| 1. |
|
|
| 2. |
- Lindholm, Anna, 1973-, et al.
(författare)
-
Kraftfull kunskap och epistemisk kvalitet i integrerad svenskundervisning i årskurs 6
- 2024
-
Ingår i: Abstractsamling Nordand16. - Stockholm. ; , s. 70-72
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad som utgör kraftfull kunskap (powerful knowledge) (Young, 2013) i årskurs 6 där ämnena svenska och svenska som andraspråk undervisas integrerat. Studien är finansierad av Crafoordska stiftelsen och utgårfrån följande frågeställningar: i) Vilka prioriteringar uttrycker lärare gällande ämnesinnehål loch kraftfull kunskap i integrerad sva/sve-undervisning? ii) Vad utmärker lärarnas didaktiskaval för att stödja elevernas språk- och kunskapsutveckling i den integrerade undervisningen? Data samlades in under våren 2023, i två klasser i årskurs sex på två skolor, där minsthälften av eleverna hade utländsk bakgrund. Materialet består av semistrukturerade lärarintervjuer samt fältanteckningar och foton från observationer av 31 lektioner. Materialet analyserades genom tematisk innehållsanalys utifrån teoretiska perspektiv om kraftfullkunskap och epistemisk kvalitet (Hudson m.fl., 2023). Epistemisk kvalitet är ett mått på hurett ämnesspecifikt undervisningsinnehåll omsätts i undervisningen i interaktion mellan lärare och elev och kan således definiera vad kraftfull kunskap innebär på klassrumsnivå.Preliminära resultat visar att lärarnas didaktiska val, såsom litteraturval och arbetssätt, i stor utsträckning påverkas av de skilda förutsättningarna i de två elevgrupperna, vilket i sin tur har betydelse för den epistemiska kvaliteten i undervisningen. Studien är relevant för konferensen genom att bidra med kunskap om den integrerade undervisningspraktiken isvenska och svenska som andraspråk, vilket är ett underbeforskat ämne.Referenser:Hudson, B., Gericke, N., Olin-Scheller, C., & Stolare, M. (2023). Trajectories of powerfulknowledge and epistemic quality: analysing the transformations from disciplines acrossschool subjects. Journal of Curriculum Studies, 55(2), 119-137.Young, M. (2013). Overcoming the crisis in curriculum theory: a knowledge-based approach.Journal of Curriculum Studies, 45(2), 101–118.
|
|
| 3. |
- Winlund, Anna, 1973, et al.
(författare)
-
Elever läser
- 2017
-
Ingår i: Skolverkets lärportal - "Läslyftet". - : Skolverket.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att lära sig läsa innebär flera samverkande kompetenser. Elever utvecklar sitt läsande i olika takt under hela skoltiden. Som lärare i textrika ämnen är det bra att känna till något om läsning och läsutveckling för att kunna möta eleverna utifrån deras individuella behov. Delen tar upp vad läskompetens innebär och visar några förutsättningar som gynnar elevers läsande.
|
|
| 4. |
- Winlund, Anna, 1973, et al.
(författare)
-
Nyanlända elevers litteracitetspraktiker
- 2015
-
Ingår i: Nordand, 12. nordiske forskningskonferans om nordiske språk som andre- og fremmedspråk. Hamar 11-13/6 2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nyanlända elevers litteracitetspraktiker i skolan Under 2000-talet har antalet nyanlända elever i den svenska skolan ökat vilket har medfört stora utmaningar för utbildningssystemet, inte minst hur den här gruppen elever ska kunna tillägna sig skriftspråket på sitt andraspråk. Mot bakgrund av detta undersöker och diskuterar den här artikeln nyanlända elevers litteracitetspraktiker. En fallstudie utformades i vilken två elever, sju och åtta år gamla, observerades under tio veckor i en undervisningskontext i vilken de utgjorde en minoritet. Data kompletterades med en intervju av den äldre eleven. I analysen har Luke och Freebodys resursmodell (1990) använts för att identifiera olika litteracitetspraktiker. Modellen framhåller fyra olika praktiker som samtliga är nödvändiga, men inte i sig själva tillräckliga för att utveckla en kompetent läsare: att avkoda text, att förstå texters semantiska innehåll, pragmatisk användning av texter samt ett kritiskt förhållningssätt till texter. Undersökningen beskriver elevernas svårigheter i förhållande till samtliga fyra praktiker, men pekar även ut möjliga resurser som kan användas för att stödja eleverna i relation till dessa svårigheter. Med utgångspunkt i resultaten diskuteras pedagogiska implikationer för undervisning av nyanlända elever i lägre årskurser.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Ljung Egeland, Birgitta, et al.
