in a cloud-based service solution which reflects each bearing as a digital twin and tracks the condition throughout the operation of a railcar. The solution is applied to a heavy haul operation in Scandinavia to quantify performance of the analytics in terms of true and false positives is currently ongoing.
|
|
| 2. |
- Birk, Wolfgang, 1968-, et al.
(författare)
-
Track Geometry Estimation and Prediction Tool Combining Onboard Monitoring and Measurement Vehicle Data
- 2021
-
Ingår i: Proceedings of the AREMA 2021 Virtual Conference. - Lanham, Maryland, USA : American Railway Engineering and Maintenance-of-Way Association (AREMA).
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Infrastructure owners monitor changes in the track geometry to safeguard operation and to plan maintenance activities. Usually, track geometry is monitored using specialized measurement vehicles assessing the track several times a year to establish information on the development of a specific locations along the track. In this paper, a prediction tool is proposed and described that combines information from the measurement vehicles with measurements of onboard monitoring systems on regular trains to estimate and predict the properties longitudinal level and twist. Further, static asset configuration and information on the infrastructure is used in the decision making to provide actionable insights. The tool provides an improved resolution in time for track geometry properties and predictions on how these properties develop in the future including information on the uncertainties.It will be discussed how data from different sources with irregular sampling need to be preprocessed to be combined and harmonized. Moreover, in what way different principles from data science, machine learning and estimation theory can be combined with domain knowledge to enable a better analytics and decision making. To support engineers, it is shown how a decision support tool for maintenance can be tailored and used. Finally, the tool and approach are showcased and benchmarked on track systems in Europe, where both onboard monitoring data and data from measurement trains is available. The results indicate that such a tool provide improved actionable insights to practitioners.
|
|
| 3. |
- Ivarsson Westerberg, Anders, 1966-, et al.
(författare)
-
Stärkt uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet för havsmiljön
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De åtgärder som genomförs för att förbättra havsmiljön baseras på en mosaik av olika åtgärdsprogram och lagstiftning. EU:s havsmiljödirektiv och den svenska havsmiljöförordningen har till syfte att uppnå en god miljöstatus i havsmiljön och det åtgärdsprogram som följer riktas mot åtgärder i kust- och havsområdet. Samtidigt sker en rad andra insatser för att minska påverkan på havsmiljön, bland annat åtgärder som riktas mot landbaserade aktiviteter. Det är följaktligen en utmaning att härleda förändringar i miljötillstånd till enskilda åtgärder och program. Utvärdering av åtgärder och åtgärdsprogram är dock en förutsättning för att kunna optimera åtgärdsarbetet, från såväl miljö- som kostnadssynpunkt.Den här rapporten presenterar resultat och rekommendationer från ett projekt med syfte att stärka uppföljning och utvärdering av det åtgärdsprogram för havsmiljön (ÅPH) som följer av EU:s havsmiljödirektiv. Projektet har genomförts av Havsmiljöinstitutet med medel från Havs- och vattenmyndigheten. I uppdraget har ingått att föreslå metoder för att utvärdera effekter av åtgärder i programmet samt att undersöka hur data och information som kan användas för att utvärdera effekter av åtgärderna kan samlas in.Rapportens rekommendationer bygger på en granskning av Havs- och vattenmyndighetens faktablad och första versioner av genomförandeplaner för åtgärderna i ÅPH 2022–2027. Som en del av detta arbete har en rad begrepp som används av Havs- och vattenmyndigheten också utvecklats och definierats. Baserat på dessa analyser rekommenderas följande:Tillämpa en utvecklad utvärderingsmodell som utgår från enskilda åtgärder och de aktiviteter som genomförs inom förvaltningen för att initiera åtgärderna. Utvärdering av åtgärderna föreslås följa en effektkedja av förväntade prestationer av myndighetens aktiviteter, förvaltningseffekter, beteendeförändringar hos aktörer utanför förvaltningen, och miljöeffekter. För att tillämpa modellen behöver också hänsyn tas till ytterligare aspekter. Framför allt behöver de antaganden som görs för att effektkedjan ska förverkligas och eventuella bieffekter identifieras och formuleras redan vid beslut om åtgärden. Med det föreslagna ramverket för uppföljning och utvärdering åstadkoms en mer systematisk och enhetlig utvärdering av åtgärder vilket bedöms leda till ett mer kostnadseffektivt åtgärdsarbete. Vi rekommenderar också att faktablad och genomförandeplaner för åtgärder i ÅPH uppdateras med den föreslagna utvärderingsmodellen som grund och de definitioner av begrepp som ges i rapportenUtvärdera tidiga steg i effektkedjan, för att i rimlig tid upptäcka om åtgärderna riskerar att inte resultera i förväntade förändringar i miljön eller om oönskade bieffekter uppstår. Vad gäller miljöeffekter är det ofta svårt att bedöma effekter av enskilda åtgärder i ÅPH. Den nationella och regionala miljöövervakningen ger förutsättningar för att bedöma miljötillståndet i havet men i de flesta fall krävs särskilda mätprogram om syftet är att utvärdera miljöeffekter av enskilda åtgärder. Därtill kan det i många fall ta lång tid innan åtgärder resulterar i mätbara förändringar i miljön. Därför är det ofta rationellt att utvärdera tidigare steg i effektkedjan för att indikera eventuella behov att se över och anpassa åtgärden. Vilka metoder som är bäst lämpade för att använda beror på åtgärdstyp och vilket steg i effektkedjan som ska utvärderas. Både kvalitativa och kvantitativa metoder kan vara passande, liksom en blandning av dessa övergripande angreppssätt.Överväg redan vid beslut om åtgärder hur de ska utvärderas för att tidigt klarlägga vilken data och typer av metoder som kan vara lämpliga för framtida utvärderingar. I projektet har vi undersökt tillgång till data och information som eventuellt kan användas för uppföljning och utvärdering av åtgärder. Möjligheter att söka och samla in befintlig information som kan användas för att utvärdera effekter av åtgärderna i ÅPH, från miljöövervakning och andra källor, är i dagsläget begränsade. Det beror framför allt på att det sällan framgår om inrapporterade dataset och projektrapporter har en koppling tillåtgärder i ÅPH, även när uppdrag för utvärdering av åtgärder i ÅPH sker på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Detta kan åtgärdas relativt enkelt om rapportörer av data och genomförare av uppdrag som berör åtgärder i ÅPH får en instruktion om enhetlig märkning av dataset och eventuella projektrapporter. För utvärdering av åtgärder måste dock ofta nya data och information tas fram för att uppfylla det specifika utvärderingssyftet. För flera typer av utvärderingar är det också nödvändigt att samla inrelevant data och information redan före det att åtgärden genomförs och det därför viktigt att redan vid beslut om åtgärd ha i åtanke hur de ska utvärderas.
