| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Enkvist, Victoria, et al.
(författare)
-
Religionsfrihet : om rättsliga skiftningar och nyanser
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Religionsfriheten är en omdebatterad rättighet runt om i världen. I Sverige har frågor om religionsfrihetens betydelse och gränser aktualiserats under senare år ur såväl ett politiskt som ett rättsligt perspektiv. I den här boken diskuteras religionsfriheten med utgångspunkt i olika rättighetsdokument (regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga). Religionsfrihetens innebörd, tolkning och räckvidd i respektive rättighetsdokument analyseras ingående liksom rättighetsdokumentens inbördes relation till varandra.Avgörande för religionsfriheten och hur skyddet i praktiken ser ut är var gränserna går för rättigheten, d.v.s. hur och under vilka former religionsfriheten kan begränsas samt hur olika argument balanseras mot varandra. Detta diskuteras ingående. Särskilda fokusområden är skola och hälso- och sjukvård och frågor som rör religion som kan tänkas uppkomma i dessa verksamheter. Exempel på frågor som behandlas i boken är vårdvägran av religiösa skäl, rätt att bära religiöst motiverad klädsel, föräldrars rätt att få sina religiösa övertygelser respekterade i skolan, rätt att starta konfessionella friskolor etc.Denna bok är ett bidrag till rättsvetenskapen med förhoppningen att skapa en ökad förståelse för religionsfriheten som sådan men också hur rättigheten definieras och tillämpas i olika sammanhang.
|
|
| 4. |
-
Medicinsk rätt
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
-
Medicinsk rätt
- 2022. - 2
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Området för medicin och hälsa skapar dagligen nyhetsuppslag rörande dess kvalitet, tillgång, ansvar och konsekvenser för människors liv. De frågor som behandlas inom den medicinska rätten ligger i gränslandet mellan medicin och juridik, där även etiska, sociala och policydimensioner spelar in. De medicinrättsliga reglerna berör och påverkar flera aktörer på området för hälsa och medicin, såsom hälso- och sjukvårdspersonal, vårdgivare, patienter, forskare och olika beslutsfattare på myndigheter.Medicinsk rätt behandlar vissa kärnområden inom den medicinskarätten, bl.a. följande:• Hälso- och sjukvårdens rättsliga ansvar och patientens ställning.• Hälso- och sjukvårdssekretess.• Psykiatrisk tvångsvård.• Smittskydd.• Läkemedelsrätt, det rättsliga området för genetiska ingrepp och klinisk forskning.Medicinsk rätt är en lärobok som riktar sig till juriststudenter och studenter inom området för medicin, vård och omsorg samt verksamma inom samma områden. Det är även en värdefull bok för andra som behöver en fördjupad kunskap om de rättsliga ramarna för svenskhälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet.I denna andra upplaga av boken har grundkapitlen reviderats och fyra nya kapitel tillkommit som alla berör olika relevanta och aktuella delar av den medicinska rätten.Bokens författare har särskilda sakkunskaper inom området för medicinsk rätt, där många har gedigen forskningserfarenhet och/eller stor erfarenhet av juridiskt och praktiskt arbete inom området.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Zillén, Kavot, 1981-
(författare)
-
Asylsökande och papperslösa barns rätt till vård : - några likabehandlingsfrågor
- 2021
-
Ingår i: Barnläkaren. - 1651-0534. ; 2021:5, s. 24-25
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Barn och ungas rätt till hälso- och sjukvård utgör självklarheter i en välfärdsstat. I tider av ökade krav på resurshållning och svåra prioriteringar inom vården är det dock lätt hänt att olika patientgrupper ställs mot varandra, vilket ger upphov till likabehandlingsfrågor. Ett sådant exempel är frågan om asylsökande och s k ”papperslösa barns” rätt till sjukvård.