(författare)
-
Forskningsetiska frågor i flerspråkiga kontexter : Dilemman vid studier med vuxna och ungdomar med kort tidigare skolbakgrund
- 2023
-
Ingår i: Språk i praktiken – i en föränderlig värld. - Uppsala : Stockholms universitet. - 1100-5629 .- 2004-108X. - 9789187884306 ; , s. 309-329
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Syftet med detta kapitel är att bidra till en dialog gällande forskningsetik utifrån såväl juridiska som humanistiska aspekter. Exempel hämtas från dilemman som uppstått i etnografiskt inriktade studier där deltagarna är andraspråksanvändare av svenska och där många har begränsad erfarenhet av formell utbildning och användning av skrift. Det kan vara svårt att ge forskningsinformation på ett sätt som elever med olika bakgrund förstår, särskilt vad gäller konsekvenserna av informationen, av att delta i forskningen och vad det betyder att vara anonym. En utgångspunkt för kapitlet tas i begrepp som rör etisk omtanke samt i begrepp som rör samtycke och som utvecklats inom forskning om och med barn: inlärtsamtycke och samtycke som pågående process. Samtliga begrepp behandlar på ett eller annat sätt den makt forskaren har i relation till deltagarna. Vidare diskuteras hur deltagares eventuella utsatthet eller sårbarhet behöver ses i relation till denaktuella kontexten snarare än utifrån på förhand definierade kategorier. Avslutningsvis belyses forskares ansvar för att hela tiden göra etiska överväganden i sin profession och att dessa innebär en ständig och systematisk reflektion och en mängd val. Vi ser ett samhällsintresse i att etnografisk forskninggenomförs i andraspråkssammanhang där deltagarna i olika avseenden kan betraktas som i en utsatt position. Detta ställer krav på utveckling av nu använda former för samtyckesförfarande.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
”De tänker han kille or tjejer” –förhandlingar om heteronormativitet i grundläggande litteracitetsundervisning för nyanlända ungdomar
- 2019
-
Ingår i: Nordand 14, 27-29 maj 2019, Köpenhamns universitet.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nyanlända tonåringar som utvecklar skriftspråklighet på ett andraspråk ställs inför stora utmaningar eftersom de parallellt, mer eller mindre självständigt, behöver navigera i ett nytt samhälle (Franker, 2016). I undervisningen av den här gruppen elever finns delvis motstridiga målsättningar. Samtidigt som elevernas litteracitetsutveckling kan främjasav att undervisningen utgår från en för dem kändkontext (Cummins, 2017); kan elevernas kritiska litteracitet och förmåga att förstå, kommunicera och ta ställning främjas av att undervisningen behandlar ämnen som tidigare varit okändaeller tabu för dem. Den här studien fokuserar på detta spänningsfält i interaktionen mellan lärare och elever som utvecklar grundläggande litteracitet. Syftet är att undersöka hur undervisning om heteronormativitet (Cameron & Kulick, 2003) kan bidra till nya perspektiv och utveckling av den språkliga repertoaren för nyanlända elever med begränsad tidigare formell skolgång. Det empiriska materialet består av fältanteckningar och inspelade interaktioner från ett skolår samt intervjuer med åtta elever. Analysen av interaktionerna visar att undervisningen både är inkluderande (genom att förespråka tolerans för olikheter) och ifrågasättande (genom kritisk analys av praktiker kopplade till sexualitet). Utifrån fältsamtal och intervjuer lyfts enskilda elevers perspektiv och hur en ifrågasättande undervisning tycks kunna bidra till elevernas utveckling av ämneskunskaper och möjligheter att ta del av flera diskurser.
