| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eriksson, Lennart, et al.
(författare)
-
Skog på jordbruksmark – erfarenheter från de senaste decennierna
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under senare delen av 1900-talet har stora arealer jordbruksmark tagits ur drift. En första större nedläggning, delvis följd av granplantering skedde under senare delen av 1960-talet. Under en andra period i decennieskiftet mellan 1980- och 90-talen utgick bidrag för att mark togs ur jordbruksdrift kombinerat med bidrag för plantering av lövträd. Den gran från 1960-talet som överlevt etableringen blev högproducerande och har gallrats och delvis slutavverkats. Historiskt såväl som för framtiden sker stora förändringar i Europas jordbrukspolitik. Nu är det möjligt att få gårdsstöd också för odling av energigrödor, till vilka räknas Salix, hybridasp och poppel förutsatt att avverkning sker inom 20 år. Gårdsstödet uppgår till 1 200-2 800 SEK/ha och år beroende på läge i landet. Stängsling kan också stödjas till en kostnad av 12 000 SEK/ha. Jordbruksstödet, vilket år 2007 utgjorde 50 % av EU:s budget, förväntas hamna på 40 % år 2013 och kanske ännu lägre i nya planen för 2014-2020. Det här redovisade projektet har som övergripande syfte att samla kunskap från redan genomförd skogsodling på svensk jordbruksmark och förmedla den till dem som avser att beskoga den bästa skogsodlingsmarken, den som blir över när jordbruket minskar sin areal. Den samlade arealen som blir tillgänglig för beskogning under en 30-årsperiod har av Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och SLU gemensamt uppskattats till 400 000 ha. Arealerna är ofta fragmenterade vilket påkallar småskaliga lösningar. Kapitel 2 ”Åtgärder vid anläggning och skötsel” syftar till att beskriva åtgärder för bestånd på jordbruksmark, såsom de presenterats i inhemsk och övrig europeisk litteratur. Här behandlas åtgärderna var för sig, medan åtgärder sammankopplade till skötselsystem för omloppstider, tas upp i kapitel 8, ”Analyser av alternativ för beskogning av jordbruksmark”. Litteraturuppgifterna ställs mot utvärderingar av planteringar från Omställning-90, samt mot iakttagelser från exkursioner till bestånd från samma tid. Trädslagens ståndortskrav har uppmärksammats, speciellt där man i praktiken inte tillräckligt beaktat dessa krav. Andra exempel på brister vid Omställning-90 är försummad markbehandlig, ogräsbekämpning samt skydd mot vilt. Brist på litteratur som direkt berör beskogning av jordbruksmark har kompenserats med material omfattande hög bonitet på vanlig skogsmark. För flera av de exotiska trädslagen saknas det ofta inhemska erfarenheter och produktionssiffror. I kapitel 3, ”Plantmaterial, överlevnad och produktion i studerade planteringar” redovisas resultat från planteringar på 131 lokaler belägna framför allt i södra och mellersta Sverige. Dessa har inventerats under åren 2006-2009. Arter som studerats är: glasbjörk (Betula pubescens Ehrh.), vårtbjörk (Betula pendula Roth), gråal (Alnus incana (L.) Moench.), klibbal (Alnus glutinosa (L.) Gaertner), fågelbär (Prunus avium L.), hybridasp (Populus tremuloides Michx. x Populus tremula L.), hybridpoppel (Populus sp.), hybridlärk (Larix x eurolepis A. Henry) och gran (Picea abies (L.) Karst.). Även ett fåtal planteringar med lind (Tilia sp.) och tall (Pinus sylvestris L.) har inventerats. Resultat, från tidigare inventeringar av 157 granplanteringar, har tillförts studien. Spontan inväxt av lövträd (asp, björk och sälg) på nedlagd jordbruksmark har studerats i 7 bestånd. Många planteringar har uppvisat hög tillväxt samt är oskadade och välslutna. Överlevnaden har efter fem år varit mellan 70 och 90 % för björk- och alarterna samt granen. Hänsyn har dock inte kunnat tas till planteringar som helt gått ut och som därmed inte kommit med i studien. Hybridlärken har låg överlevnad, 20 %, huvudsakligen beroende på viltbetning. Volymtillväxten varierar starkt mellan olika arter. De mest högproducerande är hybridasp och poppel, 13-19 m3sk per år och ha samt gran, 13 m3sk per år