| 1. |
- Frostenson, Magnus, et al.
(author)
-
CSR från webben till butiken : etiska stödstrukturer för arbetstagare inom handeln
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I den första delstudien undersöks vilka frågor detaljhandeln kommunicerar och lyfter fram som viktiga ansvarsfrågor. Den andra delstudien fördjupar förståelsen av de ansvarsstrukturer som används, medan den tredje undersöker förhållandet mellan ansvarsstrukturer och det stöd dessa kan ge medarbetare på butiksnivå. Slutligen ges förslag kring hur strukturerna kan utvecklas. Intresset för ansvarsfrågor, åtminstone i termer av hur och i vilken omfattning mankommunicerar frågorna, är kraftigt varierande i detaljhandelsföretagen. Av detaljhandelsföretag med över 100 anställda är det, att döma av den första delstudien, fortfarande en minoritet som kommunicerar frågorna. Tendensen är att miljöfrågor kommuniceras mest och rena etikfrågor, särskilt de av intern natur och av praktisk relevans för medarbetarna i deras arbetssituation, minst. Kommunikationen kring ansvarsfrågor överlag (miljö och kvalitet, socialt ansvar, etik, samt välgörenhet och sponsring) är också ojämnt fördelat mellan olika branscher. Det finns också en tydlig tendens till ”filtrering” i detaljhandelns kommunikation om ansvar, det vill säga att ansvaret för att kommunicera frågorna ligger på koncernnivå snarare än på dotterbolagsnivå. Bland de övergripande orsakerna till varför detaljhandeln hanterar ansvarsfrågor som de gör är ett institutionellt tryck på detaljhandeln att utveckla aktiviteter och strukturer för att leva upp till rollen som ansvarsfull aktör i näringslivet. Detta handlar särskilt om medvetenhet om frågor kring arbetsvillkor hos underleverantörer, miljö, mänskliga rättigheter och korruption. De strukturer som utvecklas har en tendens att återspegla centrala intressenters prioriterade frågor, som ofta handlar om de ovan nämnda områdena, men inte om företagsinterna frågor om enskilda medarbetares skyldigheter och rättigheter i det svenska sammanhanget. Dessa hanteras snarare inom ramen för arbetsrättslig lagstiftning och välfärdsstatens sociala dimensioner. I stället handlar diskussionen om till exempel uppförandekoder som framförallt riktas mot underleverantörer, att man hållbarhetsredovisar och lyfter fram miljöfrågor eller att man börjar tillämpa en branschkod. Kommunikationen och ansvarsstrukturerna är starkt centraliserade. Rent organisatoriskt kan det förstås som en vilja till samordning och konsistens, men det kan också ses som en indikation på att företagen möter frågorna framförallt på koncernnivå. Non-governmental organisations (NGOs), media och andra aktörer närmar sig företagen centralt. Det är inte butiken och den enskilda medarbetaren som får ta i frågorna i första hand. Trots medarbetarens viktiga roll i kundmötet är inte frågorna decentraliserade i egentlig mening. Trots detta visar fallstudierna att ansvarsstrukturer kan ha betydelse för medarbetare, men bara till viss del som stödjande instrument i kundmötet. En viktigare funktion tycks de fylla genom att skapa identitet och förtroende samt genom att fungera rent informativt, genom att signalera vad företaget gör i ansvarsfrågor.
|
|