|
|
| 9. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
Decoding the rules of schooling - instruction of recently immigrated adolescents with emergent literacy in a language introductory school in Sweden
- 2022
-
Ingår i: Ethnography and Education. - : Informa UK Limited. - 1745-7823 .- 1745-7831. ; 17:1, s. 17-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article investigates the rules of schooling which might be new to recently immigrated adolescents with few prior experiences of school-based learning. The purpose was to study how the 'external grammar' (Gee 2005)-i.e. the thoughts, beliefs, values, actions and social interactions-associated with a classroom was negotiated in a language introductory school in Sweden. The ethnographic data were collected during one school year spent among ten students and their teachers. The analysis considers examples from the data that are ordered into three broad categories: chrono-spatial discipline, the use of literacy tools and practices, and being a student in relation to others. Some of these rules seemed to promote learning in this specific context, but also prepared the students for future studies, while other rules seemed adapted to these particular students' prerequisites for learning. Examples of some students challenging these rules are also analysed as a demonstration of students' agency.
|
|
| 10. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
Emergent language and literacy among migrant adolescents
- 2018
-
Ingår i: Literacy Education and Second Language Learning for Adults (LESLLA) Annual Symposia, October 4-6, 2018, Palermo, Italy.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Over the last decades Sweden has experienced a large increase in migrant adolescents, some of whom have little or no previous formal schooling experience. Pupils between 16 and 19 years old attend language introductory groups in upper secondary school (språkintroduktion) in order to learn Swedish, develop alphabetic print literacy, and get prepared for further education. Reports have shown an urgent need for in-service education for many teachers on how to teach beginners (especially adolescents) in reading and writing (Skolverket, 2016). Thus even though some studies have focused on this particular group of students (Bigelow & King, 2014; Tarone, 2009; Wedin, 2015) more knowledge is needed (Young-Scholten, 2015). Against this backdrop, the overriding purpose of my doctoral project is to investigate the education and development of literacy among students at språkintroduktion. Throughout the study, literacy is viewed as a complex set of social and interactive practices (Freebody & Luke, 1990; Martin-Jones & Jones, 2000; Street, 1984). In this presentation, I use the framework of the Continua of biliteracy (Hornberger, 1989) in order to analyse a comprehensive set of data collected over a one-year ethnography, which include field notes , pupils’ written material and audio-recordings of classroom interactions. This is with a view of understanding how the development of language and literacy is scaffolded in this instructional setting and how the expansion of the students’ linguistic resources can be stimulated. Bigelow, Martha, & King, Kendall A. (2014). Somali immigrant youths and the power of print literacy. Writing Systems Research, 7(1), 4-19. Freebody, Peter, & Luke, Allan. (1990). `Literacies´ programs: Debates and Demands in Cultural Context. Prospect: A Journal of Australian TESOL, 11, 7-16. Hornberger, Nancy H. (1989). Continua of Biliteracy. Review of Educational Research , Vol. 59, No. 3, pp. , 59(3), 271-296. Martin-Jones, Marilyn, & Jones, Kathryn. (2000). Multilingual literacies : reading and writing different worlds. Amsterdam ; Philadelphia: J. Benjamins Pub. Skolverket. (2016). Uppföljning av gymnasieskolan. Regeringsuppdrag–uppföljning och analys av gymnasieskolan. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3642. Street, Brian V (1984). Literacy in theory and practice. Cambridge: Cambridge university press. Tarone, Elaine. (2009). Second language acquisition by low-literate learners: An under-studied population. Language Teaching, 43(01), 75. Wedin, Åsa. (2015). Skrivande bland unga vuxna som invandrat som ensamkommande barn. I A. Golden & E. Selj (Red.), Skriving paa norsk som andrespraak. Vurdering, opplæring, elevenes stemmer. Oslo: Cappelen Damm AS. Young-Scholten, Martha. (2015). Who are adolescents and adults who develop literacy for the first time in an L2, and why are they of research interest? Writing Systems Research, 7(1), 1-3. doi: 10.1080/17586801.2015.998443
|
|
| 11. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
Emergent literacy instruction: 'continua of biliteracy' among newly immigrated adolescents
- 2020
-
Ingår i: Language and Education. - : Informa UK Limited. - 0950-0782 .- 1747-7581. ; 34:3, s. 249-266