|
|
| 4. |
- Karim, Ramin, et al.
(författare)
-
Maintenance Analytics – The New Know in Maintenance
- 2016
-
Ingår i: IFAC-PapersOnLine. - : Elsevier BV. - 2405-8963. ; 49:28, s. 214-219
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Decision-making in maintenance has to be augmented to instantly understand and efficiently act, i.e. the new know. The new know in maintenance needs to focus on two aspects of knowing: 1) what can be known and 2) what must be known, in order to enable the maintenance decision-makers to take appropriate actions. Hence, the purpose of this paper is to propose a concept for knowledge discovery in maintenance with focus on Big Data and analytics. The concept is called Maintenance Analytics (MA). MA focuses in the new knowledge discovery in maintenance. MA addresses the process of discovery, understanding, and communication of maintenance data from four time-related perspectives, i.e. 1) “Maintenance Descriptive Analytics (monitoring)”; 2) “Maintenance Diagnostic Analytics”; 3) “Maintenance Predictive Analytics”; and 4) “Maintenance Prescriptive analytics”.
|
|
| 5. |
- Milberg, Per, et al.
(författare)
-
Land-use history influence the vegetation in coniferous production forests in southern Sweden
- 2019
-
Ingår i: Forest Ecology and Management. - : ELSEVIER SCIENCE BV. - 0378-1127 .- 1872-7042. ; 440, s. 23-30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- During the last centuries, land use in Europe intensified, which has led to a drastic decrease in the cover of semi-natural grasslands. In Sweden, much of the lost grasslands was turned into forest. This study investigated if species typical of managed grasslands could be found in coniferous production forests more than 80 years after grassland management ceased. Species and trait composition for plants was investigated in two types of forest differing in land use history (meadow in the 1870s or continuous coniferous forest), and in reference grasslands. The average plant species richness as well as the richness of grassland indicator species were 30% higher in forests with a history as meadow compared to in forests with a history as forest, hence clear signs of historical grassland management in todays forests. Compared with forests with continuous coniferous history, vegetation in forests with a meadow history tended to be more similar to reference grassland regarding both plant species and especially plant trait composition. The study provides proof of remnant grassland populations in coniferous production as the source for the biodiversity of clearcuts, rather than seed dispersal or seed bank survival. The result highlights the importance of land use for biodiversity of clearcuts, and points to the potential value of forests with a history of meadow in grassland conservation and restoration.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Zweifel, Ulla Li, 1967, et al.
(författare)
-
Stärkt uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet för havsmiljön
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De åtgärder som genomförs för att förbättra havsmiljön baseras på en mosaik av olika åtgärdsprogram och lagstiftning. EU:s havsmiljödirektiv och den svenska havsmiljöförordningen har till syfte att uppnå en god miljöstatus i havsmiljön och det åtgärdsprogram som följer riktas mot åtgärder i kust- och havsområdet. Samtidigt sker en rad andra insatser för att minska påverkan på havsmiljön, bland annat åtgärder som riktas mot landbaserade aktiviteter. Det är följaktligen en utmaning att härleda förändringar i miljötillstånd till enskilda åtgärder och program. Utvärdering av åtgärder och åtgärdsprogram är dock en förutsättning för att kunna optimera åtgärdsarbetet, från såväl miljö- som kostnadssynpunkt. Den här rapporten presenterar resultat och rekommendationer från ett projekt med syfte att stärka uppföljning och utvärdering av det åtgärdsprogram för havsmiljön (ÅPH) som följer av EU:s havsmiljödirektiv. Projektet har genomförts av Havsmiljöinstitutet med medel från Havs- och vattenmyndigheten. I uppdraget har ingått att föreslå metoder för att utvärdera effekter av åtgärder i programmet samt att undersöka hur data och information som kan användas för att utvärdera effekter av åtgärderna kan samlas in.
|
|