|
|
| 10. |
|
|
| 11. |
- Zillén, Kavot, 1981-
(författare)
-
Barn i välfärdsstatens utkant : Om rätten till sjukvård för barn som är unionsmedborgare och som lever i ekonomisk utsatthet i Sverige
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En grundläggande förutsättning för ett fungerande välfärdssamhälle är att alla ska ha tillgång till god vård på lika villkor. De personer som lever i samhället ska med andra ord ges möjlighet att genom olika välfärdsinsatser, såsom hälso- och sjukvård, uppnå likvärdiga levnadsvillkor. Trots detta förekommer det idag att särskilt utsatta grupper i samhället inte har rätt till välfärd i samma omfattning som majoritetssamhället. En sådan grupp som på olika sätt exkluderas från det svenska välfärdssamhället är barn som är unionsmedborgare och som lever i ekonomisk utsatthet i Sverige.Några av de rättsligt relevanta frågorna som diskuteras i denna bok är vilken sjukvård dessa barn har rätt till i Sverige och på vilket sätt de missgynnas i förhållande till andra grupper av barn. Vidare analyseras EU:s regelverk beträffande ekonomiskt utsatta unionsmedborgares rätt till fri rörlighet och rätt till vårdförmåner (vård) i värdlandet. Utöver det analyseras på vilket sätt det svenska regerverket beträffande dessa barns rätt till sjukvård är förenligt med internationella förpliktelser om rätten till hälsa och icke-diskriminering i bland annat FN:s barnkonvention. En principiellt viktig fråga som genomgående diskuteras är varför några av samhällets mest utsatta barn hålls utanför välfärden och hur en sådan exkludering kan motiveras utifrån ett människorättsperspektiv.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Zillén, Kavot, 1981-
(författare)
-
Barnets bästa i hälso- och sjukvården
- 2020
-
Ingår i: Barnkonventionen i praktiken. - Stockholm : Norstedts Juridik AB. - 9789139022015 ; , s. 255-279
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Zillén, Kavot, 1981-
(författare)
-
Conscientious objection to abortion in Sweden. A commentary on the Swedish Labour Court Grimmark case, AD 2017 nr 23
- 2017
-
Ingår i: Giornale di diritto del lavoro e di relazioni industriali. - 1720-4321. ; 4:156, s. 791-811
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In order to respect health care professionals’ freedom of religion and conscience, some European countries have developed and adopted regulation that gives health care professionals the right to “opt-out” of participating in certain health related services based on religious grounds, otherwise known as conscientious objections in health care. Currently, in Sweden, there is no right for health care professionals to refuse to perform or participate in medical procedures that are contrary to their religious and moral beliefs. Nevertheless, lately the question of conscientious refusals has emerged in discussion in Sweden in relation to several midwifes wishes not to participate in abortion care, since they believe it contravenes their religious believes. In this commentary, the question of conscientious objection to abortion in Sweden will be explored by analyzing a recent case brought before the Swedish Labour Court (AD 2017 nr 23) about a midwife, Ellinor, who was denied employment in several women’s clinics on the grounds of her conscientious refusals to participate in abortion care. The case is analyzed with focus on the two central questions addressed by the Labour court, namely freedom of religion and the prohibition of discrimination on religious grounds.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Zillén, Kavot, 1981-
(författare)
-
Extra förord
- 2021. - 11
-
Ingår i: Hälso- och sjukvårdslagen. - Stockholm : Norstedts Juridik AB. - 9789139024514 ; , s. 13-13
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Zillén, Kavot, Docent, 1981-
(författare)
-
Förord
- 2022
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - 2000-6500. ; :34
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
- Zillén, Kavot, 1981-
(författare)
-
Hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet : En rättsvetenskaplig studie om samvetsgrundad vägran och kravet på god vård