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article focuses on the instruction of recently immigrated adolescents with limited educational backgrounds who are developing emergent literacy. It is based on an ethnographic study conducted in a public Swedish language introductory class in 2017/2018. Its purpose is to investigate how the students engaged in literacy practices during the instruction, and how they were supported by their teachers. Empirical data, which included field notes, audio recordings, and interviews with students, were analyzed with the help of two dimensions of Hornberger's continua of biliteracy, namely, the content and development of biliteracy. Analysis of the content of biliteracy indicated that students' previous knowledge, as well as class field trips and tangible examples, served as important foundations for their instruction. Analysis of the development of biliteracy showed that the teachers' engagement with the students' diverse linguistic and other semiotic resources contributed to the students' participation in literacy practices. While the framework applied to the data includes several dimensions of literacy, indispensable for research in this complex context, the analysis also illuminates the need for the inclusion of additional dimensions in order to account for the role of interpersonal relations.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
“I feel like we cannot manage without her” – literacy sponsors for recently immigrated adolescents with little prior experience of school-based learning
- 2022
-
Ingår i: BAAL conference, 2022, 1-3 September, Belfast, Nordirland.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In recent decades, the number of migrant adolescents with little prior experience of school-based learning has increased in Sweden. This paper investigates the notion of literacy sponsors (Brandt 1989) among a group of students in a Swedish language introductory school. While engaged in the process of developing emergent literacy in a second language, migrant students also have to navigate their ways into a new society. Indeed, learning a new language and developing literacy in a new sociocultural environment include not only learning the grammar, principles of decoding scripts and new vocabulary, but also the ability to engage in discourses that might previously have been unfamiliar or taboo for the students. Also, this education has to take into account new multilingual practices, both in the classroom and in semiotic spaces (Gee 2005) beyond its walls. Literacy sponsors might promote some of these literacy practices, and devaluate others. This paper problematizes the concept of social justice in this context, not least regarding how literacy sponsors enable/constraint the students’ possibilities to participate in the literacy practices of the mainstream society (Janks 2010). This investigation is an ethnographic case study with empirical data collected in an introductory language class during the school year of 2017/18, consisting of field notes, recorded interactions, field conversations, and formal interviews with eight of the students. The analysis in this paper shows that the teacher, the language tutors and other peers support the students struggle to meet new literacy requirements, which was appreciated by the students, but also that some of their previous literacy practices seemed to be devaluated. Sources Brandt, D., 1998. Sponsors of Literacy. College composition and communication, 49(2), pp.165–185. Gee, J., 2005. Semiotic Social Spaces and Affinity Spaces. From The Age of Mythology to Today’s Schools. In: Barton, D. & Tusting, K. Beyond communities of practice: language, power, and social context. Cambridge: Cambridge University Press, pp. 214-232. Janks, H., 2010. Literacy and power. New York: Routledge
|
|
| 15. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
Inte för räddhågsna. Undervisning i grundläggande litteracitet och svenska som andraspråk på gymnasieskolans språkintroduktion
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The overall aim of this thesis is to gain a deeper understanding about the education of Swedish as a second language and basic literacy to recently immigrated adolescents with little prior experience of school-based learning. It investigates how the students are given access to the literacy practices that are required for active and independent participation in school and in society, how the students take part in the activities and interactions offered in this particular school context, how the relationship between the teachers and these adolescents is manifested and finally, how the rules of the school context relate to the literacy practices that are available to the students. The thesis is based on four ethnographic studies investigating diverse aspects of this education, using different theoretical frameworks. The data consists of observations of lessons in Swedish and social sciences, conversations with the teacher, the students and the language tutor, in addition to formal interviews with the students. The results indicate that the teacher and the language tutor played an important role to give the students access to the literacy practices and rules of schooling. Students’ previous knowledge, as well as class field trips and concrete examples, served as important foundations for their instruction. Also, the teachers’ engagement with the students’ linguistic and other semiotic resources contributed to the students’ participation in literacy practices. Concurrently, the interaction about topics that had previously been unfamiliar to the students seemed to enhance their ability to understand new discourses. The study implies that some of the rules and norms associated with schooling promote learning in this specific context, while other rules seemed adapted to prepare the students for future studies. The thesis also discusses students’ agency and opportunities to invest in their schooling in the mainstream society.
