| 1. |
- Dixit, Saubhagya, et al.
(författare)
-
Urban freight characteristics and externalities – A comparative study of Gothenburg (Sweden) and Delhi (India)
- 2022
-
Ingår i: Journal of Transport and Supply Chain Management. - : AOSIS (pty) Ltd. - 2310-8789 .- 1995-5235. ; 16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The urban freight transportation (UFT) system is an essential facilitator for the smooth functioning of city logistics. It also contributes significantly to transportation-related issues, such as vehicular congestion, pollution, accidents, infrastructure damage and other related problems. Objectives: This study aimed to understand and compare the urban freight traffic characteristics and their impact in two cities: Gothenburg, Sweden and Delhi, India, having high socio-economic differences. The findings of this study will be helpful for practitioners and policymakers in the development and successful implementation of UFT management policies. Method: Using the cordon count (traffic data), retailers’ interviews (receivers’ data) and freight vehicle drivers’ interviews, UFT characteristics such as sector-specific contribution, trip characteristics, vehicular characteristics and negative impacts in terms of external cost to society are evaluated. This study also discusses the prediction of attracted trips in the study zone using freight trip attraction (models. Results: About 75% of the trips in Gothenburg and 92% of the trips in Delhi are made by light commercial and other small-sized vehicles. Gothenburg has formally organised sectors involved in freight vehicle movement; however, Delhi has informally organised sectors. Conclusion: The results revealed substantial differences in characteristics of freight trip operations in both the cities, compared with few similarities. Measures taken considering the specific local attributes of freight traffic and stakeholders’ requirement may lead to a sustainable transportation system in cities. © 2022. The Authors.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Anna, et al.
(författare)
-
REDIG- Regionala godshubbar i Göteborg : FÖRSTUDIE – DRIVE SWEDEN
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är ett resultat av en förstudie kring en logistik- och transportlösning (som kan realiseras i form av en gemensam hubb) för aktörer som är placerade i evenemangsstråket i Göteborg. Rapporten svarar på frågor kring nulägesanalys av aktörernas logistiklösningar, leveranstrafik inom evenemangsstråket, samt hur leveranstrafik kan se ut under 2030+ om inga förändringar i leverans/logistikupplägget görs. En viktig slutsats som framgår är att det krävs åtgärder som minskar leveranstrafiken, eftersom elektrifiering av fordon inte kan eliminera trängsel och buller som står för den största delen av de samhällsekonomiska kostnaderna. Utan förändringar i logistikupplägget och fordonsflottan förväntas de samhällsekonomiska kostnaderna öka med cirka 30%. Förändringar i logistikupplägget kan nås genom ett optimerad trafikflöde, vilket i sin tur kan realiseras genom en gemensam samlastningshubb för små och fragmenterade flöden som kan minska antalet anlöp och fordonstrafiken i området. Baserat på intervjuer med aktörerna, studiebesök, studerande av underlag, workshops och analys av logistikbehoven, kan det sammanfattas att verksamheterna, utmaningar och logistikbehoven i stort sett är ganska lika. En gemensam extern hubb kan frigöra yta hos verksamheterna som kan användas för att skapa nya affärsmöjligheter. En möjlighet för att upphandla en tredjeparts logistik- och transportlösning är att bygga ett konsortium där alla aktörer delar på kostnaden för terminalhantering samt samlastning/samkörning. Det finns stora möjligheter att hitta lösningar för logistikhubb som uppfyller kraven på geografisk närhet och säkra leveranser i trafiksystemet – och det är klokt att anpassa leveranstider för att undvika trängsel. Det finns en vilja hos aktörerna att minska transporterna, anpassa sin verksamhet för effektivisering vid mottagning och förvaring, ställa om mot fossilfrihet och på det sättet bidra till transporteffektivitet som krävs för att nå mål inom klimatneutralitet 2030. Det finns stora behov för förändring i trafikflödet inom GGCZ och det finns en stor potential att optimera det genom att konsolidera och styra leveranser.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Anna, et al.
(författare)
-
Slutrapport inom Gothenburg Green City Zone (GGCZ): Metodik för analys och införande av klimatneutrala mobilitets- och transportlösningar i städer
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är ett arbetsdokument som har efterfrågats i arbetet inom Gothenburg Green City Zone (GGCZ), där det pågår en process för att ta fram en mer detaljerad planering för en övergång till helt fossilfria transporter i Göteborg. Rapporten resonerar först kring zonbegreppet, vilken forskning som tidigare gjorts, vilka slags zoner som redan finns och som implementerats i Sverige och Europa. Rapporten föreslår sedan en metodik för hur zoner kan definieras och hur en generell zonindelning skulle kunna upprättas som skulle kunna användas som mall för både Göteborg och andra städer. Arbetet är inte färdigt utan kommer att fortsätta under kommande år både inom RISE och tillsammans med övriga samarbetspartners. Det som kvarstår är att definiera i detalj vilka parametrar och egenskaper som gör en viss zon unik, exempelvis genom mätetal som stadsdelars täthet, demografi, socioekonomiska förhållanden, infrastruktur samt befintlig framkomlighet. Målet med arbetet har varit att utveckla och förbättra kunskapen om zonmetodiken, visa på dess möjliga fördelar och utveckla ett verktyg för att användas i omställningen och att hjälpa Göteborg och andra städer att lyckas med omställningen mot klimatneutrala transporter till år 2030.
|
|
| 4. |
- Kjellsdotter Ivert, Linea, 1980-, et al.
