| 1. |
- Wikberg, Carl, et al.
(författare)
-
Comparison Between the Montgomery-Asberg Depression Rating Scale–Self and the Beck Depression Inventory II in Primary Care
- 2015
-
Ingår i: The Primary Care Companion for CNS Disorders. - 0160-6689 .- 1555-2101 .- 2155-7772. ; 17:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: The Montgomery-Asberg Depression Rating Scale–Self (MADRS-S) and the Beck Depression Inventory II (BDI-II) are commonly used self-assessment instruments for screening and diagnosis of depression. The BDI-II has 21 items and the MADRS-S has 9 items. These instruments have been tested with psychiatric inpatients but not in outpatient primary care, where most patients with symptoms of depression initially seek treatment. The purpose of this study was to compare these 2 instruments in the primary care setting. Method: Data were collected from 2 primary care randomized controlled trials that were performed from 2010 to 2013 in Sweden: the Primary Care Self-Assessment MADRS-S Study and Primary Care Internet-Based Cognitive Behavioral Therapy Study. There were 146 patients (73 patients each from both trials) who had newly diagnosed mild or moderate depression (per DSM-IV recommendations) and who had assessment with both the MADRS-S and BDI-II at primary care centers. Comparability and reliability of the instruments were estimated by Pearson product moment correlation and Cronbach α. Results: A good correlation was observed between the 2 instruments: 0.66 and 0.62 in the 2 study cohorts. The reliability within the 2 study cohorts was good for both MADRS-S (Cronbach α: 0.76 for both cohorts) and BDI-II items (Cronbach α: 0.88 and 0.85). Conclusions: The 2 instruments showed good comparability and reliability for low, middle, and high total depression scores. The MADRS-S may be used as a rapid, easily administered, and inexpensive tool in primary care and has results comparable to the BDI-II in all domains.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- af Winklerfelt Hammarberg, Sandra, et al.
(författare)
-
Clinical effectiveness of care managers in collaborative primary health care for patients with depression : 12-and 24-month follow-up of a pragmatic cluster randomized controlled trial
- 2022
-
Ingår i: BMC Primary Care. - : Springer Nature. - 2731-4553. ; 23:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background In previous studies, we investigated the effects of a care manager intervention for patients with depression treated in primary health care. At 6 months, care management improved depressive symptoms, remission, return to work, and adherence to anti-depressive medication more than care as usual. The aim of this study was to compare the long-term effectiveness of care management and usual care for primary care patients with depression on depressive symptoms, remission, quality of life, self-efficacy, confidence in care, and quality of care 12 and 24 months after the start of the intervention. Methods Cluster randomized controlled trial that included 23 primary care centers (11 intervention, 12 control) in the regions of Vastra Gotaland and Dalarna, Sweden. Patients >= 18 years with newly diagnosed mild to moderate depression (n = 376: 192 intervention, 184 control) were included. Patients at intervention centers co-developed a structured depression care plan with a care manager. Via 6 to 8 telephone contacts over 12 weeks, the care manager followed up symptoms and treatment, encouraged behavioral activation, provided education, and communicated with the patient's general practitioner as needed. Patients at control centers received usual care. Adjusted mixed model repeated measure analysis was conducted on data gathered at 12 and 24 months on depressive symptoms and remission (MADRS-S); quality of life (EQ5D); and self-efficacy, confidence in care, and quality of care (study-specific questionnaire). Results The intervention group had less severe depressive symptoms than the control group at 12 (P = 0.02) but not 24 months (P = 0.83). They reported higher quality of life at 12 (P = 0.01) but not 24 months (P = 0.88). Differences in remission and self-efficacy were not significant, but patients in the intervention group were more confident that they could get information (53% vs 38%; P = 0.02) and professional emotional support (51% vs 40%; P = 0.05) from the primary care center. Conclusions Patients with depression who had a care manager maintained their 6-month improvements in symptoms at the 12- and 24-month follow-ups. Without a care manager, recovery could take up to 24 months. Patients with care managers also had significantly more confidence in primary care and belief in future support than controls.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Davidsson, Pia, 1962, et al.