och ha, medan övriga arter producerar mellan 3 och 7 m3sk per år och ha. Plantering av gran på jordbruksmark är idag en väl fungerande metod där det finns lämpliga provenienser samt utarbetade markbehandlings- och planteringsmetoder. Kapitel 4 ”Virkeskvalitet i studerade planteringar” tar upp ämnet kvalitets-påverkande faktorer. Sådana faktorer har utvärderats hos provträd i planteringar anlagda på tidigare jordbruksmark. Studien omfattar 10 trädslag (poppel, hybridasp, vårt- och glasbjörk, klibbal, lind, fågelbär, hybridlärk, gran och tall). Totalt ingår 141 planteringar i detta material. En majoritet av planteringarna är 20 år eller yngre. Brösthöjdsdiametern hos inmätta provträd varierar från 3 till knappt 50 cm beroende på trädslag, ålder och lokal. Objektens nuvarande status med avseende på stamskador (stambrott, flerstammighet och viltskador) och övriga virkeskvalitetsfel (stam- och rotkrok, sprötkvist, klyka och grengrovlek) har registrerats. Den totala andelen provträd med någon typ av stamskada och/eller kvalitetsfel var högre än 50 % för alla trädslag utom gran. Högst andel provträd med stamskador hade lind, följt av hybridasp, klibbal och poppel. Bland övriga trädslag hade mindre än 15 % av provträden någon typ av stamskada. Flerstammighet var den dominerande stamskadan hos lind och klibbal. Viltskador i form av älgbetning och fejning registrerades för alla trädslag utom fågelbär, gran och tall. Hybridaspen hade högst frekvens provträd med viltskador. Lind hade även högst andel kvalitetsfel. Bland alla trädslag utom hybridasp och gran hade mer än hälften av provträden ett eller flera kvalitetsfel. Slängkrok var den vanligaste typen av kvalitetsfel hos glasbjörk, klibbal, tall, fågelbär, hybridlärk och gran. Sprötkvist förekom i högst andel hos lind följt av glasbjörk. Klykor förekom endast hos en liten andel av provträden hos alla trädslag utom glasbjörk. Bland dessa registrerades klyka hos knappt vart tredje provträd. Variationen mellan planteringar med samma trädslag är dock stor, både vad gäller förekomst av olika typer av stamskador och kvalitetsfel. De varierande resultaten, både inom och mellan trädslag, pekar på att det finns potential att skapa god virkeskvalitet för flera olika trädslag på bördig mark i Sverige. Kunskap och engagemang, rätt plantmaterial, anpassad skötsel och inte minst väl underhållet viltskydd möjliggör produktion av olika sortiment. De inventerade planteringarna är idag dock relativt unga och uppföljande studier av skadebild och virkesegenskaper bör därför göras när stammarna nått gagnvirkesdimension. Kapitel 5 har titeln ”Teknik och ekonomi vid beskogning av jordbruksmark”. Tekniskt sett erbjuder tidigare jordbruksmark, som vanligen ligger på plana sediment, speciella möjligheter för avancerade system som inte alltid är tillämpbara på exempelvis normal sandig-moig morän. Planteringsplogen sänker anläggningskostnaden påtagligt, kostnaden för stängsling blir likaså lägre på jordbruksmark. Biomassaskörd av såväl hela stående träd som avverkningsrester och stubbar kan ofta drivas med god marknadsavsättning, med begränsade negativa tillväxteffekter samt mer rationellt jämfört med normal skogsmark. Drivarens ekonomiska fördelar ser ut att ofta komma till sin rätt på beskogad jordbruksmark. I framtiden kan man väl tänka sig att en mer utvecklad teknik och metodik för exempelvis stamkvistning samt produktionsoptimering och automation kommer att tillämpas långt tidigare än på den kuperade och mindre homogena normala skogsmarken. Ekonomin är viktig vid beskogning av jordbruksmark, inte minst på grund av de höga anläggningskostnaderna. Skogsbrukets speciella betingelser som beskattningen (reglerna för skogsdrift avviker i vissa avseenden starkt från annan beskattning), den långa tidshorisonten och produkternas mångsidiga användning måste beaktas vid analys av ekonomin när ny skog anläggs. Skogsägarens egen finansiella situation är avgörande för det kapital-avkastningskrav, som bör ställas på en investering i beståndsanläggning. Markvärde och årlig markersättning (vid jämförelse