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The dissertation investigates health care professionals’ freedom of religion and belief. The overarching aim is to examine the rights or freedoms of health care personnel to work in accordance with their convictions while their employers – the care providers (caregiver) – have responsibilities to fulfill the legal requirement to provide patients good care. The thesis focuses on certain situations in which health care personnel do not want to provide some care, service, or information in light of their beliefs or conscience – described as conscientious objections in health care.The study analyses traditional legal sources, such as statutes and regulations, preparatory works, court decisions, and agency practice, as well as scholarly work (doktrin), with the goal of investigating the juridical possibilities for personnel to work in accordance with their religion or beliefs. These materials are not, however, used simply to ascertain the applicable law, but also to canvass the types of conflicts of interest that they identify, to further elucidate the interests of different actors in health care – the care provider, health care personnel, and the patient. One of the purposes of this thesis is to demonstrate how different conflicts of interest may come to light when personnel refuse, for religious and moral reasons, to participate in certain forms of health care and other duties associated with providing that care.The question of whether health care personnel’s religiously based actions or inaction will be allowed as derogations from general requirements ultimately turns on the possibilities, in each case, to find a reasonable balance between personnel’s religious interests and the patient’s interest in obtaining good and safe care on equal terms. The caregiver plays a key role in determining personnel’s exemptions from their tasks in accordance with their beliefs. However, the author suggests that the Government should clarify the responsibilities that a care provider has regarding conscientious objections, as well as what the personnel who wish to be free from participation in certain care may expect in the consideration of such requests.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Zillén, Kavot, Docent, 1981-, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2022. - 2
-
Ingår i: Medicinsk rätt. - Stockholm : Norstedts Juridik AB. - 9789139025269 ; , s. 23-38
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Zillén, Kavot, Docent, 1981-
(författare)
-
Juridik
- 2021
-
Ingår i: "...och jag kunde inte andas" – En granskning av våld mot barn på de statliga ungdomshemmen.. - : Barnrättsbyrån. ; , s. 51-55
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 29. |
- Zillén, Kavot, Docent, 1981-
(författare)
-
Juridiska ramar och dilemman för kuratorns arbete
- 2022
-
Ingår i: Perspektiv på hälso- och sjukvårdskuratorns mångfacetterade arbete. - Stockholm : Studentlitteratur AB. - 9789144140193 ; , s. 37-57
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Zillén, Kavot, 1981-, et al.
(författare)
-
Medical Aid in dying in Quebec - legal considerations
- 2014
-
Ingår i: Journal of Medical Law and Ethics. - Paris Legal Publisher. - 2213-5405. ; 2:4, s. 109-121
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Currently, Quebec is the only province in Canada, which has taken a decision on legalizing euthanasia and physician assisted suicide. In Quebec euthanasia and physician assisted suicide are labelled as medical aid in dying and perceived as a part of healthcare. However, in Canada, at the federal level, euthanasia and physician assisted suicide remain punishable under the Canadian Criminal Code.This article examines Quebec’s legal approach to medical aid in dying, highlights some of the legal challenges, and discusses the need to handle them. The authors first provide a brief background of the euthanasia and assisted dying debate in Canada and particularly in Quebec. Further, they explain the concept of medical aid in dying and analyse the criteria for accessing it. Then they move on to analysing the constitutional legality of the Bill 52, an Act respecting end-of-life care allowing for medical aid in dying and possible legal consequences a physician might face if medical aid in dying is provided.