(författare)
-
Intressentanalys av Sveriges hamninfrastruktur
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En välutvecklad hamninfrastruktur är en förutsättning för svenskt näringsliv såväl som för ett hållbart transportsystem. Det saknas likafullt kunskap om hur dagens hamninfrastruktur tillfredsställer samhällets behov nu och i framtiden. Med detta som bakgrund kartläggs i denna förstudie olika intressenters behov och önskemål. Vidare analyseras trender och framtida transportefterfrågan i termer av hur dessa kan komma att påverka Sveriges hamnar. Mer specifikt har tjugofyra intervjuer med hamnar, varuägare, rederier, speditörer, terminaloperatörer, hamnnära myndigheter samt regioner och kommuner genomförts. Vi har också gjort en genomgång av orsaken till den starka godsutvecklingen för sjöfart i Trafikverkets prognoser över godsvolymer år 2040 genom att titta på nedbrutna utdata och se hur dessa fördelar sig på olika varugrupper och hamnar.
|
|
| 5. |
- Rogerson, Sara, 1975, et al.
(författare)
-
Comparing flexibility-based measures during different disruptions: evidence from maritime supply chains
- 2024
-
Ingår i: International Journal of Physical Distribution & Logistics Management. - : Emerald Publishing. - 0960-0035 .- 1758-664X. ; 54:2, s. 163-191
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper’s purpose is to explore flexibility-based countermeasures that enable actors in maritime supply chains to mitigate the effects of disruptions with different characteristics. Semi-structured interviews were conducted with shipping lines, shippers, forwarders and ports. Data on the COVID-19 pandemic’s effects and countermeasures were collected and compared with data regarding the 2016–2017 Gothenburg port conflict. Spatial, capacity, service and temporal flexibility emerged as the primary countermeasures, whilst important characteristics of disruptions were geographical spread, duration, uncertainty, criticality, the element of surprise and intensity. Spatial flexibility was exercised in both disruptions by switching to alternative ports. During the COVID-19 pandemic, ensuring capacity flexibility included first removing and then adding vessels. Shipping lines exercising service flexibility prioritised certain cargo, which made the spot market uncertain and reduced flexibility for forwarders, importers and exporters that changed carriers or traffic modes. Experience with disruptions meant less surprise and better preparation for spatial flexibility. Comparing flexibility-based measures in a pandemic versus port conflict provides insights into the important characteristics of disruptions and the relevance of mitigation strategies. The resilience of maritime supply chains, although underexamined compared with manufacturing supply chains, is essential for maintaining global supply chain flows.
|
|
| 6. |
- von Wieding, Sönke, et al.
(författare)
-
Drivers and barriers to business-to-business carsharing for work trips – A case study of Gothenburg, Sweden
- 2022
-
Ingår i: Case Studies on Transport Policy. - : Elsevier Ltd. - 2213-624X .- 2213-6258. ; 10:4, s. 2330-2336
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Carsharing is an important element in the transition to a more sustainable transport system. In contrast to the widely studied business-to-consumer (B2C) market segment, studies on Business-to-business (B2B) carsharing and its impacts are limited. This paper analyses the factors that drive and hinder organisations from using B2B carsharing for their employees’ work trips. The paper takes a case study approach, analysing B2B carsharing use for local work-trips at seven employers in Gothenburg, Sweden, based on interviews with employers, property owners, and carsharing operators. Our results indicate that carsharing services can contribute to reducing the employers’ costs for work-trips, ensuring the sustainability and safety of the employee's work-trips, as well as increasing the employer's workplace attractivity. However, carsharing services are currently used only to a very limited extent. Obstacles that limit a greater use of carsharing services are employers’ lack of data on the employees’ work travel patterns, little economic incentives for employers, as well as parking management and travel policies that favour the use of the private car.
|
|
| 7. |
- von Wieding, Sönke, et al.
(författare)
-
Framtidens moderna intermodala logistiknoder - kunskaps- och utvecklingsbehov
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Modern intermodal nodes of the future – Requirements on knowledge and developmentThe purpose of the project was to compile existing knowledge to analyze the function, design, and organization of intermodal nodes, as well as identify gaps for future research within Trafikverket’s research program and serve as a basis for Trafikverket's strategic work. The project uses both literature reviews and empirical studies through workshops with experts. The project has five main results:1. Criteria are proposed to define sustainable intermodal nodes aimed at promoting economic, social, and environmental goals for authorities, cargo owners, and carriers. The aim is to identify challenges and areas where nodes can improve their sustainability to avoid sub-optimization.2. A two-dimensional matrix is proposed to categorize intermodal nodes according to their role in society's goods supply, as well as the local economy and environment.3. Various organizational forms for nodes are described, including terminals and associated logistics areas that can be owned and managed by public, private, or combined entities.4. A discussion on how technological innovations such as electrification, digitization, and automation can affect intermodal nodes in the future.5. Opportunities and needs for further work and research in the field are presented
|
|
