| 1. |
- Kamsvåg, Tove, 1986-, et al.
(författare)
-
Prevention of oral mucositis with cryotherapy in children undergoing hematopoietic stem cell transplantations-a feasibility study and randomized controlled trial
- 2020
-
Ingår i: Supportive Care in Cancer. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0941-4355 .- 1433-7339.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose To evaluate the feasibility of oral cryotherapy (OC) in children and to investigate if OC reduces the incidence of severe oral mucositis (OM), oral pain, and opioid use in children undergoing hematopoietic stem cell transplantation (HSCT). Methods Fifty-three children, 4-17 years old, scheduled for HSCT in Sweden were included and randomized to OC or control using a computer-generated list. OC instructions were to cool the mouth with ice for as long as possible during chemotherapy infusions with an intended time of >= 30 min. Feasibility criteria in the OC group were as follows: (1) compliance >= 70%; (2) considerable discomfort during OC < 20%; (3) no serious adverse events; and (4) ice administered to all children. Grade of OM and oral pain was recorded daily using the WHO-Oral Toxicity Scale (WHO-OTS), Children's International Oral Mucositis Evaluation Scale, and Numerical Rating Scale. Use of opioids was collected from the medical records. Results Forty-nine children (mean age 10.5 years) were included in analysis (OC = 26, control = 23). The feasibility criteria were not met. Compliance was poor, especially for the younger children, and only 15 children (58%) used OC as instructed. Severe OM (WHO-OTS >= 3) was recorded in 26 children (OC = 15, control = 11). OC did not reduce the incidence of severe OM, oral pain, or opioid use. Conclusion The feasibility criteria were not met, and the RCT could not show that OC reduces the incidence of severe OM, oral pain, or opioid use in pediatric patients treated with a variety of conditioning regimens for HSCT.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Börjeson, Martin, 1959-, et al.
(författare)
-
Föreningsidrotten ur ett civilsamhällesperspektiv: idrott i spänningsfältet mellan stat, marknad och familj
- 2009
-
Ingår i: Svensk Idrottsforskning. - 1103-4629. ; 18:3, s. 19-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I denna artikel presenteras ett större forskningsprojekt med syfte att studera och analysera den ideellt organiserade idrotten som samhällsfenomen utifrån ett civilsamhällesperspektiv. Detta har inte tidigare gjorts i Sverige. I teoretiskt avseende handlar det om att utifrån teorier och forskningsresultat i aktuell forskning om det civila samhället generera nya perspektiv och ny kunskap om föreningsidrotten som en del av det svenska civilsamhället. I ett institutionellt avseende handlar det om att utveckla ett vetenskapligt samarbete i korsvägen mellan två forskningstraditioner; dels civilsamhällesforskningen företrädd av Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndal Högskola, dels samhällsvetenskaplig idrottsforskning företrädd av enheten Idrottsvetenskap vid Malmö Högskola.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hvenmark, Johan, 1969-, et al.
(författare)
-
Revisiting the political nature of corporate philanthropic foundations : the case of Sweden
- 2020
-
Ingår i: Handbook on corporate foundations. - Cham, Switzerland : Springer Publishing Company. - 3030257614 - 9783030257613 - 3030257584 - 9783030257583 ; , s. 253-269
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Almost a decade ago, it was argued that scholarly knowledge largely overlooked the political nature of foundations in favor of issues related to legislation, board composition, management, and societal contributions. As this argument still seems to apply, the aim of this chapter is to explore the political nature of corporate foundations (CFs). To meet this aim, this chapter draws out the contours of an emergent social imaginary concerning welfare provision from the outlook of CFs. The analysis builds on both survey data regarding CFs in Sweden and interviews with representatives from four different Swedish CFs, concerning the interlock between organizational visions and perceived contributions to welfare in this national context. A main conclusion in the chapter relates to the intermediary position of these organizations as they straddle the boundaries of corporate contexts and a public welfare system where they have a potential to influence both these worlds simultaneously, by carrying norms, values, and practices between them. It is also here that parts of the political significance of CFs can be found—both as expressions and containers of an emergent political vision of welfare in society.
|
|
| 6. |
- Reuther, Christina, et al.