|
|
| 16. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
”Man kan tänka men inte säga” – förhandlingar om heteronormativitet inom grundläggande språk- och litteracitetsundervisning för nyanlända ungdomar
- 2019
-
Ingår i: Nordand : nordisk tidsskrift for andrespråksforskning. - : Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS. - 0809-9227. ; 14:2, s. 142-157
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här artikeln handlar om förhandlingar om heteronormativitet inom undervisning i svenska som andraspråk och grundläggande litteracitet för nyanlända elever med begränsad tidigare formell skolgång. Samtidigt som dessa tonåringar utvecklar skriftspråklighet på ett andraspråk, behöver de mer eller mindre självständigt navigera i ett nytt samhälle. Elevernas språk- och litteracitetsutveckling kan främjas om undervisningen utgår från en för dem känd kontext; men samtidigt kan elevernas kritiska litteracitet och förmåga att förstå, kommunicera och ta ställning utvecklas om undervisningen behandlar ämnen som tidigare varit okända eller tabu för dem. Ett sådant ämne kan röra normer för familjebildning eller sexualitet. Syftet med artikeln är därför att undersöka vad som händer i undervisningen om heteronormativitet. Det empiriska materialet samlades in i en undervisningsgrupp på gymnasiets Språkintroduktion under läsåret 2017/18. Det består av fältanteckningar, inspelade interaktioner, samt fältsamtal och intervjuer med åtta elever. Analysen visar att undervisningen är både inkluderande (genom att förespråka tolerans för olikheter) och ifrågasättande (genom kritisk analys av praktiker kopplade till sexualitet). Enskilda elevers perspektiv lyfts genom fältsamtal och intervjuer och visar hur en ifrågasättande undervisning tycks kunna bidra till elevernas utveckling av såväl ämneskunskaper som deras språkliga repertoar, vilket också kan ge dem ökade möjligheter att ta del av flera diskurser. Samtidigt problematiseras just denna undervisning som styrs av delvis motstridiga principer – att låta alla åsikter få plats och att aktivt motarbeta diskriminering.