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
|
|
| 36. |
- Zillén, Kavot, 1981-
(författare)
-
Reproduktiv hälso- och sjukvård
- 2020
-
Ingår i: Medicinsk rätt. - Stockholm : Norstedts Juridik AB. - 9789139117148 ; , s. 167-185
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 37. |
- Zillén, Kavot, Docent, 1981-
(författare)
-
Reproduktiv hälso- och sjukvård
- 2022. - 2
-
Ingår i: Medicinsk rätt. - Stockholm : Norstedts Juridik AB. - 9789139025269 ; , s. 184-197
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Zillén, Kavot, 1981-
(författare)
-
Samvetsfrihet
- 2016
-
Ingår i: Nationalencykopedin. - Stockholm : Nationalencyklopedin.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 40. |
- Zillén, Kavot, 1981-
(författare)
-
Samvetsklausulens vara eller icke vara
- 2016
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - Stockholm : Santérus Förlag. - 2000-6500. ; :13-14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hälso- och sjukvårdspersonalens rättsliga möjligheter att agera i enlighet med sin religion eller tro i arbetslivet har på senare år blivit föremål för såväl rättslig som politisk debatt. En särskilt debatterad fråga är huruvida hälso- och sjukvårdspersonal bör ges tillfälle att av religiösa skäl avstå från att medverka vid viss vård. I denna artikel behandlas s.k. samvetsklausuler, dvs. regler som ger hälso- och sjukvårdspersonal en rätt att befrias från att medverka vid eller utföra viss vård på grund av samvetsbetänkligheter. Fokus ligger på situationen när personal uttryckligen vägrar att medverka i abortverksamhet, då abort många gånger beskrivs som en moraliskt känslig vårdåtgärd som kan ge upphov till samvetsbetänkligheter i större utsträckning än andra vårdåtgärder. Dessutom har flera europeiska länder infört samvetsklausuler i förhållande till just abort. Som exempel har både Norge och Danmark infört samvetsklausuler, vilket kortfattat behandlas. Därutöver redogörs för två aktuella fall vid svensk domstol om abortvägran och Europadomstolens inställning till samvetsklausuler.
|
|
| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Zillén, Kavot, 1981-, et al.
(författare)
-
The Rights of Children in Biomedicine : Challenges posed by scientific advances and uncertainties
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Committee on Bioethics of the Council of Europe commissioned this study to identify potential areas of heightened concern for the rights of children that may be unfavorably affected by scientific advances and uncertainties in biomedicine. This report is the result of that study. It provides substantive illustrations of the diversity of problems generated by biomedical developments, including the expanded use of certain biomedical procedures, emerging technologies, and innovative therapies. It also addresses uncertain risks to children through the continuation of longstanding biomedical practices that lack sufficient scientific support. Because considerable legal protections have been developed for biomedical research and continue to be debated in great depth, this report focuses more broadly on biomedicine as a whole. The specific concern addressed here is not about the research process and regulation as such, but rather on how scientific advances and risk-laden practices reach children in biomedicine – whether through health care practices or in other biomedical settings. Mapping out the areas of concern for this report required not only identifying the technological advances and scientific challenges at stake but contemplating these challenges first and foremost from the perspective of the rights of children as class – formally collectively defined as persons from birth to age 18, unless they have attained majority status. Because a subsequent report will analyze the potential legal frameworks protecting children from the scientific risks and uncertainties identified here, this report identifies the challenges in protecting children relative to those rights that are commonly described in international human rights discourse, with only summary references to specific legal instruments in the report’s conclusions. The aim of the report is to demonstrate how the scientific risks and uncertainties illustrated here may affect the rights of children from birth through adolescence, in a variety of ways. Chapter 2 surveys differences in childhood development to illustrate why the lack of protection from scientific risks and uncertainty persists, in part because of limited understanding of the developmental differences and vulnerabilities of children at different phases of life. The report then expands on how many interventions may reach children at the earliest stages of their development, such as through assisted reproduction and other interventions in utero (Chapter 3) as well as in the field of genetics (Chapter 4). The report then addresses children who have been subjected to high-risk and controversial clinical practices, many of which lack sufficient scientific support regarding their safety. Among those children at risk are sexual or gender minority children (Chapter 5) and children diagnosed with serious physical and mental health needs (Chapter 6). The next chapters address two areas affecting critically ill children where considerable policy debate has taken place, but without sufficient regard to scientific advances and uncertainties, specifically in transplantation (Chapter 7) and end-of-life decisions (Chapter 8). In the final chapter, the report sets forth numerous rights of children in biomedicine that are currently at stake from scientific advances and uncertainties – not only the right to the highest attainable standard of health but rights protecting their physical and psychological integrity and their privacy and identity, as well as freedom from discrimination. The landscape of these rights is as vast and potentially complex as biomedicine. The report thus concludes that the biomedical controversies surveyed here signal a need for systemic, continuous and multidisciplinary oversight of these issues, as well as for many biomedical interventions that could not be covered here in depth. These matters cannot be left to biomedical expertise alone, but instead require vigilant oversight from human rights authorities and scholars with an understanding of these issues.
