| 1. |
- Ahrendt, Wolfgang, 1967, et al.
(författare)
-
The KeY platform for verification and analysis of java programs
- 2014
-
Ingår i: Lecture Notes in Computer Science (including subseries Lecture Notes in Artificial Intelligence and Lecture Notes in Bioinformatics). - Cham : Springer International Publishing. - 1611-3349 .- 0302-9743. ; 8471:8471, s. 55-71
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The KeY system offers a platform of software analysis tools for sequential Java. Foremost, this includes full functional verification against contracts written in the Java Modeling Language. But the approach is general enough to provide a basis for other methods and purposes: (i) complementary validation techniques to formal verification such as testing and debugging, (ii) methods that reduce the complexity of verification such as modularization and abstract interpretation, (iii) analyses of non-functional properties such as information flowsecurity, and (iv) sound program transformation and code generation. We show that deductive technology that has been developed for full functional verification can be used as a basis and framework for other purposes than pure functional verification. We use the current release of the KeY system as an example to explain and prove this claim.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Giertz, Eric, 1949-, et al.
(författare)
-
Svensk konsultsektor i ny belysning : Utvecklingstrender och dynamik
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konsultsektorn är inte en bransch i vanlig mening. Den består av företag med likartad affärslogik som är verksamma i helt olika branscher. Den expanderar i takt med att kunderna väljer att upphandla konsulter som gör utredningar, projekterar byggen, utvecklar produkter och IT-system, konstruerar maskiner, utformar reklamkampanjer, patentansökningar och affärsavtal, genomför revisioner och tester av olika slag, sköter rekrytering, bokföring eller telefonintervjuer, utvecklar organisationsformer, interna rutiner och mycket mer.Denna rapport baseras på en unik kartläggning av konsultföretag i Sverige. Initialt skapades en bruttolista av alla företag med SNI-koder som kunde tänkas dölja kunskapsintensiva konsultföretag. I nästa steg inhämtades uppgifter, bland annat via företagens hemsidor, om alla aktiebolag i bruttolistan med minst fem anställda. Cirka en tredjedel av bolagen sorterades då bort. Återstående företag, som kunde klassificeras som konsultföretag, samlades i en databas och kategoriserades efter verksamhetens inriktning. Databasen som är grunden för vår analys omfattar 6 421 företag med minst fem anställda. De hade 212 753 heltidsekvivalenter sysselsatta på 10 075 arbetsställen i Sverige år 2012. Därutöver fanns en lång svans av små aktiebolag med 1-4 anställda. Små bolag med liten omsättning, som kan antas vara bolag för bisysslor, sorterades bort. Av 46 703 aktiebolag med 1-4 anställda återstod därefter 10 205. Dessa hade uppskattningsvis 35 212 heltidsekvivalenter sysselsatta år 2012. Totalt rör det sig således om cirka 250 000 anställda i konsultsektorns aktiebolag. Studien bygger på heltidsekvivalenter som mått på anställda. Därför är det betydligt fler fysiska personer som arbetar inom de inkluderade företagen – lågt räknat cirka 300 000.Sett över en längre tidsperiod har den totala sysselsättningen inom konsultsektorn ständigt ökat i Sverige. Under de senaste fyra decennierna har antalet yrkesverksamma ökat från knappt 100 000 till cirka 300 000, eller från knappt tre till drygt sex procent av den totala sysselsättningen. I föreliggande analys har vi delat in konsultföretagen efter den funktion de fyller i fem olika huvudinriktningar. Den största inriktningen, Konsultföretag inom organisation och ledning, som domineras av undergruppen IT inom administration och management, svarade för knappt 31 % av sysselsättningen. Konsultföretag inom extern funktionell expertis svarade för drygt 21 %, Bemanningsföretag för drygt 20 %, Konsultföretag inom objektrelaterad projektering för drygt 17 % och Konsultföretag inom FoU för drygt 10 %. Att konsultsektorn expanderar är knappast en modetrend. Det är snarare en konsekvens av att det i takt med ökad komplexitet blir svårt för kunderna att ha egen anställd personal inom alla viktiga kompetensområden.Konsultsektorn har generellt en stark koncentration till storstäder. Den finns visserligen representerad i nästan alla delar av vårt land men koncentrationen till i första hand Stockholmsområdet, men även Göteborg och Malmö, är påfallande hög. Företag i Storstockholm svarar för över 40 % av alla konsulter i Sverige. Det är inte bara i absoluta tal som Stockholm utmärker sig. När sysselsättningen i konsultföretag med minst fem anställda sätts i relation till antalet invånare i åldrarna 16-64 år, så har Stockholms län, med 6,3 %, mer än dubbelt så stor andel som andra län, utom Västra Götalands län med 4,1 %. Graden av koncentration till Stockholm och övriga storstäder varierar dock mellan olika inriktningar.Konsultsektorn som helhet kännetecknas av strukturomvandlingar, branschglidningar och stor dynamik. Det tar sig bland annat uttryck i fusioner, förvärv och börsintroduktioner. Inom några verksamhetsinriktningar