(författare)
-
E-therapists' views on the acceptability and feasibility of an internet-administered, guided, low-intensity cognitive behavioural therapy intervention for parents of children treated for cancer : A qualitative study
- 2024
-
Ingår i: Digital Health. - : Sage Publications. - 2055-2076. ; 10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Childhood cancer treatment completion can be a period of vulnerability for parents and is associated with mental health difficulties such as depression and anxiety. We developed an internet-administered, guided, low-intensity cognitive behavioural therapy-based self-help intervention (EJDeR) for parents delivered on the U-CARE-portal (Portal). The acceptability and feasibility of EJDeR and study procedures were examined using a single-arm feasibility trial (ENGAGE). Results indicated that EJDeR and ENGAGE study procedures are acceptable and feasible, however, a need for clinical and technical modifications to EJDeR and refinements to ENGAGE study procedures was identified.Objectives: This study aimed to explore the acceptability and feasibility of EJDeR and ENGAGE study procedures from the perspective of e-therapists to inform clinical and technical modifications to EJDeR and refinements to study procedures prior to progression to a superiority randomised controlled trial.Methods: We conducted semi-structured interviews with 10 e-therapists. Data were analysed using manifest content analysis.Results: We identified three categories relating to the acceptability and feasibility of EJDeR: (a) Support to e-therapists (subcategories: Clinical supervision and Technical difficulties); (b) Guidance to parents (subcategories: Support protocols and Synchronous communication); and (c) Content (subcategories: Relevancy of the intervention and Pacing of the intervention). We identified four categories relating to the acceptability and feasibility of study procedures: (a) Recruitment and training of e-therapists (subcategories: Definition of the role and Training program); (b) Retention of parents (subcategories: Parent suitability and screening and Frequency of weekly Portal assessments); (c) Retention of e-therapists (subcategories: Administrative requirements and Communication with the research team); and (d) The Portal.Conclusions: EJDeR and study procedures were considered acceptable and feasible, however, clinical and technical modifications and refinements to study procedures were suggested to enhance acceptability and feasibility. Results may also inform implementation considerations for both EJDeR and other similar digital psychological interventions.Trial registration number ISRCTN 57233429
|
|
| 7. |
- Vamstad, Johan, 1977-, et al.
(författare)
-
Bygg- och bogemenskaper : Visioner och verklighet från ett svårfångat kunskapsfält
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör en forskningsöversikt över litteratur som undersökt förutsättningar, möjligheter och utmaningar för hållbart boende i form av bygg- och bogemenskaper. Byggemenskaper är kollektiva projekt där deltagare aktivt bidrar till att skapa sitt framtida boende, med varierande grad av privat och gemensamt utrymme. Bogemenskaper är kollektiva boendeformer med varierande grad av gemenskap, deltagande och styrning. De kan inkludera gemensamma ytor, aktiviteter och tjänster, och de har ofta sociala mål som miljö, integration och hållbarhet.I dag är bygg- och bogemenskaper relativt marginella fenomen på den svenska bostadsmarknaden. Men de skulle kunna vara en del i ett svar på några av våra största samhällsutmaningar. En sådan utmaning är den åldrande befolkningen och de sociala och ekonomiska följder den kommer att få för Sveriges kommuner och regioner. Bogemenskaper har visat sig kunna erbjuda en slags medelväg mellan individuellt boende och institutionsboende som kan bryta social isolering, erbjuda ömsesidigt stöd och skapa en känsla av sammanhang särskilt för äldre.En stor ödesfråga kopplat till byggande och boende är klimatkrisen. Bogemenskaper har också visat sig kunna minska de boendes miljö- och klimatavtryck genom att resurser och utrymmen delas. Byggemenskaper har dessutom visat sig vara ett sätt för miljömedvetna personer att försöka bygga mindre miljöbelastande bostäder åt sig själva genom innovativt användande av ny teknik. Både bygg- och bogemenskaper kan organisera och tillvarata engagemang i miljö- och klimatfrågor, och dessutom kan de i bästa fall verka som ”skolor i miljötänkande” och som skyltfönster för miljö- och klimatsmarta boendeformer.Syftet med denna rapport är att sammanställa existerande kunskap om bygg- och bogemenskaper för att skapa en mer sammanhållen bild av potential och begränsningar för dem i relation till dessa utmaningar. Rapporten försöker besvara följande frågor:Vad kännetecknar bygg-och bogemenskaper?Vilka samhällsvisioner knyts till bygg- och bogemenskaper?Vad kännetecknar de som deltar i bygg- och bogemenskaper?Vilka typer av hinder stöter bygg- och bogemenskaper på?Rapportens resultat visar att det finns många argument för att det ligger i samhällets intresse att verka för fler bygg- och bogemenskaper. Det som framför allt talar emot bygg- och bogemenskaper är att de huvudsakligen verkar attrahera en begränsad del av befolkningen. De som deltar i bygg- och bogemenskaper är vanligtvis socialt engagerade, ofta mer högutbildade och något äldre än allmänheten, och de är mindre heterogena än samhället i övrigt vad gäller etnisk och kulturell bakgrund. Den stora utmaningen förpolitiska ambitioner om att öka antalet bygg- och bogemenskaper är därför att finna sätt att göra dem tillgängliga och attraktiva för fler och bredare grupper i samhället. Därutöver stöter byggemenskaper ofta på hinder vad gäller till exempel finansiering, byggnormer som är dåligt anpassade, och krångliga beslutsprocesser.