(författare)
-
Proteome analysis of cerebrospinal fluid proteins in Alzheimer patients.
- 2002
-
Ingår i: Neuroreport. - : Ovid Technologies (Wolters Kluwer Health). - 0959-4965. ; 13:5, s. 611-5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- By comparing the CSF proteome between Alzheimer disease (AD) patients and controls it may be possible to identify proteins that play a role in the disease process and thus to study the pathogenesis of AD. We used mini-gel technology in a two-dimensional electrophoresis procedure, sensitive SYPRO Ruby staining and mass spectrometry for clinical screening of disease-influenced CSF proteins in 15 AD patients and 12 controls. The levels of six proteins and their isoforms, including proapolipoprotein, apolipoprotein E, beta-2 microglobulin, retinol-binding protein, transthyretin, and ubiquitin, were significantly altered in CSF of AD patients. The most prominently altered proteins were the apolipoproteins, especially proapolipoprotein.
|
|
| 9. |
- Engblom, Charlotte, 1969-, et al.
(författare)
-
Röst som ett drag i faktatexter : Exempel från nationellt prov
- 2022
-
Ingår i: Språk i skola, på fritid och i arbetsliv. - Uppsala : Association suédoise de linguistique appliquée (ASLA). - 9789187884290 ; , s. 15-30
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Syftet med studien är att belysa de underlagstexter som används vid det nationella provet i årskurs 3 från 2016 utifrån några utmärkande drag, och att undersöka vilka av dessa drag som eleverna återger i sina egna texter. I studien analyseras de 4 underlagstexterna och 101 elevtexter. En konventionell förståelse av faktatexter är att de karakteriseras av neutralitet och är fria från värderingar och åsikter. Typiska språkliga drag är tempus i presens, sambandsmarkörer, ämnesord och definitioner, och vad gäller innehåll kommunicerar de varaktig information om fenomen, från en mer insatt till en mindre insatt (Christie & Derewianka, 2010; Rose & Martin, 2012). Vår studie visar dock att de underlagstexter som eleverna läser till provet innehåller drag som kan anses atypiska för faktatexter. Vi diskuterar dragen utifrån begreppet röst som kännetecknas av bl.a. beskrivande ord, värderingar, metaforer, frågor och utrop (jfr McKenna m.fl., 2020). Jämförelsen visar att röstdragen i liten utsträckning återges i elevtexterna. Det kan bero på att uppfattningen om faktatexter som neutrala och utan värderande eller engagerande ord är stark även hos yngre elever. Kontexten kan också vara avgörande i och med att eleverna uppmanas att använda ett antal stödord när de återger de lästa faktatexterna. Fokus kan därmed i första hand ligga på att få med stödorden. Resultaten ger underlag för att belysa vilken syn på faktatexter och skrivande av sådana som det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 ger uttryck för. En mer övergripande diskussion om ett möjligt behov av en vidgning av förståelsen av faktatext för yngre elevers lärande om världen och textskapande avslutar artikeln.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
- Hallesson, Yvonne, FD, Docent, et al.