|
|
| 17. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
Möjligheter att delta i skolans skrivpraktiker - en studie av tre nyanlända ungdomar med kort skolbakgrund på gymnasieskolans språkintroduktion
- 2021
-
Ingår i: Nordiska konferensen för modersmålsdidaktisk forskning, 24-25 november 2021, Uppsala.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En del av de nyanlända elever som börjar på gymnasieskolans språkintroduktion har begränsade tidigare erfarenheter av formell skolgång och är i början av sin läs- och skrivutveckling. Liksom andra elever behöver de utveckla skriftspråkliga praktiker för att navigera i och uttrycka sig i det svenska samhället. De ställs därmed inför den utmanande uppgiften att utveckla skriftspråklighet på ett andraspråk samtidigt som de lär sig att gå i skolan. I föredraget presenteras resultatet av en etnografisk studie av undervisningen i svenska som andraspråk och grundläggande litteracitet för en elevgrupp som tillhör den här kategorin. Litteracitet betraktas i den här studien som en komplex uppsättning interaktiva och sociala praktiker (Street 1984; Martin-Jones & Jones 2000), som kan analyseras med hjälp av Luke och Freebodys (1999) The four literacy resources model. Modellen visar hur fyra olika praktikfamiljer, eller resurser, för olika individer kan samspela och stödja litteracitetsutvecklingen: kodknäckning, textdeltagande, textanvändning samt kritisk-analytiska praktiker. Syftet med studien är att undersöka hur tre av deltagarna i den observerade elevgruppen deltog i undervisningens skrivpraktiker. Data samlades in under läsåret 2017/2018 genom deltagande observationer och intervjuer i en s.k. alfagrupp på en språkintroduktionsskola. Materialet består av fältanteckningar, ljudinspelningar och elevtexter som analyseras i förhållande till Luke och Freebodys (1999) litteracitetsmodell. Resultatet pekar mot att gemensamma upplevelser, som utflykter eller interaktioner i klassrummet, utgjorde utgångspunkter för elevernas skrivande, men att de ofta behövde använda modelltexter som förebilder för att kunna producera egna texter. Analysen visar också att eleverna använde sina litteracitetsresurser och deltog i skrivpraktikerna på olika vis. vilket framhäver heterogeniteten i elevgruppen, och även visar hur de olika praktikfamiljerna i modellen kan stödja varandra. Studien är nyligen publicerad i min avhandling (XX 2021) men i min presentation diskuterar jag även resultaten i förhållande till teorier om skolans erbjudande av tillgång till skriftspråkliga praktiker (Janks 2010) och elevernas möjligheter och vilja att delta i dessa praktiker (Norton 2013). Janks, H. (2010). Literacy and Power. New York: Routledge. Martin-Jones, M., & Jones, K. (2000). Multilingual literacies: reading and writing different worlds. Amsterdam/ Philadelphia: J. Benjamins Pub. Norton, B. (2013). Identity and language learning extending the conversation. Bristol: Multilingual Matters Street, B. V. (1984). Literacy in theory and practice. Cambridge: Cambridge university press. XX (2021). Avhandling
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
Möjligheter för nyanlända ungdomar med kort skolbakgrund att delta i skolans praktiker
- 2022
-
Ingår i: Symposium 2022, Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Möjligheter till lärande - andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv, 13-14 oktober 2022, digitalt.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Presentationen handlar om undervisning i grundläggande litteraitet och svenska som andraspråk för nyanlända elever med kort skolbakgrund på gymnasieskolans språkintroduktion. Jag diskuterar hur undervisningen kan planeras och genomföras med den aktuella elevkategorin, så att eleverna kan använda sina flerspråkiga och multimodala resurser för lärande. Dessutom diskuterar och problematiserar jag hur interaktionen i undervisningen kan bidra till att stärka elevernas röster och identiteter i en grupp där eleverna både utvecklar svenska som andraspråk och grundläggande litteracitet.
|
|
| 20. |
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Winlund, Anna, 1973
(författare)
-
Writing practices of recently immigrated adolescent emergent writers: A study from a language introductory school in Sweden
- 2021
-
Ingår i: Journal of Second Language Writing. - : Elsevier BV. - 1060-3743. ; 51
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of the present article is to shed light on the L2 writing practices of three students with emergent literacy at a Swedish language introductory school, where the students learn Swedish, develop alphabetic print literacy and prepare for further education. The research questions guiding the analysis are: What are the different ways that the students engage in analyzed writing practices? What are the students? challenges and assets in relation to these activities? Throughout the study, literacy is viewed as a complex set of social and interactive practices. The theoretical framework of Luke and Freebody?s four resources model (1990) is used in order to analyze a comprehensive set of data collected over a oneyear period, which includes field notes, audio recordings of classroom interactions, students? written material and interviews with students. The findings indicate that all three students seem motivated to learn, but that they engage in the L2 writing practices in different ways, according to their individual challenges and assets. They have in common that their writing often depends on the model texts written by the teacher, and shared experiences, such as field trips and interactions in the classroom, constitute the basis for the development of written text.
|
|