|
|
| 8. |
- Vamstad, Johan, 1977-, et al.
(författare)
-
Charitable giving in a universal welfare state : Charity and social rights in Sweden
- 2013
-
Ingår i: Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly. - : SAGE Publications. - 0899-7640 .- 1552-7395. ; 42:2, s. 285-301
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to explore how charitable giving is structured in a universal welfare state. The article presents new data based on more than 200 national fundraising campaigns in Sweden during the past 60 years. The varying success of these campaigns for different causes creates a historical pattern of charitable giving under a social democratic welfare regime. Which causes are still considered urgent and appropriate for donations in a country where welfare is considered to be a social right, and how have these attitudes developed over time? More specifically, the article analyses differences in the success of campaigns for domestic and for international causes, including several subcategories of campaigns. The results not only show that Swedes give considerably more money to causes not addressed by the state but also that charitable giving in Sweden is increasing for all types of causes.
|
|
| 9. |
- Ander, Malin, et al.
(författare)
-
Development of health-related quality of life and symptoms of anxiety and depression among persons diagnosed with cancer during adolescence : a 10-year follow-up study
- 2016
-
Ingår i: Psycho-Oncology. - : Wiley. - 1057-9249 .- 1099-1611. ; 25:5, s. 582-589
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: The main aim was to investigate the development of health-related quality of life (HRQOL) and symptoms of anxiety and depression in a cohort diagnosed with cancer during adolescence from shortly after up to 10 years after diagnosis.Methods: Participants (n = 61) completed the SF-36 and the HADS shortly; six, 12, and 18 months; and two, three, four, and 10 years (n = 28) after diagnosis. Polynomial change trajectories were used to model development.Results: Polynomial change trajectories showed an initial increase which abated over time into a decrease which abated over time for the SF-36 subscales Mental Health and Vitality; an initial decline which abated over time into an increase for HADS anxiety; and an initial decline which abated over time into an increase which abated over time for HADS depression. The SF-36 mental component summary showed no change from two to 10 years after diagnosis whereas the SF-36 physical component summary showed an increase from two years after diagnosis which declined over time. Ten years after diagnosis 29% reported possible anxiety.Conclusions: Development of HRQOL and symptoms of anxiety and depression appears to be nonlinear among persons diagnosed with cancer during adolescence. Well into permanent survivorship an increase in symptoms of anxiety is shown and approximately a third of the participants report possible anxiety. The findings indicate the need for: studies designed to pinpoint the times of highest psychological risk, clinical follow-up focusing on psychological problems, and development of effective psychological interventions for survivors of adolescent cancer
|
|
| 10. |
- Berg, Lotta, et al.