(författare)
-
Rörelser mellan konkretion och abstraktion i diskursivt skrivande : Semantiska vågor i elevtexter från två nationella provuppgifter i svenska
- 2022
-
Ingår i: Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. - Lund : Media-Tryck. - 9789178772841 - 9789178772858 ; , s. 95-114
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I studien analyseras elevtexter från två olika diskursiva skrivuppgifter från detnationella provet i Svenska 1 i relation till uppgiftsformuleringar ochtextunderlag. Det övergripande syftet är att undersöka vad som utmärkerelevtexterna semantiskt och om innehållsliga mönster framträder som kanrelateras till uppgiftsformulering respektive till olika betyg, för att mer specifiktutforska vad som utmärker elevtexterna utifrån hur de växlar mellan partier medmer abstrakt och mer konkret/personligt innehåll och mellan olika perspektiv.Materialet består av 40 elevtexter representerande betygsstegen B, C, D och E.Analysverktyget är hämtat från Legitimation Code Theory, LCT (Maton 2013,2014, 2019) där semantisk tyngd undersöks genom analys av semantiskavågorrörelser inom elevtexterna. För att fördjupa analyserna har också en enkelform av pronomenanalys genomförts. Resultatet visar att de olikaskrivuppgifterna leder till texter med olika grad av variation i vågrörelserna. Förden ena uppgiften synliggörs en viss tendens till att texter med högre betyg visarstörre vågrörelser mellan abstrakta och konkreta innehållsliga delar, medan textermed lägre betyg inte visar lika tydlig variation. För den andra uppgiftensynliggörs inga tydliga skillnader mellan texter med olika betyg, utan där ärvågrörelserna överlag mer begränsade, utom för texterna på D-nivå. En slutsatskan vara att uppgifternas utformning öppnar upp för två olika typer avställningstaganden, där den ena ger utrymme att skriva en innehållsligt merkomplex text, vilket i sig ger bättre underlag för att differentiera mellan de olikabetygsstegen. Uppgiftens formulering tillsammans med dess källmaterial tyckssåledes påverka vilken typ av skrivande som möjliggörs.
|
|
| 13. |
- Hallesson, Yvonne, et al.
(författare)
-
Semantiska vågor i diskursiva elevtexter : En analysmodell
- 2022
-
Ingår i: Språk i skola, på fritid och i arbetsliv. - : ASLA, Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. - 9789187884290 ; , s. 31-54
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under skoltiden förväntas elever utveckla förmåga att skriva diskursiva texter, dvs. utredande argumenterade och resonerande texter. Medan många modeller för diskursivt skrivande tar fasta på strukturella eller lexikogrammatiska aspekter är det emellertid desto svårare att fånga hur innehållsliga aspekter integreras, exempelvis rörelser mellan olika abstraktionsnivåer. I den här artikeln illustreras hur verktyg från Legitimation Code Theory (Maton, 2013, 2014, 2019) kan tillämpas för att analysera hur olika former av kunskap samverkar i diskursiva texter, exempelvis för att anlägga ett samhällsperspektiv på mer lokala företeelser. Den dimension som har använts är Semantic gravity – semantisk tyngd (Maton, 2014) – som synliggör i vad mån mer kontextbunden kunskap, såsom observationer eller erfarenheter, länkas ihop med mer generaliserad och/eller teoretisk kunskap. Artikelns syfte är att visa hur analys av semantisk tyngd kan identifiera och beskriva innehållsaspekter av diskursiva elevtexter som annars inte är så lätta att beskriva. I artikeln exemplifieras hur en analys rent konkret kan genomföras för ett material bestående av diskursiva elevtexter producerade inom det nationella provet i svenska på gymnasiet. Avväganden och utmaningar i genomförandet beskrivs och för- och nackdelar med modellen diskuteras. En slutsats är att modellen potentiellt kan bidra både som analysredskap och som didaktiskt redskap i skrivundervisning.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Hultin, Eva, et al.