har också större svenska bolag blivit uppköpta av utländska börsnoterade koncerner. Inom andra inriktningar, som domineras av partnerägda bolag, ingår svenska bolag numera i stora internationella nätverk av olika slag. Parallellt sker inom vissa inriktningar en ökad uppsplittring i små levebrödsbolag som knyts samman i nätverksorganisationer av olika slag. Även om de kvantitativa uppgifterna i vår databas baseras på situationen år 2012, så är alla strukturförändringar – i form av bland annat nedläggningar, fusioner och förvärv – som skett före den 1 januari 2016 beaktade i kvalitativa beskrivningar och exemplifieringar i rapporten.En del konsultföretag söker skapa strukturkapital och systematiskt dra kvalitets- och effektivitetsmässig nytta av att det – inte minst till följd av digitalisering – uppstår en slags stordriftsfördelar inom delar av konsultsektorn. En ambition i vår studie har varit att kartlägga vilka förutsättningar konsultföretag i Sverige har att bygga strukturkapital. Det är ju exempelvis stor skillnad mellan å ena sidan ett konsultföretag som mot timarvode hyr ut personal som sitter i kundernas lokaler och leds av kundernas personal och å andra sidan ett konsultföretag som mot ett fast arvode genomför ett väldefinierat projekt i eget kontor i Sverige och/eller utomlands. Under sommaren år 2015 lät vi sålunda genomföra intervjuer i konsultbolag med mer än cirka 20 anställda i Sverige. Frågorna fokuserade på var konsulterna utför sitt arbete, vem som leder dem operativt i uppdragen, eventuell export eller användning av offshoring, utnyttjande av underkonsulter, antal kunder per konsult, kundrelationer och debiteringsprinciper.Intervjuresultatet antyder att det i Sverige främst är Konsultföretag inom extern funktionell expertis som systematiskt bygger strukturkapital och söker effektivisera och kvalitetssäkra konsulternas arbete. De företag som debiterar fast pris har då även möjlighet att öka sina marginaler. Två huvudinriktningar med motsatt mönster är Konsultföretag inom FoU samt Bemanningsföretag. Båda dessa inriktningar domineras av företag som har utlokaliserade konsulter, vilka sitter ute hos kund och leds av kundernas personal. Varje konsult har dessutom endast ett fåtal olika uppdragsgivare per år. Undergruppen Bygg och anläggning inom huvudinriktningen Konsultföretag inom objektrelaterad projektering samt undergruppen IT inom administration och management i huvudinriktningen Konsultföretag inom organisation och ledning svarar tillsammans för drygt 40 % av alla anställda i konsultsektorn. De domineras av större företag som ingår i internationella koncerner. Vår bedömning är att dessa koncerner, trots sin storlek, bygger förhållandevis lite strukturkapital. Dessutom är timdebitering fortfarande helt dominerande.Sammanfattningsvis konstaterar vi att konsultsektorn är expansiv och att den spelar en betydelsefull roll för utvecklingen i näringslivet och i samhället som helhet. Sektorn är dynamisk och många konsultföretag står inför stora utmaningar. Det verkar finnas utrymme för exempelvis nya affärsmodeller, nya strategiska val och internationell expansion.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Giertz, Lottie, 1954-
(författare)
-
Dilemman mellan autonomi och paternalism vid demens – rättsliga ställföreträdares perspektiv på uppdraget som god man och förvaltare
- 2020
-
Ingår i: Retfærd. - : Scandinavian University Press. - 0105-1121. ; 3:166
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract: Syftet med artikeln är att synliggöra uppdraget som god man eller förvaltare till en person meden demenssjukdom. I den studie som ligger till grund för artikeln undersöks hur rättsliga ställföreträdarebeskriver och hanterar uppdraget i praktiken och i relation till samtycke, självbestämmande och delaktighetför huvudmannen. Rättsligt ställföreträdarskap är ett forskningsområde i gränsområdet mellan socialtarbete och juridik som berör huvudmannens vardag men också rättstrygghet. Studien avgränsas tillställföreträdare med en äldre person med demens som huvudman och datamaterialet utgörs av intervjuermed ställföreträdare och överförmyndare. Resultatet visar att i uppdraget ställs socialtjänstlagens betoningpå självbestämmande och delaktighet och föräldrabalkens betoning på minsta ingripande åtgärd motfrågor om samtycke och demenssjukdomens kognitiva begränsningar. Kognitiva svårigheter begränsarhuvudmännens möjlighet att fatta relevanta självständiga beslut. Självbestämmande kräver delaktighetoch förmåga att lämna samtycke. Uppdraget att bevaka huvudmannens ekonomi utgör oftast huvudorsakentill beslutet om god man eller förvaltare men ställföreträdarna menar också att kontroll över ekonominutgör en förutsättning för att kunna sörja för person. Uppdraget är en balansakt mellan behovet av skyddoch rätten till självständighet. Uppdraget som ställföreträdare blir i huvudsak paternalistiskt med en ekonomiskinriktning. Det innebär kontroll och beslut för den enskildes bästa utan att huvudmannen görs delaktig. Autonomi och självbestämmande som grundprincip i lagstiftning väcker frågor om behovet av ettsärskilt utformat stöd till individer som inte kan leva upp till den ideala bilden av den autonoma medborgaren
|
|
| 10. |
|
|