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
- Zillén, Kavot, 1981-
(författare)
-
Underåriga unionsmedborgares rätt till hälsa
- 2019
-
Ingår i: Barn, migration och integration i en utmanande tid. - : Ragulka Press. - 9789185333974 ; , s. 45-65
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel presenteras centrala resultat från ett forskningsprojekt om rätten till sjukvård för underåriga unionsmedborgare som lever i ekonomisk utsatthet i Sverige. Trots att det finns ett folkrättsligt uttryckt ansvar – inte minst genom FN:s konvention om barnets rättigheter – för Sverige som stat att förverkliga barns till hälsa, kan det konstateras att rättigheten i realiteten är begränsad för just denna grupp av barn. Barn i denna situation har till skillnad från andra barn som regel inte rätt till subventionerad fullständig sjukvård när de befinner sig i Sverige, utan enbart rätt till akut vård mot en osubventionerad kostnad. Dessa barn kan till följd av nuvarande reglering ha svårt att få den vård som de är i behov av och har rätt till, vilket utgör en negativ särbehandling i förhållande till andra barn i Sverige. Syftet med detta kapitel är att diskutera vilka konsekvenser ett sådant missgynnande kan få i förhållande till Sveriges internationella åtaganden avseende barns rätt till bästa möjliga hälsa. Detta är en grundläggande mänsklig rättighet som bland annat förpliktigar stater att tillhandahålla hälso- och sjukvård till alla barn på lika villkor.
|
|
| 46. |
- Zillén, Kavot, 1981-
(författare)
-
Underåriga unionsmedborgares rätt till sjukvård i Sverige : Om rätten till sjukvård för barn som är unionsmedborgare och som lever i särskild ekonomisk utsatthet i Sverige
- 2017
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - 2000-6500. ; :15-16, s. 109-126
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The recent years of economic crisis and unemployment within the European Union has lead to an increased mobility among EU citizens seeking work outside the country of origin. From 2012 to 2015 the number of EU citizens coming to Sweden to make their living by begging on the streets and without a right of residence in Sweden rose sharply. This group is sometimes referred to as “vulnerable” EU citizens as many of them are homeless and has far less chance of gaining access to welfare. Some of them have brought their children with them in the hope of a better future. These children live with their families in poverty without stable housing and access to school and are many times exposed to unhealthy and unsafe situations. In addition to this, most of these children coming to Sweden together with their families to support themselves in street environments are not covered by a European Health Insurance. Vulnerable EU citizen children therefore belong to an already vulnerable group and it is essential to investigate their possibilities of gaining access to healthcare, as a vital part of their welfare.The aim of this article is therefore to give an overview of vulnerable EU citizen children’s right to healthcare in Sweden. The purpose is to describe and discuss the relevant national regulation and map out areas of concern.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
- Zillén, Kavot, 1981-
(författare)
-
Utvidgad rätt till vårdvägran i Norge? En svensk betraktelse av rätten till vårdvägran i Norge utifrån det s.k. ”spiralmålet”
- 2019
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; , s. 144-158
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Norge har det sedan länge funnits en rätt för hälso- och sjukvårdspersonal att av moraliska eller religiösa skäl vägra att utföra viss vård (vårdvägran) och möjligheterna att eventuellt utvidga denna rätt har vid ett flertal tillfällen diskuterats. Nyligen har debatten kretsat kring frågan om norska allmänpraktiserande husläkare bör ges en rätt att vägra kvinnor spiralinsättning. Trots att det i Sverige inte finns någon motsvarande rätt till vårdvägran har frågan på senare tid aktualiserats efter det att flera svenska barnmorskor vägrat medverka vid abort av religiösa skäl. I denna framställning diskuteras rätten till vårdvägran i Norge, den senaste utvecklingen på området och dess eventuella påverkan på svensk rätt.
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