(författare)
-
Jakt med pil och båge
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett antal länder tillåter jakt med pil och båge, medan flera andra länder har förbjudit den. I de fall där jakt med pil och båge är tillåten kan detta gälla endast vissa arter av däggdjur och fåglar. I vissa fall omfattas även vattenlevande djur. Av våra nordiska grannländer har Norge och Island totalförbud mot jakt med pil och båge, medan Danmark och Finland i olika utsträckning tillåter sådan jakt. Inget nordiskt land tillåter jakt med pil och båge på älg. Danmark och Finland har krav på utbildning och godkänt bågskytteprov för bågjägare. Olika argument för och emot har använts, inte alltid med vetenskapligt stöd, och det går inte att avgöra vilka argument som haft avgörande betydelse för att tillåta eller förbjuda jakt med pil och båge på nationell nivå. Jakt med pil och båge är sedan 1938 förbjuden i Sverige. Kul- och hagelvapen legaliserades ursprungligen inte utifrån etiska principer för minimerat onödigt lidande, utan är i bruk i Sverige och flera andra länder som en följd av tradition och hävd. Frågan om ett eventuellt tillåtande av jakt med pil och båge i Sverige har aktualiserats och Naturvårdsverket föreslog 2018 nya föreskrifter om detta. Den båge som föreslagits för jakt i Sverige är compoundbågen, som ger de kraftfullaste och säkraste skotten, jämfört med långbågen och recurvebågen. Utvecklingen av bågar, pilar och sikten fortgår dock. Vid all form av jakt med kula, hagel eller pil ska projektilens rörelseenergi omvandlas till en kroppsskada som så snabbt som möjligt leder till medvetslöshet och död för det träffade djuret. En pil från en compoundbåge har en anslagshastighet av c:a 70-80 m/s, vilket kan jämföras med c:a 400 m/s för en hagelsvärm och 700-1200 m/s för en gevärskula. Pilens anslagsenergi är c:a 75 J, medan energin hos en samlad hagelsvärm (på nära håll) är c:a 3200 J och hos en gevärskula 1600-16 500 J. En pil som färdas fritt har en uppskattad maximal räckvidd av en halv kilometer medan en kula kan färdas i flera kilometer. Jakt med pil och båge är mer tidskrävande än jakt med kulvapen, d.v.s. färre djur kan fällas under en given tidrymd. Penetrationsdjupet hos en pil varierar beroende på dess hastighet, pilspetsens utformning och typen av vävnad som träffas, och har i en experimentell studie angetts vara 17-60 cm i mjukvävnad. Ju större anslagshastighet, smalare pilspets och mjukare vävnad, desto längre penetrerar pilen och en pil från en modern compoundbåge kan även perforera kroppen på ett stort hjortdjur. Om skottet perforerar, d.v.s. passerar rakt igenom djuret, har projektilen kvar en del energi när den lämnar kroppen och förmågan att orsaka kroppsskada är därför lägre. Till skillnad från en kula orsakar en pil inte någon temporär kavitet med påföljande sekundära vävnadsskador i den träffade djurkroppen, utan endast en smal permanent kavitet eller skottkanal. Det innebär sannolikt att det blir än viktigare med en korrekt träff. Jakt med pil och båge utförs oftast som vak-, vakt-, lock- eller smygjakt, och jägaren är vanligen kamouflerad. Pil och båge ska endast användas på kort avstånd, sannolikt under ca 30-35 m, och helst på stillastående djur. Rekommendationerna om skjutavstånd skiljer dock mellan länder. Jägarens omdöme är en viktig förutsättning för en djurvälfärdsmässigt acceptabel jakt. Det är oklart om jakt med pil och båge kräver större kompetens, skicklighet och noggrannhet än jakt med andra vapen. Utländsk forskning indikerar dock att bågjägare hittills har varit mer benägna än jägare med kuleller hagelvapen att bry sig om själva jakten, snarare än jaktutbytet (köttet), samt att bågjägare i större utsträckning än andra jägare har tagit sin jaktmetod på allvar och aktivt har övat upp sina färdigheter. 6 Det är svårt att dra generella slutsatser om djurs subjektiva upplevelser och stresspåverkan av jakt och skott, eftersom de i hög grad beror på individuella faktorer. Jaktformer som innebär att djuret inte upptäcker en ensam jägare förrän i eller strax före skottögonblicket är sannolikt mindre stressande än jaktformer som innebär att djuret under längre tid drivs eller ställs, eller där djuret upplever närvaro av hundar eller ett stort antal personer. Från djurvälfärdssynpunkt är sannolikt tiden från skottögonblicket till medvetslöshet viktigare än tiden till död. Såväl tiden till medvetandeförlust som till död beror på vilka organ och vävnader som skadas och i synnerhet hur snabbt blod förloras så att syrebrist uppstår i hjärnan. Stor skada på stora artärer leder till en snabb förblödning och ett djur i rörelse förblöder sannolikt snabbare än ett stillastående. Det saknas kunskap för att avgöra om det finns en avgörande skillnad i tid och grad av stress från träff till medvetslöshet mellan pil och kula eller hagel. Forskningsunderlaget