med jordbruksgröda) som beslutskriterier ger möjlighet att ställa utfallet från en specifik anläggning mot andra placeringsalternativ. Möjligheten till bioenergiuttag har förbättrat lönsamheten generellt och bidrar till att finansiera den intensiva skötseln av till exempel ädellövskog. Det vanligaste alternativet på lämnad jordbruksmark, att inget göra, ger både utmaningar inför en kostsam nyanläggning och möjligheter genom att befintlig naturlig föryngring både kan utgöra produktionsalternativ och skydd åt ett nytt underbestånd. ”Markägarnas attityder till beskogning av jordbruksmark”, som beskrivs i kapitel 6, har undersökts via litteraturstudier, intervjuer och diskussioner med forskare och handläggare samt 15 djupintervjuer med markägare. Planteringarna i samband med Omställning-90 blev ofta eftersatta, inte sällan beroende på att de initierades av finansiellt stöd snarare än av företagarintresse. Vid EU-inträdet 1995 återinfördes ett jordbruksstöd och mycket av den omställda marken återgick till jordbruksproduktion. Ägare av större fastigheter, aktiva lantbrukare i åldern 40-65 år och innehavare av stor andel egen mark (få arrenden) är de som främst tagit jordbruksmark ur produktion genom att plantera Salix. Regelverket kring utarrendering av jordbruksmark utgör genom sin konstruktion ett hinder för beskogning, vilket blir kännbart eftersom ca 45 % av jordbruksmarken är utarrenderad. Markägarna har löst sitt rådgivningsbehov dels via olika organisationer och företag dels via Internet, som uppgavs fungera bra enligt ca hälften av respondenterna. Argument för plantering som nämnts vid intervjuerna är: önskan att skapa bättre arrondering ge
|
|
| 4. |
- Hörnfeldt, Roland, et al.
(författare)
-
False heartwood in beech Fagus sylvatica, birch Betula pendula, B. papyrifera and ash Fraxinus excelsior - an overview
- 2010
-
Ingår i: Broadleaved forests in southern Sweden : management for multiple goals. - 9781405188869 ; :53, s. 61-75
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This overview compares false heartwood in beech, birch and ash with normal heartwood, discusses its induction, the impact it has on wood quality and utilization, and considers whether it is possible to avoid the formation of false heartwood by appropriate silvicultural practices. Normal heartwood forms in trees under the control of endogenous, hereditary factors. In contrast, the formation of false heartwood is induced by diverse exogenous factors, including various kinds of injuries or stresses that damage the tree, triggering a succession of processes. The extent of both normal and false heartwood increase as the tree ages. A common cause of stress is drought; others include breakage of branches which create openings in trees or stem injuries, thereby exposing injured cells to atmospheric conditions. In all cases similar reactions to those that occur when normal heartwood is formed are triggered, e.g. cells of the inner parts of the stem are emptied of their living contents and energy reserves, vessels and tracheids are plugged and conductive capacity is diminished. Initial chemical changes occur at this time, which may result in discoloration of the wood. Microorganisms such as bacteria and non-decay fungi may subsequently invade, causing further alterations. The induced colorations can be explained by oxidation reactions of the phenolic substances catalyzed by various enzymes produced by the microbes present in the affected area. In that stage, only the aesthetical qualities of wood are affected, which are mainly considered as defects when grading wood, resulting in considerable price reductions, partly due to difficulties in visually distinguishing altered wood from rotten wood. Shorter rotations reduce the incidence of false heartwood. Hence, appropriate silvicultural measures should be applied to ensure that trees reach valuable dimensions at an early age in order to minimize the formation of false heartwood in commercially grown stands
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Roos, Anders, et al.