(författare)
-
The reuse of semiotic resources in third-year children’s writing of sub-genres
- 2018
-
Ingår i: Journal of Early Childhood Literacy. - : SAGE Publications. - 1468-7984 .- 1741-2919. ; 18:4, s. 518-544
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to explore how children use and reuse semiotic resources in their writing of hybrid genres in school. In focus are children’s use and reuse of semiotic resources from both earlier literacy events at school and literacy events they have experienced at home or in their leisure time. This double focus is rare in previous studies and thus the study contributes new insights concerning how children’s writing can be understood as a hybridization process in which semiotic resources from different literacy practices in school and out of school interplay. The theoretical framework of the study is based on New Literacy Studies, social semiotics and genre theories. The methodological approach is semiotic ethnography. The material is based on videotaped classroom observations of a particular writing process consisting of both collective and individual writing, as well as on the texts produced. A genre analysis is conducted in three steps, in order to explore the reuse of semiotic resources from literacy events in and out of school in five children’s texts. The results of this analysis show children’s creative ways of reusing semiotic resources, not only from literacy events and practices outside of school but also from previous literacy events in school. These creative ways of children engaging in hybridization processes while writing a narrative in sub-genres within an official literacy event in school can be understood as the children seizing agency in order to influence their own practice. © The Author(s) 2017.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Rydberg Sterner, Therese, et al.
(författare)
-
The Gothenburg H70 Birth cohort study 2014-16: design, methods and study population.
- 2019
-
Ingår i: European journal of epidemiology. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1573-7284 .- 0393-2990. ; 34:2, s. 191-209
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To improve health care for older persons, we need to learn more about ageing, e.g. identify protective factors and early markers for diseases. The Gothenburg H70 Birth Cohort Studies (the H70 studies) are multidisciplinary epidemiological studies examining representative birth cohorts of older populations in Gothenburg, Sweden. So far, six birth cohorts of 70-year-olds have been examined over time, and examinations have been virtually identical between studies. This paper describes the study procedures for the baseline examination of the Birth cohort 1944, conducted in 2014-16. In this study, all men and women born 1944 on specific dates, and registered as residents in Gothenburg, were eligible for participation (n=1839). A total of 1203 (response rate 72.2%; 559 men and 644 women; mean age 70.5years) agreed to participate in the study. The study comprised sampling of blood and cerebrospinal fluid, psychiatric, cognitive, and physical health examinations, examinations of genetics and family history, use of medications, social factors, functional ability and disability, physical fitness and activity, body composition, lung function, audiological and ophthalmological examinations, diet, brain imaging, as well as a close informant interview, and qualitative studies. As in previous examinations, data collection serves as a basis for future longitudinal follow-up examinations. The research gained from the H70 studies has clinical relevance in relation to prevention, early diagnosis, clinical course, experience of illness, understanding pathogenesis and prognosis. Results will increase our understanding of ageing and inform service development, which may lead to enhanced quality of care for older persons.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
-
Svenskans beskrivning 36 : Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017
- 2019
-
Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Sedan 1963 har det vid olika universitet i Sverige och Finland regelbundet anordnats sammankomster för svenskans beskrivning. Vid dessa har forskningsresultat som rör svenska språkets uppbyggnad och användning presenterats och diskuterats.Den trettiosjätte sammankomsten ägde rum den 25–27 oktober 2017 i Uppsala. Temat för konferensen, som samlade runt 200 deltagare, var denna gång Varför svenska? Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och tydliggöra svenska språkets innebörd, roll och betydelse inom vetenskap, skola och samhälle. Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket.I denna volym publiceras i bearbetad form 27 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. Den ger därmed en god överblick över aktuell forskning om svenska språket. Alla som vill följa den senaste utvecklingen på området finner här mycket av intresse.
|
|
| 20. |
- Westman, Maria, 1963-, et al.
(författare)
-
Early Literacy Practices go Digital
- 2013
-
Ingår i: Literacy Information and Computer Education Journal (LICEJ). - 2040-2589. ; 4:2, s. 1005-1013
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 21. |
- Westman, Maria, 1963-
(författare)
-
Fyll i och skriv på! : Analys av skrivuppgifter i läromedel i svenska för årskurs 4
- 2013. - 1
-
Ingår i: Literacy i læringskontekster. - Oslo : Cappelen Damm Akademisk. - 9788202405984 ; , s. 201-211
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I artikeln analyseras synen på skrivande och skrivpedagogik i läromedel i svenska för årskurs 4. Studien visar att läromedel i hög grad fokuserar språkets formella sida, medan skrivundervisningen i mindre grad kopplas till genre och kontext.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Westman, Maria, 1963-, et al.