är begränsat eller obefintligt vad gäller de flesta arter av vilt under rådjurs storlek, inklusive vattenlevande däggdjur och fåglar, under naturliga förhållanden. Orörlighet efter ett välplacerat skott används ofta som tecken på död, men säger inte mycket om vare sig medvetandegraden eller hjärtaktiviteten. Vid jakt med pil och båge är bröstkorgen, i hjärtlungregionen, det eftersträvade träffområdet. Skadeförloppet efter pilskott i huvudet eller halsen på större vilt är inte närmare känt, men beror sannolikt på var och från vilken vinkel pilen träffar, samt om den vid träff i huvudet har förmåga att penetrera kraniet. Skott i andra kroppsdelar, såsom buken eller extremiteterna, orsakar normalt inte förblödning, men däremot skador som kan medföra lidande för djuret och vara livshotande på längre sikt. Smärta kan orsakas av olika stimuli och de flesta vävnader har smärtreceptorer. Inte allt trauma ger omedelbart upphov till smärta men vid djupa skador, såsom djupa skärsår eller hugg upplever en majoritet av människor en omedelbar smärta. Vid t.ex. skadeskjutning kan smärta orsakas av ökat tryck i området på grund av blödningar, ödem och inflammation. I situationer där djuret är skadeskjutet och ett andraskott behövs för att fälla djuret kan användning av pil och båge försvåras om djuret rör sig snabbt eller avlägsnar sig från skottplatsen, vilket riskerar att leda till ökat lidande hos djuret. Underlaget för att bedöma risken för skadeskjutning med olika vapen och hos olika djurslag är dock otillräckligt. Olika viltarter har olika anatomiska, fysiologiska och mentala förutsättningar, vilket tar sig uttryck i skiftande sinnesförmågor och beteenderepertoarer, och de lever i olika ekologiska sammanhang. Därför varierar förutsättningarna vid jakt kraftigt mellan djurslagen. Forskning talar för att stora djur rör sig längre än små djur efter att ha blivit skjutna. Emellertid är forskningen om jakt på djur som är mindre än rådjur mycket begränsad. Det är svårt att generalisera en subjektiv upplevelse som lidande. Flera tolkningar av begreppet onödigt lidande är dessutom möjliga, baserade på t.ex. lidandets intensitet och varaktighet, avsikterna bakom det handlande som orsakar lidandet samt uppfyllandet av människors och djurs intressen. Det är inte möjligt att med enbart naturvetenskapliga metoder avgöra vad som i jaktsammanhang kan betraktas som onödigt lidande. Fullständiga riskbedömningar av djurvälfärd vid jakt saknas. I jämförelse med jakt med kul- eller hagelvapen medför bågjakt djurvälfärdsrisker med avseende på framför allt tiden från skott till medvetslöshet och skadeskjutning. Bristen på vetenskapligt 7 underlag, inte minst vad gäller småvilt, innebär indirekt också en djurvälfärdsrisk. Bågjakt kan samtidigt eventuellt medföra bättre förutsättningar för avläkning efter skadeskjutning om djuret inte återfinns. En samlad riskbedömning av djurvälfärden vid jakt med pil och båge behöver ta hänsyn till alla tänkbara risker respektive tänkbara fördelar och väga dem mot motsvarande risker respektive fördelar med kul- eller hagelvapen. Fara för människor och egendom i samband med jakt kan förutom olycksfall även antas omfatta störningsmoment i landskapet där jakt bedrivs, t.ex. oljud, människors oro och konkurrerande markanvändning. I Sverige skadas årligen c:a 500 människor i samband med jakt och av dem får i genomsnitt två personer så allvarliga skador att de dör. Cirka 12 % av de dödliga jaktolyckorna drabbar människor som inte deltagit i jakten. De vanligaste skadorna vid jakt med kul- eller hagelvapen är skär- och klämskador, frakturer från fall, hundbett och hörselskador. Av dessa bör risken för hörselskada och hundbett minska vid bågjakt. Det korta skjutavståndet och en minimal risk för rikoschetter bör också minska risken för olyckor med dödlig utgång vid jakt med pil och båge. Jakt med pil och båge är tyst och anses därför inte vara störande för omgivningen, men allmänheten kan uppleva jaktens smygande karaktär som skrämmande. Den låga ljudnivån kan möjligen även öka risken för tjuvjakt. Jakt med pil och båge kan under vissa förhållanden vara ett fungerande verktyg för att förvalta viltstammar, men det behövs mer tid för att minska en viltpopulation med pil och båge än med kulvapen. Det är oklart om jakt med pil och båge skulle öka möjligheterna till god viltförvaltning under svenska förhållanden. Jakt med pil och båge kan anses vara mer miljövänlig än jakt med kul- eller hagelvapen, eftersom pilen inte innehåller bly eller andra giftiga ämnen. I vilken grad införande av jakt med pil och båge skulle kunna påverka den totala mängden bly som hamnar i naturen är dock oklart, eftersom det beror på i vilken grad pil och båge vid ett eventuellt införande av sådan jakt skulle ersätta k
|
|
| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Cras, Patrik, et al.