(författare)
-
The Influence of Architects and Structural Engineers on Timber in Construction - Perceptions and Roles
- 2010
-
Ingår i: Silva Fennica. - : Finnish Society of Forest Science. - 0037-5330 .- 2242-4075. ; 44, s. 871-884
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study considers structural engineers' and architects' perceptions of structural timber in multi-story construction contexts. Qualitative approaches-interviews and focus groups-were used to investigate attitudes, perceived norms, and perceived factors that hamper or facilitate the prescription of wood use in construction. Wood was perceived as an appropriate building material. Architects', and even more so engineers', perceptions of negative aspects of wood focused on decay, instability and sound transmission. Although wood-based construction was seen as a required professional skill, it was not expected to improve one's professional status. Positive aspects of wood in construction included its strength, environmental friendliness, simple handling and appropriateness for use in conjunction with industrial methods, whereas knowledge gaps and weak support from the wood industry have reduced the use of wood among structural engineers and architects. Both professions perceived their influence on material selection to be weak. They sensed that most of the influence over material selection rested with developers and contractors. The paper contains suggestions on how to make these two professions more influential advocates for wood in construction.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Woxblom, Ann-Charlotte, et al.
(författare)
-
Empathic design for wood product innovation based on genuine customer needs – A test application on Swedish builders
- 2017
-
Ingår i: Wood Material Science and Engineering. - : Informa UK Limited. - 1748-0272 .- 1748-0280. ; 12, s. 118-128
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study aimed at identifying the problems and needs connected with builders' use of wood products in building and renovation projects and developing a method to channel these needs into product innovation activities. It is built on the understanding that users of a wood product experience needs that may reveal themselves only when a product is used. Therefore, the empathic design was used to detect these needs. Two building contractors and two apprentices were studied for five working days at two renovation projects. In total, 11 product and service needs concerning wood products were identified. Most of the identified needs were related to the potential for time savings. The needs were later presented and discussed in a workshop with a team of persons from different parts of the wood product supply chain and innovation concepts were outlined. The workshop participants found the approach both informative (about hidden needs) and productive (by generating new product ideas). Although the results must be generalized with caution, the study indicates that an empathic design method, integrated with an idea-generating stage, is a suitable approach for product development in the wood sector.
|
|
| 12. |
- Woxblom, Ann-Charlotte, et al.
(författare)
-
Industrial utilizaton of hardwood in Sweden
- 2010
-
Ingår i: Broadleaved Forests in Southern Sweden: Management for Multiple Goals. - 9781405188869 ; :53, s. 43-50
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This paper is intended to provide an overview of hardwood resources and use in Sweden today. Sweden has about 23 million ha of productive forest land (production > 1 m3 ha–1 yr–1) and is an important country with respect to the production of pulp, paper and sawn softwood timber. An increased demand for hardwood by the pulp industry and new perspectives on deciduous forests, regarding them not only as a source of raw materials but also as ecosystems with a rich biodiversity and places for human recreation, has resulted in a growing interest in the sustainable management of deciduous forests. The total stock of wood in Sweden’s forests amounts to about three billion m3sk (cubic metres standing volume incl. bark and tops). The stock of hardwood has increased from ca 300 million m3sk in 1920, to roughly 500 million m3sk today; ca 17% of the total stock of wood in Sweden. Birch is the dominant deciduous