| 1. |
- Sköld, Birgitta
(författare)
-
Strukturerna och företagandet : en longitudinell studie av kvinnors och mäns företagande i spåren av den offentliga sektorns omvandling
- 2013
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I spåren av den offentliga sektorns omvandling har en marknad för företagande skapats. Kvinnor är underrepresenterade bland företagarna i Sverige och har förväntats vara de som ska bli företagare när den offentliga sektorn nu har konkurrensutsatts, som en av flertalet reformer i omvandlingen. Kvinnor är överrepresenterade bland de sysselsatta i offentlig sektor och en förväntan har närts av politiker om att det är kvinnorna som nu ska bli företagare i dessa näringsgrenar. Det kan även ses som rimligt, då forskning har visat att kvinnor och män startar företag där de har erfarenhet ifrån. Forskning har också påvisat att företagandet har en manlig könsmärkning, vilket skulle innebära att vi kan förvänta oss att män i hög grad startar företag i kvinnodominerade näringsgrenar. Kommer kvinnor att bli företagare i större omfattning än män i de kvinnodominerade näringsgrenarna som påverkats av konkurrensutsättningen? Forskningen har hittills visat motstridiga resultat.Föreliggande studie har genomförts som en kvantitativ longitudinell studie. Syftet med studien har varit att beskriva och analysera - om, och hur omfattningen av kvinnor och män som företagare i kvinnodominerade näringsgrenar, har påverkats av den offentliga sektorns konkurrensutsättning åren 1993-2008. Vidare är syftet att analysera strukturella villkor i de olika näringsgrenarna samt att identifiera frågeställningar och hypoteser för fortsatt forskning. Forskningsprocessen har pendlat mellan litteraturstudier, dataanalys och vidare till nya litteraturstudier. Studiens referensram har utgjorts av en kombination av genus- och småföretagsteori samt teori om offentlig sektors omvandling. Datainsamlingen har skett genom statistiskt datamaterial som tillhandahållits av Sveriges Statistiska Centralbyrå, SCB. Studien har genomförts på en så detaljerad näringsgrensnivå som möjligt, i kombination med analys på en mer aggregerad nivå. Denna jämförelse har möjliggjort ett synliggörande av osynligheten i företagandets manliga könsmärkning, vilket gett ett metodologiskt bidrag. Den teoretiska diskussionen har varit en grund för att formulera antaganden om förväntade resultat. Studiens resultat har jämförts och diskuterats utifrån de förväntade resultaten samt litteraturen.Studien visar på en mångfald av resultat och indikerar på så vis att det finns strukturer som skapar villkor för kvinnors och mäns företagande. Omfattningen av kvinnor respektive män som är företagare i näringsgrenarna har förändrats över tid. Dock inte på det sätt som förväntats utifrån politiska förväntningar och teori om småföretagande. Det visar sig inte bara vara könssegregering på arbetsmarknaden, liksom i företagandet, som har betydelse för hur kvinnors och mäns företagande förändras. Det är även andra förhållanden som påverkar, såsom karaktären av stordrift/smådrift, konkurrensutsättningsmodell, samt närvaron av profession. De slutsatser som studien utmynnar i är att kvinnors företagande missgynnas av kombinationen av upphandlingsmodell, stordriftskaraktär och närvaron av profession. Kombinationen av läkarprofession och företagandets manliga könsmärkning förstärker segregerings- och hierarkiseringsprinciper. Studien styrker tidigare forskning som med andra metoder påvisat att företagandet har en manlig könsmärkning och att genusstrukturer är resistenta. Med utgångspunkt i slutsatserna och i teori har hypoteser formulerats för fortsatt forskning.