(författare)
-
Lantbrukarnas Riksförbund som folkrörelseorganisation : Lokalavdelningarnas betydelser på landsbygden
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien belyser i vilken mån och på vilka sätt som LRF fortfarande är en folkrörelse på lokalnivå genom att ge kunskap om hur LRF agerar och organiseras lokalt. Rapporten beskriver och diskuterar hur LRF:s lokalavdelningar fungerar och arbetar i olika landsbygdssammanhang.Följande frågeställningar har väglett undersökningen:− Hur fungerar organiseringen i LRF:s lokalavdelningar? − Vad betyder LRF lokalt för LRF:s medlemmar? − Vilken betydelse har LRF för lokalsamhällen på landsbygden? Studien har tittat på lantbrukares egenorganisering och hur den bidrar till att upprätthålla en levande landsbygd och hur LRF kan verka som en folkrörelseorganisation på lokal nivå. Eftersom landsbygden inte är enhetlig utan det snarare är fråga om ”landsbygder” genomförs studien på olika platser som gör det möjligt att undersöka LRF:s lokalavdelningar i olika typer av kontexter. Studien har genomförts på platser i Värmland och på Gotland.
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
-
Engagemangets gestaltningar : Insatser i och utanför civilsamhället
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Människors engagemang i form av ideellt arbete och informella insatser, genom givande och politisk deltagande spelar en avgörande roll och har under lång tid bidragit till att forma det svenska samhället.Engagemangets gestaltningar är skriven av forskare som under lång tid studerat området. I den sammanhållna antologin, som bygger på ett stort material från ett antal befolkningsundersökningar, presenteras olika former av engagemang. Den långa tidsserien är unik både i ett nationellt och internationellt sammanhang. Det medborgerliga engagemanget och dess förändringar över tid kan följas på ett alldeles särskilt sätt. I boken presenteras de olika formerna av engagemang, vilka som är engagerade, vad de är engagerade i och hur detta engagemang kommer till uttryck. Bokens kapitel fogas systematiskt in i teoretiska referensramar.Genom undersökningarna får läsaren veta på vilka sätt människor är engagerade både i traditionella organisationer, på internet och i sociala medier. Dessutom presenteras en särskild studie av medborgerligt engagemang bland människor med utländsk bakgrund samt en studie av människor som aldrig varit engagerade. Dessa undersökningar ger möjlighet att fånga upp betingelserna även för de här grupperna och att göra jämförelser med befolkningen i stort.Boken riktar sig till studerande inom samhällsvetenskapliga ämnen samt verksamma i och utanför civilsamhället.
|
|
| 21. |
|
|
| 22. |
- Essen, Johan von
(författare)
-
Avslutning
- 2010
-
Ingår i: Det svenska civilsamhället. - Stockholm : Forum för frivilligt socialt arbete. ; , s. 67-75
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 23. |
- Essen, Johan von, et al.
(författare)
-
Avslutning
- 2020
-
Ingår i: Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019. - Stockholm : Ersta Sköndal Bräcke högskola. ; , s. 131-134
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 24. |
- Essen, Johan von
(författare)
-
Avslutning
- 2021
-
Ingår i: Det svenska civilsamhället. - : Ideell Arena. - 9789187003370 ; , s. 77-90
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
- Essen, Johan von, et al.