(författare)
-
Literacy teaching, genres and power
- 2013
-
Ingår i: Education Inquiry. - Umeå : Umeå School of Education, Umeå University. - 2000-4508. ; 4:2, s. 279-300
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Westman, Maria, 1963-
(författare)
-
Skriftpraktiker i gymnasieskolan : Bygg- och omvårdnadselever skriver
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the dissertation is to demonstrate and explain the place and function writing has in all subjects in two vocational classes in a Swedish upper secondary school. The material has been collected through ethnographic field studies in construction and health care classes over one school year. The material consists of literacy events, where pupils write, and the context of situation and text are noted.In theoretical terms the study takes a discourse analysis perspective, where writing is seen from within different frames. Writing is analysed based on an ideological view of literacy inspired by New Literacy Studies using the context of situation and text with the aim of describing different literacy practices in both classes.The material was classified into three different situation types, two school-initiated and one non-school-initiated. The first school-initiated situation type is orally-governed, the second writing-governed, while it is less clear how the non-school-initiated type is inspired.In the writing situations we investigate the writing activities that are used, while texts are analysed based on text acitivites. Writing and text activities are used together to explain the writing competences that are used in the writing situations.The conclusions are that writing gets little space and attention in both classes. The health care class writes in more situations and also writes longer texts than the construction class. Literacy practices differ between the classes. The health care class demonstrates one school-governed writing practice, while the construction class moves between two different school-governed practices. The literacy practices in the construction class are similar to the writing usage that can be found at a building site. Writing is used in both classes mainly to structure and store knowledge.The non-school-governed material also shows differences between the classes. Here too more writing takes place in the health care class. The function of the non-school-governed writing is to communicate and inform through writing.
|
|
| 26. |
- Westman, Maria, 1963-
(författare)
-
Skrivande : en lärandepotential på yrkesinriktade gymnasieprogram
- 2010
-
Ingår i: Att bygga broar. - Malmö : Nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning (2010).. ; , s. 168-176
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Yrkesförberedande gymnasieprogram bär en dubbel roll i och med att de ska förbereda både för ett specifikt yrkesområde och samtidigt ge eleven tillgång till högre studier. Men eleverna och även lärarna på yrkesprogrammen ser sig själva främst som praktiker. Varför ska man då behöva skriva på ett yrkesförberedande program? Men yrken som normalt inte betraktas som skriftyrken läser och skriver allt mer idag. Därmed är det naturligtvis viktigt att alla får tillgång till kunskaper i och förmågor att uttrycka sig med hjälp av tal och skrift. Här vill jag lyfta fram tre områden som jag menar kan hjälpa till att utveckla skriftbruk och skrivandet inom yrkesutbildningar. Det första utvecklingsområdet är synen på skriftkultur och skriftbruk inom karaktärsämnen mer generellt. Det andra är synen på skriftbruk och skrivande i skolans allmänna ämnen. Här fokuseras på förutsättningar att utnyttja fler så kallade skrivkompetenser (Berge 2005), alltså olika sätt att skapa mening med skrift och skrivande, samt visa på olika möjligheter att vidga hur dessa skrivkompetenser används. Slutligen vill jag som tredje utvecklingsområdet lyfta fram förhållningssätt och metoder lärare kan ha användning för i ett skrivutvecklingsperspektiv och även lyfta fram vilka konsekvenser det kan få för skrivandet.
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Westman, Maria, 1963-
(författare)
-
Yrkeslärares tankar om text
- 2011
-
Ingår i: Praktiknära utbildningsforskning vid Högskolan Dalarna. - Falun : Högskolan Dalarna. - 9789189020795
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