|
|
| 2. |
- Lundkvist, Hans, 1956-
(författare)
-
Genusmedveten utveckling av arbetsgivarvarumärket för hållbar kompetensförsörjning
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillgång till mänskliga resurser är avgörande för många företags långsiktiga utveckling och överlevnad. Demografiska förändringar och tecken på ökade svårigheter att rekrytera personal leder till att allt fler verksamheter måste reflektera över sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att behålla och attrahera rätt personal. Inte bara demografiska förändringar utan även könssegregerade strukturera kan försvåra detta. Segregering, traditioner och stereotypa förhållningsätt påverkar individers utbildnings- och yrkesval vilket begränsar tillgången till kompetens.Med finansiering från VINNOVA för tillämpad genusforskning inledde en forskargrupp och ett ingenjörsföretag i Dalarna, 2009, ett samarbete för att gemensamt utveckla kunskap om hur en verksamhet kan bli mer attraktiv i syfte att underlätta framtida kompetensförsörjning utifrån ett genusperspektiv. De erfarenheter och frågeställningar som samarbetet genererade lade grund till denna avhandling. Syftet med avhandlingen är att öka den vetenskapliga kunskapen om hur begreppet arbetsgivarvarumärke kan utvecklas ur ett genusperspektiv för att öka arbetsgivares förmåga att rekrytera och behålla kompetent personal oavsett kön.För att besvara avhandlingens frågeställningar har olika vetenskapsområden kombinerats: Teorier om varumärke, arbetsgivarvarumärke, genusvetenskap och förändringsprocesser har varit grundläggande. Från det genusvetenskapliga fältet har främst begreppet ”doing gender” (göra kön) varit centralt för att förstå hur genus kan ses som ett vardagligt görande i organisationer. Även teorier om hållbara förändringsprocesser och utvecklingsprogram har använts för att öka förståelsen för organisering, ansvarsfördelning och utveckling av ett långsiktigt hållbart arbetsgivarvarumärke. Metoden för samverkan med det studerade företaget byggde på aktionsforskning med en abduktiv ansats där parterna gemensamt planerade och genomförde insatser. För att besvara de frågeställningar som uppstod i samarbetet med företaget användes forskningsdatabaser för att ta fram underlag för litteraturstudier.Avhandlingen bidrar med en vetenskaplig analys av hur ett genusperspektiv praktiskt och teoretiskt kan integreras i processen för utveckling av ett attraktivt arbete. Dessutom analyseras förslag på hur ansvarsfördelning och organisering kan utformas i en långsiktigt hållbar utvecklingsprocess för ett arbetsgivarvarumärke.
|
|
| 3. |
- Pierre, Anne, 1974-
(författare)
-
The influence of wicked problems on community-based entrepreneurship in rural Sweden
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Entrepreneurship research has, since the 1930’s, mainly focused on so-called traditional entrepreneurship and studies have to a large part discussed management processes. During the past 40 years social entrepreneurship research and research into community-based entrepreneurship and practice has emerged, as a response to changes in society due to global, regional and local events that affect local development. Such changes often affect rural areas severely, for instance depopulation, which often leads to a decrease in small business development, a decrease in social services such as healthcare, schools, banks and road maintenance, and a decrease in local and regional economic health. These structural changes are usually due to political decisions taken at a governmental level, which trickle down through society and affect local economic development and, indirectly, small business development. Local enthusiasts, business associations and in particular entrepreneurs often try to meet these structural changes through community-based entrepreneurship, which involves processes through which new businesses are created and can operate within the existing social structure of the local community. However, the practical problem is that there are factors influencing communitybased entrepreneurship and hence the establishment of small businesses and local development, such as wicked problems, which in the rural context in this thesis refers to structural changes and complex relations. The theoretical and practical research gap is found in that there is a lack of studies exploring how wicked problems influence community-based entrepreneurship in rural contexts. Complex relations can be found in the three pillars of institutions based on regulative, normative and cultural-cognitive elements, where the same person can have many different roles, hence influencing local rural development. For this thesis, the theories of community-based entrepreneurship, state-society synergy, and small business development have been used to explore how wicked problems (structural changes and complex relations) influence community-based entrepreneurship in rural Sweden. Two literature studies were made on social entrepreneurship and community-based entrepreneurship, followed by three case-studies. The context of the first case-study was rural areas in the county of Jämtland and is based on results from the findings in the cross-disciplinary project on societal entrepreneurship in sparsely populated areas (SESPA). The context of the second case-study is the municipalities of Berg, Krokom and Östersund in the county of Jämtland, where a total of 23 interviews were conducted with farm owners, participants in the service social farming and municipal officials and politicians. The context of the third casestudy is the municipality of Sorsele in the county of Västerbotten and the municipality of Berg in the county of Jämtland, which are both situated in rural areas, where a total of 39 interviews were conducted with owners of small businesses, municipal officials and politicians. Results show that the development of community-based entrepreneurship research has furthered the possibilities to better understand the processes of entrepreneurship in local rural contexts. Furthermore, results indicate that the complex relations influencing communitybased entrepreneurship that appear in this thesis call for caution. The structural changes that are interrelated with community-based entrepreneurship are, in spite of facilitating increased interest, not necessarily positive for local rural development. It was also seen that the rural context studied is a semi-stable institution, indicating that local rural development, and thereby small business development, is incoherent. If a municipality and the owners of small businesses are well in tune with the regulative, normative and cultural-cognitive elements in their rural context, have an understanding of what wicked problems are, and if they are properly understood and dealt with, then there is a chance that, although experiencing a semistable institution, local rural development can be attained. The theoretical contributions of this thesis pertain to entrepreneurship in rural contexts, community-based entrepreneurship, and wicked problems. This thesis concludes that wicked problems, in the shape of structural changes and complex relations, are present in the rural contexts studied. These wicked problems influence communitybased entrepreneurship by being disruptive factors, affecting policy creation and implementation by the municipality. A flow-chart model has been created in order to show how wicked problems influence community-based entrepreneurship and hence local rural development.
|
|