(författare)
-
En mosaik av mening
- 2012
-
Ingår i: En mosaik av mening. - Göteborg : Daidalos. - 9789171733634 ; , s. 11-20
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
- Essen, Johan von, et al.
(författare)
-
Folkbildningen : en medborgaraktivitet bland andra
- 2016
-
Ingår i: Folkbildningens frihet och värde. - Stockholm : Folkbildningsrådet. - 9789188692610 ; , s. 23-53
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi vill i detta kapitel undersöka om människors deltagande och aktiviteter inom folkbildningen bidrar till att förklara varför medborgerligt engagemang i det svenska samhället är så stabilt som det är. Vi är också intresserade av hur deltagande i folkbildning förhåller sig till annat medborgerligt engagemang. Empiriskt kommer vi att undersöka hur deltagande i studiecirklar och folkhögskolekurser förhåller sig till ideellt arbete.Inledningsvis kommer vi att ange några grundläggande uppgifter om människors ideella arbete och vad som karaktäriserar dem som engagerar sig. Därefter presenterar vi uppgifter från två undersökningar; en om cirkeldeltagande, därefter en undersökning om folkhögskoledeltagare och avslutar med en längre övergripande kommentar.Vår ansats är att se folkbildning som en del av civilsamhället. Att relatera folkbildningen till det mer abstrakta civilsamhällesbegreppet istället för till folkrörelsebegreppet, är inte självklart. Civilsamhället har tidigare varit ett omstritt begrepp, både för att det är mångtydigt och för att det kopplades samman med politiska positioner.Kapitlet befinner sig i gränslandet mellan folkbildnings- och civilsamhällesforskning eftersom deltagande i folkbildningen studeras som ett sätt att agera i det civila samhället.
|
|
| 29. |
- Essen, Johan von, et al.
(författare)
-
Folkbildningen : en medborgaraktivitet bland andra
- 2018
-
Ingår i: Studiecirkeln. - Stockholm : Arbetarnas bildningsförbund, ABF. - 9789185405343 ; , s. 159-183
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi vill i detta kapitel undersöka om människors deltagande och aktiviteter inom folkbildningen bidrar till att förklara varför medborgerligt engagemang i det svenska samhället är så stabilt som det är. Vi är också intresserade av hur deltagande i folkbildning förhåller sig till annat medborgerligt engagemang. Empiriskt kommer vi att undersöka hur deltagande i studiecirklar och folkhögskolekurser förhåller sig till ideellt arbete. Inledningsvis kommer vi att ange några grundläggande uppgifter om människors ideella arbete och vad som karaktäriserar dem som engagerar sig. Därefter presenterar vi uppgifter från två undersökningar; en om cirkeldeltagande, därefter en undersökning om folkhögskoledeltagare och avslutar med en längre övergripande kommentar. Vår ansats är att se folkbildning som en del av civilsamhället. Att relatera folkbildningen till det mer abstrakta civilsamhällesbegreppet istället för till folkrörelsebegreppet, är inte självklart. Civilsamhället har tidigare varit ett omstritt begrepp, både för att det är mångtydigt och för att det kopplades samman med politiska positioner. Kapitlet befinner sig i gränslandet mellan folkbildnings- och civilsamhällesforskning eftersom deltagande i folkbildningen studeras som ett sätt att agera i det civila samhället.
|
|
| 30. |
|
|
| 31. |
- Essen, Johan von
(författare)
-
Från folkrörelse till kartell
- 2012
-
Ingår i: En mosaik av mening. - Göteborg : Daidalos. - 9789171733634 ; , s. 69-103
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 32. |
- Essen, Johan von, et al.
(författare)
-
Förord
- 2020
-
Ingår i: Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019. - Stockholm : Ersta Sköndal Bräcke högskola. ; , s. 5-5
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 33. |
|
|
| 34. |
- Essen, Johan von
(författare)
-
Ideellt arbete i det svenska samhället
- 2020
-
Ingår i: Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019. - Stockholm : Ersta Sköndal Bräcke högskola. ; , s. 19-46
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 35. |
- Essen, Johan von
(författare)
-
Inledning
- 2010
-
Ingår i: Det svenska civilsamhället. - Stockholm : Forum för frivilligt socialt arbete. ; , s. 7-13
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 36. |
- Essen, Johan von
(författare)
-
Inledning
- 2021
-
Ingår i: Det svenska civilsamhället. - : Ideell Arena. - 9789187003370 ; , s. 7-14
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 37. |
- Essen, Johan von, et al.