species, accounting for nearly 70% of the hardwood volume. Birch, aspen, alder, oak and beech collectively represent 94% of the total stock of hardwood. The total amount of hardwood used for industrial purposes in Sweden is ca 7.6 million m3sub (cubic metres solid wood excl. bark and tops) yr–1. Hardwood accounts for ca 20% of the wood consumption in the pulp industry and <1% in the sawmill sector. The main consumer of birch, aspen, beech and alder is the pulp industry. Birch, beech and alder are also used, to a large degree, in the sawmill industry. Oak and ash are used mainly in the sawmill industry. During the last 25 yr there has been an increased demand for oak, ash and beech for flooring
|
|
| 13. |
- Woxblom, Ann-Charlotte
(författare)
-
Konkurrenskraftig kundanpassad affärsutveckling för lövträ : metodik för samordnad affärs- och teknikutveckling inom leverantörskedjan för björkämnen
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skogssektorns värdeskapande har en grund i flera former av betalningsvilja. Till en del bygger värdeskapandet på teknisk utveckling och affärsutveckling för att förbättra det materiella utbytet. Det finns också marknadspotential i att profilera känslan av trä som ett varmt och hemtrevligt natur¬material. Det är dessutom angeläget att samspela med intressena för hållbart skogsbruk, förnybar resurs¬¬produktion och det sociala ansvarstagandets betydelse för den lokala samhällsutvecklingen. För att få bra betalt är det vikigt att synliggöra sin medverkan och visa upp det totala värdet av de resultat man frambringar. Det är angeläget att förbättra medvetenheten om de lövträ¬baserade verksamheternas kopplingar till flera olika former av skogsrelaterade samhällsvärden. Projektets syfte är att förbättra förståelsen kring hur svenska aktörer kan skapa mer lönsamma och samtidigt långsiktigt hållbara lövträbaserade affärsverksamheter. Ambitionen är att bygga en tydligare gemensam kunskapsgrund inom näringen. Ett problem för profileringen av svenskt trä som förnyelsebart material är att det finns en upplevd intressekonflikt mellan naturskyddsintressen och de skogsbaserade produktionsintressena. Publiciteten kring de negativa argumenten riskerar att ge intryck av att det inte är hållbart att använda trä. Det är önskvärt att skapa en bredare svensk kraft¬samling kring att profilera trä från hållbart skogsbruk som ett miljöanpassat material och satsa på en mer värdeskapande användning av trä. Under projektet har det vuxit fram två olika former av affärs- och utvecklingssamarbete. Södra satsar på att bygga upp en komplett leverantörs¬kedja från skogen fram till slutkund. Vanhälls såg satsar i högre grad på teknisk utveckling och informell samverkan med projektets övriga aktörer. Företagens ekonomiska omsättning växer nu snabbare än virkesvolymen, vilket indikerar att det är angeläget att satsa på vidareutveckling av de pågående utvecklingsprocesserna. Det samtidiga arbetet med affärs- och kompetens¬utveckling har tydliggjort betydelsen av visuell kommunikation. Investeringarna i bild-behandlingsteknik har möjliggjort effektivisering av ämnesproduktionen och användningen av illustrerade apteringsinstruktioner har förbättrat virkesanskaffningen och logistiken. Projektets avslutande SWOT-analys visar att de stora aktörerna betraktar miljö¬intresset som ett problem och att de mindre aktörerna inte ser någon fördel med att profilera svenskt lövträ som en miljöanpassad förnybar resurs. Mötena och kontakterna under projekttiden har fungerat som en arena för att bygga gemensam förståelse och för samarbetsinriktade samtal. Dialogen inkluderar en bred uppsättning personer med intresse för lövträbaserad affärsutveckling. Det har varit väsentligt för processen att projektet förarbetades genom en öppen dialog, som tog sin utgångspunkt i företagens problem och utvecklings¬intressen. Projektet har resulterat i en bättre medvetenhet om betydelsen av profilering för att göra svenskt lövträ attraktivt för en bredare krets av intressenter. Medvetenheten om den globala marknadens möjligheter och intresset för att attrahera och behålla kompetent personal gör att det nu finns framtidsinriktat intresse för samverkan, investeringar och fortsatt kompetensutveckling. De som lyckas få ihop de kort- och långsiktiga intressena har skapat en hållbar affärslösning
|
|