(författare)
-
Introduktion och teoretiska ansatser
- 2022
-
Ingår i: Engagemangets gestaltningar. - : Studentlitteratur AB. - 9789144143071 ; , s. 15-40
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 38. |
- Essen, Johan von, et al.
(författare)
-
Landsbygdens civilsamhällen som bärare av resurser
- 2022
-
Ingår i: Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen. - Uppsala : Sveriges Lantbruksuniversitet. - 9789185735624 ; , s. 67-80
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Essen, Johan von, et al.
(författare)
-
Mening på marknad?
- 2012
-
Ingår i: En mosaik av mening. - Göteborg : Daidalos. - 9789171733634 ; , s. 277-298
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 41. |
- Essen, Johan von
(författare)
-
Om det ideella arbetets betydelse : – en studie om människors livsåskådningar
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The point of departure for this dissertation is the question of how people perceive what it means to be a citizen. In Sweden, voluntary work is a widespread social phenomenon and studying what voluntary work means to people enables the study of an important form of citizenship in contemporary society. The aims of the dissertation are to clarify the meaning of voluntary work and study themes in the view on society and the outlook of mankind emerging from the perspective of voluntary work.The study consists of interviews with people who do voluntary work within environmental organizations, sports clubs, and welfare organizations.The interviewees describe voluntary work as being: unpaid, aimed at benefiting others, a free choice, an expression of engagement, and performed in a community. These five themes constitute a departure towards a phenomenological structure of voluntary work. Voluntary work is moreover percieved as a way of gaining an identity, achieving self-realization, and experiencing meaning. These three themes seems to be fundamental functions of voluntary work. When society is described from the perspective of voluntary work, it is perceived as being materialistic and faceless. In contrast, voluntary work seems to offer an arena i a public context for people to act authentically for the good of others.The interview responses are discussed in relation to the individualization in the modern society. There is no support for the notion of antagonism between individualism and voluntary work. More accurately, they describe voluntary work as a way of standing out as an individual in society. The interview subjects consequently portray the civil society as a free zone in which people can express their citizenship. In summary, voluntary work seems to emerge as a way for people to give shape and form to their citizenship and appear as individuals in a public sphere.
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
|
|
| 45. |
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Essen, Johan von, et al.
(författare)
-
Spretande tro bland unga ledare
- 1998
-
Ingår i: Aktuellt för konfirmandarbetet. - Hägersten : Verbum. - 0345-0597. ; :3
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 48. |
- Essen, Johan von, et al.
(författare)
-
The Ambiguities of Volunteering
- 2019
-
Ingår i: Civic Engagement in Scandinavia. - Cham : Springer. - 9783319987170 ; , s. 175-198
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 49. |
- Essen, Johan von
(författare)
-
The Shifting Meanings of Popular Engagement in Swedish Society
- 2019
-
Ingår i: VOLUNTAS - International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0957-8765 .- 1573-7888. ; 30:1, s. 29-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to contribute to the Swedish debate on popular engagement by studying changes in popular engagement in Swedish society, and particularly look for processes of depoliticisation and politicisation since the beginning of the 1990s, by asking, has popular engagement been depoliticised since the beginning of the 1990s? Popular engagement has historically had different roles and fulfilled different functions; consequently, it is a societal phenomenon with several and competing significances due to varying dominant discourses framing the understanding of popular engagement and structuring the actions of engaged citizens. Obviously, the present composite of popular engagement in Swedish society reflects Swedish history and the various present forms of engagement can be conceived as historical layers. How popular engagement has been framed, valued and understood through history is an indication of what is supposed to be needed and feasible in a particular society at a certain time. This gives popular engagement symbolic meaning that renders it political significance and power that can be studied in cultural history. The article offers a brief historical review of the symbolic meanings of popular engagement in Swedish society from the breakthrough of modernity until the present times, and it demonstrates that it has not had a fixed significance over the years. Particular attention is given to an on-going subtle change of meaning of popular engagement occurring in contemporary Swedish society. This process implies a break with the popular mass movement tradition.
|
|
| 50. |
- Essen, Johan von, et al.
(författare)
-
Ungdomars tillit
- 2007
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
